Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar för urval av elever i grund- och gymnasieskolan. Normalt redovisas resultaten från dessa i vetenskapliga rapporter och artiklar, och då ofta med en stor tidsmässig fördröjning mellan insamling och rapportering. Många resultat har dock stort allmänintresse, bland annat därför att de avser den aktuella situationen i skolan, och därför att uppläggningen av UGU-projektet gör det möjligt att studera förändringar över tid. I denna PM har vi därför valt att lägga fram ett urval av resultat från en aktuell enkätundersökning. Metod UGU-projektet omfattar urval ur olika årgångar av elever, som följs på sin väg genom skolsystemet. Den senaste årgången omfattar elever födda 1992, bland vilka ett urval om ca 10 000 elever gjordes då eleverna gick i åk 3. När eleverna gick i åk 6 besvarade de enkätfrågor och prov, och tre år senare, dvs år 2008, fick de under vårterminen i åk 9 en ny enkät, med frågor om sin syn på olika förhållanden i skolan. Vi kan jämföra svaren på dessa frågor med motsvarade enkätuppgifter insamlade för elever födda 1987, vilka lämnade grundskolans årskurs 9 våren 2003. Andelen elever som besvarade frågeformuläret år 2008 var 61 procent, medan andelen svarande år 2003 var 72 procent. Bortfallet var sålunda större år 2008 än år 2003. För att kompensera för detta har en viktvariabel använts som baseras dels på det sätt på vilket urvalet gjorts, dels på det bortfall som drabbade de enskilda datainsamlingarna. Mer att läsa om hur urvalet genomförts samt hantering av bortfallet för respektive kohort finns i rapporterna: IPD 2004:03 och IPD 2008:05. (http://www.ipd.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ugu/dokument/beskrivning_av_datainsamling/). I dessa rapporter finns även en fullständig beskrivning av enkätfrågorna till de två årgångarna. Resultat Vi redovisar nedan resultat för ett urval av frågorna i enkäten. Vi fokuserar elevernas skoltrivsel och deras självbedömda förmåga att klara olika uppgifter inom svenska, engelska och matematik. Därutöver redovisar vi kortfattat resultaten på några frågor om arbetssätt i skolan och fritidsaktiviteter. Elevernas trivsel En av enkätens frågor har som syfte att kartlägga hur väl eleverna trivs i skolan, klassen, med andra elever, med lärarna och med skolarbetet. Svaren gavs på en 5-gradig skala, med svarsalternativ från mycket bra till mycket dåligt. Tabell 1 visar sammanställningen av resultaten, där svarsalternativen mycket bra och bra slagits samman, liksom svarsalternativen mycket dåligt och dåligt. Jämförelsen mellan år 2008 och 2003 visar på små och osystematiska skillnader. Eftersom skillnaderna skall uppgå till minst 2 procentenheter för att vara statistiskt säkerställda kan de observerade skillnaderna i huvudsak hänföras till urvalsfel. Det är dock slående hur bra eleverna anger att de trivs. År 2008 uppgav 74 % av eleverna att de trivs bra på sin skola. Ännu mer positivt inställda var de till klassen (84 %), och till andra elever (ca 85 %). Drygt 60 % angav att de trivs bra med skolarbetet, samtidigt som ca 30 % svarade varken eller på den frågan. Det finns dock en mindre grupp elever (knappt 10 %) som har svarat att de trivs dåligt på sin skola, med skolarbetet eller med sina lärare. 1

Tabell 1: Svarsfördelning på frågan Hur trivs du? Skillnad jämfört med 2003 inom parents (%-enheter). Mycket bra/bra Varken eller Dåligt/Mycket dåligt I den klass du går Pojkar 87 (1) 10 (0) 4 (-1) Flickor 81 (2) 12 (0) 6 (-2) Totalt 84 (1) 11 (0) 5 (-1) I den skola du går Pojkar 75 (-4) 17 (2) 8 (1) Flickor 73 (0) 17 (0) 10 (-1) Totalt 74 (-2) 17 (1) 9 (0) Med andra elever Pojkar 87 (0) 10 (1) 3 (0) Flickor 83 (0) 13 (0) 4 (0) Totalt 85 (0) 12 (0) 4 (0) Med lärare Pojkar 73 (-3) 20 (1) 8 (2) Flickor 77 (1) 18 (-1) 5 (-1) Totalt 75 (-1) 19 (0) 7 (1) Med skolarbetet Pojkar 61 (-2) 29 (3) 10 (0) Flickor 65 (4) 26 (-2) 9 (-3) Totalt 63 (1) 28 (1) 9 (-2) Sammanfattningsvis visar resultaten att eleverna i åk 9 upplever god skoltrivsel både år 2003 och år 2008. Elevers självbedömda kompetens Enkäterna omfattade flera frågor där eleverna ombads göra bedömningar av sin förmåga att klara olika typer av uppgifter inom svenska, engelska och matematik. Enligt läroplanen Lpo 94 ska varje elev utveckla sitt eget sätt att lära och sin tillit till den egna förmågan. Även om självbedömningar inte ersätter andra sätt att bedöma elevernas kunskaper och färdigheter utgör dessa därför i sig själva viktiga skolresultat. I tabell 2 visas andelen elever som har bedömt sin förmåga som mycket bra att klara de olika uppgifterna. Resultaten pekar på att eleverna år 2008 har större tilltro till den egna förmågan inom en rad olika områden i svenska än eleverna hade år 2003. Den största förändringen avser att läsa och förstå en text på svenska, där vi kan observera en ökning om 8 procentenheter av elever som tycker att de gör detta mycket bra. Tilltron till förmågan att redovisa muntligt för läraren och klassen ligger relativt lågt. Endast 22 procent av årskurs 9-eleverna år 2008 anser sig vara mycket bra på detta. Här har det dock skett en ökning av svaren i kategorin mycket bra svar med 4 procentenheter sedan år 2003. Flickor har större tilltro till den egna förmågan än pojkar inom samtliga områden i svenska. I synnerhet gäller detta förmågan att skriva en berättelse, där flickorna också stärkt sitt självförtroende över åren. Eleverna känner en tämligen stor trygghet när det gäller sina färdigheter i engelska. Exempelvis har 55 procent ett gott självförtroende när det gäller att förstå när någon talar. En lägre andel elever anger att de är mycket bra på att själva tala med någon (34 %), eller att hålla ett föredrag på engelska (15 %). Att skriva fritt på engelska är också något som en mindre andel elever (26 %) 2

känner sig mycket säkra på. En något större andel pojkar än flickor svarar att de är mycket bra på de olika momenten i engelska, med undantag för att skriva fritt på engelska. Elevernas självbedömda kompetens i engelska har ökat betydligt mellan år 2003 och år 2008. Den största förändringen avser förmågan att söka information på engelska (+14 procentenheter för pojkar och +9 procentenheter för flickor). Resultaten för matematik visar på en mer splittrad bild av elevernas självbedömda förmåga. Det är få elever år 2008 (16 %) som har ett gott självförtroende vad gäller att förklara matematik för kamrater, och detta gäller även att lösa matematiska problem (14 %). Huvudräkning och att lösa ekvationer är också något som relativt få elever anser sig vara mycket duktiga på (25 % respektive 20 %). En större andel elever känner emellertid ett gott självförtroende när det gäller att räkna i uppställning (43 %), beräkna area och omkrets (39 %) och räkna procent (34 %). Elevernas tilltro till den egna förmågan att klara av de olika momenten i matematik tycks ha hållit sig relativt konstant genom åren. Dock är det en större andel som anser sig vara mycket bra på att lösa ekvationer och matematiska problem; ökningen är större bland flickor än bland pojkar. Könsskillnaderna är mycket små vid båda undersökningstillfällena. 3

Tabell 2. Resultat och förändringar i resultat på frågan Hur tycker du att du klarar av följande i svenska, engelska respektive matematik. Jämförelsen görs mellan andelen som svarade Mycket bra åren 2008 respektive 2003. Svenska "Mycket bra" 2008 Engelska "Mycket bra" 2008 Matematik "Mycket bra" 2008 Läsa och förstå en text Pojkar 57 (7) Förstå när någon talar P 59 (7) Huvudräkning / överslagsberäkning P 32 (3) Flickor 67 (8) F 51 (1) F 24 (2) Totalt 62 (8) T 55 (4) T 25 (0) Läsa högt inför lärare och klassen Pojkar 35 (6) Förstå engelsk film utan text P 49 (7) Räkna i uppställning P 37 (-3) Flickor 40 (4) F 41 (6) F 47 (2) Totalt 37 (5) T 45 (7) T 43 (0) Läsa TV:s textremsa Pojkar 85 (0) Läsa och förstå en text P 50 (6) Procenträkning P 37 (-1) Flickor 89 (-1) F 43 (4) F 29 (-2) Totalt 87 (0) T 47 (5) T 34 (0) Skriva en berättelse Pojkar 30 (1) Tala med någon P 37 (8) Beräkna area och omkrets P 38 (-1) Flickor 47 (4) F 31 (2) F 42 (3) Totalt 39 (2) T 34 (5) T 39 (0) Delta i en diskussion Pojkar 39 (3) Skriva ett brev eller en berättelse P 26 (7) Lösa ekvationer P 24 (3) Flickor 46 (1) F 27 (5) F 25 (6) Totalt 42 (1) T 26 (6) T 20 (0) Redovisa muntligt för läraren och klassen Pojkar 21 (5) Söka information på engelska P 40 (14) Lösa matematiska problem P 21 (3) Flickor 24 (5) F 32 (9) F 15 (5) Totalt 22 (4) T 36 (12) T 14 (0) Hålla ett föredrag P 16 (6) Förklara matematik för kamrater P 17 (0) F 14 (5) F 17 (2) T 15 (5) T 16 (0) 4

Tidigare forskning visar att elevernas självbild inte utvecklas i ett vakuum utan i ett socialt sammanhang och i relationerna med andra, såväl lärare som elever. Viktiga aspekter som kan ha betydelse för självbilden är hur man trivs i skolan samt hur man upplever skolarbetet och arbetsformerna i skolan. Andra faktorer som påverkare är vad man upplever i familjen och under sin fritid. Eleverna har vid båda tillfällena besvarat frågor kring dessa aspekter. Arbetssätt och undervisningen Av tabell 3 framgår att undervisningssätt där läraren pratar och ställer frågor under större delen av lektionen har minskat kraftigt under den senaste femårsperioden (-9 procentenheter av svaren alltid/ofta ). Arbetssätt där lärare och elever diskuterar gemensamt har i stället ökat genom åren (+7 procentenheter). Det har också skett en ökning av elevers enskilda arbete (+7 procentenheter), liksom att eleverna själva får söka information (+7 procentenheter). Resultaten visar också på en förskjutning mot färre prov (-6 procentenheter). Tabell 3. Svarsfördelning på de frågor som gäller arbetsformer i klassrummet. I procent. Alltid/Ofta Ibland Sällan/Aldrig Läraren pratar större delen av lektionen Pojkar 47 (-10) 42 (6) 11 (4) Flickor 52 (-8) 38 (8) 10 (0) Totalt 50 (-9) 40 (7) 10 (2) Lärare och elever diskuterar gemensamt Pojkar 34 (4) 45 (-2) 21 (-2) Flickor 34 (7) 45 (-3) 22 (-4) Totalt 34 (6) 45 (-3) 21 (-3) Arbetar i grupper Pojkar 27 (-2) 49 (5) 24 (-3) Flickor 25 (1) 51 (2) 23 (-3) Totalt 26 (0) 50 (4) 24 (-3) Arbetar var för sig Pojkar 66 (5) 28 (-3) 5 (-2) Flickor 70 (8) 25 (-6) 5 (-2) Totalt 68 (7) 27 (-4) 5 (-2) Genomför större arbeten eller projekt Pojkar 33 (-3) 48 (0) 20 (3) Flickor 33 (0) 44 (4) 23 (-4) Totalt 33 (-2) 46 (2) 22 (0) Får själva söka information Pojkar 47 (6) 30 (6) 23 (-12) Flickor 46 (9) 31 (3) 23 (-12) Totalt 46 (7) 31 (4) 23 (-12) Har prov Pojkar 71 (-6) 26 (5) 3 (1) Flickor 79 (-5) 19 (4) 2 (1) Totalt 75 (-6) 22 (5) 3 (1) Har skriftliga förhör Pojkar 51 (3) 34 (0) 15 (-3) Flickor 54 (7) 33 (-3) 13 (-3) Totalen 52 (4) 34 (-2) 14 (-3) Får vara med och planera undervisningen Pojkar 13 (1) 31 (-1) 56 (0) Flickor 13 (1) 30 (3) 57 (-4) Totalt 13 (1) 31 (1) 56 (-2) 5

Lärande utanför skolan I enkäten finns frågor om hur mycket tid eleverna lägger på vissa fritidsaktiviteter som kan ha betydelse för självskattningen. Läsning av andra böcker än skolböcker har minskat. Andelen elever som läser mer än fyra timmar per vecka är 15 % och har minskat med sju procentenheter mellan åren 2003 och 2008. Det är små skillnader mellan könen men man kan notera att flickorna minskat sitt läsande mer än pojkarna. Flickorna läser dock fortfarande något mer än pojkarna. Överlag ägnas mindre tid åt TV/video tittande än tidigare även om 70 % gör det mer än fyra timmar per vecka. Minskningen för flickor är 14 procentenheter mot pojkarnas 10. Användandet av dator både för speländamål och annat har ökat kraftigt mellan 2003 och 2008. Andelen som använder datorn till annat än spelande mer än fyra timmar per vecka är 64 % och det skiljer inte mellan könen. Däremot har flickorna ökat med 18 procentenheter mot pojkarnas 14. När det gäller att använda datorn för spel finns det emellertid en stor könsskillnad. Av pojkarna spelar 70 % mer än fyra timmar per vecka medan endast 19 % av flickorna gör det. Ökningen av spelandet från 2003 till 2008 är 12 procentenheter för pojkarna och 7 för flickorna. Diskussion De här presenterade resultaten visar att elevernas trivsel med klassen och kamraterna är mycket god, och även att trivseln med skolan och lärarna är god. Resultatbilden sammanfaller i allt väsentligt mellan år 2003 och 2008. Resultaten visar en ganska ljus bild av elevernas självförtroende i såväl svenska som engelska och något mindre ljus inom matematiken. Några tydliga förändringar föreligger inte vad gäller den självbedömda kompetensen i matematik mellan år 2003 och år 2008, medan däremot eleverna år 2008 skattar sin kompetens i engelska betydligt högre än fem år tidigare. Även den svenska läsförståelsen skattas högre av eleverna år 2008. Några direkta möjligheter att jämföra förändringar i självskattad kompetens med förändringar i observerbara prestationer finns inte, eftersom varken betygsstatistik eller andra utvärderingsresultat finns tillgängliga ännu. Vissa, mer indirekta, jämförelser är dock möjliga. Vad avser matematik visade PISA-undersökningarna som genomfördes år 2003 och år 2006 på i stort sett oförändrade resultat. Under antagande att det inte heller skett några förändringar i matematikprestationer mellan år 2006 och år 2008 är denna resultatbild i god överensstämmelse med utvecklingen av elevernas självbedömda matematikkompetens. Några jämförande studier av elevprestationer i engelska har inte genomförts under den senaste femårsperioden. Skolverkets betygsstatistik ger dock möjlighet att jämföra betygsfördelningarna i engelska för år 2003 och år 2007. År 2007 var 1,1 procentenheter fler elever som hade betyget MVG än år 2003, och det var 1,4 procentenheter färre elever som hade betyget G år 2007 än år 2003. Vi kan alltså notera en förskjutning mot den högsta betygsnivån i engelska över tid. För matematik finns inte några sådana förskjutningar. Dessa resultat pekar sålunda på att det även i betygen finns indikationer på högre prestationer i engelska. 6

Ökningen av såväl betyg som självskattad kompetens i engelska kan ha samband med att eleverna kommer i kontakt med och använder sig av engelska såväl inom som utanför skolan. Resultaten visar att eleverna i allt större utsträckning använder dator utanför skolan, och detta medium ger rikliga tillfällen till kontakt med engelska. Det faktum att den största förbättringen av den självskattade kompetensen avser förmåga att söka information på engelska ger också stöd för tolkningen att datoranvändning är en orsak till den högre självskattade kompetensen. Inte heller vad gäller läsförståelse har PISA-undersökningarna visat på några förändringar mellan år 2003 och 2006. Trots detta är den självbedömda läsförståelsen betydligt högre år 2008 än år 2003. Detta framstår också som överraskande mot bakgrund av att eleverna lägger mindre tid på läsning av andra böcker än skolböcker på fritiden år 2008 än fem år tidigare. En möjlig tolkning av detta resultat är att i PISA mäts läsförståelse med prov där läsning av längre texter från papper har en central betydelse. Elevernas egen läsning består dock till stor del av läsning av kortare texter på dator, och det är rimligt att tro att eleverna inkluderar även denna typ av läsning i självbedömningen. Det är därför möjligt att elevernas definition av läskompetens är vidare än den som används inom PISA och andra utvärderingar. Det är dock naturligtvis även möjligt att den självbedömda läsförståelsen utvecklas i positiv riktning, medan den faktiska läsförståelsen utvecklas i negativ riktning. Vi kan inte utesluta möjligheten att så är fallet för självbedömningen i svenska, och även självbedömningen i engelska kan vara mera positiv än den faktiska kunskapsutvecklingen. Om så är fallet skulle detta kunna förklaras av att eleverna, enligt de resultat som här framkommit, i allt större utsträckning arbetar individuellt, medan undervisning i helklass, liksom provanvändning, minskar. Med en ökad omfattning av individuellt arbete minskar möjligheterna att jämföra de egna prestationerna med andra elevers prestationer, och detta kan i sin tur förväntas leda till mer gynnsamma självbedömningar. Dessa olika förklaringars bärkraft får prövas i den fortsatta forskningen. 7