Strategier i vardagen

Relevanta dokument
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Beteendeproblem i förskolan

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Beteendeproblem i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Fostran av annorlunda barn

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Låg-affektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Hantering av problemskapande beteende

Den moraliska pop-out-effekt

Vardagen - utvärdering

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Lågaffektivt bemötande

Läropussel, minikonferens

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Vilka är ni? menti.com

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Hantering av problemskapande beteende

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Lågaffektivt bemötande

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur Annorlunda barn.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

En föreläsning om problemskapande beteende

Transkript:

Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt våra strategier testas Det är när vi inte har rätt metod Detta sätt att tänka innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner

Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret

Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Anhöriga Politiker och ledning Andra verksamheter Personen det handlar om

Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Lite korkat är det om metoderna innebär sämre funktion än förut

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Följsamhet

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Fostran? Enda problemet är att det innebär att vi måste tänka om Och glömma bort vad vi lärt oss genom vår egen fostran - Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar - Vi ska känna igen när det vanliga inte fungerar så att vi inte bara ökar på Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!

Metod? Att tillrättavisa Gränssättning Att straffa Konsekvenser

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner

Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for en annan, som hen löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

Medstånd i stället för motstånd

Lösningar Vi vill helst lära dem vi jobbar med att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för andra Då slippar vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Självskadebeteende - Rus - Hot - Glåpord

Maktrelationen Maktrelationen innebär - Att Steffe bestämmer mer över mig än jag bestämmer över honom - Därför får jag tycka att han är en idiot - Jag får till och med skriva det i tidningen - Om han svarar förlorar han auktoritet

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Självskadebeteende - Rus - Hot - Glåpord Icke-farligt

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att personen det handlar om har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Vid psykos, demens och hjärnskada förlorar man den

Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få personen att tänka på annat - avleda

Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot någon

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen Utvärdera situationen

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Eskaleringen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vem sa vad? - Vad förväntade vi att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa Kaos personen att kunna det vi förväntade oss? Ingen kontroll - Vilken var den utlösande Självkontroll faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? Tid

Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka lösningar försökte personen sig på? - Var personens strategier okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontroll personen att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid

Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: - Kunde vi låta bli att ingripa? - Använde vi strategier i syfte att inte öka kaoset? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - Tidsmässiga strukturer Kaos - Har vi en handlingsplan som Affektutlösare man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Krav Vårt vanligaste verktyg är kravet Vi måste ställa krav - Vi måste kompensera vissa personers bristande förmåga att veta vad som är bra för dem - Vi ställer därför krav som ska - Ta bort fara - Säkra omsorg och hygien - Skapa självbestämmande Men vi måste ta ansvar för kravsättningen

Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - Tidsmässiga - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att den andra inte har koll på framtiden

Kravanpassning Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet - Val - Vi-upplevelser - Validering - Skapa framtid - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden - Begripliggöra - Cues/promptar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor - Motiverande handlingar

Människor gör det mest begripliga i varje situation

Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för personens beteende och reaktioner Vi måste ha som mål att personen har kontrollen över sig själva Alla gör alltid det mest begripliga Medstånd i stället för motstånd Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se