LISSABONFÖRDRAGET - ett nytt fördrag för Europas medborgare Inger Segelström Göran Färm Jan Andersson Åsa Westlund Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
ETT NYTT FÖRDRAG FÖR EUROPAS MEDBORGARE I den här broschyren presenterar vi skillnaderna mellan det nya Lissabonfördraget och nuvarande Nicefördrag, ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Vilka förutsättningar skapar fördraget för oss som inte bara är intresserade av en gemensam marknad och ekonomisk tillväxt, utan också ett Europa med goda arbetsvillkor, små sociala klyftor och en miljöpolitik som gör att våra barn och barnbarn inte behöver betala för våra misstag? Vi vill dock poängtera att det viktigaste i EU inte är fördraget, utan den politik som förs. Fördraget är ramen, men viktigast är att vi tillsammans arbetar för att ha så många socialdemokrater som möjligt närvarande när besluten fattas i EU. EU-fördragens utveckling har ofta skapat strid i Europa. Det är naturligt, eftersom fördragen bland annat styr EU:s befogenheter och hur EU ska fatta beslut, dess demokratiska spelregler och maktfördelning. Allt detta är kontroversiellt, och fällde bland annat förslaget till ett nytt "konstitutionellt fördrag" 2005. Det nu aktuella "Lissabonfördraget" eller "reformfördraget", är till stor del, kanske 90 procent, likadant som konstitutionsfördraget. Det är inget konstigt, grundförutsättningarna för samarbetet är ju desamma men de förändringar som gjorts är inte bara kosmetiska. Både det som 2 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
förenar de två förslagen, och det som skiljer dem åt, är viktigt: man behåller ambitionen att stärka EU på viktiga områden som energi/klimat, jämställdhet och kampen mot den grova gränsöverskridande brottsligheten, man möjliggör för en fortsatt utvidgning av EU, ambitionen att stärka medborgarnas och löntagarnas rättigheter kommer till uttryck genom att medborgarstadgan görs rättsligt bindande och genom att en så kallad social klausul införs. Att rätten att vidta stridsåtgärder i det nya fördraget finns med i medborgarstadgan har välkomnats av en enad europeisk fackföreningsrörelse, liksom att det i det nya fördraget finns en social klausul, man stärker möjligheten för de nationella parlamenten att utöva inflytande, man rensar bort allt det som kunde misstolkas som ett stöd för idén om ett Europas Förenta Stater, det vill säga begreppet "konstitution", att fördragsfästa symboler som flagga och "nationalhymn", man stärker och förtydligar den nationella suveräniteten. För oss i arbetarrörelsen ger dessa förändringar chansen att både skapa en författningsmässig stabilitet i EU, och därmed minska risken för fortsatta De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 3
ja/nejmotsättningar, men också att skapa ett nytt sakpolitiskt läge på områden som klimatet och ett socialt Europa. Därmed borde vi kunna skapa ökad enighet, eftersom vi oavsett hur vi röstade om medlemskapet 1994 och om Euron 2003 är ense i de flesta av de stora framtida sakfrågorna, till exempel: en stärkt gemensam roll för EU i klimat- och miljöpolitiken, ett mera socialt Europa, med stärkt skydd för medlemsstaternas nationella välfärdsmodeller, ett stärkt skydd för arbetstagarnas rättigheter enligt modellen minimiregler, där löntagarnas rätt att vidta stridsåtgärder och hävda kollektivavtal bygger på nationell lagstiftning, jämställdhet och främjande av barns rättigheter, och slutligen, nya möjligheter för en fortsatt utvidgning. I den här broschyren går vi igenom dessa förändringar. Vår slutsats är att fördraget huvudsakligen är bra och bör kunna lägga en viktig grund för det fortsatta EU-samarbetet. Men det är en kompromiss. Hade vi fått bestämma hade miljö- och klimatfrågorna, EU:s sociala dimension och öppenheten lyfts fram än mer. Inger Segelström, Göran Färm, Jan Andersson, Åsa Westlund 4 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
EU:S FÖRDRAGSHISTORIA EU:s historia började 18 april 1951 i Paris när fördraget om upprättande av Europeiska kol- och stålgemenskapen undertecknades. Då bestod EU av sex länder. Den 13 december 2007 undertecknades förslaget till det nya reformfördraget i Lissabon. Idag består EU av 27 medlemsländer. Förhoppningen är att det nya fördraget ska träda i kraft före valen till Europaparlamentet i juni 2009. Alla nya fördrag och fördragsändringar måste ratificeras i alla medlemsländer innan de träder i kraft. Här råder alltså krav på enhällighet med vetorätt för varje medlemslands nationella parlament. För närvarande bygger EU på Nicefördraget som trädde i kraft 2003, men som i sin tur bygger på en rad fördrag och fördragsändringar, där reglerna för hur unionen fungerar steg för steg har utvecklats. Fördragen är omfattande och komplicerade och det är just det som gjort att EU nu har utarbetat ett nytt fördrag som är inriktat på EU:s behov av modernisering och reformer och gör det möjligt för alla medborgare att ta reda på vilka EU:s uppgifter, målsättningar och befogenheter är. Dessvärre föll dock mycket av kravet på förenkling av fördragen när det "konstitutionella fördraget" förkastades. Detta är de viktigaste EU-fördragen och fördragsändringarna: Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 5
Romfördraget Upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och fördraget om Europeiska atomenergigemenskapen undertecknades i Rom den 25 mars 1957 och trädde i kraft den 1 januari 1958. Dessa båda fördrag går under beteckningen Romfördraget, och utgör fortfarande grunden för hur EU fungerar. Enhetsakten 1987 antog medlemsländerna den europeiska enhetsakten. Den huvudsakliga anledningen var att effektivisera arbetet i unionen som nu hade vuxit till 12 med- 6 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
lemmar. Genom att göra det möjligt att anta beslut rörande den inre marknaden med kvalificerad majoritet ville man möjliggöra ett fullbordande av denna stora inre marknad. Enhetsakten formaliserade även det utrikespolitiska samarbetet genom ett särskilt fördrag. Det var även i enhetsakten som tanken på att skapa en ekonomisk och monetär union skrevs in i fördragen. Maastrichtfördraget Undertecknades i Maastricht den 7 februari 1992 och trädde i kraft den 1 november 1993. Det innebar att Europeiska ekonomiska gemenskapen bytte namn till Europeiska gemenskapen, men viktigast av allt - att man bestämde sig för att införa den gemensamma valutan Euro. Dessutom infördes en del nya samarbetsformer mellan medlemsländernas regeringar, bland annat på försvarsområdet och inom rättsliga och inrikes frågor. Genom detta mellanstatliga samarbete skapades i Maastrichtfördraget en ny struktur för samarbete bestående av tre så kallade pelare. Det är detta som är Europeiska unionen (EU). Amsterdamfördraget Amsterdamfördraget undertecknades den 2 oktober 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999. Detta fördrag innebar förändringar i både EU- och EG-fördragen och de fick en ny numrering. Sysselsättningsfrågorna lyftes fram. Nicefördraget Undertecknades Införselkvoten den för sprit, 26 februari vin och öl, 2001 totalt 230 och literträdde i De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 7
kraft den 1 februari 2003. Handlade främst om reformeringen av institutionerna så att unionen kunde fungera mer effektivt efter utvidgningen till 25 medlemsländer 2004 och därefter till 27 medlemsländer 2007. Nicefördraget och de tidigare EU- och EG-fördragen har smälts samman till en konsoliderad version. FÖRÄNDRINGAR I LISSABONFÖRDRAGET Den 19 oktober 2007 i Lissabon avslutade stats- och regeringscheferna regeringskonferensen genom att ingå ett avtal i Lissabon om det nya reformfördraget. Det nya fördraget innebär förändringar - och huvudsakligen förbättringar - på framförallt fyra områden: A. En stärkt roll för EU på viktiga politiska områden 1. En ny övergripande social klausul ser till att unionen beaktar krav som till exempel främjandet av en hög sysselsättning, ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor. 2. Rätten för fackföreningar att vidta stridsåtgärder enligt nationella regler för att till exempel hävda kollektivavtal skrivs in i EU:s stadga för grundläggande medborgerliga rättigheter. Detta har varit ett viktigt krav från fackföreningsrörelsen. Stadgan blir bindande i det nya fördraget. 3. Området "frihet, säkerhet och rättvisa", det vill säga kampen mot den grova gränsöverskridande 8 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
brottsligheten (terrorism, människohandel, trafficking, knark) och en mer gemensam flyktingoch invandringspolitik, blir en EU-angelägenhet. Kommissionens roll för att lägga förslag stärks, även om initiativ från medlemsstaterna fortfarande är möjliga. Vi får medbeslutande och kvalificerad majoritetsomröstning i ministerrådet på fler områden. Detta kombineras med vissa nödbromsar, som innebär att frågor som är känsliga för den nationella suveräniteten på detta område kan hänskjutas från ett vanligt rådsmöte till det politiskt betydligt känsligare toppmötet med statsministrar och presidenter, Europeiska Rådet. 4. Nya, stärkta rättsliga grunder på områden som energi, patent, idrott och rymdpolitik införs. EU har en avgörande roll i de globala förhandlingarna för ett nytt klimatavtal. Nytt i Lissabonfördraget jämfört med Nicefördraget är att det slås fast att klimatfrågan är en viktig uppgift för EU. Likt tidigare betonas att EU ska främja åtgärder på internationell nivå för att lösa globala eller regionala miljöproblem. Ända sedan 1987 har miljöfrågan en egen rättslig grund i EU. Nytt är även att energifrågorna får ett eget kapitel. På energiområdet ska EU garantera energiförsörjningen och främja energieffektivisering och utveckling av förnyelsebara energikällor. Vi ser stora möjligheter att arbeta fram en mer miljömässigt hållbar jordbruks- och fiskeripolitik i och med att Europaparlamentet ges medbeslutande på fiske- och jordbruksområdet. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 9
5. Det nya fördraget öppnar för ytterligare utvidgning, med Turkiet och länderna på Balkan (Kroatien och Makedonien har redan sökt medlemskap, Bosnien, Serbien med flera förbereder sig), vilket nu gällande fördrag inte medger. 6. Jämställdhet mellan kvinnor och män blir genom det nya fördraget ett av EU:s grundläggande värden och mål. Främjande av jämställdhet och bekämpande av diskriminering på grund av kön ska genomsyra alla lagstiftningsåtgärder. Med dagens gamla Nicefördrag är det inte så. Det nya förslaget till fördrag innebär således en förstärkning av EU:s roll när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. 7. Främjande och skydd av barns rättigheter blir genom det nya Lissabonfördraget ett av EU:s nya mål, även i förbindelserna mellan EU och övriga världen. B. Stärkt demokratiskt inflytande och ökad öppenhet 8. Deltagandedemokratin stärks, främst genom rätten till medborgarinitiativ, som gör det möjligt för minst en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater att uppmana kommissionen att lägga fram lämpliga förslag inom ett särskilt område. 9. Medbeslutandet utökas avsevärt och blir det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Som ett resultat av detta blir Europaparlamentet en jämställd medlagstiftare för 95 procent av EU-lagstiftningen. Det 10 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
folkvalda parlamentets deltagande ökar EU-lagstiftningens demokratiska legitimitet. 10. Det nya budgetförfarandet garanterar fullständig jämställdhet mellan det folkvalda parlamentet och rådet vid godkännandet av hela budgeten och av den fleråriga budgetramen, som blir rättsligt bindande. Europaparlamentsvalen blir därmed ett sätt att påverka bland annat jordbruks- och fiskeripolitiken. 11. Kvalificerad majoritetsomröstning blir det vanligaste förfarandet i rådet. Dess definition som en dubbel majoritet av 55 procent av medlemsstaterna utgörande 65 procent av befolkningen bevaras som i konstitutionsfördraget (samtidigt som det krävs ett minsta antal uppgående till fyra medlemsstater för att utgöra en blockerande minoritet). 12. EU-kommissionens ordförande utses i fortsättningen öppet av det folkvalda Europaparlamentet, inte av medlemsstaterna i slutna förhandlingar. 13. Öppenheten i beslutsprocessen kommer att öka. Dels genom att Europaparlamentets inflytande ökar, men också genom ökad öppenhet i rådets arbete. Rådets möten kommer att delas upp i en offentlig del med överläggningar och omröstning och en icke offentlig del för diskussioner som inte rör lagstiftning. C. Effektivisering 14. För att öka kommissionens effektivitet kommer antalet kommissionsledamöter att minskas: efter De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 11
2014 kommer kommissionen att bestå av ett antal kommissionsledamöter som motsvarar två tredjedelar av medlemsstaterna. För att säkra jämställdheten mellan medlemsstaterna införs ett rotationssystem som ser till att varje medlemsstat kommer att företrädas i två kommissionssammansättningar av tre. 15. Inrättandet av en hög representant för utrikesoch säkerhetspolitiken med dubbla uppgifter, som kommer att både leda rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) och vara en av vice ordförandena för kommissionen, syftar till att skapa en mer sammanhållen utrikespolitik i unionen. Han eller hon kommer att utses av Europeiska rådet och godkännas av kommissionens ordförande. Som vice ordförande för kommissionen kommer han eller hon att vara föremål för parlamentets installationsomröstning för hela kommissionen. D. Förstärkning och förtydligande av den nationella suveräniteten 16. Det mellanstatliga inslaget i unionen stärks genom att Rådet får en permanent ordförande i upp till fem år, en tung post som kommer att kunna matcha kommissionens ordförande på ett helt annat sätt än dagens roterande ordförandeskap. 17. Utöver det så kallade varningsförfarandet (om en tredjedel av de nationella parlamenten förkastar ett lagstiftningsförslag, måste kommissionen se över 12 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
det igen), har man infört en ny mekanism för att låta de nationella parlamenten övervaka tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen): om en majoritet av de nationella parlamenten antar ett yttrande som säger att ett lagstiftningsförslag inte tar hänsyn till subsidiaritetsprincipen, och antingen rådet eller parlamentet håller med dessa nationella parlament, förkastas förslaget. 18. I en särskild rättslig grund uppmärksammas den specifika karaktären hos tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I det särskilda protokoll om allmänna tjänster som hör ihop med fördraget stärks medlemsstaternas rätt att tolka vad som är allmänna tjänster som ska kunna hållas utanför den inre marknaden och EU:s beslutsmakt. 19. Sverige får fler, inte färre, EU-parlamentariker. Idag har vi 19, med det förra förslaget till konstitutionellt fördrag skulle vi fått 18, men nu blir det istället 20 trots att parlamentet totalt sett bantas från 785 till 750 ledamöter. 20. Slutligen får EU en utträdesklausul, vilket är principiellt viktigt för att visa medlemskapets frivilliga karaktär. För det land som har blivit medlem, men ångrar sig, skapas därmed en reglerad väg ut ur unionen. Tillsammans skapar detta en ny ram för EU-samarbetet. I de kommande delarna av broschyren kommer vi att lyfta fram några av de svåra frågor som vi anser behöver diskuteras på bred front: De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 13
1. Stärks demokratin när EU får mer makt? 2. Hur går det med löntagarinflytandet och den nordiska modellen i det sociala Europa? 3. Var går gränsen mellan EU-samarbetet och det nationella självbestämmandet? 4. Är det bra med en mer gemensam utrikes- och säkerhetspolitik? 5. Vilka förändringar skulle vi ha gjort om vi fick bestämma själva? 1. Stärks demokratin när EU får mer makt? I det nya fördraget får EU stärkta öppenhetsregler, nya möjligheter till medborgarinitiativ och en stärkt roll för EU:s enda direkt folkvalda organ, Europaparlamentet: Deltagandedemokratin stärks, främst genom rätten till medborgarinitiativ, som gör det möjligt för minst en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsstater att uppmana kommissionen att lägga fram lämpliga förslag inom ett särskilt område. Hitintills har en miljon namnunderskrifter samlats in för bland annat att stoppa Europaparlamentets flyttkarusell till Strasbourg och för funktionshindrades rätt. Dessutom kan en majoritet av de nationella parlamenten med stöd av rådet eller parlamentet förkasta ett förslag om det inte tar hänsyn till subsidiaritetsprincipen. Samtidigt får EU på vissa områden nya, stärkta 14 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
befogenheter och möjligheter att fatta majoritetsbeslut, vanligen i medbeslutande mellan det nationellt förankrade ministerrådet och det folkvalda Europaparlamentet. Enligt Europaparlamentets kartläggning övergår man till medbeslutande på 85 punkter och till majoritetsbeslut i rådet på 49 punkter, varav de flesta också ingår i de 85. Många av dessa är dock politiskt ointressanta, av typ statistik eller finns på områden där EU har ytterst begränsat inflytande, typ sport och turism. På vissa viktiga områden, exempelvis jordbrukspolitiken, menar vi att det är en klar demokratisering att det folkvalda Europaparlamentet får ett rejält inflytande, så att politiken inte bara bestäms av jordbruksministrarna. Denna utveckling mot gränsöverskridande demokrati är fortfarande omstridd i arbetarrörelsen, eftersom vissa menar att folkstyre är liktydigt med det nationella folkstyret. Vi är övertygade om att det är nödvändigt för oss att idag vidga demokratisynen. Om vi ska kunna påverka avgörande politiska och ekonomiska frågor som globaliseringen, jobben, miljön och klimatet måste vi inse att folkstyret redan har tagit klivet över nationsgränsen, och bejaka den utvecklingen. EU har redan en så utvecklad förmåga att fatta överstatliga lagstiftningsbeslut, att det innebär att en fjärde politisk beslutsfattarnivå för svenska väljare och en andra lagstiftningsnivå redan är ett etablerat faktum. För arbetarrörelsen är det positivt, och borde vara mindre kontroversiellt än för borgerlig- De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 15
heten, eftersom det innebär att vi får ett nytt instrument för att hävda den demokratiska, politiska makten över en alltmer internationaliserad samhällsutveckling och kapitalism. För att citera författaren Anders Ehnmark: Grundfrågan behöver ställas. Den är mycket enkel. Om makten i vissa frågor (delar av den ekonomiska politiken, miljö, säkerhetspolitik) lämnat nationalstaten, hur drar man då om demokratins ledningar så att de blir maktförande? Hur sträcker man ut demokratin så att den når makten? Det är ju meningen med EU, i varje fall sett från vänster. Frågan är inte hur mycket makt vi ska lämna ifrån oss, som det ofta sägs, utan hur mycket makt vi kan återta. Alternativet är att sitta hemma och bestämma utan att det tar. Antologin Vänster för Europa, Premiss förlag 2006. Genom att EU blir beslutsmässigt på en rad nya områden kan vi återta en del av den demokratiska kontroll vi har förlorat på grund av globaliseringen. Men självklart ska detta bara gälla vissa gränsöverskridande områden. För övrigt ska den nationella suveräniteten bevaras, och på vissa områden - typ välfärden - stärkas. Subsidiaritetsprincipen (den "närhetsprincip" som säger att EU bara ska ha befogenheter när medlemsstaterna inte själva effektivt kan bedriva politik) bör också bevakas noggrannare. Detta sker också i det nya fördraget. (Se vidare under fråga 3). 16 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
2. Hur går det med löntagarinflytandet och den nordiska modellen i det sociala Europa? Som socialdemokrater ser vi det som mycket glädjande att den sociala dimensionen i Europasamarbetet stärks med det nya fördraget. Fackliga rättigheter stärks och ökat fokus läggs på kampen mot det sociala utanförskapet. Några exempel är värda extra uppmärksamhet. Att EU:s stadga för grundläggande medborgerliga rättigheter blir rättsligt bindande. Detta är en avgörande fråga, som bland annat innebär ett tydligare skydd för fackens rätt att vidta stridsåtgärder enligt nationella regler för att t ex hävda nationella kollektivavtal. Att en ny övergripande social klausul införs som ser till att EU i samband med utformandet och genomförandet av dess politik måste beakta krav som främjandet av en hög sysselsättning, ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor. Sammantaget förbättrar fördraget balansen mellan den inre marknaden och den sociala dimensionen av EU samarbetet. Vi får en ram som gör det möjligt att skapa ett EU för medborgare och löntagare. Ändå är frågan om EU och arbetsrätten långt ifrån problemfri, det har vi sett i den så kallade Lavaldomen. Frågan är dock vad EG-domstolen utlå- De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 17
tande i Lavalfallet innebär för reformfördraget? I princip ingenting, menar vi. Flera röster har höjts för att Sverige ska vägra ratificera förslaget till nytt fördrag om vi inte får undantag som garanterar konflikträtten och kollektivavtalen. Men - detta är ett stickspår. Att säga nej är detsamma som att behålla det nuvarande fördraget, och det är ju på grundval av det som Lavaldomen är beslutad. Fördraget är dessutom redan godkänt av de 27 medlemsländernas regeringschefer. Nu kan medlemsländerna bara säga ja eller nej. Något utrymme för omförhandling eller nya undantag finns inte. Ingen har heller specificerat vad det är vi i så fall skulle begära undantag ifrån. Konflikten handlar om avvägning mellan två grundläggande rättigheter, strejkrätten och den fria rörligheten för tjänster. Ett undantag från EU:s regler om arbetsrätten skulle bara innebära att den fria rörligheten får obehindrat företräde. Och ett undantag från den inre marknaden, en av EU:s grunder, vore liktydigt med ett krav på utträde ur EU - och än mer! Domen gäller även för Norge. För att domen inte ska få några konsekvenser skulle vi alltså behöva gå längre bort från EU än Norge, vilket vore orimligt. Men kravet är också onödigt, för allt tyder på att det finns en mycket bättre lösning: lagändringar i EU och i Sverige, i första hand av EU:s utstationeringsdirektiv, 18 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
den svenska utstationeringslagen samt Lex Brittania. Socialdemokratin måste tillsammans med de svenska och europeiska fackförbunden verka politiskt för en bättre balans mellan den fria rörligheten och möjligheten att träffa avtal om goda och rättvisa arbetsvillkor. 3. Var går gränsen mellan EU-samarbetet och det nationella självbestämmandet? På en rad för medborgarna viktiga områden kommer det nya fördraget skapa möjligheter för ett mer handlingskraftigt EU. Fördraget kritiseras ofta för att det leder till ökad överstatlighet. Det är riktigt att vetorätten avskaffas på ett 40-tal områden. Det politiskt betydelsefulla är framförallt klimat- och energiområdet samt åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet. På dessa områden är det en politisk nödvändighet att EU:s beslutsmässighet ökar, och vi vet av flera undersökningar att den utvecklingen har folkligt stöd. Om vi inte hade överstatliga beslut på miljöområdet skulle det land som vill minst bestämma utformningen av EU:s miljölagar. Detsamma gäller kampen mot den organiserade brottsligheten. Detta är således nödvändiga förändringar i fördraget för att EU ska kunna hantera klimatfrågan och bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Å andra sidan: Jämfört med både Nicefördraget och för- De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 19
slaget som röstades ner i Frankrike och Nederländerna förstärks skyddet för den nationella suveräniteten på en rad områden: Viktigast: vetorätten finns självklart kvar på de områden som utgör kärnan i den nationella suveräniteten ändringar av fördraget (till exempel avgivande av ytterligare suveränitet till EU), medlemsavgiften, utrikes- och försvarsfrågor, skatter med mera. Man rensar ut begreppet konstitution, och slår fast att EU ska respektera medlemsstaternas nationella identitet, politiska och konstitutionella grundstrukturer. EU-rättens företräde framför nationell rätt fördragsfästs inte, så som det var tänkt tidigare. Denna princip gäller förvisso ändå, som domstolspraxis, på de områden där EU har tilldelats beslutsbefogenheter av medlemsstaterna. Och den måste gälla, annars skulle EU:s beslut vara som skrift i vatten. Men skulle principen införas i fördragets paragrafer innebär detta att regeln blir huggen i sten på ett sätt som den inte är idag, och därmed hamna mera i konflikt med suveräniteten. I frågan om EU och skatterna har Europaparlamentet tidigare vid ett antal tillfälle argumenterat för EU-skatt och till och med att EU skulle få beskattningsrätt. Nu är de krafter i EU som vill ge EU:s beskattningsrätt margi- 20 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
naliserade och frågan är en gång för alla avgjord. EU får ingen beskattningsrätt, och ska inte ha någon. Fördraget stärker medlemsstaternas roll både vad gäller tjänster i allmänhetens ekonomiska intresse (typ post, kollektivtrafik mm) och övriga tjänster i allmänhetens intresse, exempelvis vård- och välfärdstjänster. I det särskilda protokoll om dessa frågor som hör ihop med fördraget står att fördraget skall inte på något sätt inverka menligt på medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt intresse. När det gäller det straffrättsliga samarbetet och beslut som rör de nationella trygghetssystemen ersätts enskilda medlemsstaters veto med en nödbroms, vilket innebär att en medlemsstat har möjlighet att hänskjuta en fråga till Europeiska rådet för diskussion och eventuellt beslut. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet avbryts och avslutas sedan om en överenskommelse inte nås. De nationella parlamenten får ansvar för att bedömma lagförslag utifrån subsidiaritetsprincipen, det vill säga kontrollera att lagstiftningen genomförs på lägsta effektiva nivå. Kommissionen ska ompröva sitt förslag om en majoritet av rösterna som tilldelas de nationella parlamenten (varje medlemsland får två röster) anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 21
Sammantaget menar vi att detta innebär ett klart trendbrott. Idén om ett Europas Förenta Stater med en egen konstitution, flagga, hymn och beskattningsrätt, är utrensad ur debatten och i praktiken död i hela EU. 4. Är det bra med en mer gemensam utrikes- och säkerhetspolitik? De kanske viktigaste politikområdena som flyttas över från enhällighet till det ordinarie lagstiftningsförfarandet innefattar frågor som omfattas av området för frihet, säkerhet och rättvisa, till exempel gränskontrollfrågor, invandringsfrågor och straffrättsligt samarbete. Att majoritetsomröstning införs på dessa områden kommer förbättra möjligheten att bekämpa gränsöverskridande brott som narkotikahandel, terrorism och människohandel. Majoritetsomröstning gäller också asyl- och migrationsområdet. Målsättningen är en gemensam asyloch invandringspolitik med höga krav på humanitet. Detta välkomnar vi socialdemokrater då det är viktigt att EU formulerar en human asyl och flyktingpolitik där alla medlemsländer tar ett solidariskt ansvar. Det är dock viktigt att betona att det nya fördraget inte innebär någon ökad överstatlighet inom utrikesoch säkerhetspolitiken. På detta område kommer vetorätten att finnas kvar. 22 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
Det kommer inte att skapas någon EU-armé, EU blir ingen försvarsallians och Sverige kommer inte heller att tvingas delta i militära operationer. Varje land beslutar själv om sitt eget försvar, om alliansfriheten och om i sådana fall hur man vill bidra till EUs insatser runt om i världen. Däremot stärks kapaciteten för civil och militär krishantering. Här ingår också insatser vid miljö- och naturkatastrofer. Detta är inte nytt, men görs tydligare genom att principerna skrivs in i fördraget. Vi kan alltså fortsätta vara alliansfria. Det finns en regel i det nya fördraget som säger att ett medlemsland ska hjälpa till om ett annat EU-land drabbas av en terroristattack, en naturkatastrof eller annan typ av katastrof. Det är dock upp till Sverige att avgöra vilken slags hjälp som ska erbjudas. Det nya fördraget inrättar en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken. Idén är att EU med den höga representanten ska kunna tala med en röst i världen som till exempel i FN. Detta innebär att Sverige även fortsatt kan driva sin egen utrikes- och säkerhetspolitik. Men genom EU kan vår röst bli mångfalt starkare. Sammantaget kommer detta att ge Sverige ökade möjligheter att driva frågor som, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, miljöfrågor och utvecklingssamarbete. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 23
Foto: Imagine/Peter Berggren "Möss sägs till 90 procent likna människor men det är de 10 procenten som gör hela skillnaden". EU-kommissionär Margot Wallström kommenterar att skillnaden mellan EU-konstitutionen och reformfördraget inte är stor. 5. Vilka förändringar skulle vi ha gjort om vi fick bestämma själva? Det är viktigt att komma ihåg att förslaget till fördrag är en kompromiss mellan 27 medlemsländer. Om vi svenska socialdemokrater hade fått bestämma innehållet skulle vissa delar ha blivit annorlunda. Vi skulle bland annat ha önskat att miljöfrågorna, kampen mot det globala klimathotet och EU:s sociala 24 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
dimension lyfts fram än mer. Vi skulle också ha önskat att fördraget en gång för alla gjort slut på europaparlamentets flyttcirkus mellan Bryssel och Strasbourg. Och vi tycker att de nya omröstningsreglerna i rådet borde börja gälla tidigare. Dessutom skulle vi ha velat se en europeisk offentlighetsprincip lik vår svenska skrivas in i fördraget. Sverige har i det nya fördraget inget officiellt undantag från euron. Att använda detta som en invändning mot fördraget är symbolpolitik. Det finns inga möjligheter för EU att tvinga in Sverige i valutaunionen. Frågan om ett svenskt inträde i EMU kommer att behandlas av svenska riksdagen eller i en folkomröstning. Vi har dessutom inget undantag idag, skrivningarna är identiska i det nuvarande Nicefördraget. Men förslaget till fördrag är en kompromiss som ska jämföras med det nuvarande fördraget, inte till ett imaginärt fördrag som vi eller andra önskar de hade fått skriva själva. För oss är det ett enkelt val. Lissabonfördraget är bättre för Europa än det nuvarande Nicefördraget. SLUTSATS Vår bedömning är att förslaget till nytt fördrag är en bra - om än inte perfekt - avvägning mellan de områden där EU:s makt behöver stärkas, och de De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 25
områden där skyddet för den nationella suveräniteten bör öka. Ur en rad viktiga synvinklar - klimatet, arbetsrätten, brottsligheten, välfärden, utvidgningen, de nationella parlamentens inflytande, jämställdheten, demokratin och öppenheten - är det nya reformfördraget bättre än det nu gällande Nicefördraget. Och det är just Nicefördraget som kommer att fortsätta gälla om vi nu skulle säga nej. Hur är det då med frågan om folkomröstning? Enligt vår mening vore det fel att folkomrösta av en rad skäl: 1. Så dramatiska är inte förändringarna i förhållande till Nicefördraget att det skulle motivera en folkomröstning. Som förslaget ser ut nu delas vår uppfattning av övriga länder, även Danmark, Frankrike och Nederländerna som tidigare har folkomröstat. Det enda undantaget är Irland, som enligt sin konstitution måste folkomrösta. 2. Nu måste riksdagen och de politiska partierna på allvar börja ta ansvar för hanteringen av Europafrågorna. Vi kan inte varje gång EU-frågorna blir kontroversiella skjuta ifrån oss hanteringen till folkomröstning. 3. Dessvärre blir folkomröstningar ofta en opinionsyttring över sittande regering. Med den kritik som idag finns mot Reinfeldtregeringen löper vi därmed risk att folk säger nej till ett bra fördrag 26 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
mest för att de är kritiska mot Reinfeldt och Bildt. 4. Det så kallade Lavalfallet handlar inte om fördraget. Domen mot Byggnads fattades på grundval av det fördrag vi har - och som vi får behålla om vi säger nej till det nya. Bästa sättet att hantera det problemet är att sätta stenhård press på regeringen att ändra i svensk lag - och att driva den politiska frågan om en del lagändringar i EU. 5. En folkomröstning skulle än en gång splittra arbetarrörelsen och dra uppmärksamhet från det viktiga arbetet att utveckla en offensiv politik för rättvisa i hela Europa och driva oppositionspolitik mot den borgerliga regeringen. Vår rekommendation är att den svenska riksdagen bör ratificera fördraget, så att det kan träda i kraft 2009! De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 27
LISSABONFÖRDRAGET KONTAKT Hör av dig till oss om du har frågor eller synpunkter! - ett nytt fördrag för Europas medborgare Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP 14G302 Rue Wiertz Inger Segelström Belgien Göran Färm Jan Andersson 1047 Bryssel Telefon: +32 2 283 7199 Åsa E-post: Westlund pse.delegationsv@europarl.europa.eu Hemsida: www.sap.se/eu Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp