Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS))

Transkript

1 A5-0058/ Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution - med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Köln där det bekräftar sin avsikt att i början av 2000 inkalla en konferens mellan företrädare för medlemsstaternas regeringar för att lösa de institutionella frågor som inte kunde lösas i Amsterdam och som måste avgöras före utvidgningen (C5-0143/1999), - med beaktande av Europeiska rådets beslut i Köln om att utarbeta en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen, - med beaktande av det uttalande som kommissionens ordförande Prodi gjorde inför Europaparlamentet den 21 juli 1999, om att det skulle vara ett historiskt misstag att i Helsingfors inleda en begränsad regeringskonferens endast för att man är rädd för att anta de verkliga utmaningarna som den framtida utvidgningen innebär, - med beaktande av kommissionsledamot Barniers uttalande inför utskottet för konstitutionella frågor den 6 september 1999 om reformen av fördragen och i synnerhet om arbetet med att konstitutionalisera EU och metoden för reformen av fördragen, - med beaktande av rapporten från kommissionens expertgrupp med Dehaene som ordförande, - med beaktande av sina resolutioner av den 19 november 1997 om Amsterdamfördraget 1, av den 6 maj 1999 om metoden och tidsplanen för den kommande institutionella reformen 2, och av den 16 september 1999 om utarbetandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna 3, - understryker att det i punkt 15 i sin ovannämnda resolution av den 19 november 1997 reservationslöst godkände Belgiens, Frankrikes och Italiens gemensamma deklaration om att institutionella reformer skall vara en förutsättning för all utvidgning, - med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden samt utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0058/1999), och av följande skäl: A. I maj 2000 fyller Europeiska gemenskapen 50 år. Sedan den första kol- och stålgemenskapen bildades har gemenskapen steg för steg omvandlats till en politisk union med den dubbla legitimitet den åtnjuter i och med att den samlar såväl stater som folk i en enhet EGT C 371, , s. 99. EGT C 279, , s Protokollet av detta datum, del II.10 a).

2 B. Genomförandet av en representativ demokrati på EU-nivå tar sig uttryck i utövandet av den lagstiftande makten, budgetbefogenheterna och den kontrollerande makten, samt i omnämnandet av unionsmedborgarskapet i fördragen. Detta har inneburit att EU kunnat utvecklas på ett sätt som man måste ta hänsyn till i samband med den kommande reformen. C. EU står inför nya politiska, ekonomiska och sociala utmaningar av aldrig tidigare skådad omfattning, både inom själva unionen och när det gäller förbindelserna med resten av världen, och det framgår allt tydligare att fördraget i sin nuvarande form inte kan lösa dessa problem effektivt och inte heller gör det möjligt för medborgarna att delta fullt ut. D. Krisen med kommissionen visade på vissa institutionella svagheter inom EU, och krisen i före detta Jugoslavien och kriget i Kosovo visade på EU:s svagheter beträffande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. E. Reformen av unionen måste erbjuda tillfällen till kontakttagande eller förnyade kontakter med medborgarna ute i Europa. F. Mot bakgrund av dessa problem medgav Europeiska rådet i Köln att man bör revidera fördragen, men beslutade att sammankalla en regeringskonferens som för närvarande är begränsad till att ta upp de institutionella frågor som man inte lyckades lösa i Amsterdam men som även kan komma att ta upp andra frågor och rent konkret de frågor som tas upp i protokollet om institutionerna, med avseende på en utvidgning av Europeiska unionen, och de frågor som uppstått i och med genomförandet av Amsterdamfördraget. G. Parlamentet gav dagen efter Europeiska rådets möte i Amsterdam, och vid flera tillfällen därefter, uttryck för sina synpunkter om en mer ambitiös reform av EU, som sträcker sig bra mycket längre än detta protokoll, och som i större utsträckning motsvarar de problem rörande gemenskapen som måste lösas. H. Utvidgningsprocessen får inte försenas, men den kommande utvidgningen är mycket mer omfattande än de tidigare, särskilt med tanke på att de central- och östeuropeiska länderna varit utsatta för stora påfrestningar under mer än 40 år, och den kommer att sätta den europeiska integrationens hållbarhet på prov. I. Utvidgningen utgör ett lämpligt tillfälle och motiv för att genomföra en grundlig reform av EU. Om man skjuter upp reformen tills efter att EU utvidgats kommer den att bli svårare och mer riskabel att genomföra. Mål med den kommande reformen av EU 1. Parlamentet hävdar bestämt att om Europeiska unionen skall omfatta så många stater måste den förfoga över gemensamma mål på det politiska, ekonomiska och sociala området, samt de instrument som krävs för att uppnå dessa mål, 2. anser därför att den kommande reformen av EU måste leda till att institutionerna stärks, att de blir effektivare och öppnare samt till att de görs mer demokratiska för att på så sätt stärka Europeiska unionens legitimitet i medborgarnas ögon, genom att man gör det möjligt för Europeiska unionen att klara av utvidgningen, att spela en aktiv roll i världen, att tjäna medborgarna på ett bättre sätt samt genom att man förbättrar de grundläggande rättigheterna

3 och säkerheten inom EU, Metod för den kommande reformen av EU 3. anser att man i samband med den kommande reformen av EU måste uppnå följande mål: - bred offentlig debatt och fullständig insyn, - en fortsatt dialog med kandidatländerna, - införande av ett mer omfattande förfarande för demokratisk kontroll när det gäller utarbetandet av fördragsändringarna och deras godkännande, - samstämmiga resultat, 4. anser att gemenskapsmetoden, som beskrivs nedan, bör kunna tillämpas för förberedelserna och genomförandet av den kommande reformen av fördragen, 5. önskar att kommissionen lägger fram ett övergripande förslag om reformen av EU och att den innan regeringskonferensen officiellt inleds lägger fram ett konkret förslag till reformering av fördraget, väntar sig att regeringskonferensen godtar detta förslag som grund till förhandlingar, anser det vara nödvändigt att uppnå en politisk samstämmighet med rådet och kommissionen om dagordningen och metoderna för reformeringen av fördragen, 6. anser att det är absolut nödvändigt att man inför regeringskonferensen håller en överläggning med medlemsstaternas respektive nationella parlament, och att man håller en öppen dialog med kandidatländernas parlament och med organisationer inom det civila samhället, 7. kommer, i enlighet med artikel 48 i EU-fördraget, och mot bakgrund av Europeiska rådets beslut i Helsingfors och det ovannämnda resultatet av den gemensamma behandlingen, att avge ett yttrande om de frågor som skall tas upp och den metod som fastställts inför regeringskonferensen, 8. begär att regeringskonferensen sammankallas så snart som möjligt efter Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999, 1. anser det vara självklart och rättmätigt att Europaparlamentet fullt ut skall delta i regeringskonferensens samtliga faser och på samtliga av dess nivåer, genom två företrädare som valts av parlamentet, begär att få delta fullt ut i regeringskonferensens samtliga faser, 2. anser att medlemsstaternas slutliga beslut bör läggas fram för Europaparlamentet inom ramen för samtyckesförfarandet, Reformernas innehåll 3. hävdar att dagordningen för den kommande reformen av EU, och således det mandat som Europeiska rådet kommer att fastställa, med tanke på utvidgningen måste omfatta följande punkter: Konstitutionaliseringen av EU: medborgarna skall föras närmare Europa

4 4. välkomnar beslutet om att utarbeta en ny stadga om grundläggande rättigheter, 5. anser att förutsättningen för en utvidgad union är att en konstitutionell process inleds som går ut på att man förenklar och rationaliserar fördragen för att på så sätt öka insynen och göra fördragen mer lättbegripliga för medborgarna; anser att utarbetandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna utgör en viktig del av denna konstitutionella process, 14. anser att en sådan konstitutionell process skulle befästa medlemsstaternas och unionsmedborgarnas rättigheter och klargöra de gemenskapliga institutionernas behörighetsområden, 15. anser att konstitutionaliseringen av EU framför allt innebär att fördragen måste samlas till en enda text som består av två olika delar: a) en konstitutionell del som omfattar inledningen, EU:s mål, de grundläggande rättigheterna samt bestämmelserna om institutionerna och beslutsförfarandena och de olika befogenheterna, b) en andra del som beskriver det nuvarande fördragets övriga områden, 16. anser att regeringskonferensen måste ändra det förfarande som skall tillämpas när man i framtiden reviderar fördragen, och att detta förfarande skall grundas på EU:s dubbla legitimitet så att revideringsprocessen kan demokratiseras genom att man ger den institution som företräder medlemsstaterna och den institution som företräder unionsmedborgarna medbeslutanderätt, 17. anser att man bör utarbeta en förordning om politiska partier på gemenskapsnivå, vilket skulle underlätta unionsmedborgarnas politisk engagemang, Institutionella reformer som är tillräckligt ambitiösa 18. begär att regeringskonferensen inleder en institutionell reform genom att anpassa institutionernas sammansättning, verksamhet, samarbete och organisation för att på så sätt göra dem mer demokratiska, och därmed mer effektiva, och för att kunna klara det ökade antalet medlemsstater, 19. upprepar sin starka övertygelse om att omröstning med kvalificerad majoritet (KMO) och medbeslutandeförfarandet normalt bör tillämpas då allmänna lagstiftningsbeslut skall fattas inom gemenskapen, anser att enhällighet även i fortsättningen skall krävas endast i de frågor som är av författningsmässig natur och av avgörande betydelse, 20. anser att bestämda beslut nu måste fattas när det gäller viktningen av rösterna inom rådet och kommissionens sammansättning, 21. anser att man inför det utvidgade EU bör och kan göra omfattande förbättringar när det gäller rådets verksamhet, utan att man för den skulle behöver revidera fördraget, och anser att dessa förbättringar bör genomföras inom samma tidsram som den kommande regeringskonferensen; meddelar att parlamentet kommer att yttra sig om regeringskonferensens resultat, bland annat på grundval av de resultat som uppnåtts på

5 detta sätt inom rådet, 22. anser att det inte bara är kommissionen som kommer att påverkas av utvidgningen, utan även övriga institutioner och organ, framför allt rådet och Europeiska rådet; uppmanar den kommande regeringskonferensen att undersöka var gränsen går för hur domstolen, förstainstansrätten, revisionsrätten, Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén skall vara sammansatta och fungera samt vilka befogenheter de skall ha, och hur dessa beslut skulle påverka institutionernas arbetsmetoder, 23. påminner om att det faktum att man fastställt ett maximiantal av 700 ledamöter av Europaparlamentet innebär att man även kommer att behöva se över antalet platser per medlemsstat, och kommer att lägga fram ett förslag om detta, 24. begär att allmänheten skall få tillgång till de lagstiftningsbeslut som fattas under rådsmötena, 25. begär att man tydliggör de befintliga fördragsbestämmelserna beträffande kommissionens möjlighet att avgå kollektivt och begär att inte bara rådet utan även Europaparlamentet skall kunna begära att domstolen avsätter en enskild ledamot av kommissionen i enlighet med artiklarna 213 och 216 i EG-fördraget, uppmanar till att Prodi-förfarandet, som innebär att kommissionens ordförande kan avsätta en enskild kommissionsledamot, skall införlivas i fördraget och kräver att man i fördraget inför en bestämmelse som gör det möjligt för kommissionens ordförande att be parlamentet uttala sig om dess förtroende, 26. uttrycker sitt motstånd mot alla försök att under regeringskonferensen trotsa kommissionens exklusiva initiativrätt under den första pelaren, 27. anser att EU:s demokratiska egenskaper behöver förbättras, och begär därför att EU:s roll stärks, i synnerhet i när det gäller budgetfrågor och nomineringar till gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen, 28. kräver att parlamentet ställs till ansvar för hur det organiserar sin verksamhet, 29. uppmanar till en förstärkning av skyddet av gemenskapens finansiella intressen och då särskilt medlemsstaternas skyldighet vad gäller att bekämpa bedrägeri, En ny klausul om bättre samordning 30. anser att det inför utvidningen är lämpligt att diskussionerna om flexibilitet fortsätter, och att de bestämmelser som antas bör innebära dels minskade möjligheter för medlemsstaterna att blockera ett beslut, dels att EU:s gemensamma institutionella ram skyddas, 31. yrkar på att man omprövar bestämmelserna om närmare samarbete i Amsterdamfördraget så att dessa kan tillämpas effektivt på områden där vissa medlemsstater har vilja och förmåga att fördjupa sin integration utan att detta innebär något hot mot de övriga medlemsstaternas intressen eller mot gemenskapsrättens okränkbarhet, Stärkande av EU:s utrikespolitiska roll Juridisk person

6 32. anser att EU:s internationella ställning, synlighet och förhandlingskraft kommer att fortsätta att vara begränsad tills dess att EU blivit en juridisk person; anser därför att unionen i internationella sammanhang bör ha den rättskapacitet som krävs för att den skall kunna genomföra sina uppgifter och uppfylla sina syften, Säkerhet och försvar 33. anser också att man i enlighet med medlemsstaternas förklaring vid Europeiska rådets möte i Köln måste stärka instrumenten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och begär att man på grundval av en exakt och bindande tidtabell och med förfaranden som garanterar de olika medlemsstaternas nationella intressen, fastställer en gemenskapspolitik beträffande säkerhet och försvar, och att denna politik skall garantera medlemsstaternas yttre gränser vilka utgör Europeiska unionens gränser, 34. begär att Västeuropeiska unionen integreras enligt en exakt tidtabell, så att EU i fortsättningen kan vidta åtgärder med hjälp av trovärdiga militära medel, anser att man måste ta tillbörlig hänsyn till de institutionella problem som denna integrering kan leda till, och de övriga konsekvenser den kan få, och att inom ramen för denna politik skall både sådana EU-medlemsstater som är medlemmar av Nato och sådana som är neutrala och alliansfria fullt ut kunna medverka vid EU-operationer såsom likaberättigade, Yttre ekonomiska förbindelser 35. begär att man stärker de bestämmelser som rör de externa ekonomiska förbindelserna, inbegripet gemenskapens deltagande i internationella multilaterala organisationer, och att man samlar dessa bestämmelser på samma ställe i fördragen, betonar behovet av att gemenskapens befogenheter (och kommissionens behörighet att förhandla om externa överenskommelser) utökas till att gälla samtliga tjänster och immateriella rättigheter, särskilt i Världshandelsorganisationen och andra multilaterala förhandlingar, 36. kräver att Europaparlamentets roll stärks när det gäller internationella avtal och den gemensamma handelspolit8iken i synnerhet beträffande att godkänna och övervaka förhandlingar om externa avtal, 37. begär att samtyckesförfarandet generellt skall tillämpas i samband med tecknandet av internationella avtal, vilket ursprungligen föreslogs i Stuttgartförklaringen från 1983, inbegripet de beslut som fattas om tillfällig tillämpning eller hävande av avtal på grund av kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller brott mot de demokratiska bestämmelserna, Ett område med frihet, säkerhet och demokrati 38. konstaterar att Amsterdamfördraget utgör ett viktigt steg framåt som ännu inte genomförts, men anser att denna fråga är så viktig för medborgarna att man under regeringskonferensen bör förstärka förfarandena på följande områden, och då i synnerhet vad gäller medborgarnas möjligheter att kunna vända sig till EG-domstolen: Stärkande av den ekonomiska och sociala politiken och av sysselsättningen 39. kräver att man på regeringskonferensens dagordning skall införa behandlingen av lämpliga förslag för att förstärka de politiska EU-institutionernas roll när det gäller att

7 fastställa riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken och sysselsättningen i unionen för att få till stånd en bättre synergi och en bättre jämvikt mellan de olika politiska riktlinjerna inom EU och för att skapa en referensram för de monetära politiska besluten som Europeiska centralbanken tilldelats; förbehåller sig rätten att lägga fram konkreta förslag då det skall ge sin åsikt om sammankallningen av regeringskonferensen, 40. begär att få höras om de årliga ekonomiska riktlinjerna, de beslut som rör budgetunderskotten och alla andra viktiga beslut som fattas inom ramen för EMU, förutom i de fall då ECB fattar beslut i egenskap av självständigt organ, 41. betonar vikten av de särdrag och den betydelse som begreppet social marknadsekonomi innebär, och uppmanar den kommande regeringskonferensen att ersätta begreppet öppen marknadsekonomi med begreppet social marknadsekonomi i de berörda artiklarna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (exempelvis artiklarna 4, 98 och 105 etc.), 42. anser att fullbordandet av den inre marknaden, valutaunionen och utvidningen kommer får konsekvenser för systemen för social trygghet inom EU, o o o 43. konstaterar att Amsterdamfördraget förstärker den rättsliga ramen för skyddet av unionens ekonomiska intressen genom att det inrättar en specifik rättslig grund; begär emellertid att denna ansträngning kompletteras med ett normativt instrument som ger utredningsbefogenheter åt en europeisk åklagarmyndighet enligt den modell som föreslås i Corpus Juris, 44. uppmanar regeringskonferensen att utreda behovet av bestämmelser i fördraget om områden såsom: turism, energipolitik, skapandet av en för gemenskapen gemensam flygtrafikkontroll, fiske och idrott, 45. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén.