tillväxt i lugnare tempo...2 Det aktuella läget...3

Teknikföretagens konjunkturprognos NOVEMBER 2010 Teknikföretagens konjunkturprognos utges två gånger per år, i maj och november. Årlig procentuell förändring Fasta investeringar Produktionsvolym Teknikföretag 2010 2011 2010 2011 USA 4,5 8,0 10,0 8,0 EMU -1,0 3,0 8,0 6,0 Tyskland 7,0 7,0 13,0 8,0 UK -2,0 2,0 6,0 4,0 Norge -3,0 5,0-2,0 3,0 Danmark -4,5 1,0 3,0 3,0 Finland -1,0 4,0 4,5 6,0 Kina* 23,0 18,0 17,0 15,0 Sverige 4,5 7,5 12,0 10,0 *investeringar hela ekonomin löpande priser Tillväxt i lugnare tempo väntar Produktionsvolymen för teknikföretag bedöms fortsätta öka nästa år, men i lite lägre takt än årets beräknade ökning på 12 procent. Produktionsnivån kommer i så fall att mot slutet av nästa år fortfarande vara lägre än innan lågkonjunkturen slog till hösten 2008. Tillväxten nästa år bromsar något i bilindustrin och även för insatsvaror. För investeringsvaror förväntas å andra sidan tillväxten tillta. ICT-industrin i Sverige påverkas negativt av omstruktureringar och nedläggningar. Antalet anställda i teknikföretag ökar under loppet av 2010 och med cirka 2 procent nästa år. tillväxt i lugnare tempo...2 Det aktuella läget...3 Nyckeltal Teknikföretag 3 SVERIGE Bilindustrin: +30 procent 2011, lastbilar ökar mest...4 Maskinindustrin: Upp i lite högre takt 5 Elmaskin-, tele- och instrumentindustri: Olika utveckling 6 Metallvaruindustrin: Följer med i uppgången 7 Arbetsmarknaden: Anställningsbehovet ökar 8 Priser: Kronan påverkar prisbilden 8 Sveriges ekonomi stark 10 TEKNIKFÖRETAG INTERNATIONELLT Ökade investeringar 11 USA: Sanering 13 Tyskland: Överraskar 14 Skandinavien: Långsamt bättre 15 Kina: Kaninens år 16 SPECIAL Vad händer med Sveriges teknikexport? 17 Insatsvaror: Starka samband 18 Leverantörer bilindustrin 19 1

Tillväxt i lugnare tempo Tillväxten för teknikföretag i Sverige fortsätter men bromsar in något nästa år jämfört med årets starka återhämtning. Produktionsvolymen för teknikföretag bedöms nästa år öka med ytterligare uppemot 10 procent jämfört med 12 procent i år, men produktionsnivån kommer mot slutet av nästa år ändå fortfarande vara lägre än innan lågkonjunkturen slog till under hösten 2008. Tillväxttakten bromsar något i bilindustrin och för insatsvaror medan den tilltar för investeringsvaror. ICT-industrin i Sverige påverkas negativt av omstruktureringar och nedläggningar. Bristen på arbetskraft ökar och ökningen i antalet anställda fortsätter under 2011. Chanserna till fortsatt god tillväxt bedöms vara högre än riskerna för minskad produktionsvolym. Hoten mot en fortsatt gynnsam utveckling inom såväl EMU som i USA är främst risken för misslyckad skuldsanering (både för hushåll som för offentlig sektor) och/eller att arbetsmarknaden inte förbättras. Olika länder har minst sagt olika förutsättningar. Den viktiga tyska ekonomin förväntas få en balanserad och hög tillväxt även nästa år. Sverige ser också ut att tillhöra vinnarsidan. För teknikföretag i Sverige förväntas bilindustrin visa en relativt hög tillväxt nästa år på uppåt 30 procent. Detta följer på en ökning på 40 procent i år men efter en tillbakagång med 50 procent i fjol. Expansionen tilltar här för tunga lastvagnar, men avtar något för personbilar. I tele- och elektronikindustrin minskar produktionsnivån framöver som en följd av nedläggning av produktion. Instrumentindustrin bedöms få en positiv tillväxt nästa år efter en tillfällig avmattning i år. Tillväxten för tele-, elektronik- och instrumentindustrin sammantaget bedöms öka med 3 procent i volym i år men förväntas minska 3 procent nästa år. Produktionsvolymen förväntas växa måttligt för tillverkare av elmaskiner och elapparatur efter årets tillbakagång. Volume of production. Engineering industry Sweden 2 Annual percentage change Index 2005= Annual percentage change Level of production. Index - -2 70-3 60 Source: Stat.Sweden -4 50 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 Volume of production. Global engineering industry 25% Annual rate of change Level of production. 2006= 2 Level of production.index 115 15% 5% 105-5% 95 - Annual rate of change -15% -2 EU,US,Japan,China,Canada,Taiwan,Korea,Brazil,Singapore.Source:Eurostat,FED,National statistics 85 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 2

Maskinindustrin möter en högre efterfrågan i takt med kundernas förbättrade lönsamhet och stigande kapacitetsutnyttjande. Produktionsvolymen bedöms öka med 9 procent i nästa år efter en tillväxt på 8 procent i år. Produktionen för metallvaruindustrin har ökat i hög omfattning i takt med en högre efterfrågan på insatsvaror från teknikföretag. Metallvaruindustrins produktionsvolym väntas därför öka med 15 procent i år, men avtar något till 13 procent nästa år. Antalet anställda har börjat öka under loppet av 2010. Fortsatt tillväxt medför att antalet anställda ökar med uppåt 6 000 personer eller 2 procent nästa år. Volume of production. ICT-industry 4 Annual rate of change Index 2006= 3 Level of production. Index 2 140 130 Nyckeltal teknikföretag i Sverige 2009 nivå 2009 % 2010 progn. % 2011 progn. % - -2 Annual rate of change Produktionsvärde SEK 669 Mdr -24,0 +10,3 +11,0 Produktionsvolym -28,0 +12,0 +10,0 Antal anställda 304 500-11,2-5,0 +2,0 Source: National statistics.eu,usa,china,taiwan,korea. Computers,consumer electronics,telecom, electronic components -3 70 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 Volume of production. Global Manufactoring industry Försäljningspriser (PPI) +5,5-2,0 +1,0 15% Annual rate of change Index 2005 = 130 Exportvärde Mdr SEK 455 505 550 Källa: SCB, Teknikföretagen Annual rate of change Det aktuella läget Under de tre första kvartalen i år har tillväxten i industrin ökat jämfört med motsvarande period i fjol. Produktionsnivån är samtidigt fortfarande låg i många branscher och länder, men med Kinas bidrag är produktionsnivån i den globala tillverkningsindustrin totalt tillbaka på samma nivå som före finanskraschen. Exempelvis orderutfall i barometerundersökningar, färdigvarulager, ränteläge, kapacitetsutnyttjande och andra kortsiktiga indikationer visar att vi definitivt läm- 5% -5% - Level of production. Index EU 27,US,Japan,China,India,Canada,Australia,Mexico,Chile,Brazil,,Singapore,Phillipines,Indonesia,Malaysia,South Korea South Africa,Norway,Switzerland, Turkey, Taiwan, Thailand= 93% of world output. Source: National Statistics, calculation Teknikforetagen. Weighted according to value added USD 2008. -15% 70 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 3

nat konjunkturbotten bakom oss, men också att tillväxten dämpas framöver. Tillväxten bedöms bli allmänt fortsatt låg jämfört med tidigare perioder av uppgång, vilket sammanhänger med att finansproblemen till viss del kvarstår. Därutöver tillkommer smärtsamma saneringar av ekonomin i många länder. Kina och Brasilien expanderar däremot i fortsatt hög omfattning. Här väntas en begränsad inbromsning nästa år. Övriga länder i Asien, som Korea, Indien och Taiwan, visar också en hög tillväxt. Industrin i USA har nu kommit igång, medan landets servicesektor, bostadsbyggande och arbetsmarknad visar en liten antydan till återhämtning. Den tyska ekonomin har däremot överraskat positivt. I Baltikum, där nedgången tidigare var kraftig, har Estland börjat komma igång medan återhämtningen i Lettland går trögare. Norsk ekonomi, som påverkades i mindre grad av lågkonjunkturen, förväntas växa i något högre takt nästa år. Likaså fortsätter tillväxten om än måttligt i Danmark och Finland under nästa år. Volume of production. Motor car industry Sweden 4 140 Annual percentage change Index 2005= Level of production. Index 130 2 Annual percentage change -2 70-4 60 50 Source: Statistics Sweden -6 40 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 Sverige: Bilindustrin rullar på! Produktionsvolymen för tunga lastvagnar bedöms öka med omkring 30 procent i år efter ett omfattande fall med över 50 procent i fjol.* Drygt 60 procent av lastbilsexporten från svenska anläggningar säljs till EU-länder. Det första halvåret i år var här svagt men registreringarna har börjat öka från låga nivåer. Efterfrågan på transporter tilltar som följd av högre aktivitet i den tillverkande industrin och i övriga näringslivet, särskilt i Tyskland. Produktionstillväxten för tillverkare av tunga lastvagnar i Sverige bedöms bli god de närmaste åren. Successivt bedöms den viktiga Europamarknaden röra sig mot den tidigare genomsnittsnivån på 230 000 registrerade lastvagnar per år. Då efterfrågan har börjat komma igång på de viktigaste exportmarknaderna (95 % exporteras) bedöms också produktionen i Sverige börja växa i ökad takt framöver. Under 2011 räknar vi med att produktionstillväxten blir minst 40 procent. Jämförelsenivån både i fjol och i år är naturligtvis låg. Tillverkningen av personbilar i Sverige slutade på låga 128 000 enheter i fjol. De senaste månaderna har produktionstakten dragits upp. Ökad efterfrågan och nya bilmodeller har bidragit till detta. Om de aviserade produktionsplanerna håller och nya modeller väl accepteras på marknaden bedöms produktionsnivån nå omkring 170 000 bilar i år d.v.s. en ganska kraftig ökning från låg nivå, för att nå 210 000 nästa år. Exporten av bilkomponenter från leverantörer i Sverige till produktionsanläggningar i Europa (84 % av denna export) har också stigit som en följd av att produktionsvolymen där ökat. Dels har koncerninterna leveranser till Belgien, Holland och Frankrike ökat, dels har den produktionsuppgång som skett i bl.a. Tyskland inneburit att komponentexporten dit tilltagit. Sammantaget bedöms produktionen i transportmedelsindustrin (inkl. övriga transportmedel som spårbunden trafik och bilkomponenter) öka med 30 procent i år och med 25 procent 2011. * Värt att notera är att en minskning med 50 procent föranleder en ökning med procent för att komma tillbaka till utgångsläget. 4

Maskinindustrin: Upp i lite högre takt Produktionen i maskinindustrin minskade med 35 procent i fjol vilket var den mest omfattande nedgången sedan 1932. Finansieringsproblem, låg lönsamhet och lågt kapacitetsutnyttjande innebar därmed en omfattande minskning i efterfrågan på maskinutrustning. Under lågkonjunkturen inskränkte sig efterfrågan främst till rationaliseringsutrustning och ersättningsinvesteringar. Produktionsnivån har nu börjat stiga successivt för maskinindustrin. Uppgången de tre senast månaderna har varit begränsad men tillväxten förväntas tillta under fjärde kvartalet. Som en konsekvens av ett svagt första halvår begränsas produktionsökningen till 8 procent i år. För en del delbranscher är uppgången hittills kraftig, exempelvis för tillverkare av lager, pumpar, kompressorer, mekanisk kraft, skogs- och metallbearbetande maskiner. Det närmaste året förväntas tillväxten tillta även i övriga branscher och uppgången blir därmed mer omfattande. Skälen till att maskinindustrin nu kommer igång i allt större utsträckning är flera. Vinsterna i industrin har återhämtat sig, kapacitetsutnyttjandet har stigit och kapitalkostnaderna relativt låga. Därutöver är varje ny produktgeneration av maskiner allt mer sofistikerad och bidrar till ökad produktivitet hos kunderna. Hela 70 % av svensk export av maskinutrustning säljs i USA eller inom EU. De totala fasta bruttoinvesteringarna har på båda dessa områden dessvärre bara kommit igång relativt måttligt. I Asien och i Sydamerika är efterfrågan högre, vilket också syns i exportstatistiken. En extra bonus för maskinföretagen är att efterfrågan på hemmamarknaden ökar ytterligare nästa år efter den återhämtning som startat i begränsad omfattning i år. Sammantaget är vår bedömning att efterfrågan håller i sig under nästa år. Det innebär att produktionstillväxten i under 2011 ökar i något högre takt än i år men bara med 9 procent. Trots goda tillväxtsiffror under både 2010 och 2011 kommer produktionsnivån mot slutet av 2011 ändå ligga lägre än vid den tidigare toppen under första kvartalet 2008. Volume of production. Industry of machinery and equipment 130 Index 2005= 2 - -2 70 Annual percentage change -3 60 Source: Statistics Sweden -4 50 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 EU fixed investment and Swedish exports of machinery to EU 2 Annual rate of change 15% Fixed investment 5% -5% - -15% -2-25% Exports. Seas. adj. Source: Stat.Sweden,Eurostat -3 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 5

Olika för elmaskin-, tele- och instrumentindustrin Tillverkare av elmaskiner och elapparater visar en något splittrad bild för närvarande. Totalt bedöms produktionsvolymen minska i år eller med 3 procent. Detta beror främst på att efterfrågan på kraftrelaterad utrustning, som hade en relativt god efterfrågan i fjol, nu mattats av. Däremot har tillverkare av kabel och hushållsvaror en positiv produktionstillväxt från en låg nivå. Efterfrågan på hushållskapitalvaror förväntas öka på de viktigaste exportmarknaderna (70 % av exporten går till övriga nordiska länder) framöver i takt med att bl.a. bostadsbyggande och renoveringsbehov tilltar något. Erfarenhetsmässigt släpar tillväxten för tillverkare av elmaskiner jämfört med andra branscher. Vi räknar med att produktionsvolymen för tillverkare av elmaskiner och elapparater sammantaget ökar från en rekordlåg nivå med 4 procent nästa år, vilket i så fall skulle bli högre än den långsiktiga genomsnittliga tillväxten. Inom instrumentindustrin visade tillverkare av medicinsk utrustning en hög men avtagande tillväxt i fjol. I år har avmattningen fortsatt och tillväxten blir begränsad. Nästa år förväntas efterfrågan öka. Tillbakagången för tillverkare av instrument för processtyrning, mätning och kontroll blev också måttlig i fjol jämfört med andra teknikföretag. Efterfrågan har nu börjat öka i takt med att industriproduktionen ökat på viktiga exportmarknader som USA, Japan och Korea. Exporten till EU börjar också komma igång efter ett svagt första halvår i år. Exporten av instrument för processtyrning, mätning och kontroll följer i stort sett den globala tillväxten i teknikföretag. I tele- och elektronikindustrin förväntas volymexpansionen bli måttlig i år. Nedläggning av produktionsenheter under hösten 2010 samt den indirekta påverkan detta har på underleverantörer präglar utvecklingen också framöver. Produktionsvolymen i Sverige väntas minska nästa år som en konsekvens av årets omstruktureringar. Sammantaget för tele-, elektronik- och instrumentindustrin räknar vi med en måttlig produktionsökning på Volume of production. Industry of telecom, electronics and instruments Sweden 3 Annual percentage change Index 2005= Level of prodution.index 2 - -2 Source: Statistics Sweden -3 60 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 Volume of production. Industry of electrical equipment Sweden 15% 5% -5% - Annual percentage change Annual percentage change Index 2005= Annual percentage change Level of production.index Source: Statistics Sweden -15% aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 140 130 70 115 105 95 85 6

3 procent i år, följt av en tillbakagång på samma storleksordning, d.v.s. 3 procent nästa år. Metallvaruindustrin följer med i uppgången Efterfrågan för metallvaruföretag har förbättrats påtagligt. Produktionen, som minskade kraftigt i fjol eller med 28 procent, ökade preliminärt med 13 procent under de tre första kvartalen i år jämfört med motsvarande period i fjol. Exporten som andel av försäljningen är relativt begränsad och aktiviteten i branschen är till stor del beroende av hemmaleveranser till bil- och maskinindustri*. Det är främst en högre produktionsnivå i bilindustrin som bidragit till uppgången för metallvarutillverkare. Från maskinindustrin är efterfrågan ännu inte fullt lika stark som från bilindustrin, men har ökat under loppet av 2010. Exporten till EU utgör två tredjedelar av total export och efterfrågan har tilltagit även här i takt med en högre produktionsnivå i främst maskin- och bilindustri. Från byggmarknaden kommer också ännu så länge svagare efterfrågan än från industrin. Efterfrågan på byggmetaller är ännu så länge låg, särskilt från Västeuropa dit % av exporten av byggmetaller säljs. Utfallet av konjunkturindikatorer för byggandet i Sverige har dock stärkts betydligt på senare tid vilket bidrar positivt framöver för tillverkare av byggmetaller. Vi räknar med en produktionsuppgång på 15 procent i volym i år och den höga tillväxten för metallvaruindustrin bedöms fortsätta. Nästa år räknar vi med att tillväxten faller marginellt eller till 13 procent. Efterfrågan från bilindustrin ökar inte fullt lika starkt som i år i takt med att bilbranschen starka tillväxtsiffror avtar något. Däremot förväntas efterfrågan tillta från maskinindustrin och från byggsektorn såväl på hemmamarknaden som på export. Volume of production. Metal goods industry Sweden 2 15% 5% -5% - -15% -2-25% -3 Annual percentage change Index 2005= Level of production.index Source: Statistics Sweden Annual percentage change -35% 70 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 Exports of metal goods from Sweden to EU and volume of production EU engineering industry 25% 2 15% 5% -5% Annual rate of change and volume of production EU engineering industry Exports of metal goods Volume of production EU 115 105 95 85 75 - -15% *På annan plats i denna rapport visar vi på det nära samband som finns för leverantörer av metallvaror och aktiviteten i de viktigaste kundbranscherna. -2 Source: Stat. Sweden, Eurostat -25% feb-06 aug-06 feb-07 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 7

Arbetsmarknad Anställingsbehovet stiger Antalet anställda i teknikföretag har börjat öka som en konsekvens av bl.a. ökad produktionsvolym och måttliga löneökningar. I fjol minskade antalet anställda ned till i genomsnitt 304 500 från 343 000 personer året innan. Som lägst var antalet nere på 285 000 personer under första kvartalet i år, för att sedan öka till preliminärt 295 000 personer under tredje kvartalet. Ökningen i antal anställda har hittills bara omfattat tillfälligt anställda. Erfarenhetsmässigt är detta ett normalt mönster innan det att företagen bedömer att återhämtningen kommit på fastare mark. Då arbetsmarknaden släpar efter produktionsutvecklingen och att en rekryteringstid kan pågå under ett par månader medför att antalet anställda i genomsnitt minskar något i år, men ökar under loppet av året. Antalet anställda beräknas i genomsnitt för 2010 hamna på 2 000 personer. Ser vi till olika branscher har antalet anställda ökat i samtliga delbranscher sedan första kvartalet i år. Mest omfattande ökning har bilindustrin, och här är också produktionstillväxten som högst. Antalet varsel om uppsägning är en bra indikator utöver produktionsutveckling för att visa riktningen i antalet anställda. Under andra kvartalet i år varslades relativt begränsade 1 personer om uppsägning. Under tredje kvartalet tilltog antalet varsel tillfälligt till 1 300 varsel som en följd av en handfull företagsnedläggningar. Trots denna tillfälliga uppgång får vi gå tillbaka till högkonjunkturen 2007 för att finna samma låga siffror. Historiskt sett är en nivå på antalet varsel per månad på mellan 500-0 personer att betrakta som normalt bl.a. på grund av den ständiga strukturomvandling som sker i branschen. Nästa år räknar vi med att antalet anställda ökar till omkring 296 000 i genomsnitt, motsvarande en ökning med 2 % eller 6 000 personer. Under fjärde kvartalet nästa år räknar vi med att antalet anställda börjar närma sig 300 000 personer. Number of employees. Engineering industry Sweden 410 000 3 000 370 000 350 000 330 000 310 000 2 000 Employees Source: Stat.Sweden Uppgången det närmaste året omfattar samtliga delbranscher förutom tele- och elektronikindustrin där företagsnedläggningar påverkar utvecklingen både i år och nästa år. Kraftigast förväntas ökningen bli i metallvaru- och bilindustri där anställningsbehovet är som är mest känsligast för variationer i produktionsvolym. Ser vi till olika yrken har efterfrågan ökat för många yrkesgrupper. I vår barometer för tredje kvartalet i år har nära vart femte företag brist på yrkesarbetare som exempelvis maskinoperatörer, svetsare eller montörer. Även bristen på ingenjörer börjar närma sig vart femte företag. Här gäller det såväl högskoleingenjörer som civilingenjörer och tekniker. Household survey Priser Establishment survey 270 000 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 Kronans värde påverkar prisbilden Producentpriserna (viktade export och hemmamarknadspriser) för teknikföretag har minskat i år som en följd av den starka kronan. Utrymmet att höja exportpriser i SEK minskar som bekant i hög utsträckning vid en kronförstärkning. I fjol när kronan var svag första halvåret var förhållandet det motsatta. Enligt senaste uppgift låg PPI i september i år 1,3 procent lägre än i september i fjol. Glädjande nog är nedgångstakten inte fullt lika djup som under första kvartalet i år. Då kronan fortsatte att stärkas något i oktober förväntas en fortsatt nedgång i prisnivån. Givet att kronan inte stärks speciellt mycket från nuvarande nivå finns i rådande läge, med en ökad efterfrågan, större möjlighet att höja priserna framöver. Detta skulle vara behövligt då trycket från ökade priser på insatsvaror ökat något på senare tid. Vi räknar med att försäljnings- 8

priser för teknikföretag minskar med två procent i år men ökar med en procent nästa år. Producentpriser för teknikvaror inom EMU har börjat öka jämfört med nedgången under första halvåret i år. I augusti steg PPI med 0,8 procent i årstakt varav exportpriserna med 1,5 procent i årstakt. Det var en följd av en första halvårets försvagning av Euron. Det är främst bilindustrins exportpriser som dragit iväg. Efterfrågan för teknikföretag inom EMU har förvisso stärkts, men vi förväntar oss att prisökningarna blir måttliga nästa år och inskränker sig sammantaget till en ökning på 0,5 procent. Högre efterfrågan för teknikföretag i USA har inneburit att PPI ökat något sedan första kvartalet i år. I mars i år ökade PPI för teknikföretag sammantaget med 0,1 procent i årstakt för att i september ha ökat med 0,8 procent. I genomsnitt under året räknar vi med att PPI stiger med 0,5 procent. Ännu så länge finns bara en liten antydan till att exportpriserna börjat stiga. Vi förväntar oss att möjligheterna till att öka exportpriserna i USD ökar framöver då dollarkursen fallit. Detta skapar ett tryck uppåt på priserna. Vi förväntar oss att PPI stiger med omkring 1,5 procent nästa år vilket för amerikanska tillverkare är välbehövligt efter en längre period av dämpade priser. Råvarupriser Prisuppgången på metaller är inte förvånande i takt med att produktionsnivån stigit i teknikföretag globalt det senaste halvåret. Exempelvis har kopparpriset, efter lite berg och dalbana, stigit en del sedan årsskiftet såväl i USD som i SEK. Aluminium visar bara en marginell ökning sedan början av januari. Den chilenska kopparproduktionen har under perioden januari-augusti bara ökat marginellt jämfört med motsvarande period i fjol. Samtidigt har teknikproduktionen globalt (teknikföretag använder 72 procent av världens kopparproduktion) stigit och ligger omkring 15 procent högre i september i år jämfört med september i fjol. Detta har naturligtvis ökat pristrycket inte bara koppar utan också en del andra metaller. Export prices engineering industry and TCW foreign exchange index 160 150 140 130 Index TCW and Export prices Nov 1992= Index Exportprices 2005 = Index TCW Source:SCB, Riksbanken. An increse in TCW=depreciation of SEK Analysföretagen MEPS och CRU globala Composite prisindex för stål förväntas öka lite drygt 20 procent i år uttryckt i USD vilket är lite lägre än vad vi räknade med i våras. Vi förväntar oss att den globala produktionstillväxten för teknikföretag avtar under loppet av nästa år. Erfarenhetsmässigt innebär detta ett lägre tryck uppåt på metall- och stålpriser. En enkel tumregel indikerar att en förändring (upp eller ner) i global teknikproduktion med en procent förändrar stålpriser(usd) med två procent och metallpriser med fyra procent. Index Engineering export prices sep-05 mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 115 105 95 9

Sveriges ekonomi stark Den totala industriproduktionen bedöms växa med 10 procent i år. I tjänstesektorn räknar vi med en tillväxt på 3 procent. BNP förväntas växa med ungefär 4 procent. Under 2011 förväntas en lägre BNP-tillväxt då tillväxten i industriproduktion dämpas. Samtidigt ökar tjänsteproduktionen i något högre takt, bl.a. som en följd av ökad byggaktivitet. Totalt bedöms Sveriges BNP växa med omkring 3 procent nästa år. Ökad tillväxt och resursutnyttjande har satt igång ett pristryck uppåt och Sverige har lämnat fjolårets deflation bakom sig. Ökningen är begränsad och i september ökade KPI med måttliga 1,4 procent. Inflationen förväntas bli måttlig under nästa år. Consensuprognosen pekar på en inflationstakt på 2 procent för 2011. Riksbanken räknar med ännu lägre inflationstakt. Det närmaste halvåret blir genomslaget av importerad inflation också begränsat som en följd av den starka kronkursen. Denna effekt klingar av givet att kronan parkerar på nuvarande nivå. Teknikföretag gynnas nu av en bättre efterfrågan på investeringsvaror i såväl industrin som i ekonomin i sammantaget. Landets samlade investeringar förväntas öka 4,5 procent i år och med 7,5 procent nästa år. I fjol var nedgången den mest omfattande sedan 1993. Fixed investment volume Sweden 26 000 60 000 Mill 2009 prices Mill 2009 prices 24 000 55 000 <----- Industry 22 000 50 000 20 000 45 000 18 000 40 000 16 000 35 000 Machinery total economy -----> 14 000 30 000 12 000 Source: SCB. Seas adj. Tramo 25 000 10 000 20 000 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-09 jun-10 GDP by sector Sweden 300 Index 1993= Manufacturing 250 200 Private services 150 Source: SCB 50 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-09 jun-10 10

Teknikföretag internationellt Ökande investeringar. Efterfrågan på investeringsvaror begränsad i EU Efter den omfattande nedgången för investeringsvaror under 2008-2009 har efterfrågan börjat öka sedan fjärde kvartalet i fjol. Världsmarknaden mätt som gross fixed investment minskade med 1 400 Mdr Euro i fjol, men beräknas öka med 1 Mdr Euro i år. Efterfrågan har börjat öka inom såväl USA, EU och Sydamerika. Kapitalbildningen i Kina hoppade över den internationella lågkonjunkturen och den höga tillväxten har här fortsatt i år, särskilt i industrin och för teknikföretag. En hel del positiva faktorer talar för att tillväxten på investeringsvaror förblir stark det närmaste året. Låga kapitalkostnader, förbättrade vinster, en gradvis lägre riskpremie på företagsobligationer och stigande kapacitetsutnyttjande bidrar till detta. I år visar Japan, som startat från låg nivå, tillsammans med Kina den allra kraftigast tillväxten för maskinindustrin. Tyskland, som är världens största maskinexportör, visar starka exportsiffror inom samtliga maskinsegment vilket är en återspegling av en bred ökning i global efterfrågan på maskinutrustning. Det är värt att notera att efterfrågan på maskinutrustning väntas bli fortsatt svag inom EU, och betydligt svagare än tidigare återhämtningsperioder. En förklaring är bland annat en förväntat stram budgetpolitik som delvis dämpar offentliga investeringsprojekt samt att den samlade BNP tillväxten förväntas bli måttlig. Positivt är dock att efterfrågan på maskinutrustning för teknikföretag inom EU nu förväntas tillta i takt med högre aktivitet. Nästa år förväntas investeringar i teknikföretag i Västeuropa öka med 6 procent i volym mot nolltillväxt i år. I Tyskland förväntas tillväxten bli 9 procent. Vi får bege oss till Emerging Asia (inkl. Kina men exkl. Japan) för att finna en hög tillväxttakt. I dagsläget sker 30 procent av världens investeringar i denna region mot 15 procent bara för fem år sedan. Internationell översikt Årlig procentuell förändring 220 210 200 1 1 170 160 150 140 130 70 Index 2007= BNP volym Fasta investeringar volym hela ekonomin Produktionsvolym teknikföretag 2010 2011 2010 2011 2010 2011 USA +2,7 +2,5 +4,5 +8,0 +10,0 +8,0 EMU +1,5 +1,5-1,0 +3,0 +8,0 +6,0 Tyskland +3,5 +3,0 +7,0 +7,0 +13,0 +8,0 UK +1,8 +1,5-2,0 +2,0 +6,0 +4,0 Norge +1,5 +2,5-3,0 +5,0-2,0 +3,0 Danmark +2,0 +2,0-4,5 +1,0 +3,0 +3,0 Finland +2,0 +2,0-1,0 +4,0 +4,5 +6,0 Kina* +10,3 +8,5 +23,0 +18,0 +17,0 +15,0 Sverige +4,0 +3,0 +4,5 +7,5 +12,0 +10,0 * investeringar hela ekonomin löpande priser Volume of production. Machinery and equipment China Total=EU,US,Japan,China 60 Source: Official National statistics prel. sept. 2010, China seas. adj. 50 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 China EU27 Japan USA Total Japan 11

ICT industrin kom först ut ur den globala lågkonjunkturen. I år förväntar vi oss en expansion av produktionsvolymen med närmare 20 procent. Expansionen har också inneburit att produktionsvolymen i den globala ICT sektorn nu är högre än innan lågkonjunkturen inleddes. En hög ökningstakt låg på det första halvåret i år och tredje kvartalet visar att tillväxten har bromsat in. Exempelvis rapporterar analysföretaget Gartner att världens PC leveranser bara ökade med 7,6 procent i årstakt mot 19 procent första kvartalet i år. I östra Europa, som är bas för Europas konsumentelektronik, förväntas ICT-produktionen öka kraftigt i Polen eller med 50 % och med 25 % i Tjeckien i år. Det förefaller rimligt att den höga ökningstakten inom ICT nu växlar ner till en lite mer sansad tillväxt under 2011. Exempelvis förväntas årets höga tillväxt av komponenter på bort emot 40 procent i volym bara växa med omkring 10 procent nästa år. För ICT sammantaget räknar vi med att tillväxttakten halveras till 10 procent nästa år. Med Kina som i stort sett enda undantag minskade produktionen av motorfordon i hög omfattning fjol. Tillverkare i Västeuropa bedöms skruva ihop drygt 12 miljoner personbilar i år, mot 11 miljoner i fjol. Nu syns dessvärre klara avmattningstendenser. Exempelvis förväntas produktionen i Västeuropa bli lika stor under såväl första som under andra halvåret. Produktionstillväxten mattas även i USA, Kina och Japan under andra halvåret och tillväxten förväntas öka måttlig nästa år. I USA tillverkas omkring 7,6 miljoner personbilar i år. För fem år sedan tillverkades 11 miljoner. Produktionen i Kina har i det närmaste fördubblats sedan 2008. Baksmällan efter fjolårets skrotningspremier i Västeuropa syns nu försäljningsstatistiken för personbilar, inte minst i Tyskland. Försäljningen bedöms minska med 5 procent. Första halvåret bedöms bli svagt nästa år men öka något under andra halvåret. I genomsnitt förväntas försäljningen minska i Västeuropa med omkring 5 procent även nästa år. I USA förväntas en måttlig ökning på omkring 10 procent och med mellan 15-20 procent i Kina. 12 Personbilsproduktion enheter per år/per halvår (ej säs.rensad) Västeuropa varav Tyskland USA Kina Japan 2008 12 937 000 5 532 000 8 418 000 5 310 0 9 928 200 2009 10 9 000 4 964 500 5 564 000 7 618 300 6 862 200 2009 1:a halvår 5 225 000 2 322 000 2 208 000 3 223 000 2 850 200 2010 1:a halvår 6 070 000 2 847 000 3 701 000 4 600 000 4 188 000 2010 2:a halvår 6 000 2 650 000 3 870 000 4 0 000 4 600 000 2011 12 500 000 5 600 000 8 200 000 10 0 000 9 500 000 Passanger car production. Units per month Passenger car production. Units per month 1 000 000 0 000 China 0 000 700 000 USA 600 000 500 000 Germany 400 000 300 000 200 000 000 Source: China and USA=National statistics, VDA. Seas.adj Tramo 0 apr-07 okt-07 apr-08 okt-08 apr-09 okt-09 apr-10 okt-10

Produktion och försäljning av tunga lastvagnar börjar komma igång, särskilt i Tyskland. Vi räknar vi med att registreringarna i Västeuropa når 160 000 enheter i år och 1 000 nästa år. Registreringarna ökar successivt mot det långsiktiga genomsnittet på drygt 230 000 enheter under 2012-2014 givet att industriproduktion och BNP växer som förväntat. USA: Sanera mera Tillväxten har tagit fart efter fjolårets tillbakagång. Redan börjar olyckskorparna kraxa om risken för en ny recession. Om man vrider och vänder på siffrorna syns förvisso en svag tillväxt. Men vi förväntar oss inte någon ny närliggande tillbakagång av ekonomin.* Ser vi till återhämtningen efter det att IT-bubblan sprack i början av 2000-talet var uppgången ganska trög. Nu brottas dessutom såväl hushåll som offentlig sektor av hög skuldsättning vilket rimligen innebär en långsammare återhämtning än under tidigare perioder. Tillväxten förväntas ändå rulla på, tilllväxt är faktiskt ett normaltillstånd. Av största vikt är här att företagsvinsterna fortsätter att återhämta sig. Sambandet mellan sysselsättning, investeringar och vinstläge är mycket starkt. Positivt i dagsläget är att arbetsmarknaden faktiskt håller på att återhämta sig. Siffrorna störs av tillfälliga anställningar och avskedanden i offentlig sektor. Oaktat dessa har antalet sysselsatta i privata näringslivet har ökat med 0 000 personer sedan december i fjol. Då arbetsmarknaden förväntas fortsätta förbättras, vinsterna öka till normalnivåer och därmed också investeringar, i kombination med en svag valuta bedöms tillväxten öka måttligt även under 2011. Samtidigt har såväl det löpande federala budgetunderskottet och den ackumulerade statsskulden ökat till höga nivåer. En hård saneringspolitik i dag skulle på sikt ge en rejäl skjuts uppåt för ekonomin. Profits and fixed investment. Business sector USA 1 300 000 1 200 000 1 000 1 000 000 0 000 0 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 000 0 Mill USD Bilindustrin bromsar, takten uppåt lägre nästa år Återhämtningen för teknikföretag i USA blir stark i år. Under tredje kvartalet i år låg produktionsnivån 11 procent högre än motsvarande kvartal i fjol och 2,5 procent högre än under andra kvartalet i år. Uppgången omfattar samtliga delbranscher, särskilt hög tillväxt visar maskinindustri, ICT och motorfordon. Exporten för teknikföretag har tilltagit de senaste månaderna och ger ett välbehövligt stöd. Preliminärt ökade teknikexporten med hela 20 procent under tredje kvartalet jämfört med motsvarande period i fjol. Denna höga exporttillväxt förväntas fortsätta det närmaste halvåret som en följd av den låga dollarkursen. Samtidigt är exporten i förhållande till total försäljning för teknikföretag ungefär 15 procent vilket i ett internationellt perspektiv är mycket lågt**. Bidraget från export på total försäljning Profits and fixed investment. Business sector USA Fixed investment Source: Federal Reserve. Prel. Q3 2010 Nonfarm non-financial business sector. Flow of funds tab 102 Profits +4 quarters sep-87 sep-89 sep-91 sep-93 sep-95 sep-97 sep-99 sep-01 sep-03 sep-05 sep-07 sep-09 sep-11 och produktion blir därför begränsat. Efterfrågan på maskinutrustning förväntas tillta framöver i takt med förbättrade vinster och ökat kapacitetsutnyttjande. Tillväxten i maskinindustrin håller därför i sig om än med en viss dämpning nästa år. Bilindustrin har redan bromsat in och har efter lagerreducering hunnit ikapp efterfrågan. Tillväxten i bilindustrin med omkring 10 procent nästa år blir därför betydligt lägre än årets expansion på 40 procent. Totalt förväntar vi oss att teknikföretag expanderar sin produktionsvolym med 8 procent nästa år efter årets ökning på 10 procent. *På medellång- och lång sikt har USA stora ekonomiska obalanser att hantera. **I Tyskland och Sverige exporteras 70 procent av försäljningen. 13

Tyskland: Jobben ökar Tysk ekonomi förväntas växa med 3,5 procent i år. En omfattande ökning i industriproduktion med uppskattningsvis 9 procent och i teknikföretag med 13 procent bidrar stort. Det är främst bilindustri följt av elektroniska komponenter och elektriska maskiner som har en kraftig expansion, men från en låg nivå. För teknikföretag är det främst exporten som bidragit i år. Hemmaefterfrågan har förvisso också tagit fart, men vuxit i lite lägre takt än för exporten. Efterfrågan på maskinutrustning har tilltagit under loppet av 2010, såväl från export som en konsekvens av gynnsamma avskrivningsregler på hemmaplan. Dessa upphör vid årsskiftet. Icke desto mindre är behovet av fortsatta investeringar på tysk mark fortsatt högt efter katastrofåret 2009. Efterfrågan på maskinutrustning nästa år bedöms öka i ungefär samma takt som i år eller omkring 7 procent. Tyskland har utöver en stark expansion i industrin skapat fler jobb. Antalet sysselsatta på den tyska arbetsmarkanden är faktiskt tillbaka på ungefär samma nivå som innan lågkonjunkturen. Via s.k kurzarbeit blev nedgången på arbetsmarknaden inte lika omfattande som i andra länder. Detta tillsammans med ett uppdämt konsumtionsbehov skapar förutsättning för en begränsad konsumtionstillväxt nästa år efter nolltillväxt i år. En omfattande förbättring i den s.k. consumer condfidence indikatorn talar också för att så kan bli fallet. Personbilsproduktionen svagare Under det tredje kvartalet i år låg produktionsnivån för teknikföretag i Tyskland preliminärt 14 % högre än under motsvarande period i fjol. Dessvärre så bromsar nu personbilsproduktionen. Försäljningen av personbilar har minskat i år och förväntas bara växa måttligt nästa år. Däremot räknar vi med att uppsvinget för lastbilar fortsätter. Uppgången i maskinindustrin fortsätter Uppgången i maskinindustrin förväntas också fortsätta. Den globala efterfrågan på maskiner är fortsatt hög och då maskinbranschen kom igång rätt sent i denna konjunkturcykel förväntas tillväxten bli högre nästa år. 14 Volume of production. Engineering industry Germany 2 15% 5% -5% - -15% -2-25% Annual percentage change Index 2005 = Source: Stat. Bundesamt -3 60 dec-02 dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 IFO business climate expectations and volume of production. Industry of machinery and equipment Germany 2 - -2-3 Annual percentage change <-------Rate of change in production Industry of machinery and equipment Germany. Business expectation for machinery next 6 months ------> Net balance positive minus negative replies Source: Stat. Bundesamt, IFO -4 - sep-94 mar-96 sep-97 mar-99 sep-00 mar-02 sep-03 mar-05 sep-06 mar-08 sep-09 mar-11 70 40 30 20 10-10 -20-30 0-40 -50-60 -70

Efter årets expansion på 6 procent räknar tyska tillverkarföreningen, VDMA, med en tillväxt på 8 procent nästa år. Något som vi skriver under på. Inbromsningen i bilindustri och för ICT-sektorn innebär att produktionsvolymen för teknikföretag bedöms växa med 8 procent nästa år. Storbritannien sanerar Det är svårt att bygga långsiktig ekonomisk tillväxt på vidlyftig bankutlåning med stigande huspriser som följd, något som Storbritannien fått erfara. Saneringsarbetet blir omfattande inte minst i den offentliga sektorn vars budget nu bantas rejält. I bästa fall ökar BNP-tillväxten med 1,9 procent i år och det är tveksamt om den kommer högre nästa år. Industrin har förvisso återhämtat sig och produktionen för teknikföretag förväntas öka med 6 procent i år. Uppgången är som starkast i maskin- och motorfordonsindustri. Med en svagare valuta har exporten främst drivit utvecklingen i år. Bilindustrin bromsar nu in som en följd av att de generösa skrotningspremierna upphört. Bilförsäljningen förväntas bli oförändrad i år, för att minska nästa år bl.a. en som en följd av momshöjningar och det allmänt svåra ekonomiska läget i landet. Konjunkturindikatorer för teknikföretag har icke desto mindre visat ett klart bättre utfall det senaste halvåret och optimismen är här betydligt högre än tidigare. Samtidigt har den tidigare optimismen snabbt förbytts till pessimism enligt hushållens confidence indikator. Hemmamarknaden förväntas alltså bli svag framöver. Vi räknar med att industritillväxten därför bromsar in och att produktionsvolymen för teknikföretag begränsas till en ökning på 4 procent nästa år. Efter en kraftig tillbakagång i BNP tillväxten i fjol har ekonomin kommit igång så sakteliga i Danmark. I år förväntas tillväxten nå 2 procent. Det är till stor del hushållens varukonsumtion som bidragit till uppgången, inte minst bilinköp. Efter två år av nedgång har också maskininvesteringarna börjat öka, medan byggandet går på sparlåga som en konsekvens av den tidigare bygg- och bostadshysterin innan lågkonjunkturen slog till. Optimismen för teknikföretag har stigit i takt med att exportmarknaderna, främst Tyskland och Sverige, har kvicknat till. I Danmark Statistiks konjunkturbarometer rapporterar allt fler företag en ökad orderstock, inte minst i maskinindustrin där hälften av företagen under tredje kvartalet anser orderstocken som större än normalt. Produktionen för teknikföretag i Danmark bedöms öka med endast 3 procent i år efter fallet på 20 procent i fjol. Nästa år förväntas tillväxten för teknikföretag öka i ungefär samma storleksordning då bl.a. vindkraftsindustrin har motvind samtidigt som hemmaefterfrågan bedöms bli begränsad. Hushållens efterfrågan hålls tillbaka som en följd av ökade skatter och avgifter samtidigt som byggsektorn endast bedöms öka i ringa omfattning. Långsamt bättre i Finland och Norge Lågkonjunkturen slog hårt mot den finländska ekonomin med ett omfattande BNP-fall i fjol på nära 8 procent. I år har återhämtningen kommit igång via ökade export och inhemsk konsumtion. Efterfrågan på investeringsvaror är Gross fixed investment Norway 35 30 25 20 15 10 5 Oil and offshore Bill. NOK 2007 fixed prices per quarter fortfarande begränsad. Under andra kvartalet låg maskininvesteringarna på samma låga nivå som under första kvartalet 2007. Den internationella återhämtningen har dock ökat optimismen i industrin, särskilt för teknikföretag. I den andra stora viktiga skogsindustrin är det lite trögare. Produktionsnivån i papper och trävaror ligger förvisso högre under tredje kvartalet i fjol jämfört med motsvarande period i fjol, men samtidigt har ökningen från första kvartalet uteblivit. Allt hårdare konkurrens inom ICT har påverkat telesektorn kraftigt. Visserligen har det som är kvar av teleindustrin kommit igång i år, men de tvåsiffriga tillväxttal vi sett år ut och år in (förutom efter IT-bubblan i början av 2000-talet) finner vi i stället i Nokias produktionsanläggningar ute i världen. Teknikföretag (exkl. fartyg) expanderar med måttliga 4,5 procent i år. Som en följd av investeringarna på hemmamarknaden förväntas öka nästa år om än med blygsamma 4-5 procent samtidigt som investeringskonjunkturen internationellt håller i sig förväntas produktionsvolymen för teknikföretag sätta bättre fart med en förväntad tillväxt på omkring 6 procent. <----- Oil and offshore Industry Bill. NOK 2007 fixed prices per quarter Industry -----> Source:SSB 0 0 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-09 jun-10 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 15

Norge är den enskilt största exportmarknaden för teknikföretag i Sverige och den ekonomiska utvecklingen i landet är därför av stor vikt. Då lågkonjunkturen hade en begränsad påverkan på ekonomin i fjol minskade teknikexporten från Sverige här i liten omfattning. BNP i fastlandsekonomin minskade med måttliga 1,5 % i fjol och förväntas växa i samma storleksordning i år. Det är framför allt hushållens konsumtion som börjat öka och utsikterna för nästa år ser ljusare ut i takt med att sysselsättningen nu börjat öka. Hushållens konfidensindikator har stärkts betydligt det senaste halvåret vilket också talar för en bättre tillväxt nästa år. Efterfrågan på investeringsvaror är fortfarande låg, om än med en ökning mellan första och andra kvartalet i år. Oljeinvesteringarna har stannat av efter en formidabel ökning mellan 2006-2009. Planerna för nästa år är återigen expansiva jämfört med i år. Det är främst näringslivet och industrins investeringar som är låga, men enligt industrins investeringsenkät är planerna inför nästa år expansiva och en ökning på bortemot 10 procent förväntas efter en lika stor nedgång i år. Teknikföretag i Norge hade en måttlig tillbakagång i fjol eller med 6 procent. I år syns ännu så länge en begränsad återhämtning där en stark krona och låg efterfrågan på många exportmarknader medfört en omfattande nedgång i exportvolym. Totalt förväntas produktionsvolymen för teknikföretag minska med 2 procent i år. Det ser lite ljusare ut inför nästa år, men återhämtningen blir måttligt eller 3 procent. The Year of the rabbit Enligt officiella siffror växer såväl BNP som investeringar i hög takt i Kina, om än med en liten avmattning under loppet av 2010. Under tredje kvartalet i år steg BNP med 9,6 procent jämfört med knappt 12 procent under första kvartalet. Kapitalbildningen rullar på som vanligt för industrin i allmänhet och för teknikföretag i synnerhet. Tillväxten i industriproduktion visar en begränsad tillbakagång under tredje kvartalet jämfört med första halvåret. Bl.a. ICT- industrin och bilindustrins tillväxt har mattats. Vi räknar med att produktionen för teknikföretag ökar med 17 Volume of production. Engineering industry Finland 160 Index 2005= 150 Of which telecom,electronics 140 130 Total engineering. Level of production. Index 70 Source: National statistics 60 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-09 aug-10 Volume of production. Engineering industry China 25% 200 Annual rate of change. Percent Level of production index 2006= 1 2 1 170 Level of production index 15% 160 150 140 130 5% sep-07 jan-08 maj-08 sep-08 jan-09 maj-09 sep-09 jan-10 maj-10 sep-10 Source:National Statistics, calculations Teknikforetagen. Seas.adj by Tramo 16

procent i år, men att den växlar ner till omkring 15 procent nästa år. Detta då bilindustrin förväntas expandera i lite lägre takt. Den inhemska bilförsäljningen visar redan en liten inbromsning efter fjolårets fantastiska expansion och olika stimulansåtgärder förväntas avslutas i år. Maskinindustrin fortsätter växa ungefär i samma takt som i år eller med omkring 20 procent. Kapitalbildningsbehovet inte bara i industrin är högt. Det bokförda värdet av maskinkapital i industrin ligger ungefär på 170 000 kr per anställd mot exempelvis 500 000 kr i Sverige. Den höga tillväxten har skapat ett högre inflationstryck som kan bli ett problem på sikt. Därför kom en räntehöjning i mitten av oktober. Vi förväntar oss därför en viss dämpning av den ekonomiska tillväxten under 2011. BNP förväntas växa med 8,5 procent. I fjol blev Kina världens största industrination i termer av förädlingsvärde räknat i gemensam valuta för industrisektorn. USA fick då se sig passerat. Värdet per anställd i industrin eller per invånare är dock fortfarande på en betydligt lägre nivå. Nästa år infaller Kaninens år, som enligt astrologin innebär tur med sin ekonomiska situation. Den tolfte femårsplanen som då sjösätts är inriktad på en mer balanserad utveckling av landets ekonomi, trots att man på många områden kör på samtliga cylindrar. Special: Vad händer med Sveriges teknikexport? Teknikexport från Sverige utgör knappt hälften av den totala svenska varuexporten. Lågkonjunkturen innebar en kraftigt minskad internationell efterfrågan där tillverkare i Sverige därför påverkades särskilt negativt. I detta avsnitt tittar vi närmare på hur exporten av teknikvaror förändrats på senare tid. Teknikindustrin består av ett antal huvudbranscher. Gränserna är flytande men kan främst indelas i metallvaror, elektronik, instrument och teleprodukter, elektriska maskiner och apparater, maskiner samt transportmedel. Exporten av metallvaror är starkt beroende av industriaktiviteten i EU, Efta och USA. Exporten fördelat på länder har varit mycket stabil under en längre tid. Från tidigare knappt mätbara nivåer har exporten ökat trendmässigt till Ryssland och Kina. Exports of metal goods Exporten av metallvaror är jämförelsevis liten i förhållande till företagens totala försäljning, eller omkring 30 procent. Andelen insatsvaror är hög och därmed är det indirekta exportberoendet stort. Geografisk närhet till kunden är viktig för att på så sätt hålla exempelvis leveransprecision. Behovet av närhet innebär att 70 procent av exporten går till Västeuropa där Norge är enskilt största exportmarknad följt av Nederländerna, Finland, Danmark och Tyskland. Ytterligare 7 procent av metallvaruexporten går till östra Europa samt lika mycket till USA. Under 2008 uppgick exporten av metallvaror till 39,6 Mdr för att i fjol under lågkonjunkturen minska till 32,6 Mdr. I år bedöms exporten öka till 38 Mdr. Här är efterfrågan särskilt stark i Tyskland och Storbritannien. 3 3,6 Annual rate of change Bill SEK per month 2 3,4 Bill SEK per month 3,2 3 2,8-2,6-2 Annual rate of change 2,4 2,2 Soruce: SCB -3 aug-05 feb-06 aug-06 feb-07 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 2 aug-10 17

Tele- och elektronikexporten är mer beroende av tillväxtmarknader än övriga delbranscher Tele- och elektronikexporten förväntas minska nästa år Exporten av tele-och elektronikprodukter minskade kraftigt under 2009 eller ned till 61 Mdr från 73 Mdr året innan. Exporten av dessa produkter har minskat trendmässigt sedan år 2000 som en konsekvens av omstruktureringar och nedläggning av produktion. År 2000 uppgick exporten till 106 Mdr SEK. I år förväntas exporten öka med knappt 10 procent till 66 Mdr SEK. Framöver förväntas en minskning av exporten då produktion flyttas till andra länder. Tele- och elektronikexporten har inte alls samma höga beroende av närområdet, som andra branscher. Exporten till EU/Efta uppgår bara till 34 procent. I stället är det tillväxtmarknader med högt investeringsbehov i teleutrustning som dominerar. De tre största exportländerna utgjordes i fjol av Indien, Turkiet och Kina. Bland de tio största marknaderna återfinns också Indonesien, Nigeria och Saudiarabien. Exports of motor cars and parts 5 16 Annual rate of change Bill SEK per month 4 14 3 Bill SEK per month 2 12 10-8 -2-3 6 Annual rate of change -4 Soruce: SCB -5 4 aug-05 feb-06 aug-06 feb-07 aug-07 feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 Exporten av elmaskiner och elapparater följer inte samma konjunkturmönster som övriga teknikprodukter Till skillnad från övriga delbranscher visade tillverkare av elmaskiner och elapparatur ingen som helst nedgång i exporten under 2009. Tvärtom ökade den något från 2008 eller med 500 Mkr till 58,7 Mdr SEK. Här är det viktigt att påpeka att skillnaderna var stora inom branschen. Exporten ökade kraftigt för motorer, generatorer och transformatorer medan den gick tillbaka för kabel och hushållsmaskiner. Omkring 60 procent av exporten säljs till EU/Efta där Norge, Tyskland och Finland utgör de tre enskilt största exportländerna. Kina har under de senaste åren vuxit kraftigt och är nu den fjärde största exportmarknaden. Under den senaste tioårsperioden har exporten till Kina fyrfaldigats som en följd av ökat behov av importerad energiutrustning. 18 I år bedöms exporten av elmaskiner minska med 5 procent. Det är främst elmotorer, generatorer, transformatorer som går tillbaka på EU-marknaden, medan övriga sektorer som elkabel och hushållsmaskiner går fram på de flesta marknader. Ökningen i fjol och den minskande exporten i år indikerar att branschen inte riktigt följer det konjunkturmönster som andra delbranscher i teknikindustrin visar. Långa ledtider är en av många förklaringar. Exporten av maskiner starkt beroende av investeringstillväxten i EU och USA Bric-länder har tagit en allt större andel de senaste åren Exporten av maskiner är tillsammans med motorfordon en av Sveriges största exportgrenar. En hög andel av försäljningen, eller omkring 75 procent exporteras. Lågkonjunkturen under 2009 innebar en omfattande tillbakagång i maskinexporten. Totalt uppgick den till 134 Mdr mot 174 Mdr 2008. Företagen är beroende av investeringskonjunkturen inom EU och i USA dit hela 57 respektive 8 procent av maskinexporten säljs. Tillväxtmarknader som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien har på senare tid börjat ta en större andel av exporten. Sammantaget går 10 procent av exporten till dessa marknader. Andelen har fördubblats de senaste tio åren vilket sammanhänger med att en allt större del av världens samlade investeringar sker i dessa länder. Nedgången i fjol slog hårdast mot tillverkare av maskiner till andra tillverkande industrier, för tillverkare av skogsmaskiner och metallbearbetande maskiner. I dessa delbranscher minskade exporten med omkring 30 procent vardera. Här var tillbakagången ungefär lika stor till EU som till USA. Tillbakagången för exporten av annan maskinutrustning var inte fullt lika omfattande eller omkring 20 procent. I år har maskinexporten satt fart i takt med en global