VÅRDPERSONALS OCH STUDENTERS/ELEVERS ATTITYDER MOT PATIENTER MED HIV. En systematisk litteraturstudie

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp Datum: 2009-12-22 VÅRDPERSONALS OCH STUDENTERS/ELEVERS ATTITYDER MOT PATIENTER MED HIV. En systematisk litteraturstudie Emma Svensson & Malin Åslin Handledare: Margareta Ankarberg Justerat och godkänt Datum.. Examinator: Christen Erlingsson

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15hp VÅRDPERSONALS ATTITYDER MOT PATIENTER MED HIV/AIDS. Emma Svensson & Malin Åslin SAMMANFATTNING Bakgrund: HIV är en sjukdom som är spridd över hela världen med miljontals drabbade människor. Smittan finns i blod, sädesvätska och slidvätska och smittar därför via sexuellt umgänge av alla dess slag samt via blod till blodkontakt exempelvis vid intravenöst missbruk. Ute i samhället bildades tidigt en negativ uppfattning om sjukdomen, och de som har drabbats av den, som än idag sitter kvar. Detta trots att det har gått snart 30 år sedan sjukdomen fick sitt stora genombrott. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals och studenters/elevers attityder mot patienter med HIV. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med artikelsökningar i databaserna PubMed, Cinahl och sökmotorn Google Scholar. 11 artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning, totalt nio artiklar analyserades sedan och utgör studiens resultat. Resultat: Resultatet visade att attityderna skiljer sig åt från land till land samt bland olika personalkategorier. Kunskapen om HIV-smittan spelade en stor roll då attityderna generellt var mer positiva hos de bland vårdpersonalen och studenterna/eleverna som hade större kunskap om sjukdomen. Även erfarenhet spelade en stor roll då de som vårdat någon med HIV tidigare eller hade någon i familjen/bekantskapskretsen som var drabbad hade generellt en mer positiv attityd. Slutsats: Attityderna mot HIV-smittade var bland vårdpersonal och studenterna/eleverna relativt positiv trots att kunskapen om och erfarenheterna kring sjukdomen är begränsad. Nyckelord: Vårdpersonal, HIV, attityder, studenter, sjuksköterska.

Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Historik...1 Definition, symtom och behandling av HIV...1 Prevalens och smittvägar...2 HIV i samhället...2 Joyce Travelbees omvårdnadsteori...3 Definition av attityd...3 Problemformulering...4 Syfte...4 Metod...5 Design...5 Inklusions- och exklusionskriterier...5 Sökningsförfarande och urval...5 Kvalitetsgranskning...7 Dataanalys...7 Etiska överväganden...8 Resultat...8 Kunskapsbrist och dess påverkan på attityderna...8 Erfarenhetens påverkan på attityderna... 10 Rädsla... 10 Viljan att vårda... 11 Attityder mot vård av smittade mödrar/blivande mödrar... 11 Diskussion... 12 Metoddiskussion... 12 Resultatdiskussion... 13 Förslag till fortsatt forskning... 16 Slutsats... 16 Referenser... 17 Bilaga 1: Artikelmatris Bilaga 2: Granskningsmall

Inledning Under vår tid inom vården har vi mött patienter med olika typer av blodsmitta, som exempelvis HIV. Vi har då uppmärksammat sättet vårdpersonalen bemöter dessa patienter på. Vi har observerat att några personer bland vårdpersonalen har behandlat HIV-smittade patienter annorlunda än patienter utan blodsmitta. En del av personalen vågar knappt gå in till patienten av rädsla för att själva bli smittade. Detta tror vi kan bero på de rykten HIV har om sig. Det vill säga de rykten som har skapats kring sjukdomen ute i samhället på grund den syn samhället har fått på vilka det är som sprider smittan. En patient som har en annan blodsmitta har vi uppfattat som att personalen tycker mer synd om. Vi har även observerat att en mer positiv attityd hos vårdpersonal i mötet med en patient med annan blodsmitta än HIV. Bakgrund Historik AIDS beskrevs för första gången i USA 1980-81. Då var patienterna främst homosexuella män, vilket ledde till en missbedömning om en sjukdom med få riskgrupper. Idag vet vi däremot att det utvecklades till den största pandemin i modern historia och att det är ett retrovirus som härstammar från apsläktet. Forskarna har idag även lyckats, genom att studera utvecklingen av viruset, datera överföringen av HIV från apa till människa under första halvan av 1900-talet. Det första dokumenterade fallet av AIDS har hittats i blod som sparats från en människa som dog 1959 i Kongo Kinshasa (Gisslén, 2007). Definition, symtom och behandling av HIV HIV (Humant Immunbristvirus) är en infektionssjukdom som innebär en direkt angripning av de viktiga T- samt CD4-cellerna i människans kropp. HIV-viruset tränger in i dessa celler och när celldelning sker följer viruset med i dottercellernas arvsmassa. På detta sätt skadas de viktiga delarna i vårt immunförsvar och kroppen känner inte av det främmande viruset som då kan fortsätta att föröka sig utan motstånd (Gisslén, 2007). Runt 50 % av de smittade utvecklar symtom på en primär HIV-infektion två till tre veckor efter smittotillfället. Symtomen på en sådan här infektion är vanligtvis feber, halsinfektion med svullna lymfkörtlar samt utslag. Symtomen avtar vanligtvis inom 7 14 dagar. Utan behandling kommer den HIV-smittade att leva med eller utan symtomen ca 5-10 år innan AIDS utvecklas (Gisslén, Johannisson & Rignér, 2007). 1

Behandlingen av HIV inriktas inte på att bota utan på att bromsa upp virusets framfart i kroppen. Idag består behandlingen av en kombination av minst tre läkemedel som hämmar viruset från olika håll och på detta sätt kan immunförsvaret återhämta sig. Dock har dessa läkemedel kraftiga biverkningar och en resistensutveckling kan ske. Behandlingen kräver också en hel del från patienten då följsamheten måste vara mycket god för en lyckad behandling. Vid endast någon missad dos kan viruset börja föröka sig och utveckla resistens mot läkemedlen. Vid resistensutveckling blir det svårt att finna annan effektiv behandling då korsresistens är mycket vanligt. Det är även viktigt att alltid ge behandling till gravida både under graviditet och under förlossning. Postexpositionsprofylax bör också ges inom 36 h efter säkerställd exposition (Gisslén, Johannisson & Rignér, 2007). Prevalens och smittvägar Enligt WHO (2007) lever idag ca 30 millioner människor i världen med HIV-smitta varav, enligt Smittskyddsinstitutet (2008), ca 5000 av dem finns i Sverige. HIV-viruset finns i blod, sädesvätska, slidvätska och i bröstmjölken. Den huvudsakliga smittovägen för HIV är via sexuellt umgänge, alltså både genitalt, analt och oralt samlag. Smitta kan även ske via intravenöst missbruk, att man på annat sätt får viruset in i blodet t.ex. genom en blodtransfusion eller vid en olycka eller smitta från moder till barn vid förlossning samt amning (Gisslén, Johannisson & Rignér, 2007). HIV i samhället Spirig (2002) menar att många av de HIV-smittade som lever i vårt samhälle ofta känner sig diskriminerade och särbehandlade, trots att det idag finns väldigt mycket ny information om sjukdomen. Spirig har genomfört intervjuer med HIV-smittade och fick höra att många av intervjupersonerna upplevde att samhället drar egna slutsatser om vad de är för typer av personer. De menade att de i möten med människor alltid blir klassade som drogmissbrukare, promiskuösa eller homosexuella på grund av deras sjukdom. De känner inte sig accepterade i samhället. RFSU (2009) menar att synen på HIV-smittade har förbättras under de senaste åren. Trots detta är det få som väljer att vara öppna med sin smitta då de är rädda för att bli diskriminerade eller inte accepterade. Det finns dessutom idag 24 st länder runt om i världen som man inte får besöka om man har HIV (HIV-Sverige, 2009). 2

Joyce Travelbees omvårdnadsteori Joyce Travelbee s (1971) omvårdnadsteori, som grundar sig på den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och patienten, har valts ut till att diskuteras kring i föreliggande studie. Travelbee förkastar begrepp som sjuksköterska och patient och fokuserar på den enskilde individen. Hon menar att det är viktigt för sjuksköterskan att inte se patienten som en diagnos utan att istället se till den unika personens upplevelse av sin sjukdom och sitt lidande. Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en relation och bevara den, men hon kan inte göra det ensam utan det måste ske ömsesidigt med patienten. Mellanmänskliga relationer kan inte existera mellan rollerna utan bara mellan individer. För att skapa en god mellanmänsklig relation menar Travelbee (1971) att det är viktigt att sjuksköterskan, redan inför det första mötet med patienten, släpper den stereotypa bilden hon har om patienten. Sjuksköterskan ska gå in i mötet med en icke dömande attityd för att lättare kunna se patienten som en unik individ och ge lika vård åt alla. Travelbee menar även att sjuksköterskan ska ha empati och sympati för patienterna. Detta för att öka sin förmåga till att känna sig in i patientens personliga känslor och lidande. Det viktigaste redskapet sjuksköterskan har för att uppnå en mellanmänsklig relation är, enligt Travelbee (1971), kommunikation. Men hon menar även att kommunikationen både kan lindra och förvärra lidande, och det är en komplicerad process som kräver kunskap och färdigheter. Definition av attityd Nationalencyklopedin definierar attityd som en inställning eller ett förhållningssätt till någon/något. Termen attityd har använts flitigt sedan 1920-talet inom socialpsykologin men själva ordet har funnits längre än så. Darwin definierade redan på sin tid termen attityd som ett beteende som kan observeras. Vetenskapsmän efter honom fortsatte sedan att använda ordet och menade att våra attityder formar våra kompetenser inom det intellektuella samt det kognitiva planet. De menade även att våra attityder påverkar vår förmåga till att samarbeta i samhällslivet (Rosén, 2009). Idag används ordet attityd med betydelsen en varaktig inställning som vi har fått genom våra kunskaper och erfarenheter genom livet. Våra attityder kommer fram när vi är för eller emot något och attityderna kan vara riktade mot personer eller saker/händelser. En attityd innehåller tre delar, kognitiv, affektiv och intentionell del. Den kognitiva delen innebär vad du som person vet eller tror om något. Den affektiva delen innebär hur stark din inställning mot 3

attitydobjektets olika egenskaper är, det vill säga positiv eller negativ inställning mot olika saker. Den sista delen, den så kallade intentionella delen, är din egen beredskap till att själv göra det du har en attityd mot, exempelvis vårda en HIV-smittad (Rosén, 2009). Våra attityder har olika betydelse för oss och är olika starka. Detta beror på vilket sätt attityden berör oss i vårt liv samt hur djupt rotad den sitter. De attityder som vi har haft längst och som då hamnar högst i hierarkin är väldigt svåra att förändra. Attityderna som är starkast hos en person kan både vara positiva eller negativa. Våra negativa attityder kan även kallas för våra fördomar. En negativ attityd mot någon leder oftast till diskriminering av attitydobjektet (Rosén, 2009). Wright, Watson och Bell (2002) beskriver attityd som en synonym till ordet föreställning. En föreställning är individuell och den påverkar hur vi är och ser på olika saker/händelser genom livet. De menar att vi alla är mer eller mindre medvetna om våra förställningar. Vi kan inte förändra våra föreställningar så länge de är omedvetna för oss själva. Det är först när våra föreställningar lyfts fram t.ex. i möten med andras föreställningar, som vi kan börja reflektera över dem och förändring kan då ske. Genom att vårdpersonal börjar reflektera över sina egna attityder, kan de gå in i ett möte så föreställningslöst som möjligt. Detta ger i sin tur ett bättre bemötande och en bättre vård. Problemformulering HIV är en sjukdom som är spridd över hela världen. Personer som jobbar inom vården kommer förr eller senare träffa på en HIV-smittad patient. Studier har visat att attityderna mot dessa patienter forfarande är negativa trots att 25 år har gått sedan första fallen (Vance & Denham, 2008). Enlit Wright, Watson och Bell (2002) kan en negativ attityd mot patienten ge en försämrad vårdkvalitét. Det är därför viktigt att vi börjar se och reflektera över attityderna bland vårdpersonal för att kunna förbättra vårkvalitén mot HIV-smittade patienter. Syfte Vårt syfte är att belysa vårdpersonalens samt studenters/elevers attityder mot patienter med HIV. 4

Metod Design Vi har valt att använda Forsberg och Wengström s (2008) design på en systematisk litteraturstudie för att ge svar åt vårt syfte. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusions- och exklusionskriterierna styrs av arbetets problemformulering och syfte. När man inkluderar och exkluderar artiklar ska man inte bara titta på artiklarnas resultat, utan även hur resultaten kom till (Friberg, 2006a). Endast artiklar från Europa, USA och Asien togs med i studien. Andra inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna mellan år 2000-2009 samt skrivna på svenska eller engelska. Artiklarna skulle även finnas tillgängliga i fulltext, det vill säga antingen genom en direkt länk på datorn eller via beställning. Artiklarna skulle även vara peer-reviewed samt att de skulle vara kvantitativa eller kvalitativa studier. Artiklar som var litteraturstudier valde vi att exkludera på grund av att vi endast vill använda oss av empiriska studier. Även artiklar med studier gjorda i Afrika exkluderades. Detta för att minska och smalna av antalet träffar vid sökningar efter artiklar. Sökningsförfarande och urval Östlundh (2006) menar att sökningarna genomförs i två olika faser. Den första fasen kallas för den inledande osystematiska litteratursökningen Det här är fasen då en uppfattning bildas om vad som önskas komma fram i sökningarna, vart sökningarna ska genomföras samt vilka sökord som anses lämpliga. Våra sökord blev; HIV, vårdpersonal, attityder, sjuksköterskor samt studenter. Efter detta börjar den andra delen av sökningen, den så kallade egentliga systematiska litteraturstudien, som genomfördes i databaserna CINAHL (Cumulative Index Nursing & Allied Health), PubMed samt i sökmotorn Google Scholar. Motsvarande ämnesord användes i databaserna enligt följande: CINAHL: HIV, attitudes, nursing. PubMed: HIV, attitudes, nursing, healthcare workers. Google Scholar: HIV, attitudes, nurses, medical students. 5

Orden kombinerades ihop med hjälp av den booleska sökoperatorerna AND. De booleska sökoperatorerna används som hjälp för att visa hur man kombinera sina olika sökord tillsammans i sin sökning. AND betyder att man vill ha med två eller flera sökord i den artikel som man ska hitta (Östlundh, 2006). Sökningen började i CINAHL (limits: peer-reviewed ) med en första sökning på varje sökord enskilt. Detta resulterade i; HIV: 37 166 träffar Attitudes: 62 082 träffar Nursing: 361 177 träffar En ny sökning genomfördes därefter där de tre sökorden kombinerades ihop med hjälp av den booleska sökoperatoren AND. Sökningen begränsades även till att endast innehålla artiklar skrivna efter år 2000 samt att de alla skulle vara peer-reviewed. Resultatet blev då 170 träffar. Samtliga titlar lästes igenom varav 15 valdes ut för en genomläsning av abstract. Genomläsningen av abstracten resulterad i att åtta stycken artiklar valdes ut för genomläsning och granskning. Sökningen fortsatte i databasen PubMed med att även här enskilda sökningar på varje ord först. Resultatet av det blev: HIV: 203 142 träffar Attitudes: 233 263 träffar Nursing: 483 435 träffar De tre sökorden kombinerades sedan ihop med hjälp av AND vilket gav 1213 träffar. För att försöka smalna av antalet träffar till en mer hanterbar siffra, valdes det att göra en sökning på ordet healthcare workers, vilket resluterade i 34 443 träffar. Alla fyra sökord kombinerades sedan ihop och fick då reslutatet 112 träffar. Efter en genomläsning av samtliga titlar valdes sju artiklar ut till genomläsning av abstract. Detta resulterade i att en artikel valdes ut för genomläsning och granskning. Det genomfördes även två sökningar med hjälp av sökmotorn Google Scholar. Första sökningen gjordes med orden attitudes, HIV och nurses varav alla dessa skulle vara med i titeln. Det valdes även i samma sökning att exkludera artiklar med ordet Afrika samt så skulle artiklarna vara skrivna mellan år 2000-2009. Resultatet blev 26 stycken artiklar och alla 6

titlarna lästes igenom. Av dessa 26 artiklar valdes fem artiklar ut för genomläsning av abstract. Detta resulterade i att tre artiklar blev kvar för en genomläsning och granskning. En andra sökning genomfördes i Google Scholar, den här gången med orden HIV, attitudes och medical students i artiklarnas titel. Fortfarande exkluderade ordet Afrika samt att det endast skulle visa träffar på artiklar skrivna mellan år 2000-2009. Det här gav 13 träffar varav alla titlar lästes igenom. Därefter valdes fem artiklar ut för genomläsning av abstract. Tre av dessa valdes ut för en genomläsning av hela artikeln samt en granskning. Kvalitetsgranskning Artiklarna i studien är alla vetenskapliga. Granskningsmallarna i Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) användes som bedömning på artiklarnas kvalitet (se Bilaga 2). Peerreviewed angavs som begränsning (s.k. limit ) vid artikelsökning i Cinahl. Vid oklarhet om artiklar, hittade i PubMed och Google Scholar, var peer-reviewed, undersöktes kvaliteten på tidsskriften genom deras hemsida. Kvaliteten på artiklarna kunde bedömas som hög, låg eller medel-kvalitet. Vi valde att ge varje JA-svar 1 poäng medan NEJ och Vet Ej gavs 0 poäng. Totalt kan en artikel få 16 poäng. Vi valde sedan själva att artiklar med totalsumma på 0-6 poäng skulle klassas som låg kvalitet, 7-11 poäng gav medel kvalitet och 12-16 poäng gav hög kvalitet. Efter färdig granskning framgick det att åtta av artiklarna bedömdes ha hög kvalitet och en fick bedömningen medel kvalitet. Två artiklar exkluderades på grund av låg kvalitet där det inte funnits någon klar beskrivning av tillvägagångssätt, urval eller missledande resultat. Totalt inkluderades nio artiklar i vår studie och alla dessa är sammanfattade i en artikelmatris (se Bilaga 1). Dataanalys Författarna bakom föreliggande studie valde att följa Fribergs (2006b) metod för dataanalys i vår litteraturstudie. Friberg (2006b) menar att man först ska se varje artikel som en egen helhet för att sedan bryta ned den till olika delar som man bildar en ny helhet av. Den första helheten är studiens olika valda artiklar. Helheten blev till delar genom att vi läste varje artikels resultat och plockade fram de olika perspektiv som har betydelse för studiens syfte. Perspektiven identifierades genom upprepad 7

genomläsning av varje artikel med fokus på resultaten. De perspektiv som gav svar på studiens syfte dokumenterades på ett papper. Vi jämförde sedan likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas resultat och fann att i stort sett samma perspektiv hade identifierats i samtliga artiklar. En ny helhet bildades sedan genom en sammanfogning av alla de olika perspektiven till ett nytt reslutat. Etiska överväganden Enligt Forsberg & Wengström (2008) bör etiska överväganden göras vid urval av artiklar till en systematisk litteraturstudie. Två artiklar som inkluderats i vår studie hade ingen beskrivning på om de var granskade av en etisk kommitté eller inte. Författarna till de två artiklarna kontaktades angående detta via mail men vi fick aldrig något svar. Trots detta valde vi att inkludera dess då vi ansåg dem som etiskt försvarbara. Detta eftersom de båda var utförda i form av konfidentiella frågeformulär, samt att inga experiment där personer kunde komma till skada hade utförts. Vidare menar Forsberg och Wengström (2008) att forskaren själv ska granska sin kunskap inom forskningsområdet och fundera kring sin egen föreställning om ämnet innan studien påbörjas. Föreställningen som vi hade innan vi började skriva studien var att HIV-smittade patienter behandlas sämre och mer respektlöst än andra patienter då många i personalen anser att de får skylla sig själva. Denna föreställning har vi dock inte låtit påverka studien då resultatet ska hållas så neutralt som möjligt. Resultat Följande perspektiv identifierades genom vår analys: Kunskapsbrist och dess påverkan på attityderna Erfarenhetens påverkan på attityderna Rädsla Viljan att vårda Attityder till vård av smittade mödrar/blivande mödrar Kunskapsbrist och dess påverkan på attityderna Flertalet av studierna vi har använt oss av visar på en kunskapsbrist bland sjukvårdspersonal samt att kunskapsbristen bidrar till en sämre attityd mot HIV-smittade patienter (Lohrmann, 8

Välimäki, Suominen, Muinonen, Dassen & Peate, 2000; Li, Scott & Li, 2006; Juan, Siebers, Wu, Wu, Chang & Chao, 2004; Kermod, Holmes, Langkham, Thomas & Gifford s, 2005; Tesic, Kolaric & Begovac, 2002). I Tyskland kunde man tydligt se att en ökad kunskap gav en mer positiv attityd i mötet med HIV-smittade (Lohrmann et al., 2000). I Kroatien har kunskapen om samt attityderna mot HIV ökat sedan 1994 men kunskapen är fortfarande högre om hur HIV/AIDS smittar än om hur det inte smittar. År 2003 var det 12 % som fortfarande trodde att HIV kan smitta via myggbet. (Tesic et al., 2006). Kunskapen kring hur HIV smittar varierar mycket från land till land. I Tyskland vet en majoritet att HIV är en sjukdom som smittar via blodprodukter och intravenöst missbruk där man delar kanyler (Lohrmann et al., 2000). Bland vårdpersonal i Indien är det 60 % som tror att en stickskada alltid leder till HIV-smitta vilket inte stämmer då det är 0,3 % risk att bli smittad den vägen (Kermode et al., 2005). En majoritet i Kina känner till att viruset kan spridas genom nålar vid intravenöst missbruk och från mor till barn (Li et al., 2006). Att man ska vara försiktig och använda handskar när man hanterar smittat blod och kroppsvätskor vet de flesta. Att man bör använda ögonskydd i situationer då blod eller kroppsvätskor kan stänka in i ögonen vet 60 % (Lohrmann, et al., 2000). Att användning av kondom minskar smittrisken avsevärt är det 97 % som har kännedom om i Tyskland (Lohrmann, et al., 2000) medan i Taiwan tror 1,7 % att sperma inte är smittbärande (Juan et al., 2004). Bland sjuksköterske-studenter i Kina är det 80 % som vet att HIV smittar via vaginalt samlag och 64 % vet att användning av kondom minskar risken för smitta. Att HIV även smittar via analsex är det 87 % som vet (Li et al., 2006). Kunskapen om hur HIV inte smittar skiljer sig även det mycket från land till land. I Tyskland är det 88 % som vet att HIV inte smittar via vardaglig kontakt och att munskydd och andra heltäckande skyddskläder inte behöver användas vid normal vård av HIV-smittade (Lohrmann et al., 2000). I Taiwan är det 3,9 % som tror att HIV är en luftburen smitta. Mer än en femtedel tror även att det smittar via saliv och kyssar och 77,6 % tror att svett är ett smittämne (Juan et al., 2004). I Kina är det en stor majoritet som inte känner till att man inte kan bli smittad genom toalettsittsar, att använda samma bestick eller att bli hostad på (Li et al., 2006). 9

Att det inte finns något botemedel mot sjukdomen vet en majoritet i de flesta länderna (Lohrmann, et al., 2000; Li et al., 2006; Juan et al., 2006). Att en HIV-positiv person inte nödvändigtvis har AIDS vet 51 % av sjuksköterskestudenterna i Kina (Li et al., 2006). Erfarenhetens påverkan på attityderna Flera studier visar på att en större erfarenhet, både av att ha vårdat HIV-smittade tidigare samt av att ha någon i sin bekantskapskrets med sjukdomen, bidrar till en mer positiv attityd (Röndahl, Innala & Carlsson, 2003; Kermode et al., 2005; Tesic et al., 2006). Medan en studie gjord i USA visar på att viljan att vårda HIV patienter inte har förändras efter att de haft erfarenhet av dessa (Tyer-Viola, 2007). Erfarenheternas påverkan på attityderna märks även bland olika vårdpersonalgrupper samt studenter/elever. I Sverige kunde man tydligt se att studenterna/eleverna har en mer negativ attityd än övrig vårdpersonal vilket beror på att de inte har samma erfarenhet som övrig vårdpersonal (Röndahl et al., 2003). Även i Finland och Litauen kan man tydligt se att mer erfarenhet genererar till godare attityder. I Finland är det flera som vårdat HIV-smittade än i Litauen, vilket visar sig i en mer positiv attityd, samt större vilja till att vårda, i Finland än i Litauen (Suominen, Koponen, Staniuliene, Istomina, Aro, Kisper-Hint, Vänskä & Välimäki, 2009). Medicinstuderande i Kroatien med erfarenhet, både genom att ha vårdat samt annan personlig kontakt så som någon närstående med sjukdomen, hyser en positivare attityd mot HIV-smittade. Den skillnaden kunde man inte urskilja bland de som hade erfarenhet av HIVsmittade 1993/1994 (Tesic et al., 2006). I Spanien har sjusköterskorna generellt en bättre attityd än undersköterskorna vilket till en viss del beror på mer erfarenhet i form av bättre kunskap och fler patientmöten (Pita-Fernandez, Rodriguez-Vazaquez & Pertega-Diaz, 2004). En del av vårdpersonalen i en svensk studie hade kommenterat att de helt enkelt inte kände sig tillräckligt kompetenta för att ta hand om HIV-smittade patienter på ett bra sätt (Röndahl, Innala & Carlsson, 2003). Rädsla Bland vårdpersonal och sjuksköterskestudenter respektive undersköterskeelever är rädslan för att bli smittad av HIV generellt låg. Dock är studenterna/eleverna mer rädda för smittan än de som redan övrig vårdpersonal, men mest rädda för att bli smittade är undersköterskeeleverna (Röndahl et al, 2003). I Indien är det 77,9 % av vårdpersonalen som.är rädda för HIVsmittan. Dessutom anser 15 % att man ska ha rätt till att inte behöva vårda en HIV-smittad 10

patient. En övervägande majoritet anser att extra försiktighetsåtgärder är nödvändigt för att inte personalen själva ska bli smittade (Kermode et al 2005). Bland tyska sjuksköterskestudenter är det 48 % som är rädda för att möta och vårda en patient med HIV/AIDS (Lohrmann et al 2000). I Kroatien uttrycker 13,4 % av medicinstuderande studenter en rädsla för att själva bli smittade av HIV, i samband med att de vårdar någon med sjukdomen. Motsvarande siffra år 1993/1994 var 19,7 % (Tesic et al 2006). Viljan att vårda Bland vårdpersonal i Indien skulle 23 % helst inte vilja vårda en HIV-infekterad patient (Kermode et al 2005). I Estland har 3 % någon gång nekat till att vårda en HIV-smittad patient. Samma studie visar även på att 82 % av personalen kan tänka sig att vårda en HIVsmittad om de blir tvungna (Suominen et al 2009). I Sverige påstår 36 % av vårdpersonalen att de skulle avstå från att vårda HIV/AIDS infekterade patienter om de fick möjlighet till det. Bland studenterna/eleverna i Sverige är motsvarande siffra 26 %. (Rönndahl et al 2003). Lohrmann et al (2000) ställde frågan om studenterna skulle vilja att det fanns möjlighet att neka till att vårda smittade patienter. Det var 36 % som svarade ja och menar att möjligheten borde finnas men om de själva fick välja skulle 92 % inte säga nej till att vårda. I Kina är det 95 % som anser att HIV-smittade har rätt till samma vård som alla andra. Det är dock 34 % som tycker att de smittade förtjänar att vara sjuka. Trots detta hävdar sjuksköterskestudenterna, som deltog i studien, att de skulle säga ja om de fick frågan om de skulel vilja vårda en HIV-smittad. Studenterna påstod även att de skulle göra vad de kan för att ge en sådan bra vård som möjligt till den smittade patienten (Li et al 2006). Attityder mot vård av smittade mödrar/blivande mödrar Av sjuksköterskorna i Tyer-Viola s (2007) studie anser 75 % att kvinnor med HIV är olämpliga mammor samt att kvinnor som föder HIV-smittade barn borde åtalas för barnmissandel. En majoritet av sjuksköterskorna anser även att HIV-smittade borde tvingas till att testa sina barn för smittan. Sjuksköterskorna tycker även att det borde vara obligatoriskt för de smittade mammorna att ta antiviralmedicin under graviditeten. Detta för att minska risken att deras barn ska få sjukdomen. 11

I Spanien anser 30 % av vårdpersonalen att HIV-smittade kvinnor inte borde få lov att bli gravida. Det är även liten del som tycker att foster som smittats med HIV borde aborteras bort (Pita-Fernandez et al., 2004). Diskussion Metoddiskussion Författarna till föreliggande studie har gjort en systematisk litteraturstudie som bygger på aktuell forskning inom valt problemområde. Syftet med vår studie var att belysa vårdpersonals och studenters/elevers attityder mot patienter med HIV-smitta. I föreliggande studie användes enbart kvantitativa artiklar. Detta därför att kvantitativa artiklar var de enda som påträffades vid artikelsökningen som uppfyllde vårt syfte. Några kvalitativa artiklar i studien kunde ha gett en större inblick i varför vårdpersonal och studenter tänker som de gör. Nu kan det endast spekuleras om förklaringen till deras attityder och tankar. Det är möjligt att databaserna som sökningen utfördes i kan ha påverkat vilka artiklar som påträffades. Databaser som användes var PubMed, CINAHL samt sökmotorn Google Scholar. De första två av dessa är relevanta databaser inom omvårdnad. Den sistnämnda sökmotorn användes som en komplettering till övriga sökningar då författarna till den här studien inte ansåg att de tidigare sökningarna var tillräckliga. Fritextsökning har valts bort då de ofta ger breda och irrelevanta träffar. Istället användes sökord med booleska termen AND för att få en hanterbar begränsning av antalet artiklar. Vi är medvetna om att detta kan ha gjort att relevant material har gått förlorat. Ett inklusionskriterie för artiklarna till föreliggande studie var att de inte skulle vara äldre än tio år. Detta för att vi endast ville inkludera det vi anser vara aktuell forskning i studien. På PubMed valdes aldrig årtal då träffarna var så pass få att vi inte ansåg det nödvändigt. På PubMed kunde heller inte begränsningen Peer-rewieved utföras, vilket medförde att om det fanns osäkerhet om en artikel var peer-rewieved gick vi in på tidskriftens hemsida för att ta reda på detta. Yterliggare ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara på svenska eller engelska då det är de språken som behärskas av författarna. Det valdes även att ingen begränsning skulle utföras inom någon åldersgrupp eller kön, även om det mest är kvinnor 12

studierna är utförda på. Valet att exkludera artiklar från Afrika gjordes då vi har en föreställning om att deras kultur och sjukvård är så pass annorlunda jämfört med vår. Det fanns även ett ohanterbart antal studier gjorda i Afrika så vi var tvungna att begränsa oss. Vi är medvetna om att artiklar kan ha missats på grund av de här begränsningarna. Antalet artiklar som ingick i studien blev slutligen nio, vilket var ett hanterligt antal. Vi valde sedan att granska dessa artiklar var för sig och senare jämföra resultaten då Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) menar att trovärdigheten i granskningen stärks om det är två eller fler som granskar artikeln. De olika artiklarnas studier var genomförda i Sverige, Tyskland, Kina, USA, Taiwan, Indien, Spanien, Kroatien samt Finland, Estland och Litauen. Likheterna i artiklarnas resultat visar på att där kunskapen och erfarenheten kring sjukdomen HIV är sämre, där är attityderna mer negativa och rädslan för smittan högre. Detta kan ses i tex studierna från Röndahl, Innala & Carlsson (2003) och Kermode, Holmes, Langkham, Thomas & Gifford (2005). Därmed skulle det sammansatta resultatet över vårdpersonals och studenters/elevers attityder tänka sig kunna vara överförbart inte bara till Sverige men också i andra länder. Resultatdiskussion I föreliggande litteraturstudie har vårdpersonals samt studenters/elevers attityder mot HIVsmittade patienter lyfts fram. Vårat resultat visar att attityderna skiljer sig mycket ifrån land till land samt bland olika personalkategorier och erfarenheter. Vårdpersonal som har eller har haft någon i sin närhet, antingen i det privata eller i en vårdsituation, med HIV-smitta har generellt en mer positiv attityd än de andra. De hade även en större vilja att vårda de smittade. Man kan även se att kunskapsnivån påverkar attityderna. Vårdpersonal med bättre kunskap om sjukdomen har i regel en mer positiv attityd samt en mindre rädsla för att möta en smittad patient. Generellt är attityderna mot smittade mödrar/blivande mödrar negativa oberoende på land. Det är dock svårt att tyda attityderna mot denna patientgrupp då endast två artiklar hade studerat det. Kunskapsnivån om sjukdomen HIV varierar väldigt mycket beroende på vilket land från land till land. Bland tyska sjuksköterskestudenter är kunskapen generellt väldigt god. De allra flesta har kunskap om att det är en smittsam sjukdom som det inte finns något botemedel mot. De visste även att HIV-smittan inte smittar via vardaglig kontakt (Lohrmann et al., 2000). I 13

Taiwan däremot tror 3,9 % av sjuksköterskorna att HIV är en luftburen smitta. Det är även 79 % som tror att svett är ett smittoämne (Juan et al., 2004). I Kina har de deltagande stor okunskap i HIV-sjukdomens smittovägar och 50 % tror även att om man har HIV måste man även ha AIDS (Li et al., 2006). En sämre kunskap om sjukdomen har visat sig bidra till en sämre attityd mot HIV-smittade (Lohrmann et al., 2000; Li et al., 2006; Juan et al., 2004; Kermode et al., 2005; Tesic et al., 2006). Rosén (2009) menar att den kunskap vi besitter påverkar våra attityder, dock bara till en viss grad. Vi är inte kapabla till att påverka våra attityder när vi får till oss en alldeles för stor mängd kunskap. Attityden blir då till en hindrade föreställning enligt Wright, Watson och Bell (2002). En hindrande förställning är ofta mycket svår att förändra och reducerar möjligheten till att lösa problem. Röndahl et al s. (2003) studie visar på att studenterna/eleverna har en mer negativ attityd än övrig vårdpersonal vilket beror på att studenternas/elevernas erfarenhet av HIV-smittade inte är lika stor som de övriga vårpersonalgrupperna. Röndahl et al s. (2003) studie visar även på att studenterna och eleverna är mer rädda för smittan, än de som redan jobbar i vården. Trots rädslan hos studenterna och eleverna är det färre som skulle motsätta sig att vårda en smittad om de hade möjligheten, än vad det är bland övrig vårdpersonal. Travelbee (1971) talat mycket om att man ska skapa en mellanmänsklig relation med sin patient. Det första steget i detta skapande är att sjuksköterskan måste bryta den stereotypa bild som hon/han har av sin patient. Den stereotypa bilden skapas genom sjusköterskans tidigare erfarenheter av samt kunskaper om HIV. Sjusköterskan ska se personen som en person som har lika rätt till vård som alla andra och med lika värde. Detta ska leda till en bättre vård där man accepterar varandra utan att döma efter någon specifik diagnos. Vad det gäller sambandet mellan erfarenhet och attityder, kan man tydligt se i Suominen et al s. (2009) studie att de som har erfarenhet av att ha vårdat en HIV-smittad hyste en större vilja att ge vård åt en HIV-sjuk patient. Även Tyer-Viola s (2007) studie visar på att erfarenheter leder till mer positiva attityder. I Kroatien har Tesic et al. (2006) upptäckt att kunskapen och vilja att möta och vårda en HIV-smittad är mer positiv nu än vad den var 1993/1994. Detta kunde framförallt ses hos de som har haft kontakt med en HIV-smittad på något sätt. Enligt Travelbee (1971) har personer med en Icke dömande attityd lättare för att gå in i ett möte med öppna föreställningar och en vilja att möta och vårda nya människor. Deras attityd är inte att döma eller förskingra någon utan att alla har rätt till samma vård som alla andra. Den Icke dömande attityden är grundad på kunskapen om och erfarenheten kring 14

den andra personen samt dess sjukdom. Sjuksköterskor ska dock inte sträva efter en sådan attityd fullt ut, utan mer bli varse sina egna värderingar och föreställningar för att kunna bli medveten om hur dessa påverkar mötet med patienten. Rädsla för sjukdomen visar sig vara en viktig beståndsdel i varför vårdpersonals attityder är på ett visst sätt mot HIV-smittade. Några studier visar på att rädslan för att själva bli smittade är väldigt stor (Kermode et al,. 2005; Tesic et al., 2006; Lohrmann et al., 2000). I Indien fick Kermode et al. (2005) en siffra på att 80 % av vårdpersonalen i deras studie är rädda för att vårda HIV-positiva. Vårdpersonalen anser att extra försiktighetsåtgärder ska finnas samt tycker 15 % att man ska ha möjligheten till att slippa vårda. I Tyskland fick Lohrmann et al. (2000) en siffra på att 52 % av sjusköterskestudenterna är rädda för smittan medan i Kroatien är siffran mycket lägre, 19,7 % (Tesic et al., 2006). Travelbee (1971) menar att om sjuksköterskan låter sina känslor ta överhand kommer det att påverka patienten han/hon möter. Vården kommer att reflekteras av hur sjuksköterskan känner kring situationen. Det är därför viktigt att sjusköterskan får tid till att diskutera och reflektera sina känslor innan mötet. Travelbee menar även att om känslorna tar överhand för mycket kan det leda till att sjuksköterskan istället försöker att undvika att möta patienten. Detta är något som en del av studierna vi hittat visar tydliga tecken på. I Indien är folk rädda för HIV-smittan och 23 % vill helst undvika att vårda en HIV-positiv (Kermode et al., 2005). Medan i Estland har 3 % någongång nekat till att vårda en smittat patient på grund av sin rädsla för att bli smittade (Suominen et al., 2009). Även i Sverige finns det vårdpersonal som vill ha möjlighet att avstå att ge vård åt HIV-smittade (Röndahl et al., 2003). Att en patient är mamma eller blivande mamma och HIV-smittad frambringar en sämre attityd hos en del vårdpersonal. I Spanien anser en del att foster som smittats med HIV borde aborteras bort och runt 30 % tycker att HIV-smittade kvinnor inte ska få lov att bli gravida (Pita-Fernandez et al., 2004). I Tyer-Viola s (2007) studie framkom det att många anser att kvinnor som föder HIV-smittade barn borde anklagas för barnmisshandel. Det var även en stor del som anser att HIV-positiva kvinnor inte är lämpliga som mammor. Gisslén, Johannisson och Rignér (2007) menar att det är viktigt att ge behandling till gravida både under graviditeten och vid förlossningen. Detta för att minska risken att smittan överförs till barnet. Man börjar oftast med behandlingen under graviditetsvecka 16-20. Barnet ska alltid förlösas med kejsarsnitt och ska få antiretroviral profylax under sina första levnadsveckor. Mammorna får inte heller amma då detta är en spridningsväg för viruset. Använder man alla 15

dessa åtgärder på rätt sätt minskar man risken för att smittan överförs från 30 % ner till mindre än 1 %. Förslag till fortsatt forskning Vi anser att det skulle vara intressant med mer kvalitativa studier inom ämnet HIV och bemötande av dessa patienter, då det kan ge en mer djupare förståelse för varför vårdpersonals och studenters attityder är som de är. Detta kan ge en klarare inblick i varje individs attityder och tankegångar. Resultatet i föreliggande studie visar på att erfarenhet oftast leder till en mer positiv attityd, men det är inte forskat i varför eller hur attityderna påverkas av erfarenhet. Relationerna mellan de smittade patienterna och vårdpersonal är också det något som vi anser kan behövas forskars mer kring. Detta för att få fram mer information att reflektera kring som kan leda till en förbättring av attityderna hos Vårdpersonal och studenter/elever mot HIVsmittade. Detta ger i sin tur förhoppningsvis en förbättrad vårdkvalitet för patienterna. Slutsats Den här litteraturstudien belyser vårdpersonals och studenters/elevers attityder mot HIVsmittade patienter. De studier vi byggt vårat resultat på visar att kunskapen kring sjukdomen, framförallt dess smittsamhet, är generellt låg runt om i världen. Studier visar på att ökad kunskap om sjukdomen ger en mer positiv attityd i mötet med en HIV-smittad patient. Det är viktigt att vårdpersonal och studenter som kommer i kontakt med dessa patienter funderar över sina egna attityder kring HIV och vågar bemöta de smittade så icke-dömande som möjligt. På detta sätt kan en ny relation byggas med varje enskild individ. Vi anser att föreliggande litteraturstudie kan vara till hjälp för både vårdpersonal och studenter som träffar HIV-smittade personer då den har klinisk relevans som stämmer överens med verkligheten. Den kan även läsas av HIV-smittade själva och deras anhöriga då den innehåller mycket fakta om sjukdomen och ger en inblick i hur vården kring de drabbade fungerar. 16

Referenser Forsberg, C & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur. Friberg, F. (2006a). 3. Tankeprocess under examensarbetet. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (sid. 27-36). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (2006b). 10. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (sid. 105-114). Lund: Studentlitteratur. Gisslén, M. (2007). HIV och AIDS. I S. Iwarson & R. Norrby. (Red.) Infektionsmedicin. Epidemiologi, klinik, terapi. (sid. 277-289). Sävedalen: Säve Förlag. Gisslén, M., Johannisson, G. & Rignér, K. (2007). Sexuellt överförbara sjukdomar. I S. Bogentoft. (Red.) Läkemedelsboken 2007/2008. (sid. 399-408). Sundbyberg: Apoteket AB. HIV-Sverige. (2009). HIV i omvärlden. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.hivsverige.se/rfhpwww/main.nsf/page.items.www/96ebe4fbc4f6e0f7c125706c0054744f?o pen [2009-12-22]. Juan, C-W., Siebers, R., Wu, F. F-S., Wu, C-J., Chang, Y-J. & Chao, C. (2004). The attitudes, concerns, gloving practices and knowledge of nurses in a Taiwanese hospital regarding AIDS and HIV. International Journal of Nursing Practice. 10, (1), 32-38. Kermode, M., Holmes, W., Langkham, B., Thomas, M. S. & Gifford, S. (2005). HIV-related knowledge, attitudes & risk perception amongst nurses, doctors & other healthcare workers in rural India. Indian Journal of Medical Research. 122, (3), 258-264. Li, Y., Scott, C. S., & Li, L. (2008). Chinese nursing students HIV/AIDS knowledge, attitudes and practice intentions. Applied Nursing Research. 21, (2), 147-152. 17

Lohrmann, C., Välimäki, M., Suominen, T., Muinonen, U., Dassen, T & Peate, I. (2000). German nursing students knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: Two decades after the first AIDS cases. Journal of Advanced Nursing. 31,(3), 696-703. Pita-Fenández, S., Rodríguez-Vazquez, B. & Pertega-Diaz, S. (2004). Attitudes of nursing and auxiliary hospital staff toward HIV infection and AIDS in Spain. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care. 15, (3), 62-69. RFSU (2009) Detta vill RFSU våra viktigaste frågor. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.rfsu.se/viktiga_fragor.asp [2009-12-22] Rosén, A-S. (2009). Attityd. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/attityd [2009-09-21] Röndahl, G., Innala, S & Carlsson, M. (2003). Nursing staff and nursing students attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Issues and Innovations in Nursing Practice. 41, (5), 454-461. Smittskyddsinstitutet (2008). Statistisk för HIV-infektioner. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion [2009-09-14] Spirig, R. (2002). In invisibility and insolation: The experience of HIV-affected families in german-speaking Switzerland. Qualitative Health Research, 12, (10), 1323-1337. Suominen, T., Koponen, N., Staniuliene, V., Istomina, N., Aro, I., Kisper-Hint, I-R., Vänskä, M-L. & Välimäki, M. (2009). Nursing students attitudes towards HIV/AIDS patients in Finland, Estonia and Lithuania. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 23, (2), 282-289. Tesic, V., Kolaric, B. & Begovac, J. (2006). Attitudes towards HIV/AIDS among four year medical students at the university of Zagreb medical school Better in 2002 than 1993 but still unfavorable. Collegium Antropologicum. 30, (2), 89-97. Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. 2:a uppl. Philadelphia: F.A. Davies. 18

Tyer-Viola, L. A. (2007). Obstetric nurses attitudes and nursing care intentions regarding care of HIV-positive pregnant women. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing. 36, (5), 398-409. Vance, R. & Denham, S. (2008). HIV/AIDS related stigma: delivering appropriate nursing care. Teaching and Learning in Nursing. 2, (3), 59-66. WHO World Health Organization. (2007). [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.who.int/hiv/data/2008_global_summary_aids_ep.png [2009-09-14]. Willman, A, Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad; en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Wright, M.L., Watson, L.W. & Bell, M.J. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Östlundh, L. (2006). 5. Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (sid. 45-70). Lund: Studentlitteratur 19

Bilaga 1 NR Författare (År) Titel Tidsskrift Land 1 Röndahl, G, Inmala, S & Carlsson, M. (2003). Nursing staff and nursing students attitudes towards HIVinfected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of advanced nursing. Sverige Syfte Att utforska skillnaden på attityder hos vårdpersonal mot patienter med HIV och homosexuella patienter med HIV. Utforska deras rädsla och motsättning att behandla dessa patienter. Urval Deltagare Alla Sjuksköterskor och undersköterskor på en infektionsklinik tillfrågades. Alla i termin två och sex på sjuksköterskeprogram met tillfrågades. Undersköterskeelever i termin fyra och sex tillfrågades. Deltagandet var 67% (n=57) från infektionskliniken Och 62% (n=165) bland studenterna. Totalt 222 deltagare. Metod Resultat Kvalitet Etiskt granskad Anonymt formulär med deskriptiv, komparativ och kvantitativ design lämnades för deltagarna att fylla i. Majoriteten av personerna hyste empati mot patienterna. Dock uttryckte 36 % av arbetarna att om möjligheten fanns skulle de undvika att vårda de smittade patienterna. Bland studenterna var antalet istället 26 %. Etiskt granskad. Hög kvalitet 2 Pita- Fernández, S.,Rodríguez- Vazquez., B & Pertega- Diaz, S. (2004). Attitudes of nursing and auxiliary hospital staff towards HIV infection and AIDS in Spain. Journal of the association of nurses in AIDS care. Spanien. Syftet är att attityder mot HIV/AIDS smittade patienter i Spanien. 315 sjuksköterskor och 115 undersköterskor på ett spanskt sjukhus som vårdar många HIV/AIDS smittade, deltog i studien som var anonym. Kvantitativ metod användes då alla deltagande fick ett frågeformulär där de fick börja med att fylla bl.a. ålder och yrkeskategori. Därefter var det 21 st frågor där de skulle gradera sina svar på olika skalor. Sjukskötersko rna hade en mer positiv attityd än underskötersk orna. Attityderna var även bättre på de yngre deltagarna än de äldre. 9,3 % tycker att all kontakt med HIV/AIDS bör undvikas. De tycker att det ska finnas en möjlighet att vägra vårda HIV-smittade. Etiskt granskad. Hög kvalitet.

3 Lohrmann, C., Välimäki, M.., Suominen, T., Muinonen, U., Dassen, T & Peate, I. (2000) German nursing students knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS case. Journal of advanced nursing. Tyskland Syftet är att beskriva tyska sjuksköterskestuden ters kunskap och attityder till HIV/AIDS och deras ovilja att ta hand om dessa patienter. 180 sjuksköterskestudenter som gick sista året på fem olika skolor i och runt Berlin fick ett frågeformulär. 175 stycken deltog i studien varav 89 % var kvinnor med en medelålder på 21 år. Frågeformulär med 33 kunskapsfrågor om HIV/AIDS och en självskattningsska la. Studenternas kunskap om sjukdomen varierade från 16-31 rätt av 33 möjliga med ett medeltal på 24 poäng. Ungefär 50 % var rädda för kontakt med en smittad. 36 % stödde ett förslag om att man kan neka till att vårda en HIVpatient, medans 98 % inte skulle neka. Etiskt granskad. Hög kvalitet. 4 Suominen, T., Koponen, N., Staniuliene, V., Istomina, N., Aro, I., Kisper-Hint, I-R., Vänskä, M-L. & Välimäki, M., (2009). Nursing students attitudes towards HIV/ AIDS patients in Finland, Estonia and Lithuania. Scandinavian journal of caring sciences. Finland, Estland och Litauen. Beskriva och jämföra sjuksköterskestuden ters attityder mot HIV/AIDS smittade patienter i de tre länderna Finland, Estland och Litauen. 569 studenter som läser till sjuksköterska, barnmorska och distriktssjuksköterska tillfrågades. 169 studenter från Finland, 132 från Estland och 170 från Litauen deltog i studien, alltså totalt 471 studenter. Anonyma frågeformulär i kvantitativ design i två delar skickades ut till deltagarna. Första delen handlade om studenternas bakgrund och den andra delen var en självskattning om deras attityder. Studenter som kände/ hade känt någon med HIV/AIDS eller vårdat en patient med sjukdomen, hade generellt en bättre attityd mot dessa patienter. Sammanlagt i de tre länderna låg attityden på 3,25 där 5 är mest positiv. Sämst attityd hade studenterna i Litauen och bäst hade de i Finland. Etisk granskad och godkänd i två av tre länder, Estland och Litauen. Hög kvalitet.

5 Li, Y., Scott, C,. & Li, L. (2008). Chinese nursing students HIV/AIDS knowledge, attitudes, and practice intensions. Applied nursing research. Kina. Att ta reda på kinesiska sjuksköterskestuden ters attityder, kunskap och vilja att vårda patienter med HIV/AIDS, samt att utforska sambandet mellan dessa tre sker. 204 studenter från 10 olika skolor i hunanprovinsen tillfrågades. Samtliga deltog. Kvantitativ metod användes genom ett frågeformulär i fyra delar. Delarna bestod av kunskapsfrågor och självskattningsska lor. Vad gäller kunskapen fick de ett medelvärde på 14,3 av max 24 poäng. 70 % tyckte att patienterna har rätt till samma vård som alla andra och de flesta kan tänka sig att vårda dem. Dock tyckte 34% att de flesta HIVsmittade fick skylla sig själva. Etiskt godkänd. Hög kvalitet. 6 Juan, C-W., Siebers, R., Wu, FF-S., Wu, C-J., Chang, Y-J & Chao, C. (2004). The attitudes, concerns, gloving practices and knowledge of nurses in a Taiwanese hospital regarding AIDS and HIV. Att belysa sjuksköterskor i Taiwans attityder och hantering av HIV-positiva patienter, samt se vilken kunskap de har om sjukdomen. 1348 sjuksköterskor på ett taiwanesiskt sjukhus tillfrågades. 1090 stycken deltog. Kvantitativt frågeformulär i 5 delar som kartlade deltagarnas bakgrund, erfarenhet och attityd om HIV/AIDS delades ut. 42 % av deltagarna hade vårdat någon med HIV/AIDS. Deras kunskap om sjukdomen var inte hög och 20 % överväger att byta jobb för att slippa behandla dessa patienter. Ingen information om etisk granskning. Medel kvalitet. International journal of nursing practice. Taiwan.