Plastlist eller barmark för de ekologiska jordgubbarna? Ogräs ett av de största skälen till att de ekologiska jordgubbsodlarna givit upp men nu finns goda erfarenheter av plantering på plastlist. CHRISTINA WINTER Vad är det bästa odlingssystemet för ekologisk jordgubbsodling, plastlister eller bar mark? Denna fråga har diskuterats flitigt bland odlare och undersökts i flera försök i Sverige och övriga Norden. Flera odlare väljer nu plastlister och finner att det faktiskt erbjuder en lösning på ogräsproblemet. Hemligheten är att anlägga plastlisterna på rätt sätt. I ekologisk jordgubbsodling finns två dominerande odlingssystem: Odling på bar, plan mark där revplantorna tillåts rota sig i raden. Ogräs bekämpas mekaniskt. Odling på plasttäckta bäddar med gräsbana mellan bäddarna. Vid odling på plasttäckta lister har man en gräsbana mellan bäddarna som hålls efter med klippare under säsongen. Gräsmattegräs är inte lika starkväxande som vallgräs. Bra första år I flera olika försök har plastlister jämförts med mekanisk ogräsbekämpning och olika täckmaterial som bark, halm och grönmassa. I svenska och finska försök har plastlister gett högre skörd, speciellt första skördeåret, medan inga skillnader kunde konstateras i ett norskt försök. I ett examensarbete på Mellersta trädgårdsförsöksstationen, Uppsala, gav marktäckning med svart plast fler revor, fler sidokronor, fler blommor och högre skörd första året för sorten Korona. Plastlister jämfördes då med bar mark och papper som marktäckning. Förklaringen till de goda resultaten första skördeåret är den bättre etableringen på plastlister och att konkurrens från ogräs saknas. Den bättre plantetableringen beror på högre och jämnare jordtemperatur och högre markfuktighet. Eftersom man eftersträvar endast två skördeår är hög skörd första året extra viktigt. Anläggningen viktig Avgörande för hur man lyckas med en plastlistodling är själva anläggningen och här har några odlare misslyckats. Nu har man lärt sig tekniken, maskinerna har förbättrats och man drar nytta av de fördelar en rätt anlagd plastlistodling ger. Jorden ska vara tillräckligt torr för att kunna bearbetas till en god struktur, inga jordkokor får finnas. Bäddarna formas med en bäddläggare eller bäddfräs med tryckrulle. Innan plasten läggs på bör bäddarna vattnas så att de sätter sig. En del odlare vältar t o m försiktigt över bäddarna. Bäddarna sjunker då inte i efterhand och man slipper fladdrande plast och plantor som försvinner ner under plasten. Plastläggningen görs ca 3 veckor före plantering. Då hinner fröogräs gro och dö under plasten och det blir mindre problem med ogräs i planteringshålen. Plastläggningen ska göras en varm dag så att plasten inte utvidgar sig i efterhand och plasten ska sträckas så att den kommer att ligga helt an mot jorden. Den svarta plasten blir varm av solljuset men släpper inte ige Med borstmaskin kan döda blad och revor borstas bort från plastlisterna på våren. Det minskar risken för angrepp av gråmögel och bladfläcksjuka. Foto: Marie Ryberg och Petter Olsson.
Foto: Christina Winter. Vid sensommarplantering syns den goda etableringen i plastlist tydligt. Polka planterade i augusti föregående år. Plastlister kan anläggas med dubbel- eller enkelrader med gräsbanor mellan raderna. nom solljus utan värmen måste ledas ned i jorden. Om plasten ligger lös och veckad kommer det istället att bildas ett isolerande skikt mellan jord och plast och plasten blir mycket varm medan jorden förblir kall. Uppvärmningen i bäddarna gör att skörden blir 3 4 till fyra dagar tidigare än vid odling på bar mark. Viktigt är också att plasten förankras ordentligt i kanterna. Det kommer alltid ogräs i planteringshålen och det ska tas bort omedelbart. Ogräsplantor som etablerar sig tillsammans med plantan i hålet är nästan omöjliga att ta bort i efterhand utan att skada plantan. Enkelrader luftar I konventionell odling anläggs ofta plastlister med dubbelrader. Andra och tredje skördeåret blir det mycket vissna blad och revor på plastlisterna och många ekologiska odlare väljer istället att anlägga enkelrader. Det ger ett ljust och luftigt bestånd som torkar snabbt efter regn och bevattning och minskar risken för gråmögel. Mellan plastlisterna kan man så gräs men vanligtvis etablerar sig naturligt en bottengröda av gräs, ogräs och revor som går bra att klippa med gräsklippare. Självgående gräsklippare eller klippningsaggregat monterat på traktor är en förutsättning i en större odling eftersom klippningsarbetet blir tidsödande. Om jorden har en god kapillär förmåga och bädden inte görs högre än cirka 10 centimeter kan plastlisterna vattnas med vanlig spridarbevattning, annars bör en droppbevattningsslang läggas under plasten. Växtnäring kan tillföras genom komposterad stallgödsel innan plantering eller genom bredspridning av pelleterad gödsel. Tillförsel av vinass med droppbevattningen provas av flera odlare med gott resultat. På mycket lätta jordar med svag vatten- och näringshållande förmåga kan systemet med plastlister bli osäkert, men å andra sidan är dessa jordar utmärkta att odla i med bar mark i kombination med mekanisk ogräsbekämpning. Angrepp av svampsjukdomar kan bli mindre då plastlisterna torkar upp snabbare efter regn men å andra sidan ökar risken för angrepp av öronvivlar. Även jordgubbskvalster kan förökas på de varma plastlisterna. Här är korta kulturtider, ett etableringsår och två skördeår, den bästa motåtgärden. Några odlare har erfarenheten att övervintringen blir sämre på plastlister. Genom att välja härdiga sorter, inte göra listerna för höga, max 5-10 cm och vintertäcka med fiberduk kan vinterskador förebyggas. Stor arbetsinsats Plastlister är ett odlingssystem som kräver stora insatser vid anläggningen i form av maskiner, plast, eventuellt droppbevattning och handplantering. Misstag i samband med anläggning och plantering är svåra att åtgärda i efterhand. Plantorna föryngrar sig inte eftersom revplantor inte kan rota sig och kanske finns en ökad risk för vinterskador. Men en rätt anlagd plastlistodling med handrensning av planteringshålen första året har därefter en nära nog hundraprocentig effekt mot fröogräs. Plantorna etablerar sig snabbare än på bar mark, ger högre skörd första året och tidigare revor. Nedbrytbar plast Många är tveksamma till att plast används i ekologisk odling eftersom det bygger på en ändlig resurs och dessutom blir specialisten på Har Du inte våra kataloger, beställ idag! vall och gröngödsling Vi har stort utbud vallfrö till ekologisk odling. Hos oss kan du köpa örter och gräs i renvara, men även halvfabrikat med sortblandningar och nästan färdiga blandningar. Du komponerar själv din blandning som passar din produktion och dina produktionsförhållanden, eller använder något av förslagen i katalogen. För odlingsrådgivning och försäljning kontakta Gunnar Danielsson, tel. 0478-50240. De bästa fånggrödorna sår du med frö från oss! Mogatan 6, 254 64 Helsingborg Tel 042-250 450 Fax 042-250 460
ett avfallsproblem. Nedbrytbar plast finns av två typer, dels den som bryts ner av solljus, dels den som bryts ner av mikroorganismer. Den senare är baserad på t ex majsstärkelse. Båda dessa typer har provats i försök och i praktisk odling och finns att köpa. Bäst resultat ger plast som bryts ner av mikroorganismer eftersom den bryts ner även under jord. Efter att ha dragit fördel av den snabba och goda etableringen på plastlisten skulle man under skördeåren kunna fräsa eller hacka mellan raderna och få en föryngring av plantbeståndet, minskad risk för vinterskador och större möjligheter att tillföra vatten och växtnäring. Nedbrytbar plast provas nu i odlingar och redan efter denna säsong finns mer erfarenheter. Intresserad av ekologisk bärodling? Jordbruksverket driver, tillsammans med trädgårdsrådgivare, kampanjen Ekologisk bärodling nya kulturer, ny odlingsteknik. Olika aktiviteter som kurser, fältvandringar och demonstrationsodlingar fungerar som mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. På kampanjens webbsida, www.sjv.se/ekobar finns en kalender med aktuella aktiviteter. Där finns även rådgivningsartiklar, frågor och svar och ett gårdsexempel som beskriver jordgubbsodling på bar mark med mekanisk ogräsbekämpning. Efterhand kommer fler gårdsexempel från intressanta odlingar att läggas ut på webbsidan och även kortare odlingsbeskrivningar för nya och ovanliga bärkulturer. Är det någon information du saknar hör av dig till Christina Winter. Ett nytt informationsmaterial Ekologisk odling av jordgubbar finns att beställa från din Länsstyrelse eller webbplatsen. Där kan du läsa mer om hur man anlägger och sköter en odling, växtskyddsåtgärder, lämpliga sorter och mycket mer. Ekologiska hallon efterfrågas Säkraste odlingen sker i tunnel Ogräs, gödsling och sjukdomar är problem som måste hanteras ett treårigt projekt har kartlagt lösningarna. CHRISTINA FORLIN En lönsam ekologisk hallonodling måste hitta strategier för odlingsteknik och gödsling. I Norge har ett treårigt projekt med 14 odlare jobbat med frågorna. Projektledaren Nina Heiberg berättade om lärdomarna på en kurs i Skövde i april som ordnades av Jordbruksverket. Förhållandena i Norge påminner till stor del om de svenska även om förutsättningarna i södra Sverige är annorlunda än för en del av de gårdar som ingick i den norska studien. I projektet deltog 14 norska odlare, den nordligaste gården låg långt upp i Nordnorge i Bodö, de andra spridda längs kusten ända ner till södra Norge. Ett nätverk mellan odlarna bildades som fungerar än. Du kan välja mellan 10 olika modeller utifrån dina egna behov. Odla på bäddar Enligt Nina Heiberg bör hallon odlas på upphöjda bäddar, bra dränerade. Hallon tål inte vattenmättade jordar, men kräver ändå bevattning. Helst en kort stund många gånger under dagen. För att minska arbetet med ogräsrensning och borttagning av skotten är det bra att täcka raderna med vävduk som mypex eller plast. Att täcka med organiskt material, exempelvis flis, är ett alternativ. Det är mer arbetskrävande och ger sämre växt i starten, men det är lättare att tillföra gödsel senare. Väljer man att lägga plast får gödseln läggas längs med raden och den bör vattnas ner, det är inte nog med droppbevattning. Rotogräsen måste bort. Om kvickrot dyker upp mellan skotten måste den rensas bort, annars tar den över efter 4 5 år. Det som växer mellan raderna konkurrerar förstås med hallonen och vegetationen ska var Premiär för KVICK-FINN i Sverige Den överlägsna kultivatorn med rotor för mekanisk ogräsbekämpning i ekologisk odling. foto: andré maslennikov Konstruerad och tillverkad av ekologiska jordbrukare i Vasa, Finland EN ÄKTA FINSK SISU! Missa inte chansen, kom, se och beställ din egen KVICK-FINN-kultivator direkt av tillverkaren: 27-28.6 på Borgebydagarna i Malmö 29.6 kl. 13-15 på Åke Karlssons gård Södra Freberga i Motala För mera information ring Boris Lindgård +358 500 567 611 www.ekotjanst.fi Vi söker återförsäljare i Sverige!
foto: christina Forlin plantorna kan ta upp kalcium. Nina Heiberg förespråkade bladanalys för att få reda på näringsstatusen i plantorna, speciellt viktigt är det året efter nyplantering. Den bör tas samma tid, exempelvis 20 augusti till 5 september var år. låg hela tiden. Det minskar konkurrensen och ger mer luftning vilket drar ner risken för svampangrepp. Gräsmatteblandningar är ett bra alternativ, vallblandningar växer för fort. Önskemålet är en växt som sås på hösten, blommar tidigt på våren och dör under hallonens viktigaste växtperiod. Men den växten med tillräcklig vinterhärdighet för norska förhållanden finns ännu inte enligt Nina. Tänk på ph-värdet Fälten gödslades huvudsakligen med husdjursgödsel, så sammansättningen av gödseln varierade mellan gårdarna. Hallon är ju en flerårig växt med tvååriga skott som ger bär. Det är svårt att gödsla de skotten som sätter bär eftersom de nya skotten tar näringen i första hand. Hallon kräver stor tillgång på mikronäringsämnen, framför allt bor, zink, koppar men även järn och mangan. Ett för högt ph kan försvåra upptag av flera mikronäringsämnen och det är svårt att sänka ph i ekologiska fält eftersom stallgödsel i sig är ph-höjande. ph i en hallonodling bör ligga mellan 5,5 och 6,0, optimalt är 5,8 till 5,9, för att tillräckliga mängder av mikronäringsämnena ska vara tillgängliga. Innhållet av koppar, bor och zink är inte tillräckligt i husdjursgödsel, och det gäller för den som ska odla ekologiska Nina Heiberg poängterade att lönsamheten i en hallonodling är beroende av att alla bären kan tas till vara och utnyttjas. Även hallon som inte är av första klass måste kunna säljas, förädlas som saft eller sylt till exempel. Den sort som hon förespråkade före alla andra var Glen Ample, en skotsk högavkastande sort. hallon i Sverige att hitta KRAVgodkända alternativa gödselmedel. I Norge låg en av gårdarna så nära havet att odlaren gödslade med tång som först tvättades av regn eller på annat sätt - så att kloret försvann. Kväve i nyplanteringen Kväve vill hallon också ha förstås, 60 120 kilo per hektar. Speciellt nyplanterade fält måste få mycket stallgödsel. Och det är viktigt att följa upp kvävetillgången senare eftersom det lätt blir för lite året efter. Fosfor, kalium och magnesium finns tillräckligt av i de flesta fall i Norge. Däremot är det ofta låg kalciumtillgång i Norge, en bra jordstruktur bidrar till att Många skadegörare Det finns diverse skadegörare som ställer till det i hallon. Hallonbladgallkvalster är en av de värsta, och vissa sorter drabbas mer än andra. Sorten Glen Ample är känslig. Symptomen på sommaren är gula, oregelbundna fläckar på bladen som liknar angrepp av virus. På baksidan av bladen kan man dock med lupp lätt se de halvmillimeterlånga bladgallkvalstren. Hallonänger är huvudproblemet i många ekologiska hallonodlingar och en ny typ av fälla är under utprovning ihop med Scottish Crop Research Institute. Vind och andra väderskador är också ett hot mot hallonen. Mot det kan tunnelodling hjälpa visar lyckade satsningar på en del håll i Norge. Ekonomin har förbättrats för många genom att tunnelodlingen ger säkrare skörd och att man kan skörda oavsett regn och blåst. Avkastningen ökar också. Det blir fler bär per sidoskott, bärstorleken är däremot oförändrad. Bärkvaliteten blir jämnare också, blåsten ger ofta skador på friland. Andra fördelar är att arbetet kan fördelas över en längre period, det behövs mindre lejd hjälp.
Man får mogna bär två till fyra veckor tidigare än på friland och kvaliteten blir jämnare på grund av färre skador orsakade av vädret. En annan inte minst viktig aspekt är att tunnelodling ger en bättre tillgång till marknaden. Skörden blir säkrare och man blir mer efterfrågad som leverantör. Stora tunnlar Tunnlarna måste vara stora små tunnlar är inte aktuella i nordiskt klimat. Effekten av tunnlar varierar med årstiden, det blir varmt och torrt på sommaren, fuktigt om våren och senhösten. Och tunnelodling är inte som att odla i växthus, underströk Nina Heiberg, även om tunneln påverkar klimatet för odlingen. Tunneln ger högre medeltemperatur och temperaturen blir ofta för hög mitt på dagen i sol och det kan försena utvecklingen. Optimaltemperatur för hallon är 24 25 grader. Nattemperaturen ändras däremot lite. Luftning är nödvändigt, och enligt Nina Heiberg kan man glömma eventuella semesterdagar under skördetiden. Lätt att välja rätt kalk! M-kalk en mångsidig gödselkalk som ger högre skördevärde Kalkeffekt motsvarar 52 % CaO. Gödseleffekt innehåller magnesium, kalium, bor, svavel och mangan. Växtskyddseffekt kisel skyddar mot mjöldagg och bladlöss. Och minskar aluminiums skadeverkan. Struktureffekt kiselsyran förbättrar markstrukturen optimalt. M-kalk nu som mjöl. Kalkar kostnadseffektivt! För produktspecifikation m.m. se www.m-kalk.se Kontakta din säljare på Lantmännen tel. 0771-111 222 Så här såg tunnlarna ut som hallonen odlades i på SLUs försöksstation Rånna. I år är det jordgubbar som odlas på försök i tunnlarna. Svenska tunnelförsök gav mycket positiva resultat Försöken på SLUs försöksstation Rånna under 2004-2006 visar tydligt att hallon är mycket lämpade att odla i tunnlar. Avkastningen kan bli både tidigare och större, bärkvaliteten väsentligt bättre, särskilt under regniga skördeperioder. Men det finns även problem med tunnelodling. Kostnaden för tunnelmaterial och den ökade tiden för passning och tillsyn får man ta med i beräkningen. Men en skördeökning med minst 45 procent ( Glen Ample planterad i mark 2003), längre skördeperiod och säker bärkvalitet oavsett skördeväder, kan ge ett nödvändigt ekonomiskt utrymme. Soliga och torra somrar är skillnaderna förstås mindre mellan odling i tunnel och ute, medan regn på mogna hallon utomhus är en katastrof. Det var sorterna Glen Ample från Skottland och Tulameen från Holland som jämfördes i tunnelodlingsförsöket. Glen Ample odlad i tunnel gav en överlägsen skörd jämfört med odling ute och jämfört med Tulameen. Men den holländska sorten ansågs godast av plockarna som smakbedömde sorterna. Vårplantering bäst Hälften av plantorna planterades sommaren 2003. Den andra hälften fick stå kvar i sina krukor till våren 2004 då de planterades ut i samma försök. Halva odlingen täcktes med tunnel från april 2004, medan den andra halvan var vanlig frilandsodling. Bara enstaka skott gav skörd första året, men det visade ändå att sorterna reagerade på olika system. Hallon som övervintrade i kruka och planterades på våren 2004 gav den mesta energin till de gamla skotten som både blommade och gav skörd redan första sommaren. Hallon som planterades ut i juli 2003 gav låg avkastning första året eftersom de i första hand utvecklade rotsystemet och växte vegetativt även året därpå. Skilde 10 dagar 2005 skördades Glen Ample i tunnel 7 juli till 15 augusti medan Tulameen kom igång cirka en vecka senare. Ute var skördeperioden kortare och skilde sig inte mycket åt emellan sorterna. Glen Ample skördades 18 juli till 19 augusti och Tulameen 21 juli till 19 augusti. Medelskördedag mellan tunnel och ute skilde 10 dagar i båda sorterna. Avkastningen var högst vid odling i tunnel, oavsett sort och planteringstid. Glen Ample i tunnel gav signifikant högst avkastning för både klass 1 och total skörd. Kvaliteten på bären som odlats i tunnel var högre, bara två procent bär kasserades. Ute var andelen kasserade bär sju procent i Glen Ample och tio procent i Tulameen. CF Källa: Birgitta Svenssons sammanställning Hallon i tunnlar på Rånna 2004-2006. Rapport från projektet finns på http://ranna.slu.se foto: christina Forlin 10