IMPORT EXPORT Distribution i Finland: Kinoscreen Illusion ltd, Åldersgräns: K3 Längd: 90 min Läromaterialets teman: regissör Khalid Hussain, Pakistan, invandrare och tolerans, Romeo och Julia Skolbioföreningens material är gjord för gymnasieelever. Synopsis Import Export är en romantisk komedi om en ung mans prövningar då han försöker nå popularitet hos den flicka han älskar och om det är nödvändigt uppnå hennes familjs popularitet. Jan är en 25 årig norsk påbörjande rockmusiker, som är upp över öronen förälskad i Jasmin, en pakistansknorsk kvinna som på alla sätt vore perfekt för honom förutom att hon är förlovad med en annan man. Jasmins föräldrar har kommit överens om giftermålet/äktenskapet med deras dotters kusin, som är på väg från Pakistan till Norge. Jasmin är kär i Jan, men också bunden till sin egen kultur och dess traditioner. Det är därför som hon endast kan gifta sig med en fästman som hennes släkt och föräldrar valt åt henne. Dagen för det arrangerade bröllopet närmar sig och situationen verkar hopplös. Jan älskar Jasmin så mycket att han trots alla odds inte tänker ge upp. Han tänker vinna över Jasmins hjärta genom att förändra sig till hennes föräldrars drömmars man. För att uppnå familjens godkännande, gör Jan sig till en studerande som studerar invandrares matbutiker och får jobb hos Jasmins fader Allahditta. Allahditta är en stridslysten köpman som inte har en hög uppfattning om norrmän och bröllopet som närmar sig får honom ännu mer irriterad. Sakta men säkert lyckas Jan att göra sig oersättbar för Allahditta, och mellan öst och väst där den norska och pakistanska kulturen möts växer en vänskap. Men räcker förståelsen och vänskapen att övertyga Allahditta att Jan är en passande man till hans älskade och förlovade dotter, då sanningen om Jans riktiga identitet och syfte kommer fram? Regissör: Khalid Hussain Regissören av filmen Import-Export, Khalid Hussain, fungerar i Norge som manusförfattare och regissör (född 1969). Som 16 år gammal gjorde Hussain sin debut som författare med romanen Pakkis som publicerades 1986. Pakkis blev populär och arrangerades senare till ett skådespel. Följande roman han skrev, Ont Landskap publicerades 1990 och även den arrangerades till skådespel. Khalid Hussain har skrivit och regisserat flera kortfilmer. Han har också skrivit samt regisserat de i Pakistan producerade långfilmerna Dharkan (1994) och Jan Jan Pakistan (1997). (www.kinothalia.fi/tiedotteet/355.pdf) Skådespelare: Jan Allahditta BJØRNAR TEIGEN TALAT HUSSAIN
Jasmin Yousaf SIDDIQUE Nadia Ali IQBAL Marius Robert LÖNNBRO Nicolay GUNDERSEN Mumtaz onkel Amin Bestemor Frøydis OTTERSEN Albert BRÖMSSEN IRAM HAQ ASSAD ANITA UBEROI HASSAN ALI KIM KOLSTAD HARALD NIKLAS ASIA BEGUM AKRAM MALIK USHA PATEL ANNE-MARIE TOMAS VON 2. Till den islamska tron hör många traditioner, som är främmande i finsk kultur. Dela in er i små grupper i klassen och ta reda på följande saker. Presentera sedan gruppens ämnesområde till de andra i klassen. - omskärelse - pilgrimsfärd - bön - fasta - offergåvor Information hittar man bland annat från böcker och på Internet Böcker: Regissör Khalid Hussain 1. Läs den bifogade intervjun med Khalid Hussein och hans personliga kommentarer om filmen. Diskutera ur vilka synpunkter han gör konst? Pakistan - Skolans religionsböcker - Islam : historia, tro, nytolkning / Roald, Anne Sofie.Stockholm : Natur och kultur, 2005 -Hjärpe, J.: Islam, lära och livsmönster. Stockholm 1979, 1985. Internet: - www.islamopas.com - http://islaminfo.fi 1. Läget i Pakistan är för tillfället ganska kritiskt. Klipp ut artiklar ur tidningar och duplicera färska nyheter och försök med basis av dem bilda en uppfattning om Pakistans nuvarande situation. Diskutera inom ämnet. 2. Fundera på vilket sätt man ser det pakistanska i filmen? Islam Romeo ja Julia 1. Bekanta er med Shakespears drama klassiker. Hurdan intrig har historien? 2. Läs Susanna Belllinis kritik om filmen Import Export. Fundera på med vilka element/konflikter man genom historien har gjort skådespel och filmer med Romeo och Julia sammansättningen. 1. Den islamska tron orsakar mycket känslor. Bekanta er med den islamska tron och skriv ett ämne med rubriken Islam och jag. Den norska filmen Import Export berättar om en pakistansk flicka och en norsk pojke som är förälskade i varandra. Problemet är flickans fader, som är intolerant och fördomsfull och som redan lovat sin dotter till
en fästman som år på kommande från Pakistan. Men vad gör inte en man för kärlek, eller hur? Regissören, också känd som författare (Pakkis, Ondt Landskap), Khalid Hussain, är själv norsk-pakistansk, så han vet vad han talar om. Filmen är en stilren romantisk komedi. Till den hör att det kommer hinder på parets väg, som man till slut övervinner. Kärlek som sträcker sig över de etniska gränserna är en fruktsam utgångspunkt för en romantisk komedi, eftersom man inte nuförtiden mera hittar en (vastakkainasettelu) motsättelse som Romeo/Julia. Klasskillnaderna är inte heller längre vad de brukade vara. Blandäktenskap är ett bättre sätt för en aggressiv expansiv minoritet att öka på sitt antal än att bara hålla sig till sin egen grupp. En godhjärtad folk majoritet ger efter, vare sig man väljer religion eller hemmaspråk till familjen. På detta sätt påminner komedin om den amerikanska filmen Mitt stora feta grekiska bröllop. Där byter en äkta WASP (White Anglo-Saxon Protestant) bort nästan hela sin identitet för att tillfredsställa sin fästmös familj, som i sin tur inte alls gör några kompromisser. Import Export är en rolig, flytande och ärlig film. (www.uusisuomi.fi) Läromaterialet är sammanställt av Marjaana Mitikka, lärare i modersmål och kommunikationspedagog. Översättning av koordinator Hanna Wahlman från Sällskapet för mediefostran. Läromaterialet är producerat av Anna-Liisa Puura-Castré från Skolbioföreningen. BILAGA INTERVJU MED REGISSÖREN - Allt började med idén om att göra en cirka halv timme lång novellfilm. Jag ville pröva på en ny synvinkel på ett ämne där en pakistanier blir bortgift till Norge, istället för den typiska historien där en europeisk immigrant blir bortgift till andra sidan jordklotet. Jag arbetade med denna historia en lång tid, då problematiken är alldeles ny, säger Khalid Hussain. Filmen skulle heta Import Export, men att hitta finansiering för projektet visade sig vara nästan omöjligt. Man föreslog Hussain att han skulle formulera historien till en långfilm. Efter tre år av manus skrivande böts rollerna i dramakomedin så att den pakistanska Jasmin (Iram Haq) och den påbörjande rockmusikern Jan (Bjornar Teigen) har ett förhållande samtidigt som Jasmins föräldrar planerar sin dotters giftermål till hennes kusin. Import Export är den fösta film som gjorts av en norsk med invandrar bakgrund. Hussain har tidigare också utmärkt sig med att vara den första ute då han som tonåring skrev romanen Pakkis. Pakkis publicerades år 1986 och handlar om en 15 år gammal invandare vid namn Saijad. Saijad som lever ett dubbelliv med sina två identiteter; i den ena är han en norsk skolpojke som spelar fotboll och festar och i den andra är han en pakistansk pojke som går i moskén och som är tvungen att lyssna på sin auktoritära far. Romanen kom att bli en betydande faktor i invandrarsamhället i Norge och den uppmärksammades brett som en norsk invandrarroman. - Den värld jag skriver om eller den jag berättar om i filmen är mig väldigt nära. Jag vet och känner nästan intill huden de problem som gömmer sig. Kanske har ingen ärligt vågat behandla dessa problem i Norge med rädslan för att bli stämplad som rasist. Som norsk-pakistansk har jag fullmakt att problematisera båda kulturerna. Likheterna mellan Hussains eget liv och Pakkis romanen är dock tidvis uppenbar. Hussain tillhör den år
1970 anlända invandrar vågen. Hussain kom precis som Sajid i romanen Pakkis till Norge som fyraåring. Till skillnad från Sajid kom Hussain utan föräldrar. - Givetvis hittar man i mina romaner och filmer, situationer som är bekanta för mig. Utgångspunkten är att historierna känns sanna. Detta är fortfarande ovanligt då man gestaltar invandare i norska filmer eller annan media, säger Hussain och syftar på ett detektiv manus, som han läste som konsult. Detektiv romanen tog plats på ett invandrarområde och jag fick genast känslan av att författaren saknar känslan för det. Motsättelsen blev ytlig och man diskuterade om helt fel saker. För att skapa filmen Import Export sanningsenlig var Hussain ibland tvungen att ta till ytterliga metoder och måste bland annat hämta skådespelare från Pakistan, eftersom det inte i Norge fanns skådespelare som motsvarade hans visioner. Till slut bestämde han sig för den populära Talat Hussain från Pakistan, som inte talade norska, men som lärde sig sina repliker fonetiskt. Från Pakistan övertygade de om att Talat kunde sina repliker, men då han anlände till Norge för inspelningarna märkte jag till min förskräckelse att han inte kunde ett ord av manuskriptet. Talats sista ansträngningar med rollen lönade sig och i förra årets Amanda gala belönades han för bästa sidoroll. Ett annat stort dilemma var att hitta en lämplig kvinnlig huvudrollsinnehavare på grund av att det i norsk-pakistanska samhället är en tabu att kyssas offentligt även på den vita duken. Flera filmer är säkert på kommande med Hussain bakom kameran, men inte nödvändigtvis producerade i Norge. På 1990- talet gjorde han två mera traditionella pakistanska filmer i Pakistan Hjertbank (Hjärtslag) och Jan Jan Pakistan och kommer troligen att fortsätta i samma spår med att producera filmerna i Pakistan eller i Indien. Norska och de övriga skandinaviska språken kan bromsa ner lite på försöket att erövra resten av världen. Eller nog klarar man sig med dem också, men då måste produkten vara väldigt bra. Förutom det betonar Hussain från sin sida sett de betydligt lägre produktionskostnaderna. I de projekt som Hussain planerat riktar han sig snarare till den västerländska publiken i stället för den pakistanska eller indiska publiken. Tänk er filmer som Monsoon Wedding eller Salaam Bombay och inte något sött sjungande och dansande i Bollywood anda. (Filmjournalen 1/2007/ www.kinothalia.fi/tiedotteet/355.pdf) REGISSÖRENS KOMMENTARER Bakgrund De första stora mängderna av invandrare kom från Pakistan, därför är pakistanier Norges huvudinvandrare. Precis som turkar i Tyskland, nordafrikaner i Frankrike och indier i England har pakistanier hämtat fram sin synlighet i Norge de senaste 35 åren. I Oslo är 10 % av invånarna pakistanier. Trots det är pakistansk kultur och livsstil okänt för de flesta norrmän. Pakistanier är en synlig men föraktad folkgrupp. På ett visst sätt önskar de att situationen förblir så, eftersom de har en massa gamla traditioner som mera öppet granskade skulle ifrågasättas. Vision Import Export är en viktig film. Inte enbart för att den är den första långfilmen producerad i Norge av en person med invandrarbakgrund, utan jag har något äkta att berätta för er. Jag vill säga någonting. Jag vet saker om norskpakistanier som ingen täcks säga ut högt. Det här är en film som bringar norrmän mycket glädje, eftersom det ger dem en enastående chans att bekanta sig med pakistanier i Norge så som de är nu med både goda och dåliga sidor och inte sådana som norrmän antar att de är. En sådan film har det pakistanska samhället i Norge haft behov av, då alla tidigare försök med at visa pakistanier på den vita duken har varit gjorda av norrmän. Med denna film ställer jag pakistanier framför spegeln och låter dem betrakta sig själva från utsidan. För en del är det en skrämmande tanke, för andra en humoristisk tanke. (www.kinothalia.fi/tiedotteet/355.pdf)