Från naturliga tal 2ll hela tal

Relevanta dokument
Syfte. Positivt om negativa tal. Hur möjliggör du för eleverna att förstå. Innehåll. Fler begrepp. Begrepp 3 5 = 3 (-5) = -3 (-3) -

Learning study elevers lärande i fokus

I vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson

Addition och subtraktion generalisering

hämtad från ls.idpp.gu.se

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

Sy$e. Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang undersöka förmågan att kunna föra algebraiska resonemang

Algebra utan symboler Learning study

hämtad från ls.idpp.gu.se

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Bråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar

Vad är det som gör skillnad?

Material Undersökningens moment. Problemlösningsbaserat undersökande arbetssä1. 3 stora delar

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Från naturliga tal till hela tal (från N till Z)

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

Utvidgad aritmetik. AU

Tallinjen kan ses både som en mental modell av talen och som ett didaktiskt

Rikare resonemang om rättvisa

KRITISKA ASPEKTER

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Det finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete

Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?

Moving in and out of contexts in collabora4ve reasoning about equa4ons

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Subtraktion på den tomma tallinjen

När vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

Avdelningen för fackspråk och kommunika7on på Chalmers

Fackspråksinslag på TM år 1

Aritme'k med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing

Undervisning och lärande i lab-salen

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Trösklar i matematiklärandet

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Hur uppfattar lärare fenomenet differens/skillnad?

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d

Learning study elevers lärande i fokus

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Undervisning om negativa tal i mellanstadiet

Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola

Hur kan elever utveckla allsidiga rörelseförmågor? Men först: Vad kan rörelseförmåga innebära?

LEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS

Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg

Calculate check digits according to the modulus-11 method

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

hämtad från ls.idpp.gu.se

Välkommen till. matematikens fem förmågor: Problemlösning Begreppsförståelse Beräkningsstrategier Resonemang Kommunikation LIBER

De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Göra lika i båda leden

Självständigt arbete, GN. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

ARBETSPLAN MATEMATIK

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Vad är god matematik- -undervisning?

2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.

Syftet med vår studie

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Matematik klass 1. Vår-terminen

Erfarenheter av intensivundervisning i matematik. Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM)

Kunskap om samband mellan lässvårigheter

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Räkning med decimaltal

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Arbetsområde: Jag får spel

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL

Learning study och Variationsteori i praktiken

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Antaganden för förändring

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Lokal Pedagogisk Plan

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Särskilt begåvade elever

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva

Transkript:

6 09 0 Från naturliga tal ll hela tal Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a5 bli bekanta med de nega7va talen? Anna Lövström, Nässjö 06 Bakgrund Forskarskolan i Learning Study undervisningsutvecklande ämnesdidaksk forskning, 0 Licenatuppsats, 05 Lektor specialpedagog i Mörbylånga kommun: Ø Arbetar i åk 7 9 samt kommunövergripande. Ø Vara en brygga mellan teori prakk. Ø Forskning: Från N ll Z II, Bokkapitel: När det konkreta skymmer Om metaforer representaoner i undervisningen av negava tal. Ø Aktuella utvecklingsprojekt: Forma7v bedömning samt Ord, begrepp a5 skriva i alla ämnen. Anna Lövström, Nässjö 06 Om licenatuppsatsen Titel: Från naturliga tal ll hela tal (Från N ll Z) Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a5 bli bekanta med de nega7va talen? Variaonsteorin, Learning study 6 elever, årskurs, tre lärare. Förtest exertest lekoner Intervjuer Analys fördjupad analys Anna Lövström, 06

6 09 0 Varför negava tal? Inte så vanligt område i aktuell åldersgrupp. E[ inlägg i forskningsdeba[en: Ball (99). E[ inlägg i undervisningskulturen, vilka uppgixer bör våra elever engagera sig i? Lampert (990); O[en (009). Berikar uppfa[ningen av tals olika egenskaper. Utmanar digt den konkreta föreställningen av tal. Se exempelvis: Bishop, J. P., Lamb, L. L., Philipp, R. A., Whitacre, I., & Schappelle, B. P. (0); Kilhamn (0). Anna Lövström, Nässjö 06 Tre synvinklar. Resultatet i form av de kriska aspekterna.. A[ använda de kriska aspekterna i nya sammanhang.. Metaforers representaoners roll i undervisningen. Anna Lövström, Nässjö 06 Anna Lövström, Nässjö 06

6 09 0 Lärandeobjekt: A[ förstå a[ de negava talen existerar, genom a[ inse a[ subtrakon av två posiva heltal kan ge negav differens. Anna Lövström, Nässjö 06 Arbetet i learning study gruppen Ny[ ämnesområde för lärarna Tvärsäkra: Så här gör man. Famlande: Kan man göra annorlunda? Variaonsteoreskt ugormade exempel: Anna Lövström, Nässjö 06 Hela tal Anna Lövström, Nässjö 06

6 09 0 Omformulering precisering av krisk aspekt Inför lektion : A. Att urskilja tals värde inom talområdet 0 till 0. Inför lektion : B. Att urskilja negativa tals värde i förhållande till andra heltal. Genom den fördjupade analysen: C. Att särskilja två negativa tals värden. Anna Lövström, Nässjö 06 Exempel i undervisningen som relaterar ll KA, P=planerat, G=genomfört Lekon Lekon Lekon Lekon Tal som jämförs P G P G P G P G X X X X X X X X X X X X X X X Anna Lövström, Nässjö 06 För exertest: Vilket tal har högst värde?, 9, 6,, 5 Grupp/svarsalternativ N=9 N=6 N=5 N= Totalt N=6 FT ET FT ET FT ET FT ET FT ET 7 7 6 0 7 9 7 9 9 0 9 7 5 6 5 Inget svar Anna Lövström, 05

6 09 0 Clearly, the representaon of negave numbers is fraught with dilemmas (Ball, s.6, 99). Representaon Begränsning Byggnad med våningar över under 0 Ball var osäker på om eieverna kopplade beräkningar av personers resor i hissen ll innebörden av a[ subtrahera addera med heltal. I also thought that the building was not helping students develop a sense that 5 was less than. Pengar Eleverna undvek negava tal.en av Balls elever: "There is no such thing as belowzero dollars! Anna Lövström, Nässjö 06 Dilemma? [] Lärare: Vad skulle vi kunna kalla våningen där Kalle går in? [] Elev : Våning 0. [] E: Man kan kalla det hallen. [] L: Ja visst kan man göra det. Vad tänkte du säga? [5] E: Våning 5. [6] L: Våning 5 tänker du. Då börjar du där nerifrån. [7] E: Våning 0. [8] L: Vi kallar den här för våning 0 i det här våningshuset. [9] E5: Jag vill kalla den för micenvåningen. [0] L: Du vill kalla den för micenvåningen, okej. [] E6: Jag med. [] E7: Det är en utgång ll underjorden. [] L: Här är ju fakskt lite underjord kan man säga. (Excerpt A, Lekon ) Anna Lövström, Nässjö 06 Från N ll Z Läraren uppmanar eleverna a5 jämföra. [] L: Vilken har högst värde? [] Erik: [] L: har högst varde tycker du? Hur tänker du da Erik? [] Elin: För a[ det är en sån siffra. [5] L: Men heter du Erik? Hur tanker du Erik? Svårt a5 höra vad eleven säger. (Excerpt G, Lekon, Tid: : :) [] L: Du kanske tänker sa som Elin sa? Det är ju jä[esmart, men om vi ska tänka på pilen blir det verkligen rä[ då? [] Elever: Nej. [] L: Då blir det knasigt va, vad säger Erik? [] Eleven säger ingen7ng. [5] L: Jä[esmart förslag, men vad säger Emma? [6] Emma: är närmare åt det hållet. [7] L: Ja, det är ju det. Det är ju fakskt det, eller vad säger du Erik? [8] Eleven säger ingen7ng. (Excerpt H, Lekon, Tid: : :0) Anna Lövström, Nässjö 06 5

6 09 0 Omformulering precisering av krisk aspekt Inför lektion : A. Att urskilja riktningen för subtraktion på tallinjen. Inför lektion : B. Att urskilja att subtraktion inte lyder under den kommutativa lagen. Genom den fördjupade analysen: C. Att särskilja minuendens subtrahendens funktion i en subtraktion. Anna Lövström, Nässjö 06 Exempel i undervisningen som relaterar ll KA, P=planerat, G=genomfört Lekon Lekon Lekon Lekon Exempel P G P G P G P G A. X B. X C. X X X X D. X X X E. X X X X F. X X X X G. X X X X H. X X X X I. X Anna Lövström, Nässjö 06 Jenny: 6 =0 6= [] Intervjuare: Och hur tänker du då? (6 ) [] Jenny: Sex är ju e[ större tal än fyra då blir det ju noll. [] I: Sex är e[ större tal än fyra. [] J: Mm. Jag tar kryssar över det. Eleven skriver dit 0 på uppgigen 6 = [5] I: Och här då? [6] J: 6= [7] I: Hur tänker du där då? [8] J: Jag har fyra, eller jag har sex tar bort fyra. [9] I: Mm. Är det lika med? [0] J: Två. (Excerpt T, Intervju, 0 0 0) Anna Lövström, Nässjö 06 6

6 09 0 För exertest: 6= Grupp/svarsalternativ Totalt N=9 N=6 N=5 N= N=6 FT ET FT ET FT ET FT ET FT ET 9 0 5 0 0 7 7 8 6 0 5 0 8 7 0 8 0 Inget svar Anna Lövström, 05 Omformulering precisering av krisk aspekt Inför lektion : A. Att urskilja tecken för negativt tal samt tecken som indikerar subtraktion. A. Att urskilja att negativa tal alltid har ett synligt tecken. Inför lektion : B. Att urskilja tal både som platser avstånd på tallinjen. Genom den fördjupade analysen: C. Att särskilja minustecknen för negativt tal för subtraktion. Anna Lövström, Nässjö 06 Exempel i undervisningen som relaterar ll KA, P=planerat, G=genomfört Lekon Lekon Lekon Lekon Exempel P G P G P G P G A. X X X X B. X X X X X C. X X X X D. X X X E. X X X X X F. X X X X X G. X X X X X X Anna Lövström, Nässjö 06 7

6 09 0 För exertest: = Grupp/svarsalternativ Totalt N=9 N=6 N=5 N= N=6 FT ET FT ET FT ET FT ET FT ET 7 9 7 0 7 0 6 5 5 9 5 6 Inget svar Anna Lövström, 05 Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a[ bli bekanta med de negava talen? Resultatet av licenatstudien visar a[ det genom undervisning kan göras möjligt för elever i årskurs a[ utvidga talområdet från naturliga tal (N) ll hela tal (Z), det vill säga a[ bli bekant med de negava talen. För a[ förstå a[ de negava talen, liksom de naturliga talen, också är tal behöver eleverna kunna särskilja två nega7va tals värden. De behöver också kunna särskilja minuendens subtrahendens funk7on i en subtrak7on, samt särskilja minustecken som indikerar nega7vt tal minustecken som indikerar subtrak7on. (Lövström, 05) Anna Lövström, 06 Tvärsäkra/famlande/lyhörda En komplex process då de kriska aspekterna preciserades omformulerades: A[ ta hänsyn ll elevernas interna relaon ll ämnesinnehållet innebar a[ det egna erfarandet av ämnesinnehåll undervisning sa[es inom parentes. A[ ta elevernas erfarande på större allvar innebar däremot a[ elevernas förståelse blev en utgångspunkt för a[ diskutera vad som var kriskt hur ämnesinnehållet skulle behandlas. (Mårtensson, 05, s.8) Anna Lövström, Nässjö 06 8

6 09 0 A[ använda de kriska aspekterna i nya sammanhang Anna Lövström, Nässjö 06 Från N ll Z II 8 nya klasser (N=6), 5 lärare, åk:, & 7. Utgick ifrån de tre kriska aspekterna. Särskilt fokus på hur tallinjen användes under lekon i studie, samt på a[ alla planerade exempel skulle genomföras under lekonen. Störst värde av: 9,, 6, 5. Före: st, EXer: 85st. A[ räkna ut: =. Före: st, EXer:5st. Slutsatser? Anna Lövström, Nässjö 06 Metaforers representaoners roll i undervisningen av negava tal Anna Lövström, Nässjö 06 9

6 09 0 Från det konkreta ll det abstrakta, eller tvärtom?. Inledande diskussioner: våningshus, termometer, pengar va[endjup. Ball (99): hiss pengar.. EXer första lekonen: tal som plats tal som rörelse (Lakoff Núñez, 000) införs som tankemodell.. EXer andra lekonen: minskat fokus på termometern.. Under tredje lekonen: numeriska symboler fingrar. 5. Under ~ärde lekonen: minskat fokus på våningshuset. Använder: numeriska symboler tallinjen. Inspireras av: Duval, 006. Anna Lövström, 06 Ökat fokus på tallinjen Anna Lövström, 06 Referenser Ball, D. L. (99). With an eye on the mathemacal horizon: Dilemmas of teaching elementary school mathemacs. Elementary School Journal, 9(), 7 97. Bishop, J. P., Lamb, L. L., Philipp, R. A., Whitacre, I., & Schappelle, B. P. (0). Using order to reason about negave numbers: the case of Violet. Educa7onal Studies in Mathema7cs, 86(), 9 59. Duval, R. (006). A cognive analysis of problems of comprehension in a learning of mathemacs. Educa7onal Studies in Mathema7cs, 6( ), 0. Kilhamn, C. (0). Making sense of nega7ve numbers through metaphorical reasoning. Göteborg: Acta Universitas Gothoburgensis. Lakoff, G., & Núñez, R. E. (000). Where mathema7cs comes from. New York: Basic Books. Lampert, M. (990). When the problem is not the queson and the soluon is not the answer: Mathemacal knowing and teaching. American educa7onal research journal, 7(), 9 6. Lövström, A. (05). Från naturliga tal 7ll hela tal (från N >Z). Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a5 bli bekanta med de nega7va talen? Jönköping: Jönköping University, School of Educaon and Communicaon. Research report No.. O[en, S. (009). Down and to the LeG: Students Movement Toward Nega7ve Numbers. Michigan State University, SME 80. Mårtensson, P. (05). A5 få syn på avgörande skillnader: Lärares kunskap om lärandeobjektet. Dissertaon Series No. 9. Jönköping: School of Educaon and Communicaon Jönköping University. Anna Lövström, Nässjö 06 0

6 09 0 Tack för mig! Anna Lövström, Nässjö 06