Välkomna till NAFS-mötet 24 april. Dagens möte syftar till: Att skapa förutsättningar för att inrikta tvärsektoriella övningar under 2013.

Relevanta dokument
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Startmöte den 14 april E-post: #samo2016

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Varför öva och öva tillsammans?

Informationsmöte den 27 januari #samo2016

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Svensk författningssamling

Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Stora pågående arbeten

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Svensk författningssamling

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Ansvar, samverkan och handling

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Försvarsdepartementet

SAMÖ-KKÖ

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

SAMÖ Informationsmöte den 27 januari Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: Karlstad, telefon:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

SOES övningsplan

Rapport Övning Sievert

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Intervjuerna genomfördes mellan november 2016 och februari 2017.

Regional ledningssamverkan

Handlingsplan för Samhällsstörning

Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

FSPOS Strategisk plan

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Att delta i en lokal ISF

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Utveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018

Varför öva tillsammans?

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Statusrapport för det fortsatta arbetet med samverkan avseende FoU inom området CBRNE. Susanna Ekströmer, MSB Åsa Scott, FOI

Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

Strategi för förstärkningsresurser

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

KRISHANTERING - BAKGRUND

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Plan för krishanteringsarbetet

Finansieringsprinciper

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Information och kriskommunikation

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Stöd till länsstyrelserna och fortsatt utveckling av forumet. Henrik Larsson, Lena Andersson

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Ansvar, samverkan och handling

RSA vart har det tagit oss hittills och hur kommer vi vidare?

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013

Så är vi redo om krisen kommer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering. Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering

Övergripande flerårig plan för utbildnings- och övningsverksamheten

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Transkript:

Välkomna till NAFS-mötet 24 april Dagens möte syftar till: Att skapa förutsättningar för att inrikta tvärsektoriella övningar under 2013.

Mål att uppnå idag När vi lämnar mötet har vi: En gemensam bild av de förslag till inriktning som har lämnats. Kunskap om hur materialet har tagits fram och bearbetats för att kunna resultera i förslag från NAFS till inriktning av övningar 2013. Underlag för fortsatt arbete i egen myndighet efter mötet och om processen fram till beslut om inriktning av övningar 2013.

Program Förmågebedömningar och andra analyser kommande ingångsvärden för inriktning av övningar och val av scenarios. FOI-uppdraget - tre delar. 2:4-anslaget om övningar. Arbetsprocess för NAFS. Redovisning av del 1 av FOI-uppdraget. LUNCH 11:30 12:30

Program Grupparbete om - förmågor som ska övas vid övningar som är inplanerade för 2013. - vilka områden/förmågor som är mest angelägna att öva. Redovisning av grupparbetet. Eftermiddagskaffe Fortsatt arbete direkt efter mötet och under hösten. Avslutning.

Inriktningsarbetet 24 april 2012 Carin Kaunitz

Dagens genomgång Bakgrund Tidplan i stort Innehåll i inriktningen generellt Leverans i vår internt på MSB Leverans 2014

Varför inriktning? GD-Landshövdingeträff vid Kistamässan November 2011 Behov av gemensam inriktning och strategi för området samhällsskydd och beredskap Innefattar både verksamhet som finansieras med 2:4-medel och verksamhet som finansieras på annat sätt Omfattar hela området samhällsskydd och beredskap, dvs skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Utgångspunkter: regeringens inriktning pågående utvecklingsarbete med nationell riskbedömning, räddningstjänstutveckling, strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet m.m.

Tidplan i stort Presentation vid Folk och försvars konferens i Sälen 2014 (feb) Inriktning behöver vara klar till sommaren 2013, slutlig beredning under hösten 2013 kan då också komma med i VP inför 2014 Behov av mycket arbete redan i år, under hösten

Tidsplan för inriktningsarbetet internt på MSB Korrigering kommer eventuell ske pga skrivelsernas tidpunkter Delredovisning för MSBs ledningsgrupp av inriktningsdokument senast 14 maj 2011 (för MSBs interna VP inför 2013) Två skrivelser kommande år: December 2012 Olyckor (Tord Eriksson), Mars 2013 Krisberedskap (Ulf Eliasson) Regeringsbeslut om civilt försvar i vår?

Innehållet i inriktningen, generellt Vart ska vi? Inriktningen ska visa hur området samhällsskydd och beredskap ska utvecklas. I detta ingår mål och prioritering inom området. Hur? För att kunna ta sig till mål och riktning behöver även en väg till målen anges. Identifiering av utmaningar och vägval ingår. Varför? För att göra inriktningen kommunicerbar för berörda aktörer är det nödvändigt att ge argument och underlag för utpekad väg och prioriteringar. När? För att göra inriktningens utvecklingsmål tydliga och uppföljningsbara är det viktigt att de är tidsatta. Vem? Det är också viktigt att ange vem eller vilka som har ansvar för att nå målen eller utveckla frågan, området. Konsekvensanalys För att komma med realistiska och genomförbara förslag på inriktning behövs även konsekvensanalys inkl kostnadsbedömningar göras. Kommunikation och samhällsdebatt För att inriktningen ska omsättas i faktisk handling behövs en ändamålsenlig spridning och acceptans av innehållet. För det behövs bl a förankring, delaktighet, kommunikation och debatter.

NAFS - inriktningsarbetet för området samhällsskydd och beredskap (SoB) Inriktningsarbete området SoB Vilken förmåga har vi? Vilken förmåga borde vi stärka eller nyutveckla? Scenarioval, mål och prioritering för området samt förmågekrav. NAFS Vilken förmåga har vi? Behov av utveckling? Förslag på åtgärder för att nå målen eller fördjupningsområden ex förmågebedömning, analysbehov eller liknande.

Utgår från en tankemodell Ex Kärnteknisk olycka, Förmågebedömning och SAMÖ KKÖ 2011 Ex Övningar

Eventuellt innehåll i vårens MSB-interna leverans 1 Tankar idag om innehållet i vårens interna leverans: Bakgrund med tidigare inriktningar och strategier genomgångna. Ger en bild av vilken inriktning som just nu finns och om man kan skapa någon struktur i de inriktande arbeten som hittills genomförts. Vi har läst de inriktande dokument (utgått fr lista med ca 70 st) MSB skapat sedan starten 2009 och försöker se strukturer eller om det går att rensa något. Resultatet tyder snarare på att det är viktigare att leta efter verktyg för att skapa röd tråd framöver och koordinering mellan utvecklingsarbeten. Vi försöker ta fram förslag på dessa verktyg. Vad är skyddsvärt? Anger vad våra skyddsvärden är. Bygger på utvecklingsarbetet i nationella riskbedömningsarbetet, förslag finns framtaget se kommande bild.

Eventuellt innehåll i vårens MSB-interna leverans 2 Vad hotar? Ger en övergripande samlad bild av utmaningarna vi har nu. Utgår ifrån tidigare arbeten som den samlade bedömningen, nationell riskidentifiering, rapporten Olyckor och kriser etc. Framtida utmaningar och förändrade förutsättningar Ger en första översikt över de utmaningar som vi kommer möta och vilka förutsättningar vi ev kommer ha för att möta dem. Handlar i första hand om hur samhället utvecklas. Tar sin utgångspunkt i den långsiktiga strategiska analysens resultat hittills. Fortsatt arbete Visar hur vi vill arbeta vidare. Anger tex idéer om processen och verktyg/metoder i processen. Vi försöker vänta in de intervjuer vi genomför med er men har ett utkast till arbetsplan framme.

Idé om leverans till Sälen 2014 Nedanstående, övergripande delar, bör ingå: Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap, i delar och som en helhet (Vad ingår i området, håller det på att förändras?) Viktiga utmaningar och frågeställningar som området står inför att hantera (t.ex: privat-offentlig samverkan, ansvarsfrågor, förtroendefrågor, det offentligas möjlighet att uppfylla sitt ansvar inom nuvarande strukturer, prioriteringar) Beskrivning av hur delarna och helheten kan/bör utvecklas på 5-10 års sikt, t.ex. genom att redovisa utvecklingsmål eller hur olika inriktningar (konceptidéer) för samhällsskydd och beredskap kan möta olika utmaningar. Redovisning av vilken samlad inriktning som bäst motsvarar en utveckling mot ett resilient samhälle

Skyddsvärdena 1. Människors liv och hälsa 2. Samhällets funktionalitet 3. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter 4. Ekonomiska värden och miljön 5. Nationell suveränitet

Uppdrag till FOI Uppdraget har tre delar: Del 1 - förslag till inriktning av övningar under 2013 baserat på utvärdering av fyra SAMÖ, fem RÖ och två inträffade händelser. Del 1 genomförs 26 mars 7 maj. Del 2 förslag till inriktning av övningar under 2014 2016. Del 3 förslag till arbetsprocess och verktyg för NAFS. Del 2 och 3 genomförs 1 juni 31 december. Redovisas även vid NAFS-möte våren 2013.

Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2013 Övningar bör, enligt regeringens skrivelse 2009/10:124, inriktas mot att identifiera brister och pröva förmågor samt utveckla samverkansförmåga. Tvärsektoriella övningarna ska ligga i linje med den inriktning som lyfts fram i Nationellt Forum för Inriktning och Samordning av Övningsverksamhet, NAFS

Inriktning övningsverksamhet NAFS 24 april Erfarenheter från övningar identifierade brister Lotta Ryghammar, Carolina Sandö

Projektupplägg Del 1: Inriktning 2013 Analys av MSB specificerad dokumentation Struktur för att tillvarata erfarenheter Del 2: Modellutveckling för att arbeta med inriktningar framöver Fördjupad och utvidgad analys MEMO Inriktning 2013 Förslag till projektupplägg alt. Valt upplägg genomförs: Process och modell tas fram Avstämning Föreslagna upplägg bygger på dialog Rapport dec. 2012 ev. utvidgningar NAFS 2013

Projektupplägg Del 2: Modellutveckling för att arbeta med inriktningar framöver Kommande förslag till projektupplägg kan innefatta: Intervjuer Workshop Analysfas Metodutveckling Modellframtagning Hearing Viktiga frågor: Vilken grad av involvering kan ni erbjuda under året? Ex. tillgängliga för intervjuer? Fördjupad och utvidgad analys Förslag till projektupplägg alt. Valt upplägg genomförs: Process och modell tas fram Rapport dec. 2012 Avstämning Föreslagna upplägg bygger på dialog ev. utvidgningar NAFS 2013

Projektupplägg, del 1: Inriktning 2013 1. Inläsning av specificerad dokumentation 1. Struktureringsmetodik Facilitering 2. Utkast: Matris - identifierade brister 3. WS 12 april 4. Matris identifierade brister 6.Rekommendationer Muntlig dragning och leverans av MEMO 20 april NAFS-möte 5. Länkning till de 12 förmågorna i den Nationella övn.planen OSV

Målet med uppdraget (del 1) att utifrån underlag från tvärsektoriella övningar samt inträffade händelser analysera om det finns ett mönster i de dragna erfarenheterna och de upptäckta bristerna för att sedan omvandla detta till en inriktning för 2013

Underlaget Utvärdering av samverkansövningarna SAMÖ2004, SAMÖ2007, SAMÖ2008 respektive SAMÖ-KKÖ2011 Regionala samverkansövningar: Zmitta 2008, Amalia 2010, Katrina 2010, Sälen 2010, Jenny 2011 Influensa A(H1N1) 2009 - utvärdering av förberedelser och hantering av pandemin + Perioder med stora snömängder 2009/2010.

Vilka brister inom olika områden framkommer i underlagen? En första strukturering sammanställd i 3 matriser: SAMÖ Regionala övningar Inträffade händelser.

Identifierade brister - en första strukturering KOMMUNIKATION INFORMATIONS- HANTERING KUNSKAP SAMVERKAN ANSVAR KRISLEDNING

Identifierade brister - en första strukturering KOMMUNI KATION INFORMATIONS HANTERING KUNSKAP SAM- VERKAN ANSVAR KRISLEDNING Dålig kännedom om vem som har det samordnande ansvaret för information till allmänheten. Ej klargjort vem som har ansvar för att sammanställa och sprida den gemensamma lägesuppfattningen

Workshop 12 april 1. Diskussion om de allvarligaste bristerna i de 3 matriserna SAMÖ, Regionala övningar och Inträffade händelser 2. Kompletteringar i matriserna

Bearbetning efter WS: Relaterat identifierade brister till de 12 förmågorna i den Nationella övningsplanen Ett första steg till rekommendationer viktiga faktorer och frågeställningar

Förmågor i den Nationella övningsplanen 1. Innebörden i det geografiska områdesansvaret på nationell, på regional och på lokal nivå 2. Tvärsektoriell samverkan 3. Samverkan om samlad lägesuppfattning 4. Förmedling av Regeringskansliets information och beslut 5. Kriskommunikation och informationssamordning 6. Utbyte och förmedling av underrättelseinformation/ Omvärldsbevakning 7. Betydelsen av symboliskt ledarskap och förtroende 8. Regeringens och Regeringskansliets ansvar och roll vid Krishantering 9. Samverkan inom EU och internationellt 10. Stöd från Försvarsmakten vid kriser 11. Uthållighet 12. Prioritering av resurser

Brister Förmågor - Rekommendationer Inläsning Strukturering Koppling till Förmågor Första steg mot rekommendationer Värdering

OMRÅDEN FÖRMÅGOR REKOMMENDATIONER (tentativt) KOMMUNIKATION INFORMATIONS- HANTERING 5. Kriskommunikation och informationssamordning 4. Förmedling av Regeringskansliets information och beslut 6. Utbyte och förmedling av underrättelseinformation/ Omvärldsbevakning Samordning av information till allmänheten (avstämning mellan myndigheter, geografiskt områdesansvar resp. sektorsansvar). Information till olika målgrupper (t.ex. översättning). Använda och följa sociala medier Ta till sig andra aktörers information och göra en sammanvägd konsekvensanalys. Informationskanaler mellan aktörer, t.ex. återkoppling från nationell nivå till länsstyrelsen. Rutiner för att inhämta, bearbeta, analysera, förmedla relevant och tillräcklig info (vilken aktör förväntas sammanställa resp. analysera resp. förmedla ) Betydelsen av det symboliska ledarskapet i kriskommunikationen KUNSKAP SAMVERKAN ANSVAR KRISLEDNING 1. Innebörden i det geografiska områdesansvaret på nationell, på regional och på lokal nivå 2. Tvärsektoriell samverkan 3. Samverkan om samlad lägesuppfattning 9. Samverkan inom EU och internationellt 10. Stöd från Försvarsmakten vid kriser 1. Innebörden i det geografiska områdesansvaret på nationell, på regional och på lokal nivå 7. Betydelsen av symboliskt ledarskap och förtroende 8. Regeringens och Regeringskansliets ansvar och roll vid Krishantering 11. Uthållighet 12. Prioritering av resurser Utveckla kunskap om hur egna beslut och åtgärder påverkar aktörer utanför det egna verksamhetsområdet andras ansvar, roller och mandat. vem som har det samordnande ansvaret för information till allmänheten. Identifiera beroenden och privata aktörers roll Samverkan utanför befintliga nätverk och sektorsövergripande kontakter. Samverka om informationshantering och kommunikation Utveckling av kvalitet i samverkansformerna; möten, rutiner, teknik Ansvarsfördelning geografiskt områdesansvar resp. sektorsansvar. Klargöra innebörden av ansvar för: symboliskt ledarskap Klargöra ansvar för: Informationshantering och samordning kommunikation utåt RKs roll och återkoppling till aktörer Utveckla omfallsplanering Planera för uthållighet i nyckelfunktioner Planera för uthålliga kommunikationsplaner Arbetsrättsliga frågor Mandat att prioritera resurser

Grupparbetsuppgift Gruppdeltagare vars myndighet har planerat att genomföra övningar under 2013: Redogör, förutom för scenariot, för de övriga i gruppen, vilka av de generella förmågorna som ska övas. Samtliga i gruppen: Vilket område (förmåga/förmågor) är mest angelägen att öva för er myndighet?

Länsstyrelser (Kreativitet) Rikard Aspholm, Lst Norrbottens län Tiina Johansson, Lst Örebro län Susanne Kallin, Lst Västmanlands län Johan Olsson, Lst Värmlands län Thomas Sjödin, Lst Stockholms län Gruppindelning Länsstyrelser (Harmoni) Karl Barrljung, Lst Uppsala län Jan Beckman, Lst Stockholms län Carl Granström, Lst Östergötlands län Ida Johansson, Lst Västerbottens län Eva-Karin Ljunglund, Lst Dalarnas län Erik Richardsen, Lst Kalmar län

Gruppindelning Centrala myndigheter (Mod) Katarina Ahlberg, Finansinspektionen Jan Hardestam, Smittskyddsinstitutet Fatos Jain, Skatteverket Anders Landgren, Jordbruksverket Lennart Melin, Statens veterinärmedicinska anstalt Lotta Oscarsson, Riksgälden Berit Sjödin, Försäkringskassan Håkan Tengner, Pensionsmyndigheten

Centrala myndigheter Ove Landgren, PTS Conny Lundgren, Energimyndigheten Linda Stensdotter Sellin, MSB Tommy Wahlman, Energimyndigheten Anders Wike, Lantmäteriet Åsa Åhlén Hagman, Svenska Kraftnät Gruppindelning Centrala myndigheter Elisabeth Andréasson, Trafikverket Robert Finck, Strålsäkerhetsmyndigheten Örjan Martinsson, Kustbevakningen Urpo Mäkinen, Rikspolisstyrelsen Åke Samuelsson, Tullverket Haldor Stolt, MSB Hans Wickbom, Högkvarteret PROD-UTB

Fortsatt arbete NAFS överväger vilket av de tre inriktningsområdena som är mest angelägna att öva 2013 för er myndighet. Förslag skickas till ann-charlotte.engstrom@msb.se senast den 21 juni. Insänt underlag bearbetas och beslutsförslag tas fram om inriktning av övningar 2013. Snabbremiss om detta sänds till NAFS 17 augusti. Svar senast 28 augusti på snabbremissen till Ann-Charlotte Engström. Beslut om inriktning för 2013 sänds till NAFS senast 17 september.

FOI s arbete med deluppdrag 2 Arbetet genomförs 1 juni -31 december 2012. Under arbetet kan FOI komma att vilja intervjua ett antal myndigheter. FOI tar kontakt med dessa. Redovisning av deluppdrag 2 vid NAFS-möte våren 2014. Underhandsinformation i någon form under arbetets gång.