3
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker. Genom att stödja forskning, driva metodutvecklingsprojekt, ordna konferenser och publicera böcker och rapporter. www.allmannabarnhuset.se 4
Hur många anhöriga barn finns det? 8 % av de barn som föddes 1987-89, hade innan de fyllt 18 år, minst en förälder som vårdats på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika. Siffran stiger till 17%, om man inkluderar de som vårdats i öppen vård pga missbruk eller har dömts för rattfylleri eller narkotikabrott. Närmare 13 % av barnen i samma årskullar hade en förälder som hade en så svår somatisk sjukdom att den vårdats minst en vecka på sjukhus och 3,4 % hade en förälder som hastigt avlidit. Hjern, A & Manhica, H.A. Nka Barn som anhöriga 2013:1.
Utvecklingsarbetet 2011-2014 2011-2013 BRA modellen utvecklas, prövas och utvärderas i en pilot 2013-2014 Utbildning i BRA samtal, utbildningsmaterial samt ledarutbildning utvecklas och prövas. Experter och sakkunniga har granskat och lämnat synpunkter Merike Hansson, Maria Eriksson, Pernilla Leviner, Åsa Landberg m.fl.
BRA modellen har tagits fram i samarbete med personal från kommuner och landsting forskare, experter och sakkunniga barn och unga vuxna med erfarenhet av anhörigskap. 11
BRA modellen Ett program för ett läger med barn En struktur för samtal med anhöriga barn och deras föräldrar
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider (2 g HSL och 6 kap. 5 PSL) 12
BRA modellen inkluderar även... Barn som har en förälder med en intellektuell funktionsnedsättning. 13
Socialtjänstlagen och barnkonventionen Socialtjänstlagen - Barns rätt till förebyggande insatser och skydd i utsatta situationer (5 kap. 1 och 11 kap. 1 SoL). FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, med särskild betoning på artikel 2, 3, 6, 12, 24, 19, 28 och 31.
Barnets rättigheter är utgångspunkten RÄTT TILL INFORMATION RÄTT TILL RÅD OCH STÖD RÄTT ATT MÅ BRA RÄTT TILL SKOLA, FRITID OCH VILA RÄTT ATT SÄGA VAD DU TYCKER OCH ATT BLI LYSSNAD PÅ 15
Att använda rättigheter som en ingång Något som är en rättighet och erbjuds alla, normaliserar det behov av stöd som barn och deras familjer kan ha i en svår livssituation och minskar eventuell skam och skuld. 33
Syfte och målsättning Här och nu syftar BRA-samtal till att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme i sitt eget liv På lång sikt är målsättningen att stärka barnets utveckling och förebygga fysisk och psykisk ohälsa 16
BRA B= Barn 7-18 år R= Rätten till information Rätt till råd och stöd Rätt till att må bra Rätt till skola fritid och vila Rätt att säga vad du tycker och att bli lyssnad på A= Anhöriga barn som har föräldrar med funktionshinder, sjukdom (fysisk, psykisk, skada) eller missbruk
Risk och skyddsfaktorer Negativa konsekvenser för barn går att förebygga genom att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer t.ex. att prata om sin oro och få stöd i skolarbetet. Det finns forskning som visar att kommunikation om sjukdom är viktig för hela familjens hälsa. Socialstyrelsen 2013-6-6. Barn som anhöriga. Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider 18
BRA-samtal utformade för att stödja personal i hur de kan gå tillväga när de uppmärksammar målgruppen anhöriga barn och deras rätt till information, råd och stöd. 19
Många kan uppmärksamma anhöriga barn personal som arbetar med barn och familj, personal som kommer i kontakt med föräldrar inom ramen för sitt arbete i socialtjänsten, skolan, frivilligorganisationer, kyrkan. 20
BRA modellen 27
Varför erbjuds barnet enskilda samtal? Barnet vågar inte alltid be om ett samtal utan föräldern Barnet kan ta hänsyn till sin förälder Barnet blir upptagen av sin förälder Barnet kan ha lättare att fråga och ta till sig information Barnet kan ha lättare att prata om svårigheter 28
Ett barn som haft BRA-samtal Jag tycker det är bra för att man, då pratar man inte med föräldern, och då håller man inte inne sina ord lika mycket, sedan när man pratar självständigt så pratar man mer, för man vet att man kan säga mer, det är lättare att se När det är föräldern så är det de som pratar mest. 29
BRA-samtal i en insatstrappa 30
Utbildningsmaterial! 8
Informationssamtalet Syfte: Att informera om barnets rättigheter, väcka intresse och motivera föräldern så att barnet kan få ta del av erbjudandet om information, råd och stöd. Material: Broschyr om BRA. Tid: 10-40 min, beroende på behov. Med på samtalet: Föräldrar/vårdnadshavare, en eller två. 31
Sammanfattningsvis Betona att information, råd och stöd är ett generellt erbjudande och en rättighet för alla anhöriga barn. Berätta och förklara varför det kan vara bra för barn att få information och bli delaktiga. När föräldern är beredd att bjuda in sitt barn: Gå igenom vilken information föräldern är beredd att lämna ut om den egna sjukdomen och behandlingen. 38
Samtal om sjukdomen Syfte: Att förmedla kunskap om förälderns sjukdom som barnet efterfrågar samt information om stöd. Budskap: Du har rätt att få ställa frågor och få information om din förälders sjukdom. Du har rätt att må bra och få stöd för egen del i fall du behöver! Material: BRA broschyr, penna och papper där barnet och du kan anteckna. Informationsmaterial. Tid: 10-40 min, vid behov två samtal. 40
Vad kan barn vilja veta? Om missbruket eller den psykiska sjukdomen Vad som händer i förälderns kropp Om medicinen hur den verkar Vad en behandling är och hur den fungerar Hur kan behandlingen påverka barnet Hur behandlingen följs upp Medberoende Vart barnet kan vända sig Om föräldern alltid kommer vara sjuk 48
Vad barn kan behöva få veta Är det mitt fel? Kan jag göra min förälder frisk? 49
Samtal om stöd Syfte: Att tillsammans med barnet undersöka om det har behov av information och stöd när föräldern är sjuk. Budskap: Du har rätt till information, råd och stöd i fall du behöver! Material: BRA cirkel i A3 format. Färgpennor som det går att skriva text med i minst fyra olika färger. Material om barnkonventionen. Tid: ca 40 min. Vid behov två samtal. Det andra samtalet kan avlutas med ett uppföljningssamtal tillsammans med föräldern. 53
Cirkeln 57
Så här kan du säga Det kan vara svårt att börja prata när vi inte känner varandra så väl, men jag kan ställa lite frågor till dig - du behöver bara svara på det du vill och kan förstås ta upp helt andra saker om du hellre vill det, är det ok? 59
Uppföljningssamtalet Syfte: Att barnet får möjlighet att ta upp frågor, ämnen och önskemål om information, stöd eller förändring av situationen med föräldern eller bara berätta hur det är just nu. Material: ev. BRA cirkeln, anteckningar eller annat som barnet vill ta med. Tid: 10-40 min, anpassa tiden efter barnets önskemål Med på samtalet: Förälder/vårdnadshavare eller annan person som barnet önskar.
Ett barn som haft BRA samtal: / / ja, jag har blivit starkare och jag tror att fler ungdomar skulle känna en trygghet att man pratar om bekymmer eller sjukdomar/ / man tänker inte bara på det negativa utan det blir positivt av det när man gjorde den cirkeln med tårbitarna, det var inte bara negativt som kom upp utan man fick tänka till om det positiva. (s. 21 f. Barns rätt som anhöriga en antologi om att göra barn delaktiga) 63
En antologi om att göra barn delaktiga Artikelförfattare: Åsa Lundström Mattsson, Maria Eriksson, Elisabet Näsman, Pernilla Leviner, Åsa Landberg Beställ! www.allmannanabarnhuset.se
Kontaktuppgifter Projektledare: Åsa Lundström Mattsson Asa.l.mattsson@allmannabarnhuset.se 073-5332553
www.allmannabarnhuset.se @sjolanderc Facebook.com/barn huset
Frågor, reflektioner?
Tack för visat intresse! Berättat om BRA-samtal idag: Inger Axelsson Adjunkt Linnéuniversitetet i Växjö Inger.axelsson@lnu.se Kontorstfn: 0470-70 89 21