Kartläggning inför införandet av Rökfri arbetstid 2008-05-25 Linn Malmer Samordnare för drogförebyggande arbete
Sammanfattning Användningen av tobak är än i dag det enskilt största folkhälsoproblemet i Sverige. Varje år dör 6 400 personer på grund av sitt tobaksbruk, och 500 dör av passiv rökning. I Östhammars kommun röker 9 % av männen och 22 % av kvinnorna. Ett effektivt sätt att minska tobaksbruket, och därmed även de hälsokonsekvenser som följer, är att införa rökfri arbetstid. En utredning kring möjligheterna att införa rökfri arbetstid har genomförts i Östhammars kommun, och den 12 juni 2007 fattade kommunfullmäktige beslut i frågan. En webbaserad enkätundersökning har genomförts bland de anställda och förtroendevalda som har e-postadresser registrerade hos it-kontoret. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, frågor kring tobaksbruk och utsatthet för andras tobaksbruk, samt frågor om information kring rökfri arbetstid. Sammanlagt besvarades enkäten av 593 personer. Resultatet visar bland annat att en förhållandevis låg andel av de anställda/förtroendevalda är dagligrökare. De som konsumerar mycket tobak är de som vill ha hjälp i störst utsträckning. Ca 40 % av rökarna vill gå rökavvänjning i grupp. Anställda och förtroendevalda känner till beslutet i hög utsträckning, men mer information behövs för att samtliga ska känna till rökfri arbetstid och även få kunskap om orsakerna till att det införs och vad beslutet innebär. Kartläggningen syftar till att utgöra en baslinjemätning inför införandet av rökfri arbetstid. Efter införandet ska en uppföljande undersökning göras, för att utvärdera vilka resultat implementeringen har givit. 1
Innehåll Bakgrund... 1 Syfte... 2 Genomförande... 3 Undersökningsdesign... 3 Kvantitativ metod... 3 Urval... 3 Datainsamling... 3 Analys... 3 Resultat... 4 Diskussion... 10 Metoddiskussion... 10 Resultatdiskussion... 10 Referenser... 12 Tryckta källor... 12 Artiklar... 12 Elektroniska källor... 12 Bilaga A... 13 Bilaga B... 15 2
Bakgrund Rökningen i Sverige minskar. Trots det utgör tobaksbruket fortfarande det största enskilda folkhälsoproblemet. De stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper kan till stor del förklaras av tobaksbruket. Den typiska rökaren i dagens Sverige är medelålders kvinna, lågutbildad, utan sysselsättning, bosatt i glesbygden och har flera ohälsosamma levnadsvanor (Lundquist, 2007). Omkring 6 400 personer dör varje år på grund av sin rökning. Ytterligare minst 500 dör av skador som orsakats av passiv rökning, vilket ungefär motsvarar det antal människor som dör i trafiken varje år (Holm Ivarsson B, 2004). När det gäller antalet rökare i Östhammars kommun märks en tydlig skillnad mellan könen, en tendens som även märks regionalt och i riket som helhet. Vuxna män i Östhammars kommun röker i mindre utsträckning än männen i riket, 9 % jämfört med 14 %. Bland kommunens vuxna kvinnor är dock förekomsten av dagligrökare högre än i övriga riket, 22 % jämfört med 19 %. Vid en jämförelse med Uppsala län är skillnaden ännu större, där röker endast 14 % av kvinnorna (Holm Ivarsson B, 2004, Landstinget Uppsala län, 2004). Den passiva rökningen har minskade markant mellan 2004 och 2006, och har sannolikt minskat ännu mer de senaste två åren. 2006 utsattes 11 % av männen och 6 % av kvinnorna för passiv rökning på arbetet (Lundquist Å, 2007). Dock visar studier på att även den nuvarande prevalensen av passiv rökning på arbetsplatsen kan ha betydande effekter på folkhälsan. Lagstiftning om rökfri arbetsplats har visat sig minska den passiva rökningen signifikant, vilket lett till positiva hälsoeffekter (Jaakkola M S, Jaakkola J J K. 2006). Även policyarbete för att minska användandet av röktobak har visat sig vara ett effektivt verktyg. Genom att införa policys om rökfri arbetsplats, hjälper man de anställda att minska sin konsumtion, och många slutar även röka. Ju längre policyn varit i bruk, ju lägre blir konsumtionen (Bauer J E. et al, 2005). Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppmuntrar alla kommuner att införa rökfri arbetstid som ett led i folkhälsoarbetet. Beslutet bör omfatta både anställda och förtroendevalda. SKL betonar vikten av att det finns en tydlig policy som har tagits fram i samarbete med ledningen, medarbetarna samt fackliga representanter. Andra framgångsfaktorer är tydlig information, regelbunden uppmuntran och tillgång till rökavvänjning (Granberg N C). I Östhammars kommuns drogpolicy anges i visionen att tobaksbruket bland vuxna ska minska. Ett effektmål anger att tobaksbruket bland ungdomar ska minska till att ligga under länsgenomsnittet. Införande av rökfri arbetstid i Östhammars kommun utgör en viktig del i en långsiktig strategi för att kunna uppnå tobaksrelaterade folkhälsomål. Kommunfullmäktige i Östhammars kommun fattade beslut den 12 juni 2007 om att rökfri arbetstid ska införas. Bakgrunden till beslutet om rökfri arbetstid i Östhammars kommun är den skrivelse från Astma- och allergiföreningen i Östhammar (Dnr 2006KS181) som föreslår en policy där det slås fast att personal och anställda inom Östhammars kommun ska vara rökfria under arbetstid. Det finns flera goda skäl att införa rökfri arbetstid i Östhammars kommun: Enligt Tobakslagen svarar arbetsgivaren för att en arbetstagare inte utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats. Om arbetsgivaren inte följer denna regel och om någon blir skadad eller sjuk, kan straffansvar utkrävas. (Tobakslagen, SFS 1993:581, SFS 2005:369) Införande av rökfri arbetstid minskar risken för att arbetsgivaren ska ställas ansvarig för brott mot Tobakslagen. 1
Rökning utsätter såväl användaren som omgivningen för hälsorisker. Införande av rökfri arbetstid motverkar att anställda utsätts för passiv rökning eller röklukt på arbetsplatsen, vilket är särskilt viktigt att beakta när det gäller allergiker och astmatiker. Införande av rökfri arbetstid kan även fungera som ett stöd för de anställda rökare som vill sluta eller trappa ner. Detta ger ytterligare hälsovinster eftersom studier visar att rökare i genomsnitt har åtta fler sjukdagar per år än ickerökare (Wallskär H, 2005). Ekonomiska skäl. Östhammars kommun har ca 1 700 anställda. 16 % (genomsnitt av 22 % kvinnor och 9 % män) av dessa uppger sig vara dagligrökare, det vill säga 272 personer. Enligt flera undersökningar säger sig 70 % av alla rökare vilja sluta, det vill säga 190 personer i kommunen. Om dessa 190 dagligrökare får hjälp att sluta, skulle kommunen som arbetsgivare spara 8 000 kr per rökare för sjukdagar vilket ger en total kostnadsbesparing på 1 520 000 kr per år. Dessutom innebär rökfri arbetstid en effektivitetshöjning av arbetet som en följd av uteblivna rökpauser. En genomsnittlig rökare tar ungefär 30 minuters extra paus per arbetsdag för rökning (baserat på räkneexempel i Wallskär H, 2005). Ett viktigt skäl till att införa rökfri arbetstid är att vuxna fungerar som förebilder för barn och ungdomar. Genom ett tydligt ställningstagande i tobaksfrågan kan kommunanställda, varav många arbetar med kommunens barn och ungdomar, utgöra goda förebilder för dessa (Yrkesföreningar mot tobak, 2006). En positiv aspekt som inte bör underskattas när det handlar om att införa rökfri arbetstid, är möjligheten för Östhammars kommun att bli en föregångare på området. Genom att de flesta kommunerna i landet ännu inte har beslutat om rökfri arbetstid, ger det Östhammars kommun en möjlighet att ytterligare befästa bilden av en klarsynt kommun med folkhälsan i fokus. Målet med rökfri arbetstid i Östhammars kommun är, enligt policyn om rökfri arbetstid, att: Anställda och förtroendevalda i Östhammars kommun ska inte utsätta medarbetare, vård- och omsorgstagare, elever eller barn i kommunens verksamheter för hälsorisk eller dålig lukt på grund av tobaksrök. Implementeringen kommer att ske i tre steg: 1 januari 2008: Rökfritt vid entréer och nödutgångar på kommunhuset och socialförvaltningens administration 1 juli 2008: Rökfri arbetstid för anställda på kommunkontoret, på socialförvaltningens administration samt för förtroendevalda 1 januari 2009: Rökfri arbetstid för samtliga kommunanställda och förtroendevalda För att utröna hur införandet av rökfri arbetstid i Östhammars kommun har gett resultat ska en effektutvärdering genomföras, där denna kartläggning utgör en förundersökning. Syfte Syftet med kartläggningen är att tjäna som förundersökning till den utvärdering som ska göras av rökfri arbetstid efter införandet. Kartläggningen visar även vilka insatser i form av information och rökavvänjning som behövs för att underlätta implementeringen av rökfri arbetstid. 2
Genomförande Undersökningsdesign För kartläggningen har tvärsnittsdesign valts som studiedesign, då syftet är att samla in data från många respondenter vid ett givet tillfälle. De kvantitativa data som insamlas ska kunna granskas för att upptäcka mönster och samband mellan de olika studerade variablerna. (Bryman A, 2001) Kvantitativ metod För att få svar från så många respondenter som möjligt under den tid som stod till förfogande, valdes enkätundersökning som metod. Fördelar med enkäter, jämfört med strukturerade intervjuer som hade varit en alternativ metod, är att enkäter är billigare och snabbare att administrera, respondenterna påverkas inte av den som ställer frågorna, och enkäten kan besvaras då respondenten själv önskar. (Bryman A, 2001) Urval Urvalet gjordes genom att sammanställa de e-postadresser till de anställda och förtroendevalda som finns registrerade hos it-kontoret på Östhammars kommun. På så vis nåddes omkring två tredjedelar av de anställda och förtroendevalda. Datainsamling Enkäten (Se bilaga A) gjordes i programmet Defgo, som är ett flexibelt webenkätverktyg. Den består av 17 frågor uppdelade på tre områden: bakgrundsfakta, frågor kring tobaksbruk och utsatthet för andras tobaksbruk samt information om rökfri arbetstid. Samtliga är envals- eller flervalsfrågor med givna svarsalternativ utom den sista som är en öppen fråga. Beroende på vad respondenterna svarade på de olika frågorna, fick de olika följdfrågor. Exempelvis svarade inte en anställd på frågan i vilken nämnd/styrelse han/hon är förtroendevald, och en icke-rökare fick inte frågan om han/hon vill sluta röka. Enkäten var utformad så att det inte gick att hoppa över en fråga, vilket minimerade det interna bortfallet. Enkäten pilottestades av fem personer verksamma inom olika förvaltningar i kommunen. Via ett mail (Se bilaga B) skickades sedan information om att respondenten kunde följa länken som fanns i mailet, och på så sätt besvara enkäten via Internet. Där fanns även information om att respondenten när som helst kunde avbryta undersökningen, och att alla svar var anonyma. Ett påminnelsemail skickades ut till dem som inte besvarat enkäten efter tre veckor, därefter fick de ytterligare två veckor på sig att svara på enkäten. De svar som kom in lagrades automatiskt i Defgos databas. Programmet sammanställde sedan svaren i en rapport, och de viktigaste resultaten presenteras i denna kartläggning. Analys Svaren lagrades automatiskt i Defgo s databas. Genom enkätverktyget gavs möjlighet att ta ut sammanställd data i absoluta tal och i procentform. Där det bedömts relevant har även korstabulering gjorts för att kunna jämföra svaren på en fråga med svaren på en annan fråga. 3
Resultat Resultaten presenteras i absoluta tal, i procent och/eller i tabellform. Enkäten skickades till 1335 anställda och förtroendevalda. Sammanlagt besvarade 593 respondenter enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 44 %. Av dessa 593 personer var 120 män (20 %) och 466 kvinnor (79 %). 7 respondenter lämnade frågan om kön obesvarad (1 %). Av de svarande var 534 (91 %) anställda och 51 (9 %) förtroendevalda. Förvaltning BoU-förvaltningen Ekonomikontoret 1% 8% 1% 9% 17% 1% Fritidsförvaltningen IT-kontoret Kansliet 4% 3% 4% Kulturförvaltningen Personalkontoret 2% 3% Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen 46% Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Figur 1: Andel av de anställda respondenterna som tillhör respektive förvaltning Arbetsmarknadskontoret/vu xenutbildningen Majoriteten av de svarande som är anställda arbetar inom socialförvaltningen (46 %). 17 % är anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen, 9 % på tekniska förvaltningen och 8 % på arbetsmarknadskontoret/vuxenutbildningen. Resterande förvaltningar representeras 1-5 % av respondenterna vardera. 4
Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 9% 10% 26% Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden 1% Byggnadsnämnden 9% Kulturnämnden Fritidsnämnden 7% 5% 5% 4% 6% 9% 9% Miljö- och hälsoskyddsnämnden Valnämnden Lokala säkerhetsnämnden Annan: Figur 2: Andel av de förtroendevalda respondenterna som representerar respektive nämnd/styrelse Majoriteten av respondenterna som är förtroendevalda sitter i kommunfullmäktige (26 %). Därefter representeras kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden av 9 % vardera. Användande av röktobak Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Nej, har aldrig varit rökare. Nej, har varit rökare, men slutat. Ja, är feströkare. Ja, är dagligrökare. Röktobakskonsumtion Figur 3: Användning av röktobak bland kommunanställda/förtroendevalda På frågan om respondenterna röker, svarade 47 % att de aldrig varit rökare. 33 % har tidigare varit rökare, men har nu slutat. 7 % är feströkare och 14 % är dagligrökare. 5
Vid korstabulering mellan röktobakskonsumtion och kön, framkom det att 5 % av männen och 16 % av kvinnorna är dagligrökare. Andel dagligrökare/förvaltning BoU-förvaltningen Procent 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja, är dagligrökare. Förvaltning Ekonomikontoret Fritidsförvaltningen IT-kontoret Kansliet Kulturförvaltningen Personalkontoret Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Arbetsmarknadskontoret/vu xenutbildningen Figur 4: Andel dagligrökare inom respektive förvaltning Vid korstabulering mellan förvaltningstillhörighet och dagligrökare, fördelar sig svaren på ovanstående sätt. Bland respondenterna på ekonomikontoret, miljökontoret och byggnadsnämndskontoret finns det inga rökare. Störst andel rökare finns det bland respondenterna på personalkontoret, där hela 29 % är rökare. Därefter kommer socialförvaltningen med 21 % rökare. 6
Nuvarande röktobakskonsumtion/dag 60% 50% 40% Procent 30% 20% 10% 0% 1-10 cigaretter/cigariller/pipor 11-20 cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor Konsumtion Figur 5: Nuvarande daglig konsumtion av röktobak Bland rökarna som besvarat enkäten är det 56 % som röker 1-10 cigaretter/dag, 40 % röker 11-20 cigaretter/dag och 4 % röker mer än 20 cigaretter/dag. Rökarna tillfrågades om de ville sluta röka. På den frågan svarade 67 % ja, och 33 % nej. Vill sluta röka/röktobakskonsumtion 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% Ja 20% 10% 0% 1-10 cigaretter/cigariller/pipor 11-20 cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor Röktobakskonsumtion Figur 6: Andel rökare som uppger att de vill sluta röka Korstabulering mellan frågorna som rörde vilja att sluta röka och röktobakskonsumtion, visar att de som röker något mindre inte vill sluta röka i lika hög grad som de som röker mer. Bland dem som röker 11-20 cigaretter/dag är det 74 % som vill sluta röka. 7
De som svarade att de vill sluta röka tillfrågades om de var intresserade av att gå rökavvänjning i grupp. 40 % svarade ja och 60 % svarade nej. Samtliga respondenter tillfrågades om snusvanor. 9 % uppgav att de snusar, medan 91 % inte gör det. Andel rökare som snusar 20% Procent som snusar 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Nej, har aldrig varit rökare. Nej, har varit rökare, men slutat. Ja, är feströkare. Ja, är dagligrökare. Konsumtion av röktobak Figur 7: Andel rökare som snusar Vid korstabulering mellan rökare och snusare, framkommer det att majoriteten av de respondenter som snusar tidigare varit rökare (16 %), eller är feströkare (18 %). Bland dem som är dagligrökare är det 6 % som snusar, medan de som snusar men aldrig varit rökare endast utgör 4 %. På frågan om de anställda/förtroendevalda är utsatta för försämrad arbetsmiljö på grund av andras rökning, svarade 86 % nej. 9 % av respondenterna uppger att de utsätts för röklukt under arbetet (11 % bland männen och 8 % bland kvinnorna). Av dessa kommer 21 % från it-kontoret, 17 % från ekonomikontoret och 13 % från socialförvaltningen. På resterande förvaltningar upplever 0-8 % att de utsätts för passiv rök. Andelen som uppger att de utsätts för passiv rök under raster är 7 %. Av dessa kommer 29 % från miljökontoret, 11 % från fritidskontoret, 10 % från kansliet samt 8 % från tekniska förvaltningen respektive kulturförvaltningen. På resterande förvaltningar upplever 0-7 % att de utsätts för andras tobaksrök under raster. Bland respondenterna känner 97 % till att rökfri arbetstid ska införas i Östhammars kommun. Av dessa tycker 89 % att de har fått tillräcklig information om beslutet. Bland dem som känner till beslutet har information förmedlats på många olika sätt. De vanligaste är via kommunens hemsida (49 %) samt via chefen (48 %). De 11 % av respondenterna som inte tycker att de har fått tillräcklig information fick följdfrågan hur de tycker att den informationen ska nå dem. 61 % svarade via min chef, 51 % svarade via kommunens hemsida, och 8% svarade via arbetskamrater. 8
I slutet av enkäten fanns det möjlighet för respondenterna att lämna egna kommentarer. Sammanlagt utnyttjade 202 respondenter denna möjlighet. Dessa kommentarer har indelats i tre kategorier; positiva, negativa samt ambivalenta/obestämbara. 56 % av svaren var positiva till rökfri arbetstid, 27 % var ambivalenta/obestämbara, och 17 % var negativa. Exempel på kommentarer är: Jag tycker det är ett jättebra beslut. Jag hör också av dom flesta rökarna att dom tycker det är bra. En hjälp till ett rökfritt liv. Jag tycker det var på tiden att förbjuda rökning på arbetsplatser, med andra ord mycket positivt. Trots att jag inte röker så är jag inte så positiv till detta rökförbud. Tycker inte att jag besväras av mina rökande kollegor. Docka anser jag det vara hälsobefrämjande att för dem som röker att de drar ner på bolmandet! Varför ska andra bestämma om jag ska röka eller inte, vi röker ju ute året runt. Min hälsa har inte kommunen brytt sig om tidigare, så varför nu? Detta är ett påhopp. Tycker det känns fel mot rökarna, när ändå alla andra anställda röker överallt. Vem ska vara polis? 9
Diskussion Metoddiskussion För att möjliggöra undersökningen under den utsatta tiden gjordes ett bekvämlighetsurval. Enkäten skickades ut till samtliga anställda och förtroendevalda som hade en e-postadress registrerad på it-kontoret. Den befintliga listan var dock inte uppdaterad, och uppskattningsvis 5 % av adresserna tillhörde personer som inte längre är verksamma inom Östhammars kommun. Sammanlagt skickades enkäten till 1335 respondenter. Den besvarades av 593 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 44 %. Enligt it-kontoret är det många anställda som ytterst sällan eller aldrig använder sin mail, vilket kan bidra till den låga svarsfrekvensen. Det är därför svårt att säga hur tillförlitliga och generaliserbara svaren är, dels beroende på att urvalet är godtyckligt (de som har e-postadresser), dels för att det inte går att avgöra hur många av e-postadresserna som faktiskt är aktuella. Ett annat alternativ hade varit att göra ett slumpmässigt urval av samtliga anställda och förtroendevalda och skicka enkäten i pappersform till dem. Det hade dock varit alltför resurskrävande. Andelen respondenter inom varje förvaltning/nämnd överrensstämmer i hög grad med den verkliga andelen anställda på respektive förvaltning och förtroendevald inom respektive nämnd, vilket gör att svaren är någorlunda generaliserbara för den aktuella populationen, även om inga slutsatser bör dras. Förvaltningarna skiljer sig mycket åt, både vad gäller antal anställda, ålder och kön hos de anställda osv. Likaså skiljer sig även antal svar mellan de olika förvaltningarna. Exempelvis svarade 244 personer från socialförvaltningen, medan byggnadsnämndskontoret endast representeras av 5 respondenter. Det gör att det är särskilt svårt att generalisera för de mindre förvaltningarna, där ett svar får stor påverkan på resultatet för den enskilda förvaltningen. För att få veta i vilken grad samtliga respondenter är positiva eller negativa till beslutet, hade det varit intressant att ställa den frågan. Med de frågorna som användes var det valfritt att skriva något under Övriga kommentarer, vilket många gjorde, men svaren på denna fråga är inte representativa för populationen. Resultatdiskussion Bland dem som besvarat enkäten är 5 % av männen och 16 % av kvinnorna dagligrökare. Det är lägre andelar än för kommunen i stort, där 9 % av männen och 22 % av kvinnorna är dagligrökare. De förvaltningar där flest respondenter röker är personalkontoret och socialförvaltningen, med 29 % respektive 21 % dagligrökare. Det kan förklaras av att dessa enheter har en stor andel kvinnliga anställda, och inom socialförvaltningen är många även lågutbildade. Glädjande är att hela 33 % av respondenterna redan lyckats sluta röka. Bland dem som röker 1-10 cigaretter om dagen är det inte lika många som säger sig vilja sluta röka, som de som röker 11 eller fler cigaretter om dagen. Det kan bero på att rökfri arbetstid inte påverkar dem som röker innan arbetsdagens början och efter arbetsdagens slut, eller som tror sig kunna hantera införandet på det sättet. Bland rökarna som uppger sig vilja sluta röka, är hela 40 % intresserade att gå rökavvänjning i grupp. Arbetet med att erbjuda rökavvänjningsgrupper har redan påbörjats, men bör intensifieras snarast för att tillgodose de behov som finns. Resultaten visar att de som snusar idag till stor del har varit rökare eller är feströkare. Vid uppföljningen efter införandet av rökfri arbetstid är det av intresse att se om andelen snusare i 10
förhållande till rökare har ändrats. Förhoppningen är att snusningen inte har ökat, då även snusning medför hälsorisker. Vid snusning utsätts dock inte omgivningen av hälsorisker, och målet med rökfri arbetstid är att inga medarbetare eller förtroendevalda ska utsätta andra för hälsorisker under sin verksamma tid. Bland de svarande utsätts 8 % av kvinnorna och 11 % av männen för tobaksrök under sin aktiva arbetstid. Det är lägre andelar än för landet i stort, där 9 % av kvinnorna och 15 % av männen utsätts för rök under sin arbetstid. Bland dem som uppgett att de utsätts för tobaksrök särskilt bland dem som arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är det svårt att veta om det är medarbetarnas tobaksrök eller om det är elevers/brukares rök de är utsatta för. Dock är det anställda på it-kontoret samt ekonomikontoret som i högst grad utsätts för tobaksrök, vilken kan antas komma från medarbetare. Det är beklagligt att inte alla känner till beslutet om att införa rökfri arbetstid. Ansvaret för att informera sina anställda ligger på chefen, och alla chefer har fått information via samordnaren för drogförebyggande arbete. De kommentarer som givits på sista frågan visar även att alla inte är införstådda med vad beslutet innebär. Det visar på att ytterligare informationsinsatser behövs för att öka kunskaperna om att beslutet fattats, och även vad det innebär. Positivt är dock att majoriteten som har kännedom om beslutet fått information via kommunens hemsida samt via chefen, vilka är de informationskanaler som är ämnade att vara de huvudsakliga. Via chefen och hemsidan är även de kanaler som de som inte anser sig fått tillräcklig information föredrar som informationskällor. Förhoppningsvis kan denna kartläggning bidra till att belysa beslutet ytterligare. Sammanfattningsvis visar resultaten på att: en förhållandevis låg andel av de anställda/förtroendevalda är dagligrökare 33 % av respondenterna har redan lyckats sluta röka de som konsumerar mycket röktobak är de som vill ha hjälp i störst utsträckning ca 40 % av rökarna vill gå rökavvänjning i grupp anställda och förtroendevalda känner till beslutet i hög utsträckning, men mer information behövs för att samtliga ska känna till beslutet och även ha kännedom om orsakerna till att det införs och vad beslutet innebär. 11
Referenser Tryckta källor Bryman A (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi Holm Ivarsson B. (red) (2004). Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2004:29 Lundquist, Å. (red) (2007). Minskat bruk av tobak var står vi idag? Oktober 2007. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2007:14 Tobakslagen, SFS 1993:581, SFS 2005:369 Wallskär H (red) (2005). Kommunguide att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2005:33 Yrkesföreningar mot tobak (2006). Tobak eller hälsa, 1, s 8-15 Artiklar Bauer J E., Hyland A, Li Q, Steger C, Cummings M K. Longitudinal Assessment of the Impact of Smoke-Free Worksite Policies on Tobacco Use. American Journal of Public Health. 2005;95:6 Jaakkola M S, Jaakkola J J K. Impact of smoke-free workplace legislation on exposures and health: possibilities for prevention. European Respiratory Journal. 2006;28:397 408 Elektroniska källor Granberg N. C. Rökfri arbetstid i kommunerna ett strategiskt beslut. Sveriges kommuner och landsting. Tillgänglig: http://www.skl.se/artikeldokument.asp?c=5479&a=42352&fileid=195236&name=r%f6 kfri+arbetstid.pdf, Hämtad: 2008-05-25 Landstinget i Uppsala Län, Liv & hälsa 2004. Tillgänglig: http://www.lul.se/upload/7004/tobaksbruk%20i%20uppsala%20l%c3%a4n.pdf, Hämtad: 2008-05-24 12
Frågor som ställdes i den webbaserade enkäten: Är du man eller kvinna? Man Kvinna Bilaga A Är du anställd eller förtroendevald? (Är du både anställd och förtroendevald, svara som anställd) Anställd Förtroendevald Inom vilken förvaltning arbetar du? BoU-förvaltningen Ekonomikontoret Fritidsförvaltningen IT-kontoret Kansliet Kulturförvaltningen Personalkontoret Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljökontoret Byggnadsnämndskontoret Arbetsmarknadskontoret/vuxenutbildningen I vilken nämnd/styrelse är du förtroendevald? Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Valnämnden Lokala säkerhetsnämnden Annan: Röker du? Nej, har aldrig varit rökare. Nej, har varit rökare, men slutat Ja, är feströkare Ja, är dagligrökare Nuvarande tobakskonsumtion per dag: 1-10 cigaretter/cigariller/pipor 11-20 cigaretter/cigariller/pipor Mer än 20 cigaretter/cigariller/pipor 13
Skulle du vilja sluta röka? Ja Nej Är du intresserad av att gå rökavvänjning i grupp? Ja Nej Snusar du? Ja Nej Är du utsatt för tobaksrök eller försämrad arbetsmiljö, exempelvis störande lukt, på grund av andras rökning på din arbetsplats inom Östhammars kommun? Ja, under min aktiva arbetstid/tid då jag utför uppdrag som förtroendevald Ja, under raster Nej Känner du till att rökfri arbetstid ska införas i Östhammars kommun? Ja Nej Tycker du att du har fått tillräcklig information om rökfri arbetstid? Ja Nej Hur har den informationen nått dig? Via informationsträffar/ chefsmöten (endast förtroendevalda och chefer) Via min chef (endast anställda) Via mina arbetskamrater (endast anställda) Via Östhammars kommuns hemsida eller intranät Via massmedia På annat sätt, nämligen: Hur tycker du att informationen om rökfri arbetstid ska nå dig? Via information på sammanträde (endast förtroendevalda) Via min chef (endast anställda) Via mina arbetskamrater (endast anställda) Via Östhammars kommuns hemsida eller intranätet På annat sätt, nämligen: Övriga kommentarer: 14
Informationsmail varifrån enkäten kunde nås. Bilaga B Hej [name]. Inför införandet av rökfri arbetstid skulle det vara till stor hjälp om du fyllde i denna enkät. Dina svar är anonyma och kommer att användas till en utvärdering som ska göras efter införandet av rökfri arbetstid. Det tar ungefär 2 minuter att besvara frågorna. För att komma till enkäten, klicka på följande länk. [surveylink] Om du inte kan starta undersökningen med länken ovan, kan du pröva den här länken: http://www.defgo.net/swe/ och ange: Inloggningsnamn: [login] Lösenord: [password] Om du blir avbruten medan du svarar på frågorna, kan du återvända till enkäten genom att klicka en gång till på länken. Då visas den fråga du hade nått fram till när du blev avbruten. Om du har några frågor avseende undersökningen får du gärna kontakta mig. Med vänlig hälsning Linn Malmer 0173-86465 15