Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tid: Torsdagen den 30 januari 2014, kl. 16.00. Plats: Kindla, Kommunhuset,. Ledamot som är förhindrad att delta, kallar själv sin ersättare enligt turordningslista. Varje sammanträde inleds med en halvtimmes frågestund för allmänheten. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Kallade ledamöter Linda Svahn (S) ordförande Linda Andersson (S) v. ordförande Lillemor Bodman (M) Bengt Evertsson (MP) Pia Gröndahl (S) Zaki Habib (S) Mats Seijboldt (SD) Agneta Lindqvist (V) Pär-Ove Lindqvist (M) Anders Persson (C) Ulla-Britt Strandberg (FP) Ersättare Kristine Andersson (S) Jessica Kling (S) Liesel Zetterlund (C) Claudia Auer Åhlgren (S) Issa Sidow Abdi (S) Mona Westerlund (S) Pamela Hopkins (SD) Ulf Axelsson (V) Karl-Eric Persson (M) Åsa Nilsson (C) Sven Öberg (KD) Tjänstemän Kaj Söder, förvaltningschef Jessica Andersson, ekonom Björn Österby, nämndsekreterare Personalföreträdare Lisbeth Fasth, SACO Fredrik Lindmark, ers Klas Friman, TCO Sofia Liodden ers Britt-Marie Lindberg, LO Wilma Luth, ers
Ärenden 1 Delegationsbeslut 2 Meddelanden 3 Meddelanden om kränkande behandling 4 Beslut Skolinspektionen kvalitetsgranskning av yrkesprogram på Lindeskolan AU 15/11 s.5 5 Uppföljning åtgärdsplan Skolinspektionen AU 15/11 s.6 6 Placering av ny skola i AU 15/11 s.12 7 Lägesrapport nytt asylboende i Gusselby 8 Aktualitetskonferens - information AU 15/11 s.11 9 Ansökan om start av fristående förskola - information AU 15/11 s.10 10 Investeringsbudget 2014 AU 15/11 s.3 11 Kvalitetsrapport 2013 (handlingar bifogas) AU 15/11 s.4 12 Övriga frågor 2 Handlingar finns även i kallelsen till arbetsutskott den 15 januari. Välkomna! Linda Svahn Ordförande
3 Meddelanden Riktlinjer för medborgardialog som en del i styrprocesser (13.149-600) 2013-12-10 Inspektionsmeddelande Hagabackens skola (13.203-260) 2013-12-12 Tredingen 15:3. Förslag till beslut om föreläggande om åtgärder mot bristfälligt underhåll. (13.203-260) 2013-12-20 Inspektionsrapport Ramshyttans skola (13.203-260) 2013-12-12 Sammanträdesprotokoll gemensamt arbetsutskott med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Verksamhetsmål för kommunstyrelsen och nämnderna 2014, VP2015-2016 (13.1773) Fyllnadsval av uppdrag givna av kommunfullmäktige efter Arnold Bengtsson (S) (14.48) Meddelanden om kränkande behandling Delegationsbeslut Ingegerd Jonsson Ingegerd Jonsson Ingegerd Jonsson 7 st. Inackorderingstillägg Kommunalt studiebidrag Resor APU 13.29-601 13.29-601 13.29-601 2013-12-10 2013-12-10 2013-12-10 Per Wernborg, Karin Johansson, Per Sundelius Gunnar Stengarn May Seffon Hård Kristina Öhrn Kaj Söder Björn Österby Byte av studieväg Vistelsetid på fritidshem Vistelsetid på förskola Vistelsetid på förskola Val av skola i annan kommun Skolskjutsar 13.29-601 13.28-601 13.42-601 13.42-601 13.49-601 14.19-601 Anställningsavtal 131 st. Tjänstledigheter 9 st. Samverkansprotokoll Centralt BUF 2013-11-19 Centralt BUF 2013-12-17 Förskolor 2013-12-10 Björkhagaskolan 2013-12-10 Lindeskolan 2013-11-11
4
Kvalitetsrapport s kommuns förskolor, fritidshem och skolor 2013 Beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2014-01-30
Innehåll 1. Grundförutsättningar och kostnader... 3 2. Kostnader förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola... 5 3. Nämndens mål för tidsperioden 2012-2013... 7 4. Förskolan... 9 Normer och värden... 9 Utveckling och lärande... 9 Barns inflytande... 10 Förskola och hem... 10 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 10 5. Grundskolan... 10 Normer och värden... 10 Utveckling och lärande... 11 Elevernas ansvar och inflytande... 15 Skola och hem... 15 6. Fritidshem... 15 Utveckling och lärande... 15 Normer och värden... 15 Barns delaktighet och inflytande... 15 7. Gymnasieskola... 16 8. Särskola... 17 Normer och värden... 17 Utveckling och lärande... 17 Elevinflytande och demokrati... 17 9. Prioriterade åtgärder... 18 10. Nya mål för kommande tidsperiod, läsåret 2014-2015... 19 2
1. Grundförutsättningar och kostnader Utvecklingen för barn per årsarbetare/anställd och lärare per 100 elever över tid. 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 Förskola, inskrivna barn per årsarbetare Under 2012 steg antalet barn per årsarbetare markant i. Utvecklingen i kommunen sedan 2007 har varit stigande med undantag för 2011. 2012 uppvisar den största differensen gentemot riksgenomsnittet under mätperioden. 25 20 15 10 5 0 Fritidshem, inskrivna elever per årsarbetare/anställd s kommun har 2012 något fler inskrivna barn per årsarbetare än genomsnittet i riket. Från och med 2011 mäts inskrivna barn per anställd, tidigare mättes inskrivna barn per årsarbetare. Förskoleklass, antal elever per lärare s kommun ligger från 2011 över riksgenomsnittet. Stabila värden under 2012. 19 14 9 4 Grundskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst) ligger under hela mätperioden under riksgenomsnittet. Gapet minskas kontinuerligt. 12,5 12 11,5 11 10,5 10 9,5 9 Grundsärskola, antal elever per lärare (heltidstjänst) Sedan 2005 ligger under riksgenomsnittet. Fortsatt minskning under 2012. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 3
5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 14 13 12 11 10 9 8 Gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst) Lindeskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst) Stora variationer i s kommun åren 2012 2012. Sedan 2009 ligger under riksgenomsnittet. Något utplanande kurva från 2011. 4
tkr tkr tkr tkr 2. Kostnader förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola 150 Förskola, kostnad per inskrivet barn ligger över riksgenomsnittet vad gäller kostnad per inskrivet barn. Skillnaden minskar något. 100 50 0 Fritidshem, kostnad per inskriven elev Kostnad per inskrivet barn har minskat något under 2012. 60 50 40 30 20 10 0 Förskoleklass, kostnad per elev Minskad skillnad mot riksgenomsnittet under 2012. 80 60 40 20 0 50 40 30 20 10 0 Grundskola, undervisningskostnad per elev 2008 införlivades statliga pengar i skolans budget. Sedan 2011 ligger grundskolans undervisningskostnad under riksgenomsnittet. 5
tkr tkr 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Grundsärskolan, kostnad per elev (exkl. skolskjuts) Kraftig minskning av kostnaden i 2011. Högre 2012 men fortfarande väl under riksgenomsnittet. 350 300 250 200 150 100 50 0 Gymnasiesärskolan, kostnad per elev (exkl. skolskjuts) Kraftig minskning av kostnaden i 2011. Högre 2012 men fortfarande något under riksgenomsnittet. Gymnasieskolan, undervisningskostnad per elev Undervisningskostnaden per elev ligger över riksgenomsnittet från 2011. Ökade kostnader 2012. 70 60 50 40 30 20 10 0 6
3. Nämndens mål för tidsperioden 2012-2013 Nämndens mål Senaste kommentaren Indikatorer Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar skolår 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. Meritvärdet för årskurs 9 är 191. OBS! Målet är felformulerat och irrelevant. Resultatet bör mätas mot 2012 års resultat på NP i åk 6. Genomsnittligt meritvärde är minst 210 poäng. Måluppfyllelse 90,95 % Andelen elever som når kravnivån i respektive delprov i matematik, engelska och svenska i de nationella proven i årskurs 6, ligger över andelen elever som nådde kravnivån i NP åk 5år 2010. Andelen elever som når kravnivån i respektive delprov i matematik och svenska, i de nationella proven, i årskurs 3, ska öka från föregående år. Elever i grundsärskolan har meritvärde på minst 12,5 i genomsnitt i de ämnen de läser. Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng som är minst 14,0 poäng Andelen elever som erhåller slutbetyg från kommunens gymnasieskola ligger över riksgenomsnittet Minst 70 % av alla gymnasieungdomar inom "upptagningsområdet" väljer Lin- 2012. Siffrorna från Skolverket. Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått kravnivån på samtliga delprov. Matematik 78,5% (195 elever) Engelska 85,7% (189 elever) Svenska 85,7% (147 elever) 2013. Siffrorna från analysverktyget. Antal elever som deltagit i ämnesproven och andel elever som nått betyget A-E i respektive ämnesprov. Matematik 93,0% (227 elever) Engelska 92,7% (232 elever) Svenska 92,1% (226 elever) 2012. Siffrorna från Skolverket. Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått kravnivån på samtliga delprov. Matematik 78,5% (233 elever) Svenska 78,4% (227 elever) 2013. Siffrorna från analysverktyget. Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått kravnivån på samtliga delprov. Matematik 64,4% (219 elever) Svenska 82,1% (218 elever) Meritvärdet vårterminen 2013 är 12,8 i genomsnitt. Fyra program ligger över 14 poäng, samhällsvetenskapsprogrammet (15,6 p), naturvetenskapsprogrammet (17,1 p) och två specialutformade program närliggande estetiska programmet (15,7 p) och samhällsvetenskapsprogrammet (14,2 p). Genomsnittspoängen för alla program sammantaget på Lindeskolan är 13,5. Andelen elever som erhöll slutbetyg vårterminen 2013 var 79,3 procent. (Rikssnittet redovisas senare) 62 % av ungdomarna i upptagningsområdet har valt Lindeskolan, exklusive Introduktionsprogrammen. I är det 70 % av ungdomarna som har valt Lindeskolan. Andelen elever i årskurs 6 som når kravnivån i nationella proven är över andelen som nådde kravnivån i NP åk 5 år 2010. Andelen elever som når kravnivån i årskurs 3 i respektive delprov ska ha öka från föregående år Elever i grundsärskolan har ett meritvärde på minst 12,5 poäng Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng på 14,0 poäng. Andelen elever som erhåller slutbetyg ligger över riksgenomsnittet Minst 70% av ungdomarna inom upptagningsområdet väljer Lindeskolan som 111,04 % 92,87 % 102,4 % 22,22 % 88,57 % 7
Nämndens mål Senaste kommentaren Indikatorer deskolan som första alternativ Elever i gymnasiesärskolan når målen utifrån sina förutsättningar Genomsnittligt meritvärde för pojkar som slutar åk 9 i kommunens skolor ska öka från föregående år Entreprenöriellt lärande är ett tydligt inslag i alla verksamheter Alla elever når sina mål. Meritvärdet för pojkar respektive flickor i åk 9 vårterminen 2013. Från analysverktyget. Pojkar: 180 Flickor: 203 Genom projektet EiS Bergslagen har arbetat med entreprenöriellt lärande fortsatt och utvecklats. Tydliga inslag finns i verksamheterna och ingår i det dagliga arbetet med barn och elever. första alternativ Alla elever i gymnasiesärskolan når målen Meritvärdet för pojkar ska vara minst 173 Måluppfyllelse 100 % 107,14 % 100 % Nämndens mål Barnen i förskolan har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Senaste kommentaren Målet kommer att utvärderas i slutet av 2013 till årsberättelsen. Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Senaste kommentaren Elever i åk 4-9 svarade på en enkät under höstterminen 2012. 95 % svarade att de håller med påståendet om att de känner sig trygga "helt och hållet" eller "ganska bra". Eleverna i fritidshemmen har utrymme att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet Senaste kommentaren Alla fritidshem har arbetat aktivt med målet. Samtliga enheter konstaterar att de uppnått målet helt eller till stor del. Indikatorer Alla barn i förskolan har respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö Alla elever känner trygghet Alla elever har utvecklat förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet Entreprenöriellt lärande är ett tydligt inslag i alla verksamheter Måluppfyllelse 95 % 80 % 8
4. Förskolan Normer och värden Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap (BUN:s mål) Flertalet enheter lyfter fram arbetet med International Child Development Programme (ICDP) som en framgångsrik väg till barns känsla av trygghet och gemenskap. ICDP i förskolan betonar vikten av stöd och vägledning från vuxna för barnets utveckling. Enheterna har utvecklat gemensamma förhållningssätt med tydliga strukturer och rutiner. Från flera enheter lyfts det fram att målet med trygghet och gemenskap är beroende av ett tillräckligt stort antal vuxna i förhållande till barngruppens behov. Personalens självskattning: 2,6/3,0. Utveckling och lärande Entreprenöriellt lärande är ett tydligt inslag i alla verksamheter (BUN:s mål) Under 2012 blev 80 förskolelärare i utbildade i konceptet Snilleblixtarna. Metoden innebär att pedagogerna tillsammans med barnen hittar redskap för att arbeta med teknik och entreprenörskap. Flera enheter redovisar genomförda arbeten med t.ex. utställningar och teaterföreställningar på temat teknik. Personalens självskattning: 2,6/3,0. Eget mål kring utveckling och lärande Enheterna har skattat hur långt respektive avdelning har nått, efter den nedanstående matrisen Utveckling och lärande: Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Socialt XXX XXXXXXXXXX XX XX Motoriskt X XXX XXXXXXXXXX XXXXXXXXXX XXXXXXXXXX XXXXX Språkligt X XXXXXX Estetiskt XX XXXXXXX XXXXXXXXXX Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. XXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXX Lekmässigt Matematiskt Naturvetenskapligt och tek- XXX XXXXX XXXXXXXXX XXXXXXX XXXXXXXXXX XXX XXXXXXXXXX XXXXXXX XXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXX XXX XXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXX Kommentar: Flest avdelningar har nått långt vad gäller rutiner, gemensamma arbetssätt och förebyggande arbete inom områdena Socialt, Språkligt och Estetiskt. 9
Barns inflytande Enheterna har svarat på frågor för att utvärdera hur långt de nått vad gäller barns delaktighet i att fatta beslut. (Artikel 12.1 i FN:s konvention om barnets rättigheter.) Av de 31 avdelningar som finns med i underlaget har 13 st. svarat att de når minigränsen för FN:s konvention. Förskola och hem Överlag får enheterna ett gott betyg i den genomförda föräldraenkäten. Vissa enheter ersatte under året det traditionella föräldramötet med s.k. drop-in besök. Utvecklingsområden som nämns är förbättrad information om verksamheten och ett ökat föräldradeltagande. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Enheterna rapporterar att de följt de överlämnanderutiner som finns. På vissa enheter har förskolans personal fått återkoppling om elevresultaten på nationella proven i åk 3, vilket upplevs som mycket positivt. Bland utvecklingsmöjligheter kan nämnas att vissa enheter önskar tillfällen att presentera sin läroplan och sina arbetssätt för skolans personal. För de förskolor som lämnar över barn till olika skolor finns önskan om att skolorna har gemensamma överlämningsrutiner. 5. Grundskolan Normer och värden Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap (BUN:s mål) Jag känner mig trygg i skolan. VT-2012 HT-2012* HT-2013* Stämmer inte alls/ganska dåligt 5 % 4,7 % 6,2 % Stämmer ganska bra/helt och hållet 95 % 95,3 % 93,8 % Det är lugnt på rasterna. Stämmer inte alls/ganska dåligt 16,7 % 21,9 % 21,5 % Stämmer ganska bra/helt och hållet 83,3 % 78,7 % 78,5 % Det finns någon vuxen på skolan som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkningar. Stämmer inte alls/ganska dåligt 12,6 % 14,2 % 18,2 % Stämmer ganska bra/helt och hållet 87,4 % 85,7 % 81,2 % Källa: Trivselenkäter VT-12/HT-12/HT-13, åk 4-9 * Fr.o.m. 2012 genomförs den årliga trivselankäten under höstterminen. s kommun har hittills under kalenderåret 2013 blivit anmäld till Skolinspektionen vid 10 tillfällen med totalt 15 anmälningspunkter. Kränkande behandling har varit grund för anmälan vid sex anmälningspunkter och har lett till kritik vid tre tillfällen. 10
Utveckling och lärande Andelen elever som når kravnivån i respektive delprov i matematik och svenska, i de nationella proven i årskurs 3 ska öka från föregående år. (BUN:s mål) Ämnesprov matematik, åk 3 A B Muntlig kommunikation Skriftliga räknemetoder, statistik 100 C Bråk, uppdelning av tal 95 90 85 80 D E F G Geometriska begrepp Taluppfattning, huvudräkning Problemlösning Mätning 75 70 65 A B C D E F G Fig. 1: Andel elever som uppnått kravnivån på delprovet av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3. 100 95 Ämnesprov svenska, åk 3 A B C D Muntlig uppgift Läsning skönlitterär text Läsning faktatext Elevens högläsning 90 E Läsning textsamtal 85 F Skrivuppgift berättande text 80 75 G H Skrivuppgift stavning interpunktion Skrivuppgift faktatext 70 65 A B C D E F G H Fig. 2: Andel elever som uppnått kravnivån på delprovet av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3. Kommentar: Jämförelse med tidigare år är ej möjlig eftersom de olika delproven bytt innehåll och rubricering. 11
Andelen elever som når kravnivån i respektive delprov i matematik, svenska och engelska, i de nationella proven i årskurs 6 ska öka från föregående år. (BUN:s mål) 95 Ämnesprov åk 6 90 85 80 2012 2013 75 70 EN MA SV Fig. 3: Andel elever som nått kravnivån (2012) respektive fått provbetyget A-E (2013). Ej deltagande elever är exkluderade. Kommentar: Från 2013 sätts betyg enligt den nya betygsskalan A-F, på ämnesproven. 120 100 80 Resultat per delprov, svenska A B Muntlig förmåga Läsförståelse C Skriftlig förmåga (2013) Skrivuppgift berättande text (2012) D Skrivuppgift argumenterande text (2012) 60 40 2012 2013 20 0 A B C D Fig. 4: Andel elever som uppnått kravnivån på delprovet av totalt antal elever i åk 6 (2012). Procentuell andel elever som fått provbetyg A-E av de som deltagit i ämnesprovet och fått provbetyg A-F (2013). 12
94 92 Resultat per delprov, engelska A B C Muntlig förmåga Receptiv förmåga Skriftlig förmåga 90 88 86 84 2012 2013 82 80 78 A B C Fig. 5: Andel elever som uppnått kravnivån på delprovet av totalt antal elever i åk 6 (2012). Procentuell andel elever som fått provbetyg A-E av de som deltagit i ämnesprovet och fått provbetyg A-F (2013). Kommentar: Från och med 2013 redovisas inte resultaten i matematik per delprov. För att få ett betyg måste eleven ha deltagit i samtliga delprov. 14,5 14 13,5 Betygspoäng, ämnesprov åk 6 13 12,5 2013 12 11,5 EN MA SV Fig. 6: Genomsnittligt betygspoäng i respektive ämnesprov. Kommentar: Eftersom 2013 är första året som ämnesproven betygsätts så är en jämförelse över tid ej möjlig att genomföra. För kommande år är betygspoängen intressant eftersom det ger en indikation om i vilken utsträckning eleverna når de högre betygsstegen. (Jämför med figur 5 som bara visar hur stor andel som får ett godkänt betyg.) 13
Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar skolår 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. (BUN:s mål) Genomsnittligt meritvärde för pojkar som slutar åk 9 i kommunens skolor ska öka från föregående år. (BUN:s mål) Kommentar: Det genomsnittliga meritvärdet ligger relativt stabilt de senaste åren från att i mitten av 00- talet varierat kraftigt mellan åren. 2013 ökar återigen flickornas resultat något efter en markant försämring 2012. Pojkarnas meritvärde sjunker en aning 2013. 14
Elevernas ansvar och inflytande Alla skolor arbetar med elevinflytande på traditionellt sätt genom klassråd och elevråd, men många har ett systematiskt arbete för att öka elevernas inflytande på andra sätt, till exempel vid planering av undervisningen. Samtliga skolor skattar 3, utom en skola som skattar 2. Åtgärder som planeras för att nå bättre resultat: öka elevernas delaktighet och bättre kommunicera de lokala pedagogiska planeringarna (LPP:er), lyssna på eleverna när nya arbetsområden planeras samt att utöka elevernas ansvar med stigande ålder. Skola och hem Många skolor har gjort ett bra arbete på det här området, viket enkätresultaten visar. Många föräldrar är nöjda med skolan och kommunikationen mellan skola och hem. Det finns dock föräldrar som tycker att den information de får från skolan är bristfällig. Skolorna har skattat sitt arbete från 2 till 4. Tre skolor anger 4, en skola anger 2, övriga 3. Alla skolor, även de som anger 4, ser utvecklings- och förbättringsmöjligheter. Exempel på åtgärder för förbättring; förändra föräldramöten, uppdatera hemsidan, bättre information om skolans mål, informera via e-post, tydligare skriftliga omdömen. Flera skolor tar fasta på enkätsvar som rör arbetsro i skolan och planerar för att jobba extra med det framöver. 6. Fritidshem Utveckling och lärande Eleverna i fritidshemmen har utrymme att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet (BUN:s mål) Generellt svarar de flesta fritidshemmen att de når eller på god väg att nå detta mål. Vanliga mål är att barnen kan delta i vuxenstyrda lekar, delta i rollekar och att uttrycka idéer och tankar. Normer och värden Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap (BUN:s mål) I årets kvalitetsrapport har enheterna inte skattat sin uppfyllelse av detta mål. Överlag ger enheternas kvalitetsredovisningar en bild av en trygg verksamhet där barnen har relativt få konflikter. Någon enhet arbetar aktivt med att få ett mer vårdat språk på enheten, eftersom det varit ett problem där. Barns delaktighet och inflytande Bland målen kring delaktighet kan nämnas såväl möjligheten till inflytande över verksamheten som ansvar för sitt eget beteende och en känsla av att våga berätta vad man tänker och känner. Något fritidshem kommer att arbeta mer fokuserat med barnens känsla för ansvar för sitt varande i fritidshemmet, då man upplevt att detta brister. Mer gemensamma aktiviter med föräldrar och barn är ett mål för någon enhet. 15
7. Gymnasieskola Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng som är minst 14,0 poäng. (BUN:s mål) Fyra program ligger över 14 poäng, samhällsvetenskapsprogrammet (15,6 p), naturvetenskapsprogrammet (17,1 p) och två specialutformade program närliggande estetiska programmet (15,7 p) och samhällsvetenskapsprogrammet (14,2 p). Genomsnittspoängen för alla program sammantaget på Lindeskolan är 13,5. Detta är en förbättring jämfört med föregående år då genomsnittspoängen var 12,4. Andelen elever som erhåller slutbetyg från kommunens gymnasieskola ligger över riksgenomsnittet. (BUN:s mål) Ej utvärderat. Minst 70% av alla gymnasieungdomar inom "upptagningsområdet" väljer Lindeskolan som första alternativ. (BUN:s mål) 62 % av ungdomarna i upptagningsområdet har valt Lindeskolan, exklusive introduktionsprogrammen. I är det 70 % av ungdomarna som har valt Lindeskolan. Arbetsplan och mål för 2013-2014 Lindeskolan har identifierat tre förbättringsområden för 2013-2014. Dessa är (1) bilden av skolan, (2) måluppfyllelse och (3) verksamheternas kvalitet. Till dessa har flera mål och delmål knutits. (1) Lindeskolan är en attraktiv skola som utgör det självklara valet för ungdomar i regionen. Goda exempel från Lindeskolan sprids inom och utanför skolan. Planerade åtgärder för att nå detta är bl.a. en kartläggning av trivseln genom personal- och elev-enkäter. (2) Det genomsnittliga meritvärdet på nationella program är minst 14,0 Andel elever som går ut med fullständiga betyg är högre än nuvarande. Planerade åtgärder för att nå detta är bl.a. ett ökat samarbete med grundskolan för att öka personalens kompetens. (3) Vi uppnår ökad kvalitet genom systematisk uppföljning och utvärderingen av undervisningen. Planerade åtgärder för att nå detta är bl.a. gemensamma former för kursutvärderingar och att årshjulet för det systematiska kvalitetsarbett används som ett verktyg. 16
8. Särskola I s kommuns särskola ingår grundsärskolan på Kristinaskolan, träningssärskolan Opalen på Brotorpsskolan samt gymnasiesärskolan på Lindeskolan. Generellt lyfter särskolan fram den kompetensutveckling, Utvecklingsstörning utvecklingsmöjlighet som genomfördes under hösten 2012 som viktig för arbetet. Under våren har fokus i den vidare kompetensutvecklingen legat på kompensatoriska hjälpmedel. Möjligheten att använda elektroniska plattor undersöks. Bemanningssituationen bland personalen beskrivs som bekymmersam. Täta byten av t.ex. personliga assistenter har inneburit problem för personal och elever. Normer och värden Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap (BUN:s mål) Generellt uttrycker särskolan att man har en trygg miljö med möjlighet till gemenskap bland elever och personal. I gymnasiesärskolan har en enkät genomförts vilken visar att eleverna överlag har en positiv inställning till lokaler och personal men att det finns ett visst missnöje med skolrestaurangen. Vissa delar av gymnasiesärskolans lokaler har också varit dåligt anpassade för elevernas behov. Trånga toalettutrymmen är ett exempel på detta. Utveckling och lärande Eleverna i grundsärskolan har ett meritvärde på minst 12,5 betygspoäng i genomsnitt i de ämnen de läser. (BUN:s mål) Det genomsnittliga meritvärdet per ämne är för hela gruppen 12,8. De flesta eleverna har höjt sina betyg jämfört med resultatet i december 2012 då det genomsnittliga meritvärdet låg på 11,8 betygspoäng. Eleverna i gymnasiesärskolan når målen utifrån sina förutsättningar. (BUN:s mål) Eleverna i gymnasiesärskolan har nått målet. Fem elever erhöll slutbetyg från individuella programmet. Resultaten i motoriska ämnen är generellt sett bättre än resultaten i kommunikation. Anledningarna till måluppfyllelsen är bl.a. trygghet och trivsel bland personal och elever samt ett gemensamt förhållningssätt bland personalen. Elevinflytande och demokrati Enhetens egna mål Särskolan har målskrivningar som bl.a. syftar till att stärka elevernas möjlighet att göra val efter egen förmåga och på andra sätt få ett större inflytande över sin skolvardag. Det finns även mål kring föräldrarnas möjlighet till insyn och samarbetet med dessa. Generellt kännetecknas verksamheterna i särskolan av att eleverna har möjlighet till inflytande på verksamheten. Som område för utveckling nämns bl.a. hur kommunikationen mellan hem och skola ska kunna utvecklas. 17
9. Prioriterade åtgärder Positiva konstateranden Hög ambitionsnivå Röd tråd förskola skola Ökad samsyn på enheterna Fokus på ledarskap Positiva kunskapsresultat åk 6 Utvecklingsområden och åtgärder för förbättring Försämring av arbetsron i klassrummet Trivseln minskar Barns, elevers och föräldrars inflytande minskar Pojkarnas resultat närmar sig inte flickornas Ledning och styrning genom alla nivåer systematiskt kvalitetsarbete 18
10. Nya mål för kommande tidsperiod, läsåret 2014-2015 Nämndens alla verksamheter ska ha en budget i balans Alla föräldrar upplever att de att får ett bra bemötande från förskolans personal Alla föräldrar upplever att de att får ett bra bemötande från skolans personal Antalet elever som deltar inom UF (Ung Företagsamhet) ska öka från föregående år Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns förskola Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns skola Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns fritidshem Alla elever upplever att lärarna lyssnar till deras åsikter BUN:s verksamheter ska årligen delta i minst 3 internationella utbyten Andelen elever på Lindeskolan som får betyg i alla ämnen ligger över riksgenomsnittet Minst 70 % av alla gymnasieungdomar inom upptagningsområdet väljer Lindeskolan som första alternativ Varje enskilt program på Lindeskolan har i åk 3 ett genomsnittligt betygspoäng på minst 14,0 Elever på gymnasiesärskolans nationella program har i åk 3 ett genomsnittligt betygspoäng på minst 14,0 Elever i gymnasiesärskolans individuella program når målen utifrån sina förutsättningar Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar åk 9 i kommunens skolor är minst 210 Skillnaden i meritpoäng för pojkar och för flickor minskar genom att pojkarnas meritpoäng ökar Alla elever i åk 6 har minst betyget E i alla ämnen Alla elever i åk 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik Elever i grundsärskolan har, i de ämnen de läser, i åk 10 ett genomsnittligt betygspoäng på minst 14,0 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap 19