Projekt Strålskydd Öst

7 <T>-Z (JO S6^ m Box BirO-l UW 01 STOCKHOLM SSI-rapport 93-08 So;;ia Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport ISSN 0282-4434 Pris: 50 kronor

Statens strålskyddsinstitut Swedish Radiation IVotection Institute Nummer / Number: 93-08 ISSN: 0282-4434 Titelblad / Title page Datum / Date of issue: 1993-03-30 Författare / Author: Torkel Bennerstedt, TeknoTelje Jan Olof Snihs, SSI Heléne Sundewall, SSI Avdelning / Division: GD-staben Dokumentets titel / Title of the document: Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport Sammanfattning / Abstract: Regeringen har anslagit 11 miljoner kronor för svensk hjälp med att förbättra strålskyddet i Central- och Östeuropa. Arbetet leds av GD-staben på SSi och kallas Projekt Strålskydd Öst. I denna rapport till miljö- och naturresursdepartementet diskuteras syftet med projektet, val och prioritering av deiprojekt, uppläggning av arbetet och praktiska erfarenheter. Samtliga delprojekt presenteras och det ekonomiska läget redovisas. Avslutningsvis skisse-as det framtida arbetet. Summary in English on page 3. Nyckelord (valda av författaren) / Key words (chosen by the author): Samarbetsprogram, Öststaterna, Östersjöregionen, Lagstiftning, Myndighetsuppbyggnad, Informationsfrågor, Strålskydd, Beredskap, Avfall, Miljökontroll, Sillamäe, Paldiski, Ignalina Antal sidor / Number of pages: 30

Projekt Strålskydd Öst Lägesrapport Statens strålskyddsinstitut GD-staben 1993-03-30

INNEHALLSFÖRTECKNING Sida Summary Sammanfattning och slutsatser Inledning Syftet med projekt Strålskydd Öst Identifiering och prioritering av projekt Uppläggning av arbetet Praktiska erfarenheter Projektöversikt j> 3 3 4 5 6 7 8 Ekonomiskt läge per den 31 mars Projektredovisning * Allmänt * Gemensamma projekt * Estland * Lettland * Litauen * Ryssland * Övrigt Ekonomisk redovisning Fortsatt arbete 1993 12 12 14 19 21 24 26 12 12 27 30 Dokumen

Summan The Swedish Government has allocated SEK 11 million for support in radiation protection to Central and Eastern Europe, particularly the Baltic states and Russia. The Swedish Radiation Protection Institute is in charge of this program, commonly referred to as Radiation Protection - East. The support will be given in the form of consultancy services, measurement equipment, computer hardware and software, etc. Some 40 projects have been initiated and prioritized in discussions wiih relevant parties in the East, and bilateral protocols on cooperation have been signed. Most of the projects are in progress and some have already been finalized. An introduction to the aims, organization and practical experience of the work is given in this report, together with a presentation of all ongoing and planned projects. A financial statement and a quick glance at suggested future projects conclude the report. Sammanfattning och slutsatser Regeringen har anslagit 11 miljoner kronor för bilaterala projekt för att förbättra strålskyddet i Central- och Östeuropa. Arbetet bedrivs i Statens strålskyddsinstituts (SSI) regi. Samarbete har hittills initierats med de baltiska staterna och Ryssland. Protokoll över prioriterade projekt och önskvärda åtgärder har undertecknats av SSI och berörda myndigheter i respektive land. Sammanlagt har ett 40-tal projekt definierats och tillgängliga medel fördelats på dem. Ett fåtal mindre projekt är redan avslutade. Majoriteten pågår för närvarande, i de flesta fall enligt tidsplanen. En del av projekten har, trots att medel avsatts, inte kunnat startas p g a tidsbrist för berörda experter i Sverige eller mottagarlandet. Samarbetsprogrammet, som döpts till Strålskydd Öst, har tagits emot mycket väl i de länder och de ministerier, myndigheter och andra organisationer SSI varit i kontakt med. Entusiasmen har varit stor både i mottagarländerna och på SSI och andra svenska myndigheter och företag som SSI samverkar med. Ett av skälen för den svenska entusiasmen är att vi också lär oss av de pågående projekten. På hårdvarusidan är visserligen flödet enkelriktat, men när det gäller forskningsresultat, kunskaper och information är det ofta ett utbyte av tankar och erfarenheter länderna emellan och inte en ensidig överföring De kontakter som skapats har visat sig vara mycket effektiva, med korta beslutsvägar och enkel administration. Strålskydd Öst ska ge ett förbättrat rtrålskydd i berörda länder i Centraloch Östeuropa och ger samtidigt Sverige goodwill och öppnar kontakter som kan visa sig värdefulla i framtiden. Det har alla parter nytta av. Inledning Regeringen gav den 5 september 1991 SSI i uppdrag att stöda strålskyddsarbetet i Östeuropa, s!ir skilt i de baltiska staterna, och anslog 5 miljoner kronor för samarbetet. Efter en framställan från SSI avsattes den 10 december 1992 ytterligare 6 miljoner kronor för detta

ändamål, nu med den geografiska inriktningen Central- och Östeuropa. I sitt beslut ålade regeringen SSI att senast åcn 31 mars 1993 inkomma med en lagesredovisning för pågående samarbetsprojekt inklusive er redovisning av förbrukade medel. Detta är den av regeringen begärda rapporten. SSI har redan tidigare vid olika tillfällen kortfattat rapporterat om planerna för och utfallet dittills av arbetet. Som framgår av regeringens uppdrag ska arbetet bedrivas i form av samarbetsprojekt mellan Sverige och de olika mottagarländerna. Det har därför varit SSIs strävan att undvika att ge projekten karaktär av bistånd. Lyhördhet i kontakterna med mottagarna och öppenhet gentemot alla inblandade organisationer i såväl mottagarländerna som Sverige är nyckelord i detta sammanhang. SSI strävar att arbeta flexibelt och obyråkratiskt, med så korta och informella beslutsvägar som möjligt. Detta gör att projekten kan drivas snabbt och kostnadseffektivt. En del projekt innebär att SSI överlåter utrustning till mottagaren. Man kan ibland välja mellan ny, dyr utrustning och begagnad, billigare. Valet faller då vanligen på den nya utrustningen, där SSI kan få garanti av leverantören, och mottagaren inte omedelbart drabbas av behnvet av reservdelar och servicetekniker. SSI försöker alltså bedöma den optimala användningen av pengarna i eu något längre tidsperspektiv och inte bara med tznke på dagens omedelbara behov. SSIs samarbetspartner har oftast gedigen teoretisk bakgrund och praktisk erfarenhet. Men de har tvingats ai'beta med undermålig materiell utrustning och har länge varit isolerade från den internationella utvecklingen pil området, både teoretiskt och praktiskt. De har många gånger gjort mycket goda insatser med tanke på de resurser de har till sitt förfogande. Därför kommer det att vara värdefullt att ha dem som samarbetspartner nu och i framtiden. Strålskydd Öst är en investering inte bara i bättre gemensam miljö, utan även i goda grannrelationer och ekonomiskt, kulturellt och tekniskt samarbete. Jan Olof Snihs, stf GD och stabschef, är ansvarig för projekt Strålskydd Öst. Till sin hjälp har han en inhyrd konsult, Torkel Bennerstedt, på 40% av en heltid, och delar av staben, där Helene Sundewall på 15% av en heltid svarar för ekonomi och administration. Syftet med Projekt Strålskydd Öst Syftet med Strålskydd Öst är att medverka till förbättrat strålskydd i Central- och Östeuropa. Det innebär att SSI ska medverka i att * bygga upp en effektiv strålskyddsorganisation, inklusive utbildning utrustning beredskap mot nukleära olyckor avfallshantering miljökontroll annan strålningskontroll och tillsyn * lösa akuta strålskyddsproblem

f Insatserna ska omtatta hela strålskyddsprogrammet tor skydd av både människa och miljö från skadliga effekter av joniserande och icke joniserande strålning från alla typer av strålkällor, såväl konstgjorda sorr naturliga. I samarbetets form ska Sverige och mottagarländerna utbyta erfarenheter, kunnande och information. Sverige har en lång och internationellt erkänd tradition av straiskyddsfilosofi och dess praktiska tillämpningar, som det nu gäller att förmedla till samarbetsländerna. Med lämpliga hårdvaruinstallationer ska samarbetsländerna dessutom ges de materiella förutsättningarna att tillämpa de nya idéerna. Mottot för Strålskydd Öst är: Deras behov - Våra möjligheter. Identifiering och prioritering av projekt Initialt har insatserna koncentrerats på Baltikum och Ryssland. Projektsamarbetet inleddes med bilaterala samtal vid besök dels i Sverige, dels i de baltiska staterna och Ryssland. En principdiskussion fördes då med ministrar och chefer inom relevanta ministerier och statliga verk. Man gick igenom strålskyddssituationen i landet vad gäller lagstiftning, strategi, myndigheter, organisation, arbetsformer, tillsynsobjekt, akuta och långsiktiga problem etc. Resultatet blev dels att man kom överens om det önskvärda i ett samarbetsprogram, dels att parterna skrev under ett gemensamt protokoll, där prioriterade projekt dokumenterades. Bedömningsgrunder för val av projekt är t ex att det är av principiellt viktig karaktär förväntas leda till sänkta stråldoser av betydelse i mottagarlandet är av intresse för Sverige och Östersjöregionen har karaktären av utbildning för intressanta grupper i mottagarlandet är av gemensamt forsknings- eller informationsintresse En självklar förutsättning är att mottagaren prioriterar projektet - vi ska inte tvinga på dem något de inte vill ha. Det måste också finnas förutsättningar att genomföra projektet på ett kostnadseffektivt sätt. SSI söker därför svaren på bl a följande frågor: Finns den nödvändiga kompetensen, eller behöver den kompletteras? Finns det lokaler och utrustning? Vilka insatser behövs innan man ens kommer igång med projektet? Samtidigt ställer SSI krav på någon form av motprestation från mottagaren, för att markera ett aktivt intresse. Mottagaren kan t ex förbereda arbetet på hemmaplan, underlätta det g**nom att öppna dörrar vid besök från Sverige, informera, motivera och engagera berörda parter i det egna landet och mycket annat. Att dela på utgifterna för ett projekt (inte nödvändigtvis 50/50) är ett annat sätt att markera intresse och skapa delaktighet. Det råder ingen brist på projekt, idéer eller behov i samarbetsländerna. Om någon mottagande organisation inte agerar tillräckligt snabbt och kraftfullt för att driva det överenskomna projektet finns det många som väntar. SSI kan efter påstötningar komma att föra över resurserna till ett annat projekt med bättre chanser att snabbt nå ett resultat.

f a Uppläggning av arbetet När ett samarbetsprojekt definierats och överenskommelse träffats med motparten i mottagarlandet sker följande i Sverige: SSI utser en projektledare för den svenska delen av arbetet. Projektledaren analyserar uppgiften i samarbete med mottagaren, definierar vad som behöver göras, föreslår en tidsplan och gör en kostnadsberäkning. Ibland krävs det en förstudie för att skaffa sig tillräckligt underlag för att göra denna projektbeskrivning. Den ansvarige för Strålskydd Öst tar ställning till projektförslaget. Om det godkänns skriver han en projektbeställnmg. I den anvisar han medel för projektet och ger villkor och förutsättningar för arbetet. Hit hör t ex att projektet ska vara slutrapporterat före ett angivet datum Projektledaren är nu fri att inom givna tids- och resursramar driva arbetet och skaffa de konsulter och leverantörer som behövs. Projektledaren förutsätts föra en kontinuerlig dialog med mottagarsidan och ta hänsyn till de synpunkter och önskemål som framförs. Projekten kan medföra besök på plats av berörda svenskar och/eller besök i Sverige av representanter för mottagarsidan. Det kan gälla diskussioner, informationsutbyte, utbildning, seminarier etc. Som regel är projektledaren en tjänsteman på SSI. Detta motiveras av att det är SSI som ansvarar gentemot statsmakterna för hur projekten drivs och att beviljade medel används optimalt. SSI måste därför i alla skeden kunna övervaka och styra arbetet. Projektledaren är dock fri att hyra in någon icke SSI-anställd som driver projektet och måste alltså inte själv svara för merparten av arbetsinsatserna. SSI samarbetar vid behov med andra svenska myndigheter i projekt av gemensamt intresse och med gemensamma beröringspunkter. Främst har det gällt SKI och det intensiva arbetet för att höja säkerheten och förbättra strålskyddet och det allmänna skyddstänkandet i Ignalina. SSI samarbetar eller har samarbetat även med SMHI, Fiskeriverket och Sjöfartsverket Det planerade beredskapsprojektet för Baltikum kommer att kräva nära samarbete med SRV. Många projekt är av den arten att de bäst bedrivs av inhyrd kompetens, medan SSI enbart har en styrande och uppföljande roll. Det har lett till ett givande samarbete med svenska företag och konsulter, inklusive kärntekniska anläggningar och kärnkraftanknutna företag. All upphandling av varor och tjänster koordineras med SSIs ekonomienhet för att säkerställa att gällande regler följs. Nordiskt och internationellt samarbete förekommer också, t ex i Sillamäe-projektet, där fyra länder medverkar. Samarbete med IAEA förutses för den närmaste tiden, medan projekt på EG-nivå ännu inte är realistiska, bl a därför att multilaterala projekt i den skalan är stora och förmodligen relativt tungrodda. Det är dock viktigt att bevaka vad som görs internationellt och av andra länder bilateralt för att undvika dubbelarbete och kunna koordinera och samverka om detta anses möjligt och rationellt.

' SSIs projektledare instrueras att klart informera mottagaren om att SSI inte påtar sig något ansvar för resultaten av mottagarens tillämpning av projekten. Om projekten innebär att SSI permanent eller tillfälligt överlåter instrument, utrustning etc ska projektledaren klart T informera mottagaren om att SSI. såvida inte annat sagts i särskilt beslut, t * inte gör några åtaganden för service och underhåll f * inte påtar sig något ansvar för materielens funktion eller den verksamhet som ' materielen ingår i * inte täcker driftkostnaderna annat än i angiven omfattning (t ex förbrukningsmateriel för ett år) Praktiska erfarenheter Det har ibland visat sig svårt att hitta rätt myndighet att förhandla med. De interna ansvarsförhållandena är inte alltid klarlagda. Det kan vara många organisationer och personer som säger sig ha ansvaret för ett visst område eller en viss fråga. Ibland kan flera myndigheter handlägga strålskyddsfrågor, men med olika infallsvinklar och befogenheter. Följden har t ex blivit att SSI ännu inte i samtliga berörda länder vet vilken myndighet som kommer att få ansvaret för de gammastationer som planeras i Baltikum. Det gör SSIs förhandlingsposition lite osäker. Med vem bör samtalen bedrivas? Vem beslutar? Dessutom är situationen på sina håll fortfarande labil. Sådana osäkerheter försinkar processen. Praktiska förutsättningar (som personal, lokaler, el och teleförbindelser) kan ibland vara svårbedömda. Räcker språkkunskaperna eller måste man anlita tolk? Hur ska ett studiebesök eller seminarium organiseras för att ge bästa utbyte med hänsyn till språk osv? Hur anpassas utrustning till lokala förutsättningar som t ex laboratorieinredning, och hur kan inredningen ändras för att motsvara utrustningens kvalitet? En viktig del av alla mer omfattande projekt är att göra den typen av bedömningar och anpassa insatserna efter svaren. Av naturliga skäl vill mottagarna ibland hellre ha hjälp med att lösa akuta problem (t ex utökad lagringskapacitet för avfall) än mer långsiktiga frågor (t ex en nationell avfallsstrategi). De kan också föredra systeminstallationer och instrumentering framför kunskapsöverföring. Detta får naturligtvis respekteras. Samtidigt råder dock enighet om betydelsen av att också de mera grundläggande och långsiktiga frågorna löses genom projektverksamheten. De SSI-tjänstemän som kommit i kontakt med östprojekten har stimulerats av de nya arbetsuppgifterna. Det är nyttigt att studera nya organisationer och möta nya människor. Perspektiven vidgas och fördomar motarbetas. Östprojekten tar dock tid, och även om insatserna kompenseras så att ordinarie arbetsuppgifter kan utföras kan förseningar uppstå på grund av begränsad tillgång på kvalificerad personal. Samarbetet skulle också vinna på tätare flygförbindelscr, helst direktflyg, men underlaget är ännu för dåligt för det. Man får alltså schemalägga besök och möten efter flygtidtabellerna och inte sällan avsätta mer tid för att planera och genomföra en resa än man avsett.

Telefon- och telefaxtorbin;!s!sema med det forna Sovjet har hittills varit en flaskhals. Sedan de baltiska staterna nu fått egna landsnummer och telenäten byggs ut och moderniseras kommer situationen att normaliseras, med västerländska ögon. s På grund av svårigheterna att etablera teleförbindelser med den baltiska motparten har SSI ibland i brådskande ärenden gått via Sveriges ambassad i landet ifråga och bett personalen där vidarebefordra meddelandet. Detta har accepterats av ambassadpersonalen. Vidare har UD och ambassaderna vid ett par tillfällen utnyttjats för att förmedla paket som kan verka stöldbegärliga. Det är bra att dessa möjligheter finns. Projektöversikt Nedan ges en mycket konfattad sammanställning av innehället i samtliga projekt för vilka SSI budgeterat medel inom ramen för 11 miljoner kronor. Mer detaljer, inklusive status för projekten och det ekonomiska läget, ges i de tre följande avsnitten. Land / Område Projekt Innehåll Status Gemensamma Lagstiftning Hjälp med att skriva strålskyddslag och andra relevanta lagar (Se Litauen cch Ryssland nedan) Pågar Myndighetsuppbyggnad Översyn av befintlig organisation, utbildning, seminarier etc Beredskap Organisation, utbildning, utrustning, åtgärdskriterier etc betr radiologiska olyckor Ej startat Gammastationer Installation av gammastationer för övervakning av strålnivån i Baltikum Upphandling pågår Estland Sillamäe Avfall från uranutvinning. Inventering av innehållet, riskanalys Nationellt mätlaboratorium Facilitetcr för mätning av livsmedels- och omgivningsprover Upphandling pågår Paldiski Kunskapsöverföring inför riv- Avvaktar ning av två träningsreaktorer beslut i för ubåtspersonal Estland Radioaktiva fyrar Hjälp vid omhändertagande av ryska fyrar med radioaktiva strålkällor

Land / Område Projekt Innehåll Status Estland (forts) Mätinstrument till tullen Instrument och utbildning för tullpersonal för att upptäcka försök till smuggling av radioaktivt material Laboratorium för persondesmätning Utrustning för kalibrering av persondosmätare Dosprognosprogram och datorstöd Datorprogram för beräkning av doser efter radioaktivt nedfall. Leverans av dator, skrivare Radon System för mätning i bostäder Utbildning i motåtgärder Två kalibreringsprojekt Ej startade Avfallsanläggning isaku Har inspekterats av SSL Åtgärder krävs för sanering och omhändertagande av avfallet Vilar Lettland G ammaanalyssystem Datorutrustning och programvara för analys av mätdata från livsmedels- och omgivningsprover Klart Dosprognosprogram och datorstöd Se Estland Kalibrering av persondosmätare Kvalitetshöjande insats vid mätning av persondoser Klart Transportregler Överlämnande av internationella tegelverk för transport av radioaktivt material Klart Radonterapi Slutrappor- teras i vår Utvärdering av stråldoser till patienter och personal vid anstalter där patienter "behandlas" med radon Radon i bostäder Val av lämpliga bostäder, mätning, utvärdering. Inför^affad mätutrustning kommer att över r lämnas till letterna

10 Land / Område Projekt Innehåll Status Lettland (Tons) Icke joniserande strålning Del 1: Kalibrering av instrument för mätning av radiofrekvent strålning Del 2: Mätning och information i Lettland Slutrapporteras inom kort Uppskjutet Avfallsanläggning i Baldone Har inspekterats av SSI, kräver åtgärder. Seminarium har hållits Vilar Litauen Utbildning: Studiebesök i Sverige Representanter för Ignalina och tillsynsmyndigheten VATESI besökte SSI, Forsmark, SFR, Oskarshamn, CLAB, KSU och Studsvik i totalt två veckor Delprojekt klart Avfallsfrågor Nationell avfallsstrategi Förstudie avfallslager Ignalina Kompakteringspress för avfall Anläggning för ingjutning av jonbytarmassor (Gemensamma projekt SKI, SSI) Nystartat Klart Nystartat Nystartat Avfallsförvar utanför Vilnius Skriftligt förslag till åtgärder har lämnats. Vidare arbete avhängigt av projektet om avfallsstrategi Vilar Skors tensmonitetering m in Förstudie om behov, förutsättning- Nystartat ar, kostnader avseende åtgärder för att förbättra det operativa strålskyddet vid Ignalina Satellitkommunikation Nationellt mätlaboratorium Strålskyddsinstrument Lagstiftning Upphandling och installation av utrustning för att sända meddelanden om tidig varning från Ignalina iill Sverige Installation och idrifttagande av utrustning för mätning på livsmedel och omgivningsprover Basutrustning för strålskyddsmätningar i Ignalina har skänkts till tillsynsmyndigheten, VATESI Förstudie betr lagar om kärnteknik och strålskydd (tillsammans med SKI) Startas i vår Klart

K 11 Land / Område Projekt Innehåll Status Ryssland Saneringsåtgärder Två expeditioner med uppföljande seminarier har hittills genomförts Radioekologi Fältförsök för att studera effekten av olika joribrukstekniska åtgärder för att minska innehållet av cesium i livsmedel Medicin, radiobiologi Uppmätning av stråldoser på ryssar. Seminarium om psykosociala effekter av Tjemobylolyckan Informationsprogram Seminarium om informationsfrågor. Inspelning av video för rysk TV om strålning och strålrisker Klart Specialistutbildning Inbjudan att i Sverige delta i kompetensuppbyggande projekt, seminarier o dyl Anläggningsstrålskydd Besök av rysk strålskyddare vid svenskt kärnkraftverk Ej startat Optimering vid beslut Teknik vid beslutsfattande efter en reaktorolycka (Nordisk-ryskt projekt) Slutrappor teras inom kort Lagstiftning Medverkan i arbetet med ny strålskyddslag Klart Övrigt Resestipendier 25 forskare till seminarium om radiobiologi Medicinskt seminarium Medicinskt strålskydd och sjukhusavfall. I samarbete med IAEA Radoninstrument Bidrag till utrustning till Ungern Infoseminarium Utbildning i informationsfrågor för kärnkraftansvariga i Litauen och Ryssland Klart

r 12 I Ekonomiskt läge per den 31 mars 1993 i *' De 11 miljoner kronor som anslagits av regeringen för Strålskydd Öst har budgeterats på olika projekt enligt följande fördelning: * Gemensamt Baltikum * Estland * Lettland * Litauen * Ryssland * Övrigt 1410kkr 3 290 kkr 1 390 kkr 3 820 kkr 745 kkr 345 klo- SUMMA Il 000 kkr I denna budget ingår cirka 1,4 miljoner kronor för projektstyrning och administration, fördelat på de olika länderna. Omkring 7,8 miljoner kronor har intecknats i form av beslutade projekt Därav har hittills utbetalats cirka 2,8 miljoner kronor. Inom kort väntas ytterligare cirka 4,9 miljoner kronor i större utgifter för nedanstående projekt: Gammastationer till Baltikum Nationellt mätlaboratorium till Estland Avfallsstrategi för Litauen Nationellt mätlaboratorium till Litauen 0,6 milj kr 1,6 milj kr 1,1 milj kr 1,6 milj kr Övriga medel förbrukas i takt med att projektarbetet fortskrider. För en mer detaljerad genomgång se avsnittet "Ekonomisk redovisning". Projektredovisning Allmänt Nedan redovisas samtliga projekt som SSI reserverat medel för av tilldelade 11 miljoner, samt status i form av genomfört arbete och resultat. Även projekt som bara formulerats, prioriterats och tilldelats medel men ännu inte i praktiken påbörjats eller kommit särskilt långt redovisas i detta avsnitt. Under rubriken "Fortsatt arbete" presenteras längre fram ett antal projekt, som hittills beviljade medel inte räcker för. Det belopp som anges inom parentes efter respektive projektrubrik avser de av SSI budgeterade medlen för projekten inom ramen 11 miljoner kronor. Gemensamma projekt De projekt som drivs gemensamt är stora och övergripande och har pekats ut av samtliga berörda mottagarländer som prioriterade. Men eftersom det gäller att samordna projekten i

13 flera länder blir administrationen mer tungrodd än förde bilaterala projekten. De gemensamma projekten har därför inte kommit lika långt som de bilaterala. Lagstiftning Någon egen nationell lagstiftning beträffande strålskydd, kärnteknisk verksamhet, beredskap, allmänna miljöfrågor, transporter etc finns i allmänhet inte - man har till att börja med tagit över den tidigare sovjetiska. Ny lagstiftning måste därför utarbetas. Det är viktigt att Sverige hjälper till på detta område, eftersom det är grundläggande. Bl a har de baltiska länderna informerats om relevanta svenska lagar på området och fått dem för kännedom. Internationella rekommendationer och överenskommelser (IAEA, IATA etc) är också värdefulla att känna till. Även här har SSI bidragit med dokumentation och kontakter. Med Ryssland och Litauen har startats konkreta lagstiftningsprojekt (se dessa länder nedan). Myndighetsuppbyggnad inkl bibliotek och information (300 + 130 = 430 kkr) Sedan de baltiska staterna blivit självständiga har man snabbt byggt upp ett antal myndigheter inom strålskydd, miljöfrågor, kärnkraft etc. Men eftersom detta tidigare styrts från Moskva saknar man både erfarenhet och kompetent personal. Gemensamt har SSI och de baltiska systerorganisationerna identifierat följande samarbetsområden: Översyn av organisation och arbetsrutiner Genomgång av tillsynsobjekt och kompetenskrav Utbildning av personal Seminarieverksamhet Anskaffning av utrustning Införande av en genomtänkt strålskyddsfibsofi Presentation av internationella organisationer och deras strategier Hjälp med bibliotekstjänster och informationsprogram Insatserna hittills har främst inriktats på utbildning, information, seminarier, utrustning och bibliotekstjänster. Bl a har SSI tillhandahållit ICRPs viktigaste strålskyddspublikationer och annan strålskyddslitteratur som en bra grundplåt till ett referensbibliotek. Insatserna avseende myndighetsuppbyggnad i Ryssland har hittills begränsats till seminarier och information. Beredskap (300 kkr) Nationell beredskap mot radiologiska olyckor av olika slag är egentligen en del av myndighetsuppbyggnaden, men behandlas separat eftersom det är ett så stort, komplicerat och viktigt område. Beredskap innebär både frågor om organisation, personal, kriterier etc och frågor om mätteknik, tidig varning etc. Hittills har de senare frågorna prioriterats eftersom de kräver mera tid för planering och genomförande. De förstnämnda beredskapsfrågorna har projekterats men inga gemensamma baltisk-svenska insatser har ännu gjorts. Projektet ska koordineras med SRV och SKI. Efter definition av hotbilden kan SSI lämna förslag till organisation, personal, utbildning, utrustning, lokaler etc.

14 Det område som kommit längst vad gäller beredskapen är gammastationer (Estland och Lettland) samt satellitöverföring av tidig varning (Ignalina i Litauen); se dessa projekt nedan. Mätstationer (600 kkr) Som ett led i beredskapen är det tänkt att installera dels nationella nätverk med automatiska gammastationer för kontinuerlig övervakning av strålnivin, dels ett antal luftmoniteringsstationer för noggrannare analys av förekomsten av radioaktiva nuklider i luften (halter och ämnen), dels en satellitöverföring av tidig varning frän Ignalina i Litauen. Vad gäller gammastationer ska tre identiska nationella system installeras i Baltikum. De bör vara kompatibla med de existerande nordiska systemen, för att underlätta utbytet av data och meddelanden om tidig varning. SSI har utarbetat förslag till tekniska kravspecifikationer, som godkänts efter smärre ändringar i Estland och Lettland. I Litauen har SSI inte lyckats komma i kontakt med rätt instans ännu. Samma system planeras dock även där. Upphandlingen i Sverige har påbörjats. Ett tjugotal svenska företag har fått bakgrundsinformation med begäran om en offert Fem offerter har lämnats, och utvärderingen av dem pågår för närvarande. Upphandlingen beräknas vara klar i vår. Avsikten är att gammastationcma ska vara levererade och i drift senast vid årsskiftet. SSI har påtagit sig uppgiften att samordna de insatser som görs i olika länder runt Östersjön för att bygga upp ett system för strålningsövervakning. Denna samordning sker inom samarbetet mellan länderna i Östersjöradet. De planerade luftmoniteringsstationerna ryms inte inom nuvarande budget (11 miljoner kronor). Estland Allmänt För närvarande hanteras strålskyddet i Estland av flera organisationer. SSIs viktigaste samarbetsorganisationer sorterar dels under miljöministeriet (Estonian Meteorological and Hydrological Institute, EMHI), dels under hälsovårdsministeriet (Estonian Health Protection Center). Dessutom har kontakter knutits med bl a estniska UD, Estonian Rescue Board och Estonian Academy of Science. Samarbetet har formaliserats genom ett protokoll av den 13 mars 1992, undertecknat av SSI och estniska miljöministeriet. Av protokollet framgår vilka projekt som parterna prioriterat och vad de ska innehålla. I februari 1993 besökte två SSI-representanter Estland i tre dagar och diskuterade pågående och kommande samarbetsprojekt med miljöministeriet/emhi, som är den sammanhållande parten i Estland. Reserapporten redovisar dagsläge och behov inom samtliga prioriterade områden. Bland planerade framtida projekt märks lagstiftning, myndighetsuppbyggnad och luftmoniteringsstationer.

t i SillamUc (250 kkr) / 1948 byggdes en fabrik för utvinning av uran i Sillamäe. Drygt 4 miljoner ton uranmalm har behandlats vid anläggningen. Uranmalmen har kommit dels frän trakterna kring Sillamäe, dels frän andra länder i Östeuropa. Avfallet från processen har placerats i en damm ett ; 15 tjugotal meter frän Finska viken och har nu en höjd av cirka 25 m över havet Dammen har en yta av cirka 330 000 m 2. Innehållet är gyttjeliknande med en volym av 150 000-200 000 m 3 och ett djup på cirka 25 m. 1979 började man utvinna niob, tantal och andra sällsynta jordartsmetaller ur loparit Detta mineral innehåller även uran och torium, båda radioaktiva ämnen. Avfallet från processen har lagrats i dammen. Vidare har aska från oljeskiffer tillförts dammen. Innehållet i dammen i Sillamäe utgörs alltså av avfall med varierande kemiska och fysikaliska egenskaper. Åtskilligt är radioaktivt och/eller kemiskt giftigt Totala innehållet av radioaktiva ämnen har uppaskattats vara 10-100 gånger större än det i avfallsdeponin från uranbrytningen i Ranstad. En internationell arbetsgrupp tillsattes 1992 på SSIs initiativ och under dess ledning för att närmare studera innehållet i dammen (ämnen och kvantiteter), läckaget till Finska viken och grundvattnet samt de radiologiska och kemiska riskerna till följd av läckaget Därefter ska olika åtgärder för att förbättra säkerheten runt dammen studeras och slutligen genomföras (om särskilda medel ställs till förfogande). Arbetsgruppen består av representanter från Estland (myndigheter och fabriken i Sillamäe), Finland (strålskyddsmyndigheten), Norge (Institutet för Energiteknik) och Sverige (SSI och Studsvik EcoSafe). Prov har tagits i dammväggarna, grundvattnet och Finska viken (både vatten, sediment och växter). Nu föreligger en rapport för första delen av arbetet. Den visar att det föreligger ett läckage från deponin ut i Finska viken. Läckaget ger hittills endast måttliga miljökonsekvenser. I Finska viken finner man spår av uran och radium ut till några hundra meter från stranden. Grundvattnet har däremot ännu inte påverkats av dammen. Något behöver dock göras för att klara miljön på sikt Dels häller strandkanten på att eroderas bort så att nedre dammväggen kan komma att ge vika, dels kommer innehållet i dammen att fortsätta att läcka ut i Finska viken, så länge vatten (t ex i form av nederbörd) tillförs. Hur allvarligt problemet då blir vet man inte förrän man säkrare fastställt kvantiteterna av de olika ämnena i dammen. En sådan analys kräver ett antal dyra borrprover genom sedimentlagren och gyttjan i dammen. Detta planeras för närvarande och genomförs 1993. Arbetsgruppen framhåller också att man bör bygga en ny anläggning för att ta hand om avfallet från den fortsatta driften i fabriken. Projektet finns utförligt beskrivet i SSI-rapport 93-06: Studies on the Waste Depository of the Sillamäe Plant. Nationellt mätlaboratoriiim (1 600 kkr) Behovet av ett nationellt mätlaboratorium har identifierats genom diskussioner med representanter för miljöministeriet i Estland. Vid ett besök i Tallinn utvärderades befintliga resurser, såsom lokaler, personal och utrustning.

f 16 '* Syftet är att etablera ett laboratorium för bestämning av innehållet av radioaktivt material i livsmedels- och omgivningsprover. Laboratoriet ska placeras i Tallinn och utrustas för provtagning, provpreparering och radionuklidbestämning. Laboratoriet ska när det tas i driit i början av 1994 kunna utföra omgivningskontroll efter utsläpp frän reaktorer utanför Estland övervaka utsläpp från avfallsdammen i Sillamäe kontrollera andra avfallslager (t ex i Saku) kartlägga restprodukter från militär aktivitet i Estland kontrollera importerade livsmedel Laboratoriepersonal kommer att utbildas och tränas i analysmetodik och kvalitetssäkring. Manualer för bestämning av strontium, uran, radium och radon i livsmedel och omgivningsprover har producerats av SSI. Estland färdigställer just lokalerna och står i begrepp att anställa personal. SSI har färdigställt den tekniska specifikationen för offertförfrågan, som kommer att sändas ut till presumtiva leverantörer så snart lokalerna är färdigställda. Upphandling, installation och utbildning beräknas vara genomfört under senare delen av hösten 1993, då laboratoriet kan tas i drift. Paldiski (120 kkr) I Paldiski finns två reaktorer som använts för utbildning av personal på reaktordrivna ubåtar. De två cirka 20 år gamla utbildningsreaktorema är på 70 resp 90 MW termisk effekt, att jämföra med kärnkraftreaktorer som brukar vara på 500-1 000 MW. Reaktorerna är nu avstängda, och förhandlingar pågår mellan Estland och Ryssland om deras framtid. En lösning kan bli att ryssarna monterar ner dem och tar hand om avfallet SSI har av de ansvariga i Estland ombetts att hjälpa till med tekniska frågor i samband med dessa förhandlingar och en eventuell rivning av reaktorerna. Vid ett seminarium i Tallinn juni 1993 presenterade SSI och SKB några problem och metoder för att på ett strålskyddsriktigt sätt riva reaktorer. De femton estniska deltagarna utgjordes av såväl tekniska experter som politiker. SSIs och SKBs representanter besökte Paldiski och fick träffa chefen för anläggningen men släpptes aldrig in på själva reaktorområdet. Tre omgivningsprover togs och analyserades sedan på SSI. De visade ingen onormal aktivitet På begäran av estniska miljöministeriet har SSI utarbetat en utförlig lista med tekniska och radiologiska frågor som esterna bör ta upp under förhandlingarna med ryssarna. SSIs fortsatta insatser styrs helt av hur förhandlingarna utvecklas. SSI är dock berett att även fortsättningsvis hjälpa till på konsultbasis med arbetet på att riva reaktorerna och att göra miljökontroll.

17 Radioaktiva fyrar (50 kkr) En fabrik i Narva har enligt uppgift genom aren tillverkat omkring 600 fyrar för navigations- ändamål, som drivs med ett termoelektriskt batteri innehållande en stark radioaktiv strålkälla. Av dessa har åtminstone 23 placerats ut i Estlands skärgård. De innehåller i genomsnitt storleksordningen 10 16 Bq stronttum-90. De starkaste uppges innehålla över 10 17 Bq Sr-90 i f V? t (3 000 kci). (Som jämförelse kan nämnas att en fyr med 3 10 14 Bq Sr-90 testades i Sverige i. under några år på 1970-talet.) FyTarna var tidigare militära installationer, men har nu lämnats bokstavligen vind för våg. Många av dem sköljs över av havsvattnet, som är korrosivt och kan leda till läckage av Sr-90 till omgivningen. Fritidsseglare kan äntra fyrarna utan kännedom om riskerna. Fyrarna kan bli påseglade och det radioaktiva materialet spridas. Det finns alltså många skäl att ta de radioaktiva fyrarna ur drift, montera ner dem, sanera och kontrollmäta platsen där de stått samt avlägsna andra spår av dem. SSI har tillsammans med svenska Sjöfartsverket och berörda estniska myndigheter startat ett projekt för detta. Ryssarna påstås nu ha avlägsnat tjugo av dessa fyrar. Detta måste kontrolleras och följas upp. Tidsplan för och innehållet i det fortsatta arbetet avgörs väsentligen av esterna. Mätinstrument till tullen (150 kkr) För cirka ett halvår sedan avslöjades ett parti radioaktivt kopparskrot av svenska tullen. Kopparen kom österifrån via Estland. För att undersöka möjligheterna att från svensk sida hjälpa til) att stoppa den sortens trafik har SSI planerat ett projekt med avsikten att utrusta estniska tullen med handinstrument och utbilda dem i handhavandet. En estnisk tullstation har besökts, och en dialog mellan berörda estniska och svenska myndigheter har inletts. Tidsplanen för fortsättningen hänger på estniska beslut Laboratoriet för persondosmätningar (20 kkr) Vid Estonian Health Protection Center finns ett laboratorium med uppgift att licensiera all icke militär verksamhet med strålkällor, främst på sjukhus och industrier. Laboratoriet ansvarar även för arbetarskydd, patientstrålskydd och persondosmätning. Den senare verksamheten är relativt nystartad. Den ryska utrustning (TLD) som finns för ändamålet har kopplats till en dator. Man saknar fortfarande kalibreringsmöjligheter, vilket innebär att de uppmätta doserna är ganska osäkra. För att avhjälpa det kommer SSI att leverera en kalibreringsutrustning från Studsvik, så fort mottagaren givit klartecken genom att bekräfta att den tänkta utrustningen är ändamålsenlig. Dosprognosprogram och datorstöd (65 + 100 = 165 kkr) SSIs datorprogram LENA för dosberäkningar i samband med utsläpp från kärnkraftverk har presenterats för myndighetsrepresentanter från Estland och Lettland vid ett seminarium i Stockholm. Deltagarna tick också tillfälle att aktivt arbeta med programmet. Intresset var mycket stort. De ansvariga myndigheterna ska därför förses med hårdvara (en 486-dator och

I I laserskrivare), program och manual för att kunna göra sina egna dosprognoser i händelse av? ett utsläpp som drabbar landet. Den del av projektet som avser datorstöd fullföljs före i sommaren. 18 Radon (305 + 140 + 15 + 30 = 490 kkr) På grund av omorganisation av verksamheten i Estland har detta projekt försenats. I samband med ett besök i Estland i november 1992 drogsriktlinjernaför arbetet upp. Man enades om att dela upp det i fyra underprojekt: a) Upprättande av ett system för mätning av radon i bostäder. Radonmätningarna ska göras med spårfilm. En kravspecifikation för utrustningen har utarbetats, och upphandling pågår. Den ansvarige i Tallinn för produktion och avläsning av spårfilmerna har utsetts, men lokalerna är inte klara. För att komma igång med mätningarna har SSI tillhandahållit ett hundratal spårfilmer som placerats ut i estniska bostäder. De kan samtidigt användas vid intrimnir.g av det estniska analyssystemet genom att de avläses både i Tallinn och på SSI. Projektet ska vara slutfört och avrapporterat den 1 april 1995. b) Studium i Sverige av byggnadstekniska åtgärder mot radon. Två personer utbildas för närvarande på Bjcrkings Ingenjörsbyrå. De ska studera åtgärder för såväl befintliga byggnader som nybyggen. Åtgärderna ska förhindra att markradon tränger in i byggnaden och sprider sig till de olika delarna. Projektet ska vara slutfört och avrapporterat den 1 april 1994. c) Kalibrering av utrustning för mätning av radon. Påbörjas först senare. d) Kalibrering av den estniska metoden för bestämning av halten av radioaktiva ämnen i byggnadsmaterial. Påbörjas först senare. Avfallsanläggning i Sakti (25 kkr) Anläggningen har besökts av representanter för SSI. Ryssarna har nu lämnat dokumentation om anläggningen, särskilt inventariet av radioaktivt avfall. Enligt uppgift rör det sig bara om civilt avfall om totalt 97 ton och en sammanlagd aktivitet av cirka 10" Bq (3 000 curie). Bunkern för fast avfall är fylld till drygt 50%. Vissa sektioner är fyllda och förslutna. Men förslutningstekniken är undermålig. Det har trängt in vatten i en del sektioner. Tanken för flytande avfall är fylld endast till 3%. Troligen har flyktigt material avdunstat Läckage genom tankens botten och väggar kan inte uteslutas. Mätningar på omgivningsprover har dock inte visat några onormala värden. En sanering av anläggningen är dock nödvändig. SSI saknar för närvarande medel att driva detta projekt vidare.