MÅNGPROFESSIONELLT SAMARBETE OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

MÅNGPROFESSIONELLT SAMARBETE OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG LÄGESÖVERSIKT MAJ 2013

Innehåll 1. Inledning...3 2. Psykologtjänster...4 2.1. Skolpsykologtjänster i grundskolorna... 4 2.2. Psykologtjänster i gymnasierna... 5 2.3. Psykologtjänster i yrkesläroanstalterna... 6 3. Kuratorstjänster...7 3.1. Skolkuratorstjänster i grundskolorna... 7 3.2. Kuratorstjänster i gymnasierna... 8 3.3. Kuratorstjänster i yrkesläroanstalterna... 9 4. Hälsovårdstjänster...10 4.1. Skolhälsovårdstjänster i grundskolorna... 10 4.2. Hälsovårdstjänster i gymnasierna... 11 4.3. Hälsovårdstjänster i yrkesläroanstalterna... 12 5. Läkartjänster...13 5.1. Skolläkartjänster i grundskolorna... 13 5.2. Läkartjänster i gymnasierna... 14 5.3. Läkartjänster i yrkesläroanstalterna... 15 6. Fördelningen av tid som använts för mångprofessionell elev- och studerandevård per uppgift...16 6.1. Grundskolor... 16 6.2. Gymnasier... 17 6.3. Yrkesläroanstalter... 18 7. Sammandrag...19 Lägesöversikter som utkommit tidigare: Tieto- ja viestintätekniikka opetuskäytössä. Välineet, vaikuttavuus ja hyödyt. Tilannekatsaus toukokuu 2011. Muistiot 2011:2. Kielten tarjonta ja kielivalintojen perusteet perusopetuksessa. Tilannekatsaus joulukuu 2011. Muistiot 2011:3. Författare: Teija Kangasvieri, Elisa Miettinen, Pirkko Kukkohovi och Marita Härmälä. Aivot, oppimisen valmiudet ja koulunkäynti. Neuro- ja kognitiotieteellinen näkökulma. Tilannekatsaus tammikuu 2012. Muistiot 2012:1. Redaktörer:Teija Kujala, Christina M. Krause, Nina Sajaniemi, Maarit Silvén, Timo Jaakkola och Kari Nyyssölä. Koulutuksen järjestäminen kohti 2020-lukua. Kuntarakenteen, oppilaitosverkoston ja ohjauksen nykytilanne sekä kehitysnäkymät. Tilannekatsaus huhtikuu 2012. Muistiot 2012:2. Författare: Riku Honkasalo och Kari Nyyssölä. Muuttuva oppilaitosjohtaminen. Tilannekatsaus toukokuu 2012. Muistiot 2012:3. Författare: Jukka Alava, Leena Halttunen och Mika Risku. Opetussuunnitelma opettajankoulutuksessa. Opetussuunnitelman käsittely opettajankoulutusten opetussuunnitelmissa. Tilannekatsaus kesäkuu 2012. Muistiot 2012:4. Författare: Erja Vitikka, Jaanet Salminen och Tiina Annevirta. Motion och lärande. Lägesöversikt oktober 2012. Promemorior 2012:5. Författare: Heidi Syväoja, Marko Kantomaa, Kaarlo Laine, Timo Jaakkola, Kirsi Pyhältö och Tuija Tammelin. Koulu nuorten näkemänä ja kokemana. Tutkimusinventaari: Nuorisotutkimukset nuorten koulukokemuksista. Tilannekatsaus marraskuu 2012. Muistiot 2012:6. Författare: Tomi Kiilakoski. Muuttuvat kunnat koulutuksen järjestäjinä. Nykytilanne ja avoin tulevaisuus. Tilannekatsaus tammikuu 2013. Muistiot 2013:1. Författare: Riku Honkasalo. Ammatillisen koulutuksen ja tutkintojärjestelmän kehittäminen. Tilannekatsaus maaliskuu 2013. Muistiot 2013:2. Författare: Sakari Ahola och Aino Anttila.

1. Inledning Detta sammandrag av en lägesrapport utgör en del av det samarbete som 2006 inleddes mellan Utbildningsstyrelsen (UBS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Syftet har varit att utveckla en återkommande datainsamling om främjande av hälsa och välbefinnande i skolorna och i läroanstalterna på andra stadiet. Lägesrapporten har publicerats i sin helhet på adressen www.oph.fi/ tilannekatsaukset (på finska). Informationen i sammandraget baserar sig på de insamlingar av data som gjordes i grundskolorna år 2011 och i gymnasierna och yrkesläroanstalterna år 2012, gällande tillgången till elev- och studerandevårdstjänster och det mångprofessionella samarbetet. Datainsamlingarna ingår i THL:s webbaserade referensdatasystem för främjande av hälsa, så kallade TEAviisari (www.thl.fi/teaviisari). Resultaten från datainsamlingen inom den grundläggande utbildningen redovisas i webbtjänsten TEAviisari för varje enskild kommun och även för de enskilda skolor, som har gett tillstånd till att uppgifterna publiceras. Bastabellerna från datainsamlingen i grundskolorna har lagts ut på Utbildningsstyrelsens sidor för utvärdering och statistik. Utbildningsstyrelsen har också publicerat nyckeltal för resurser i publikationen Årsbok för utbildningsstatistik 2011. Lägesrapporten fokuserar på två teman. Det ena temat gäller tillgången till psykolog-, kurators-, hälsovårds- och läkartjänster, i skolan eller läroanstalten. Det andra temat gäller fördelningen av arbetstiden mellan de olika uppgifterna inom den mångprofessionella elev- och studerandevården. Analyserna görs på basis av de ovan nämnda datainsamlingarna separat för de olika skolformerna (grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter). När det gäller hela materialet har resultaten från datainsamlingarna presenterats specificerade enligt regionförvaltningsverkens verksamhetsområden, den statistiska kommungrupperingen samt antalet elever/studerande i skolan eller läroanstalten. För grundskolornas del har också årskursstrukturen och skolans undervisningsspråk beaktats. De centrala elevoch studerandevårdstjänsterna är: psykologtjänster kuratorstjänster hälsovårdstjänster läkartjänster DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 3

2. Psykologtjänster 2.1. Skolpsykologtjänster i grundskolorna Tabell 1. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolpsykolog eller psykolog under läsåret 2010 2011? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 5 % 15 % 81 % 2 062 Lappland 13 % 27 % 60 % 90 Norra Finland 6 % 27 % 67 % 199 Västra och Inre Finland 7 % 15 % 77 % 549 Östra Finland 5 % 20 % 74 % 238 Sydvästra Finland 2 % 12 % 85 % 292 Södra Finland 3 % 9 % 88 % 672 Kommungruppering Stor stad 3 % 11 % 87 % 603 Urban kommun 3 % 8 % 89 % 386 Tätortskommun 7 % 17 % 75 % 473 Landsbygdskommun 7 % 21 % 72 % 600 Typ av skola Årskurs 1 6 5 % 15 % 79 % 1 315 Årskurs 7 9 7 % 15 % 78 % 303 Antal elever Under 50 6 % 23 % 71 % 454 50 99 7 % 19 % 73 % 316 100 299 5 % 12 % 83 % 757 300 499 4 % 9 % 88 % 413 500 eller mer 2 % 7 % 91 % 122 Undervisningsspråk Finska 5 % 15 % 80 % 1 882 Svenska 3 % 10 % 87 % 180 I 81 procent av grundskolorna finns det tillgång till skolpsykologer, men de regionala skillnaderna är stora. Psykologtjänster finns i 69 procent av gymnasierna och i 41 procent av yrkesläroanstalterna. 4 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

I 81 procent av grundskolorna finns det tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolpsykolog eller psykolog. Svaren från skolorna visar att tillgången till skolpsykologtjänster för grundskolelever är klart bättre i Södra Finland än i regionerna längre norrut. Tillgången till skolpsykologtjänster är också klart bättre i städerna än i landsbygdskommunerna. Det finns inga skillnader mellan årskurserna 1 6 och årskurserna 7 9, men ju fler elever det finns i en grundskola, desto bättre är tillgången till tjänsterna. I de svenskspråkiga skolorna är tillgången till skolpsykologtjänster lite bättre än i de finskspråkiga skolorna. 2.2. Psykologtjänster i gymnasierna Tabell 2. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en psykolog under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % antal % Region HELA MATERIALET 8 % 24 % 69 % 333 Lappland 16 % 58 % 27 % 19 Norra Finland 8 % 42 % 50 % 36 Västra och Inre Finland 6 % 17 % 77 % 84 Östra Finland 12 % 19 % 70 % 43 Sydvästra Finland 4 % 11 % 85 % 46 Södra Finland 8 % 25 % 67 % 105 Kommungruppering Stor stad 5 % 19 % 75 % 115 Urban kommun 6 % 37 % 57 % 49 Tätortskommun 6 % 23 % 71 % 66 Landsbygdskommun 13 % 23 % 64 % 103 Studerande 99 10 % 28 % 63 % 80 100 199 9 % 24 % 67 % 96 200 399 7 % 23 % 70 % 96 400 3 % 20 % 77 % 61 Tillgången till skolpsykologtjänster är klart bättre i städerna än i landsbygdskommunerna. Psykologtjänster finns i 69 procent av gymnasierna, vilket är en lägre andel än i grundskolorna. I Norra Finland är tillgången till dessa tjänster sämre än genom- DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 5

snittet, och av de olika kommuntyperna är tillgången bäst i de stora städerna. Även för gymnasierna gäller att ju större läroanstalt, desto bättre är tillgången till psykologtjänster. 2.3. Psykologtjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 3. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en psykolog under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 20 % 39 % 41 % 136 Lappland 25 % 50 % 25 % 8 Norra Finland 25 % 44 % 31 % 16 Västra och Inre Finland 17 % 24 % 59 % 29 Östra Finland 23 % 55 % 23 % 22 Sydvästra Finland 25 % 25 % 50 % 16 Södra Finland 16 % 42 % 43 % 45 Kommungruppering Stor stad 25 % 32 % 43 % 59 Urban kommun 11 % 48 % 41 % 27 Tätortskommun 17 % 43 % 40 % 35 Landsbygdskommun 20 % 40 % 40 % 15 Studerande 99 22 % 37 % 41 % 27 100 199 27 % 35 % 38 % 26 200 399 20 % 50 % 30 % 20 400 15 % 38 % 47 % 60 Psykologer finns bättre tillgängliga i stora gymnasier. Hur väl psykologtjänsterna är tillgängliga skiljer sig inte mellan yrkesläroanstalter i städer och i landsbygdskommuner. Psykologtjänster finns i 41 procent av yrkesläroanstalterna. Tillgängligheten är sämst i Östra Finland, Norra Finland och Lappland, medan den är bäst i Västra och Inre Finland. Det finns emellertid ingen skillnad i tillgången till psykologtjänster mellan stads- och landsbygdskommunerna. Dessutom verkar läroanstaltens storlek inte ha någon betydelse för tillgången till dessa tjänster, med undantag för yrkesläroanstalter med 200 399 studerande, där tillgången är sämre. 6 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

3. Kuratorstjänster 3.1. Skolkuratorstjänster i grundskolorna Tabell 4. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolkurator eller socialarbetare under läsåret 2010 2011? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 2 % 11 % 87 % 2 061 Lappland 3 % 13 % 83 % 90 Norra Finland 4 % 13 % 83 % 201 Västra och Inre Finland 2 % 7 % 91 % 554 Östra Finland 3 % 14 % 83 % 235 Sydvästra Finland 1 % 16 % 83 % 290 Södra Finland 1 % 9 % 90 % 670 Kommungruppering Stor stad 1 % 7 % 92 % 603 Urban kommun 2 % 12 % 85 % 386 Tätortskommun 1 % 9 % 89 % 475 Landsbygdskommun 3 % 15 % 81 % 597 Typ av skola Årskurs 1 6 3 % 14 % 83 % 1 312 Årskurs 7 9 1 % 3 % 93 % 304 Antal elever Under 50 3 % 18 % 78 % 455 50 99 2 % 17 % 81 % 316 100 299 2 % 9 % 89 % 753 300 499 1 % 4 % 95 % 415 500 eller mer 0 % 1 % 99 % 122 Undervisningsspråk Finska 2 % 11 % 88 % 1 881 Svenska 1 % 12 % 87 % 180 I grundskolorna är skolkuratorstjänsterna i stort sett lika tillgängliga i hela Finland. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 7

Kuratorstjänster är tillgängliga i 87 procent av grundskolorna. Tillgången till kuratorstjänster i grundskolorna är ganska lika över hela landet, men den är ändå bäst i Södra Finland. Tillgången till dessa tjänster är likaså något bättre i mer tätbefolkade områden än på landsbygden, och även i årskurserna 7 9 är tillgången bättre än i de lägre årskurserna. I stora skolor är tillgången bättre än i mindre skolor. 3.2. Kuratorstjänster i gymnasierna Tabell 5. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en kurator eller socialarbetare under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 4 % 23 % 74 % 330 Lappland 11 % 16 % 73 % 19 Norra Finland 0 % 16 % 84 % 37 Västra och Inre Finland 1 % 20 % 78 % 83 Östra Finland 7 % 20 % 72 % 44 Sydvästra Finland 4 % 30 % 66 % 46 Södra Finland 4 % 26 % 70 % 101 Kommungruppering Stor stad 5 % 37 % 58 % 111 Urban kommun 2 % 31 % 67 % 49 Tätortskommun 3 % 10 % 87 % 67 Landsbygdskommun 3 % 12 % 85 % 103 Studerande 99 5 % 11 % 84 % 80 100 199 1 % 14 % 86 % 94 200 399 5 % 26 % 69 % 96 400 3 % 47 % 50 % 60 Kuratorstjänster är tillgängliga i 74 procent av gymnasierna. I motsats till psykologtjänsterna är tillgången till kuratorstjänster i gymnasiet bäst i Västra och Inre Finland samt i Norra Finland och sämst i Södra Finland och i Sydvästra Finland. Likaså är tillgången till dessa tjänster sämre i stora städer och bättre i urbana kommuner och landsbygdskommuner. Kuratorer finns bättre tillgängliga i gymnasier i urbana kommuner och i landsbygdskommuner än i stora städer. 8 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

3.3. Kuratorstjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 6. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en kurator eller socialarbetare under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 10 % 19 % 71 % 141 Lappland 14 % 43 % 43 % 7 Norra Finland 12 % 29 % 59 % 17 Västra och Inre Finland 9 % 22 % 69 % 32 Östra Finland 9 % 13 % 78 % 23 Sydvästra Finland 12 % 12 % 77 % 17 Södra Finland 9 % 16 % 76 % 45 Kommungruppering Stor stad 13 % 25 % 62 % 61 Urban kommun 3 % 13 % 83 % 30 Tätortskommun 9 % 11 % 80 % 35 Landsbygdskommun 13 % 27 % 60 % 15 Studerande 99 22 % 48 % 29 % 27 100 199 12 % 40 % 48 % 25 200 399 10 % 15 % 75 % 20 400 3 % 2 % 95 % 66 Kuratorstjänster är tillgängliga i 71 procent av yrkesläroanstalterna. Tillgången till kuratorstjänster är sämst i Lappland och Norra Finland och bäst i Östra och Sydvästra Finland. Tillgången till dessa tjänster är bäst i urbana kommuner och tätortskommuner och sämst i stora städer och landsbygdskommuner. Tillgången till kuratorstjänster är anmärkningsvärt dålig i små yrkesläroanstalter, medan den i läroanstalter med över 400 studerande är nästan 100 procent. Kuratorstjänster finns tillgängliga i nästan 100 procent av de stora yrkesläroanstalterna. 100 % DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 9

4. Hälsovårdstjänster 4.1. Skolhälsovårdstjänster i grundskolorna Tabell 7. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolhälsovårdare under läsåret 2010 2011? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 0 % 0 % 99 % 2 077 Lappland 1 % 2 % 96 % 91 Norra Finland 1 % 0 % 99 % 203 Västra och Inre Finland 0 % 0 % 100 % 555 Östra Finland 0 % 0 % 100 % 238 Sydvästra Finland 0 % 0 % 100 % 293 Södra Finland 0 % 0 % 100 % 675 Kommungruppering Stor stad 0 % 0 % 99 % 606 Urban kommun 0 % 0 % 100 % 389 Tätortskommun 0 % 0 % 100 % 478 Landsbygdskommun 0 % 0 % 99 % 604 Typ av skola Årskurs 1 6 0 % 0 % 100 % 1 324 Årskurs 7 9 0 % 0 % 100 % 305 Antal elever Under 50 1 % 1 % 99 % 460 50 99 0 % 0 % 100 % 320 100 299 0 % 0 % 100 % 758 300 499 0 % 0 % 100 % 417 500 eller mer 0 % 0 % 100 % 122 Undervisningsspråk Finska 0 % 0 % 100 % 1 895 Svenska 1 % 1 % 99 % 182 Hälsovårdstjänster är tillgängliga i nästan alla skolor och läroanstalter, oberoende av utbildningsform. 10 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

Enligt datainsamlingen finns skolhälsovårdstjänster tillgängliga i alla grundskolor i Finland med undantag av några skolor i Lappland. 4.2. Hälsovårdstjänster i gymnasierna Tabell 8. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av hälsovårdare under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 1 % 0 % 99 % 343 Lappland 5 % 0 % 95 % 19 Norra Finland 0 % 0 % 100 % 38 Västra och Inre Finland 0 % 0 % 100 % 86 Östra Finland 0 % 0 % 100 % 45 Sydvästra Finland 2 % 0 % 98 % 46 Södra Finland 1 % 0 % 99 % 109 Kommungruppering Stor stad 0 % 0 % 100 % 118 Urban kommun 0 % 0 % 100 % 52 Tätortskommun 1 % 0 % 98 % 68 Landsbygdskommun 2 % 0 % 98 % 105 Studerande 99 1 % 0 % 99 % 81 100 199 1 % 0 % 99 % 98 200 399 1 % 0 % 99 % 99 400 0 % 0 % 100 % 65 Liksom i grundskolorna finns det hälsovårdstjänster tillgängliga i praktiskt taget alla gymnasier. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 11

4.3. Hälsovårdstjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 9. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av hälsovårdare under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 5 % 0 % 95 % 146 Lappland 13 % 0 % 88 % 8 Norra Finland 6 % 0 % 94 % 18 Västra och Inre Finland 6 % 0 % 94 % 33 Östra Finland 9 % 0 % 91 % 23 Sydvästra Finland 6 % 0 % 93 % 17 Södra Finland 2 % 0 % 97 % 47 Kommungruppering Stor stad 11 % 0 % 89 % 63 Urban kommun 0 % 0 % 100 % 32 Tätortskommun 0 % 0 % 100 % 35 Landsbygdskommun 6 % 0 % 94 % 16 Studerande 99 14 % 0 % 85 % 28 100 199 8 % 0 % 92 % 26 200 399 5 % 0 % 96 % 21 400 1 % 0 % 99 % 68 Hälsovårdstjänster finns tillgängliga i alla yrkesläroanstalter som svarade på den här frågan. 12 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

5. Läkartjänster 5.1. Skolläkartjänster i grundskolorna Tabell 10. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av skolläkare under läsåret 2010 2011? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 11 % 9 % 80 % 2 035 Lappland 12 % 20 % 67 % 88 Norra Finland 8 % 9 % 83 % 200 Västra och Inre Finland 12 % 11 % 76 % 543 Östra Finland 4 % 4 % 91 % 232 Sydvästra Finland 11 % 12 % 77 % 288 Södra Finland 14 % 6 % 80 % 662 Kommungruppering Stor stad 10 % 7 % 83 % 593 Urban kommun 13 % 7 % 79 % 384 Tätortskommun 12 % 10 % 78 % 471 Landsbygdskommun 10 % 11 % 78 % 587 Typ av skola Årskurs 1 6 14 % 11 % 75 % 1 289 Årskurs 7 9 5 % 4 % 91 % 304 Antal elever Under 50 13 % 13 % 74 % 446 50 99 16 % 14 % 69 % 306 100 299 12 % 8 % 81 % 746 300 499 7 % 5 % 88 % 415 500 eller mer 2 % 4 % 94 % 122 Undervisningsspråk Finska 12 % 9 % 80 % 1 859 Svenska 6 % 11 % 82 % 176 Skolläkartjänsterna är bättre tillgängliga i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6. De är också bättre tillgängliga i stora än i små skolor. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 13

I medeltal i 80 procent av grundskolorna finns skolläkartjänster tillgängliga. Tillgången till dessa tjänster är bäst i skolorna i Östra Finland och sämst i Lappland. Kommuntypen inverkar inte på tillgången till skolläkartjänster. Tillgången är emellertid klart bättre i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6 och bättre i större skolor än i mindre skolor. 5.2. Läkartjänster i gymnasierna Tabell 11. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en läkare under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 8 % 5 % 86 % 339 Lappland 16 % 0 % 84 % 19 Norra Finland 8 % 14 % 79 % 37 Västra och Inre Finland 6 % 4 % 91 % 85 Östra Finland 9 % 4 % 87 % 45 Sydvästra Finland 13 % 4 % 82 % 46 Södra Finland 7 % 5 % 89 % 107 Kommungruppering Stor stad 5 % 6 % 89 % 116 Urban kommun 12 % 4 % 85 % 51 Tätortskommun 7 % 6 % 87 % 67 Landsbygdskommun 10 % 4 % 86 % 105 Studerande 99 19 % 4 % 78 % 81 100 199 5 % 3 % 92 % 98 200 399 6 % 7 % 87 % 96 400 3 % 6 % 91 % 64 Läkartjänster är ungefär lika tillgängliga i alla gymnasier i hela landet. I medeltal i 86 procent av gymnasierna finns läkartjänster tillgängliga. De regionala skillnaderna är ganska små. Tillgången till läkartjänster är sämst i Norra Finland och bäst i Västra och Inre Finland. Det finns inga betydande skillnader mellan stora städer och landsbygdskommuner. I de allra minsta gymnasierna förefaller tillgången att vara sämre än i de större gymnasierna. 14 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

5.3. Läkartjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 12. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en läkare under läsåret 2011 2012? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 16 % 14 % 70 % 143 Lappland 38 % 0 % 63 % 8 Norra Finland 12 % 29 % 59 % 17 Västra och Inre Finland 18 % 6 % 76 % 33 Östra Finland 13 % 26 % 61 % 23 Sydvästra Finland 12 % 6 % 83 % 17 Södra Finland 16 % 13 % 71 % 45 Kommungruppering Stor stad 28 % 3 % 68 % 61 Urban kommun 6 % 13 % 81 % 31 Tätortskommun 6 % 23 % 71 % 35 Landsbygdskommun 13 % 38 % 50 % 16 Studerande 99 32 % 14 % 54 % 28 100 199 20 % 20 % 60 % 25 200 399 10 % 30 % 60 % 20 400 10 % 7 % 82 % 67 Läkartjänster är bäst tillgängliga i de största yrkesläroanstalterna. Enligt datainsamlingen har läkartjänster ordnats i 70 procent av yrkesläroanstalterna. Det finns vissa regionala variationer i tillgången till tjänster. Tillgången till läkartjänster är bäst i Sydvästra Finland och sämst i Norra Finland. De som svarade på enkäten i stora städer valde ovanligt ofta alternativet Uppgifter saknas. Läkartjänster verkar finnas bäst till förfogande i stora läroanstalter med över 400 studerande. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 15

6. Fördelningen av tid som använts för mångprofessionell elev- och studerandevård per uppgift I detta kapitel presenteras de resultat som erhölls i datainsamlingen rörande hur mycket av den mångprofessionella elev- och studerandevården som under läsåret 2011 2012 användes för olika uppgifter. Svaren redovisas separat för varje utbildningsform. 6.1. Grundskolor I 40 procent av grundskolorna används 10 25 procent av den totala tiden inom elevvården för allmänna frågor som gäller elevernas välbefinnande och stödet för inlärningen. Sammanlagt 83 procent av de skolor som svarade på enkäten använder mindre än hälften av arbetstiden för den här verksamheten. I årskurserna 7 9 tycks man använda mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i större skolor mer tid än i mindre skolor. Av grundskolorna meddelade 36 procent att de använder över 75 procent av arbetstiden inom elevvården för elevvårdsfrågor som gäller enskilda elever. Av de skolor som svarade på enkäten använder 81 procent minst cirka hälften av arbetstiden för den här verksamheten och endast två procent använder mindre än 10 procent av arbetstiden. I årskurserna 7 9 tycks man använda något mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i större skolor mer tid än i mindre skolor. Oberoende av utbildningsform, används mest arbetstid inom elev- och studerandevården för frågor som gäller enskilda elever eller studerande. 16 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

Över hälften (56 %) av grundskolorna svarade att de använder mindre än 10 procent av arbetstiden för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom det mångprofessionella elevvårdsarbetet. Dessutom använder 7 procent av de skolor som svarade på enkäten ingen arbetstid alls för den här verksamheten. I årskurserna 1 6 används något mer arbetstid för den här uppgiften än i årskurserna 7 9, och i större skolor används mer tid än i mindre skolor. 6.2. Gymnasier Cirka en femtedel (19 %) av gymnasierna svarade att de använder under 10 procent av den totala tiden inom studerandevården för allmänna frågor som gäller studerandenas välbefinnande och stödet för inlärningen. Av de läroanstalter som svarade på enkäten använder 84 procent mindre än hälften av arbetstiden för den här verksamheten. Svaren visade att skillnaderna mellan regionerna och mellan kommuntyperna är större i gymnasierna än i grundskolorna. I stora gymnasier används mer arbetstid för den här uppgiften än i mindre gymnasier. Knappt två tredjedelar av gymnasierna använder omkring 55 75 procent eller över 75 procent av den totala tiden inom studerandevården till studerandevårdsfrågor som gäller enskilda studerande. De regionala skillnader som svaren visar på är mycket små, men i Östra och Sydvästra Finland används lite mer tid för den här uppgiften än i övriga Finland. I gymnasierna på större orter används mer tid för den här uppgiften än i landsbygdskommuner, och i stora gymnasier lite mer tid än i små gymnasier. Av gymnasierna använder något över hälften (54 %) under 10 procent av den totala tiden inom studerandevården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom den mångprofessionella studerandevården. En tiondel av gymnasierna använder ingen tid alls för den här verksamheten. Inte ett enda av de gymnasier som svarade på enkäten använder mer än 45 procent av arbetstiden inom studerandevården för den här uppgiften. De regionala skillnader som svaren visar på är ganska små, men det verkar som om man i Norra Finland använder lite mer arbetstid för den här uppgiften än i Oberoende av utbildningsform används oftast under 10 procent av den totala tiden inom elev- och studerandevården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom det mångprofessionella elevoch studerandevårdsarbetet. <10 % DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 17

övriga landet. Detsamma gäller städer jämfört med landsbygdskommuner och större gymnasier jämfört med små. 6.3. Yrkesläroanstalter Av yrkesläroanstalterna svarade 43 procent att de använder 10 25 procent av den totala tiden inom studerandevården för allmänna frågor som gäller studerandenas välbefinnande och stödet för inlärningen. Av de läroanstalter som svarade på enkäten använder 79 procent mindre än hälften av arbetstiden och bara en procent mer än 75 procent av arbetstiden för den här verksamheten. Svaren visade att skillnaderna mellan regionerna och mellan kommuntyperna är större än i fråga om gymnasierna och grundskolorna. Det verkar som om särskilt läroanstalter med 200 399 studerande inte satsar så mycket på den här uppgiften. Något över en tredjedel av yrkesläroanstalterna (34 %) svarade att de använder cirka 55 75 procent av den totala tiden inom studerandevården för behandling av studerandevårdsfrågor som gäller enskilda studerande. Omkring två tredjedelar av de läroanstalter som svarade på enkäten använder minst cirka hälften av arbetstiden för den här verksamheten och endast 7 procent använder mindre än 10 procent av arbetstiden. I Östra och Sydvästra Finland används något mer tid för den här uppgiften än i övriga Finland. Skillnaderna mellan de olika kommuntyperna är små, men i landsbygdskommunerna satsar man något mindre på den här uppgiften. I de större läroanstalterna däremot satsar man mer tid på det här än i mindre läroanstalter. Av yrkesläroanstalterna använder 43 procent under 10 procent av arbetstiden för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom den mångprofessionella studerandevården. Sammanlagt 84 procent av de läroanstalter som svarade på enkäten använder mindre än 25 procent av arbetstiden för den här verksamheten. Enligt svaren avsätts i Sydvästra och Södra Finland något mer tid för den här uppgiften än i övriga delar av landet. I landsbygdskommunerna verkar man använda något mindre arbetstid för uppgiften än i städerna, och i de minsta läroanstalterna mindre tid än i de större. I förhållande till grundskolorna och gymnasierna använder yrkesläroanstalterna mer av arbetstiden inom studerandevården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom den mångprofessionella studerandevården. 18 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

7. Sammandrag Psykologtjänster finns tillgängliga i 81 procent av grundskolorna, i 69 procent av gymnasierna och i 41 procent av yrkesläroanstalterna. Tillgången till psykologtjänster är klart bättre i Södra och Västra Finland än i övriga landet. Tillgången till dessa tjänster är bättre i städer än i landsbygdskommuner, men när det gäller yrkesläroanstalterna påverkar kommuntypen inte tillgången. Inom den grundläggande utbildningen är skillnaden mellan årskurserna 1 6 och årskurserna 7 9 liten, men ju fler elever i skolan, desto bättre är tillgången till psykologtjänster. Detsamma gäller gymnasierna, men inom yrkesutbildningen verkar läroanstaltens storlek inte ha någon inverkan. Kuratorstjänster finns tillgängliga i 87 procent av grundskolorna, i 74 procent av gymnasierna och i 71 procent av yrkesläroanstalterna. I grundskolorna är tillgången till kuratorstjänster på samma nivå i hela landet. I gymnasierna är skillnaderna mellan regionerna större. I motsats till psykologtjänsterna är tillgången till kuratorstjänster sämst i gymnasierna i Södra och Sydvästra Finland. Däremot är tillgången till kuratorstjänster i yrkesläroanstalterna sämst i Lappland och Norra Finland och bäst i Östra och Sydvästra Finland. I grundskolorna är tillgången till kuratorstjänster något bättre i mer tätbefolkade områden. I gymnasierna är tillgången sämst i stora städer. Inom yrkesutbildningen är tillgången bäst i urbana kommuner och tätortskommuner. Tillgången till kuratorstjänster för grundskoleleverna är något bättre i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6. Likaså är den bättre i större skolor än i mindre skolor. Tillgången till kuratorstjänster är bättre i små än i stora gymnasier. I små yrkesläroanstalter är tillgången till kuratorstjänster anmärkningsvärt dålig, men i stora läroanstalter är tillgången nästan hundraprocentig. 81 % 69 % 41 % DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 19

Hälsovårdstjänster finns tillgängliga i nästan alla grundskolor och gymnasier. Inom yrkesutbildningen var antalet Uppgifter saknas -svar i enkäten ganska stor, men i praktiken har de studerande tillgång till dessa tjänster i nästan alla yrkesläroanstalter. Skolläkartjänster finns tillgängliga i 80 procent av grundskolorna, men regionalt varierar tillgången något. Tillgången till dessa tjänster är bäst i skolorna i Östra Finland och sämst i Lappland. Läkartjänster finns tillgängliga i 86 procent av gymnasierna, och skillnaderna mellan regionerna är ganska små. Tillgången till läkartjänster är ungefär lika god i alla kommuntyper. Tillgången till skolläkartjänster är klart bättre i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6 och bättre i större skolor än i mindre skolor. Det verkar som att tillgången till läkartjänster är något sämre i de minsta gymnasierna än i de större gymnasierna. Enligt datainsamlingen finns läkartjänster tillgängliga i 70 procent av yrkesläroanstalterna. Det finns vissa regionala variationer i tillgången till dessa tjänster. Tillgången är bäst i Sydvästra Finland och sämst i Norra Finland. Inga stora skillnader i tillgång finns mellan städer och landsbygd. Det tycks vara så att tillgången till läkartjänster är bäst i yrkesläroanstalter med över 400 studerande. Av grundskolorna använder 83 procent, av gymnasierna 84 procent och av yrkesläroanstalterna 79 procent mindre än hälften av arbetstiden för allmänna frågor som gäller elevernas eller studerandenas välbefinnande och stödet för inlärningen. I årskurserna 7 9 används mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i stora skolor används mer tid än i mindre skolor. I stora gymnasier satsas mer på den här uppgiften än i mindre gymnasier. Svaren visade att skillnaderna mellan regionerna och mellan kommuntyperna är större i yrkesläroanstalterna än i gymnasierna och i grundskolorna. 20 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

Av grundskolorna använder 81 procent mer än hälften av arbetstiden inom elevvården för elevvårdsfrågor som gäller enskilda elever. I årskurserna 7 9 tycks man använda något mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i större skolor mer än i mindre skolor. Av de gymnasier som svarade på enkäten använder 74 procent och av yrkesläroanstalterna 67 procent mer än hälften av arbetstiden för studerandevårdsfrågor som gäller enskilda studerande. Av de grundskolor som svarade på enkäten använder 63 procent mindre än 10 procent av arbetstiden inom elevvården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom det mångprofessionella elevvårdsarbetet. I årskurserna 1 6 satsas något mer på den här uppgiften än i de övre årskurserna. Av de gymnasier som svarade på enkäten använder 64 procent mindre än 10 procent av arbetstiden inom studerandevården för den här uppgiften. Sammanlagt 84 procent av de yrkesläroanstalter som svarade på enkäten använder mindre än 25 procent av arbetstiden inom studerandevården för den här uppgiften. I landsbygdskommunerna verkar man använda något mindre arbetstid för uppgiften än i städerna. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 21

Anteckningar 22 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG

Sammandraget baserar sig på Utbildningsstyrelsens publikation: Keskeisten oppilas- ja opiskelijahuoltopalveluiden saavutettavuus ja moniammatillinen yhteistyö. Tilannekatsaus toukokuu 2013. Muistiot 2013:3. Författare Heidi Peltonen och Riku Honkasalo. Utbildningsstyrelsen publicerar lägesöversikter om aktuella utbildningspolitiska teman. Lägesöversikterna är koncentrerade litteraturöversikter, som innehåller relevant forsknings-, statistikoch indikatorinformation. Målet med lägesöversikterna är att förbättra kunskapsunderlaget för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen och för beslutsfattandet. www.oph.fi/tilannekatsaukset Utbildningsstyrelsen PB 380 00531 Helsingfors 029 533 1000 www.utbildningsstyrelsen.fi Informationsmaterial 2013:7 I Bilder: Shutterstock I Ombrytning: Innocorp Oy I Tryck: Kopijyvä Oy