SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

Transkript

1 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG LÄGESÖVERSIKT MAJ 2016

2 Utbildningsstyrelsens lägesöversikter som utkommit tidigare: Tieto- ja viestintätekniikka opetuskäytössä. Välineet, vaikuttavuus ja hyödyt. Tilannekatsaus toukokuu Muistiot 2011:2. Kielten tarjonta ja kielivalintojen perusteet perusopetuksessa. Tilannekatsaus joulukuu Muistiot 2011:3. Författare: Teija Kangasvieri, Elisa Miettinen, Pirkko Kukkohovi och Marita Härmälä. Aivot, oppimisen valmiudet ja koulunkäynti. Neuro- ja kognitiotieteellinen näkökulma. Tilannekatsaus tammikuu Muistiot 2012:1. Redaktörer: Teija Kujala, Christina M. Krause, Nina Sajaniemi, Maarit Silvén, Timo Jaakkola & Kari Nyyssölä. Koulutuksen järjestäminen kohti 2020-lukua. Kuntarakenteen, oppilaitosverkoston ja ohjauksen nykytilanne sekä kehitysnäkymät. Tilannekatsaus huhtikuu Muistiot 2012:2. Författare: Riku Honkasalo & Kari Nyyssölä. Muuttuva oppilaitosjohtaminen. Tilannekatsaus toukokuu Muistiot 2012:3. Författare: Jukka Alava, Leena Halttunen och Mika Risku. Opetussuunnitelma opettajankoulutuksessa. Opetussuunnitelman käsittely opettajankoulutusten opetussuunnitelmissa. Tilannekatsaus kesäkuu Muistiot 2012:4. Författare: Erja Vitikka, Jaanet Salminen & Tiina Annevirta. Motion och lärande. Lägesöversikt oktober Promemorior 2012:5. Författare: Heidi Syväoja, Marko Kantomaa, Kaarlo Laine, Timo Jaakkola, Kirsi Pyhältö och Tuija Tammelin. Koulu nuorten näkemänä ja kokemana. Tutkimusinventaari: Nuorisotutkimukset nuorten koulukokemuksista. Tilannekatsaus marraskuu Muistiot 2012:6. Författare: Tomi Kiilakoski. Muuttuvat kunnat koulutuksen järjestäjinä. Nykytilanne ja avoin tulevaisuus. Tilannekatsaus tammikuu Muistiot 2013:1. Författare: Riku Honkasalo. Ammatillisen koulutuksen ja tutkintojärjestelmän kehittäminen. Tilannekatsaus maaliskuu Muistiot 2013:2. Författare: Sakari Ahola och Aino Anttila. Mångprofessionellt samarbete och tillgång till centrala elev- och studerandevårdstjänster. Lägesöversikt maj Promemorior 2013:3. Författare: Heidi Peltonen & Riku Honkasalo. Osaaminen kestävällä perustalla. Suomen PISA-tulosten kehitys vuosina Tilannekatsaus helmikuu Författare: Jouni Välijärvi. Kunnat koulutuksen kehittäjinä. Tutkimus koulutoimen näkymisestä kuntien strategioissa ja pedagogisen osaamisen vaikutuksesta kuntien johtamiseen. Tilannekatsaus toukokuu Författare: Pasi-Heikki Rannisto och Anni Liski. Opettajankoulutuksen tilannekatsaus. Tilannekatsaus marraskuu Muistiot 2014:4. Redaktörer: Seija Mahlamäki-Kultanen, Anneli Lauriala, Asko Karjalainen, Anneli Rautiainen, Mari Räkköläinen, Elisa Helin, Petri Pohjonen & Kari Nyyssölä. Mitä tarkoittaa ammatillisen koulutuksen työelämävastaavuus? Tilannekatsaus marraskuu Raportit ja selvitykset 2015:7. Författare: Leo Aarnio & Suvi Pulkkinen. 2 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

3 Inledning Lägesöversikten Småbarnspedagogiken gör skillnad samlar de viktigaste resultaten av forskningen kring småbarnspedagogikens effekter. I översikten behandlas olika dimensioner av effekterna samt småbarnspedagogikens kvalitet och deltagande som förutsättningar för en slagkraftig verksamhet. Den lyfter också fram internationella rekommendationer som berör småbarnspedagogiken. I den senare delen av översikten ligger fokus på den finländska småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogikens nuläge och riktlinjerna för utvecklingen beskrivs med utgångspunkt i forskningen och rekommendationer. SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG 3

4 De många dimensionerna av småbarnspedagogikens effekter Småbarnsåldern är ett viktigt skede i livet, då barn lever och utvecklas som en del av sin omgivning och samhället omkring dem. Deltagande i småbarnspedagogiken har blivit en viktig del av livet för dagens barn. Samtidigt har man alltmer kommit till insikt om att en kvalitativ småbarnspedagogik har en positiv inverkan på både individer och samhället. Småbarnspedagogikens effekter kan granskas ur många olika synvinklar. Satsningar på småbarnspedagogiken motiveras ofta med att de är en investering i framtiden. Det centrala är vilka färdigheter småbarnspedagogiken ger barnen inför skolgången och på lång sikt för arbetslivet och samhället. Den här aspekten har varit viktig med tanke på småbarnspedagogikens ställning. Om man betraktar småbarnspedagogiken som enbart en ekonomisk investering blir granskningen för ensidig. De som kritiserar betoningen på framtiden poängterar i stället barndomens egenvärde som grund för investeringarna i småbarnspedagogiken. Barn är värdefulla i sig, inte enbart som framtida medborgare och arbetstagare. Ur samhällets synvinkel är den arbetskraftspolitiska uppgiften väsentlig, men de mekanismer som producerar en jämlik småbarnspedagogik och ett mänskligt kapital är också viktiga. Ur individens synvinkel är utvecklingen i sin tur förknippad med livskvalitet och med observerbara förändringar i de kognitiva och sociala färdigheterna. I figuren intill anges de ovan nämnda dimensionsionerna av småbarnspedagogikens effekter. Småbarnspedagogiken som stöd för barnens utveckling, lärande och välbefinnande Småbarnsåldern är en intensiv period av utveckling och lärande. De mest centrala utvecklingsmässiga förändringarna sker redan före skolåldern. Därför har det som händer i barnens liv under den tiden stor betydelse med tanke på deras liv både för stunden och för framtiden. I vardagen inom den småbarnspedagogiska verksamheten är speciellt kamratrelationerna, leken samt den fysiska aktiviteten viktiga för barnen. Meningsfulla aktiviteter tillsammans med vänner skapar välbefinnande. Man har kunnat konstatera att småbarnspedagogiken är till stor nytta för utvecklingen av barnens språkliga och kognitiva färdigheter. Att delta i småbarnspedagogisk verksamhet har konstaterats förbättra skolmognaden och framgången senare 4 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

5 Nuläge Framtid Individ Barnens livskvalitet Kamratrelationer Lära sig nya saker och färdigheter Det mänskliga kapitalets tillväxt Framgång i studierna och (arbets)livet Delaktighet, medborgarskap Samhälle Mäns och kvinnors möjlighet att upprätthålla rimliga levnadsförhållanden och delta i samhällslivet Barnens jämlika möjligheter till utbildning Det mänskliga kapitalets tillväxt Samlad nytta av investeringar Ett jämlikt samhälle där delaktighet skapar samhällsfred Dimensionerna av småbarnspedagogikens effekter under skoltiden. Småbarnspedagogiken har också en positiv inverkan på utvecklingen av barnens socio emotionella färdigheter. Man har lagt märke till att barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet är mer självständiga och flexibla och har en bättre koncentrationsförmåga och samarbetsförmåga samt en positivare inställning till lärande än barn som inte deltagit i småbarnspedagogisk verksamhet. Deltagandet har även konstaterats avspegla sig som ett minskat riskbeteende i ungdomen. De positiva effekterna är tydligast när det handlar om småbarnspedagogisk verksamhet i grupp, under ledning av yrkesutbildad personal. Att barnen får ta del av verksamheten redan innan de fyllt tre år verkar förbättra resultaten ytterligare. Särskilt barn som kommer från resurssvaga förhållanden har nytta av småbarnspedagogiken. SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG 5

6 Småbarnspedagogiken som stöd för välbefinnande och framgång Småbarnspedagogikens samhälleliga inverkan är delvis förknippad med vårdnadshavarnas möjligheter att delta i arbetsliv och studier. Utöver fostringsuppgiften har småbarnspedagogiken alltså också en viktig arbetskraftspolitisk och familjepolitisk funktion. Den här aspekten har traditionellt haft en framträdande roll i den finländska debatten kring småbarnspedagogiken. Tanken är att en småbarnspedagogik av hög kvalitet inte enbart utvecklar det enskilda barnets utan också hela befolkningens mänskliga kapital. Småbarnspedagogiken jämnar ut de olika förutsättningarna, som barn med olika bakgrund har, och minskar samtidigt ojämlikheten i samhället. Jämlika utbildningsmöjligheter lägger grunden för individuell framgång och samtidigt också för nationalekonomins produktivitet och tillväxt. Lärandet som sker under småbarnsåren har en bestående inverkan långt in i framtiden. Småbarnspedagogikens genomslagskraft i samhället, särskilt dess mänskliga och kostnadseffektiva dimension, är sammankopplat med dess förebyggande karaktär. Det är möjligt att korrigera problem som har uppkommit även i ett senare skede, men det arbetet är tungt för individen och ekonomiskt avsevärt dyrare än förebyggande arbete. 6 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

7 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG 7

8 Endast småbarnspedagogik av hög kvalitet ger positiva effekter Undersökningar visar att barnen, familjerna och samhället gynnas av småbarnspedagogiken på många sätt. För en positiv inverkan krävs ändå att småbarnspedagogiken är av hög kvalitet. En annan viktig faktor som påverkar resultatet är att alla barn har lika möjlighet att delta. Internationella rekommendationer uppmuntrar till utveckling av kvalitet och deltagande Småbarnspedagogikens betydelse har lyfts fram också av internationella organisationer. Sedan millennieskiftet har såväl EU som OECD och FN utarbetat rekommendationer för småbarnspedagogiken. Enligt målvärdet för EU-länderna borde 95 procent av alla barn under skolåldern som fyllt fyra år få ta del av småbarnspedagogisk verksamhet. Inom EU har man också samarbetat för att utarbeta en referensram för kvaliteten på den europeiska småbarnspedagogiken. Personalens omfattande och mångsidiga kunnande en garanti för kvaliteten Yrkesskickligheten hos personalen inom småbarnspedagogiken är en av de viktigaste faktorerna när det gäller verksamhetens kvalitet. Undersökningar visar att personalens utbildningsnivå har betydelse för barnens utveckling och lärande. En personal med en högklassig utbildning har bättre förutsättningar än andra att kommunicera på ett empatiskt och engagerande sätt som inspirerar och stödjer barnen. En annan viktig faktor är hur personalen identifierar barnens olika sätt att lära sig och deras intressen och hur de utvecklar sina egna pedagogiska metoder och lärmiljöer på ett sätt som stödjer lärandet. Småbarnspedagogiken ska beakta barnens utveckling som helhet och erbjuda dem olika slags möjligheter att leka, utforska, uttrycka sig och skapa mening. Gruppstorlek och relationstal som kvalitetsfaktorer Även gruppstorleken och antalet barn i förhållande till antalet vuxna påverkar småbarnspedagogikens kvalitet. De påverkar i synnerhet kommunikationsmiljön, som i sin tur är viktig för de vuxna i deras arbete och för barnens välbefinnande, lärande och utveckling. Gruppstorlekens betydelse är störst för mindre barn och barn som behöver särskild omsorg. Varken gruppstorleken eller antalet barn i förhållande till antalet vuxna kan förklara kvaliteten, utan det väsentliga är samverkan med personalens kunnande. 8 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

9 Den finländska småbarnspedagogikens nuläge I det finländska systemet för småbarnspedagogik ingår daghem, familjedagvård och så kallad övrig småbarnspedagogisk verksamhet. De olika verksamhetsformerna skiljer sig från varandra som småbarnspedagogiska miljöer både fysiskt, funktionellt och socialt. Kommunerna har ansvaret för att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och de har organiserat tjänsterna, handledningen och administrationen på många olika sätt. Lagen om småbarnspedagogik och de politiska förändringarna Det långvariga arbetet med reformen av lagstiftningen som berör småbarnspedagogiken fortskred när lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft i augusti I den nya lagen avses med småbarnspedagogik en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG 9

10 betonas. Det är första gången som pedagogiken nämns separat i den finländska lagstiftningen. Det handlar om en avsevärd förändring i fråga om målformuleringen. I lagen betonas tydligare än förut barnets uppväxt och utveckling och för första gången behandlas främjandet av barnets lärande. I målen för småbarnspedagogiken ingår att trygga utbildningsmässig jämlikhet och likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik. Lagen betonar barnens sociala utveckling, kamratrelationer och delaktighet samt samarbetet med föräldrarna. Målen har ett nära samband med småbarnspedagogikens kvalitet. Lagens målsättning motsvarar den internationella tolkningen att småbarnspedagogiken är en del av utbildningssystemet och att barnen har rätt till den småbarnspedagogiska verksamheten. Den senaste tidens linjedragningar har emellertid fört politiken kring småbarnspedagogiken i en annan riktning. Åtgärderna för att begränsa den subjektiva rätten till 20 timmar, ändra antalet barn i förhållande till antalet vuxna samt höja klientavgifterna är förvirrande med tanke på lagens syften. Anspråkslöst deltagande i småbarnspedagogiken och finansiellt stöd för barnvård hemma beskriver situationen i Finland Politiken kring barnvården i Finland har länge präglats av ett slags dualism. Å ena sidan uppmuntrar staten och kommunerna till hemvård av barnen med finansiella stöd. Å andra sidan betonar barnens subjektiva rätt till småbarnspedagogik indirekt tjänstens fostrande betydelse och styr dess användning. Deltagandet i småbarnspedagogiken i Finland håller en internationellt sett låg nivå, och Finland ligger långt efter målet för deltagande i småbarnspedagogiken som ställts upp för EU-länderna. Det låga deltagandet i småbarnspedagogiken kan till största delen förklaras med det finländska systemet för barnvård som helhet. En stor del av alla barn under tre år vårdas hemma med hjälp av hemvårdsstöd. Stödsystemet möjliggör även hemvård av äldre syskon, vilket innebär att det finns många 3 5-åringar som inte tar del av den småbarnspedagogiska verksamheten. Hemvårdsstödets starka ställning verkar problematisk i ljuset av forskningen. Bland annat finns det en risk för att individuella behov i fråga om lärande, utveckling och eventuellt stöd inte identifieras tillräckligt tidigt hos de barn som inte tar del av småbarnspedagogisk verksamhet. Ett annat problem är att användningen av hemvårdsstödet fördelas ojämnt. Trots att många olika slags familjer utnyttjar hemvårdsstödet, används det mest av kvinnor med låg utbildning och sämre ställning på arbetsmarknaden. Mammor med invandrarbakgrund använder hemvårdsstödet längre än andra mammor. Det har emellertid visat sig att just de barn som kommer från resurssvaga förhållanden har den största nyttan av småbarnspedagogiken. Detta är ett argument för barnens jämlika deltagande i 10 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

11 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG 11

12 småbarnspedagogiken. I den finländska debatten kring småbarnspedagogiken hamnar frågor om utbildningsmässig jämlikhet och småbarnspedagogikens effekter i skymundan. Planerna för småbarnspedagogik som förmedlande dokument mellan lagstiftningens styrning och yrkespraxis Den finländska planen för småbarnspedagogik grundar sig på en integrerad småbarnspedagogik enligt educare-modellen, som är en holistisk modell som betonar barnets utveckling som helhet. I internationella analyser betraktas det som en styrka att vård och undervisning genomförs som en sammanhängande helhet. Grunderna för planen för småbarnspedagogik har i uppdrag att omvandla lagens syften till läroplanspedagogiska texter som styr genomförandet av småbarnspedagogiken. Utbildningsstyrelsen bereder grunderna för planen för småbarnspedagogik. I och med lagen om småbarnspedagogik är grunderna numera en norm i stället för de tidigare rekommendationerna. Det handlar om en stor förändring som kräver pedagogisk ledning för att kunna genomföras. Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogik har en viktig ställning med tanke på att implementera målen i praktiken. En av utmaningarna med planeringen av småbarnspedagogiken är de olika verksamhetsformernas förutsättningar att uppfylla de mål som ställts upp för småbarnspedagogiken. Verksamhetsformerna skiljer sig från varandra på många sätt. Bland annat personalstrukturen och personalens utbildningsnivå, lärmiljöerna och resurserna varierar mellan olika verksamhetsformer. Det är motiverat, både med tanke på hur småbarnspedagogikens mål kan uppnås och hur personalen ska orka i arbetet, att reflektera kring hur dessa skillnader kan beaktas i planerna för småbarnspedagogik på lokal nivå. Frågan är väsentlig också med tanke på barnens jämlika ställning. En kompetent personal säkerställer att småbarnspedagogikens mål uppfylls Som styrkor inom småbarnspedagogiken i Finland har OECD i sin granskning betonat personalens utbildningsnivå samt förhållandet mellan antalet vuxna och barn. Andra positiva faktorer är att branschen är lockande och att personalen har goda möjligheter till fortbildning. Behov av utveckling finns exempelvis inom småbarnspedagogikens ledarskapsutbildning. Delegationen för småbarnsfostran har för sin del konstaterat att utveckling behövs bland annat när det gäller den pedagogiska kompetensen, ledarskap, beaktande av barnens och familjernas behov av stöd, barnens delaktighet samt kompetens när det gäller kultur- och genusfrågor. Den omfattande utvärderingen av utbildningen inom småbarnspedagogiken som genomfördes på nationell nivå i början av decenniet fäste också uppmärksamhet vid många utvecklingsobjekt med 12 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

13 anknytning till bland annat den pedagogiska kompetensen inom småbarnspedagogiken och det mångprofessionella samarbetet. Den ökade invandringen medför i sin tur ett behov av mera substans om kulturell mångfald i utbildningen. I utvärderingen visade det sig att utbildningen inom småbarnspedagogiken var splittrad och förhållandet mellan utbildningsstrukturen och yrkesstrukturen var oklart. Utvärderingsgruppen rekommenderade att man skapar klarhet i utbildnings- och yrkesstrukturen samt att nybörjarplatserna inom de olika utbildningarna granskas som helhet. Att stärka kontinuiteten mellan grundutbildningen och fortbildningen inom småbarnspedagogiken ingick också i rekommendationerna. Mångprofessionalitet en styrka och ett dilemma Ett utmärkande drag för den finländska småbarnspedagogiken är den mångprofessionella och utbildade personalen. Mångprofessionaliteten är en resurs, men den medför också vissa utmaningar. Utmaningarna beror på yrkesstrukturen i förhållande till de mål som ställts upp för småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogikens uppgifter har förändrats så att de i allt högre grad betonar fostran och undervisning. Samtidigt har yrkesstrukturen förändrats så att andelen barnträdgårdslärare med pedagogisk utbildning i personalen har minskat och andelen barnskötare med utbildning inom vården har ökat. En annan utmaning är tolkningen av mångprofessionalitet, där uppgifter och ansvar hör mera ihop med arbetspasset än med kompetensen. En arbetskultur där alla gör allting är relativt vanlig i daghemmen. En del av personalen arbetar med sådant som de egentligen inte har utbildning för. Samtidigt förhindrar arbetskulturen att olika typer av kompetens förs fram på ett positivt sätt. Det här är en viktig fråga med tanke på verksamhetens kvalitet. Undersökningar visar dessutom att småbarnspedagogiken ofta kännetecknas av brådska, mångsidiga uppgifter, ständiga förändringar, barn med olika bakgrund, oklarheter angående de olika yrkesgruppernas ansvarsområden och av en allt sämre ekonomisk situation som inverkar på personalresurserna. Undersökningarna visar också att det finns skillnader i arbetsrutiner och verksamhetskulturer. Trots att arbetsförhållandena delvis regleras nationellt, finns det på lokal nivå många möjligheter att förbättra arbetsförhållandena och göra arbetet mera meningsfullt och på så sätt förbättra småbarnspedagogikens kvalitet. Det pedagogiska ledarskapet är här centralt. Samarbete med familjerna Till kvalitetsfaktorerna inom småbarnspedagogiken hör också ett fungerande samarbete mellan familjerna och den yrkesutbildade personalen samt föräldrarnas delaktighet. I finländska styrdokument har man länge betonat fostringsgemenskapen, men praxis har varierat. Utarbetandet av barnets plan för SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG 13

14 småbarnspedagogik tillsammans med föräldrarna har blivit ett centralt ibland det enda verktyg för fostringssamarbete. Den nya lagen betonar i allt högre grad samarbetet med föräldrarna och utmanar branschen att utveckla nya samarbetsformer. Föräldrarnas delaktighet spelar en viktig roll i den här utvecklingen. Utvärdering som stöd för utvecklingen Att målen i lagen om småbarnspedagogik förverkligas beror i sista hand på den dagliga verksamheten. Det finns ingen omfattande utvärdering att tillgå när det gäller kvaliteten på verksamheten inom småbarnspedagogiken. Undersökningar visar ändå att kvaliteten varierar. Också i den utvärdering av förskoleundervisningen som genomfördes 2012 fästes uppmärksamhet vid variationer i fråga om kvaliteten. I och med den nya lagen överfördes ansvaret för utvärderingen av småbarnspedagogiken till Nationella centret för utbildningsutvärdering. Centret ansvarar för de externa utvärderingarna, men erbjuder också 14 SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG

15 anordnare av småbarnspedagogik stöd i kvalitetssäkringsfrågor. Till slut Undersökningar och rekommendationer gällande småbarnspedagogiken betonar att endast småbarnspedagogik av hög kvalitet har en positiv inverkan. Ingen enskild kvalitetsfaktor avgör, utan det som har betydelse är de olika faktorerna som helhet. Personalens kompetens har emellertid konstaterats vara en central kvalitetsfaktor. När lagstiftningen om småbarnspedagogik vidareutvecklas är det viktigt att se till att andelen personal med högskoleutbildning ökar inom småbarnspedagogiken. Personalens arbetsförhållanden och möjligheter till professionell utveckling påverkar också småbarnspedagogikens kvalitet. Det är viktigt att skapa en verksamhetskultur av hög kvalitet, där den yrkesutbildade personalen kan delta i utvecklingen av sitt arbete och där även barnen och föräldrarna, oavsett bakgrund, har möjlighet att delta i utvecklingen av verksamheten. Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogik erbjuder ett utmärkt tillfälle till detta. Målen i den nya lagen om småbarnspedagogik styr den finländska småbarnspedagogiken mot livslångt lärande, som också betonas internationellt. Grunderna för planen för småbarnspedagogik har i uppdrag att precisera hur lagens anda kan implementeras i pedagogisk praxis. Inom den småbarnspedagogiska verksamhetskulturen förekommer fortfarande tankemönster som representerar det som man tidigare ville betona inom dagvården och småbarnsfostran. Ny kunskap och ett nytt sätt att tänka krävs för att barnens lärande och det pedagogiska stödet för lärande ska accepteras som en del av småbarnspedagogikens vardag. Reformerna av småbarnspedagogiken kräver också ett starkt pedagogiskt ledarskap. I Finland är det kommunerna som har ansvaret för de småbarnspedagogiska tjänsterna. På senare tid har skillnaderna mellan olika kommuner ökat avsevärt. Skillnaderna leder till att barnen erbjuds mycket varierande småbarnspedagogiska miljöer. Utvärderingarnas viktigaste uppgift är att producera tillförlitlig information om skillnaderna i småbarnspedagogiken och om dessa håller på att bli så stora att det utgör en risk för barnens och familjernas jämlikhet. Trots vissa likheter har småbarnspedagogiken i olika länder formats olika beroende på ländernas kultur och historia. Därför behövs forskning som analyserar effekterna utifrån de finländska barnens levnadsförhållanden och systemen för småbarnspedagogik och hemvårdsstöd i Finland. Det behövs också forskning om vad som händer i barnens hemmiljö, inom familjedagvården och i miljöer inom den öppna småbarnspedagogiken samt om vilken typ av utvecklingsmiljö de erbjuder barnen. SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG 15

16 Sammandraget baserar sig på Opetushallitus Utbildningsstyrelsens publikation: Vaikuttava varhaiskasvatus. Tilannekatsaus toukokuu PL Raportit ja selvitykset 2016:6. Författare: Kirsti Karila Helsinki Utbildningsstyrelsen publicerar lägesöversikter om aktuella utbildningspolitiska teman. Lägesöversikterna är koncentrerade litteraturöversikter, som innehåller relevant forsknings-, statistik och indikatorinformation. Målet med lägesöversikterna är att förbättra kunskapsunderlaget för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen och för beslutsfattandet. Utbildningsstyrelsen PB Helsingfors Informationsmaterial 2016:7 Ombrytning: Grano Oy