Flygfoto över socialrätten
Socialrätt Vad är det?
Rättsregler som styr socialpolitiska åtgärder - dvs. samhällsinsatser för att undanröja eller motverka sociala missförhållanden Hör hemma i förvaltningsrätten Ett område i ständig förändring!
Åtgärder som generellt sett är ägnade att motverka sociala missförhållanden Ingripanden i konkreta fall personlig vård olika tjänster ekonomisk i olika former utan vård- hjälp t.ex. karaktär medverkan i samhällsplanering informationsinsatser t.ex. t.ex. t.ex. grannskapsarbete medicinsk social jour behandling färdtjänst ålderspension förebyggande av missbruk hemtjänst föräldrapenning försörjningsstöd
Socialförsäkring Socialtjänst Hälso- och sjukvård
Socialförsäkring Förmåner som betalas ut till följd av att man är försäkrad, vilket sker genom inbetalning av sociala avgifter i samband med arbete Betalas ut till den enskilde vid inkomstbortfall, tex. vid sjukdom eller föräldraskap Administreras av Försäkringskassan, (Premiepensionsmyndigheten och Skattemyndigheten)
Socialtjänst Olika åtgärder som åvilar kommunen för att bl.a. främja ekonomisk och social trygghet t.ex. äldreomsorg, socialt bistånd, stöd till funktionshindrade m.m. Är inte beroende av att man har eller har haft en inkomst
Hälso- och sjukvård Framförallt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador Ombesörjs i första hand av landstingen Numera även privata alternativ
Vad ska vi tala om? Lite om sociala rättigheter på global och regional nivå Välfärdssystem Socialförsäkring Socialtjänst Hälso- och sjukvård EU
Sociala rättigheter
Exempel på sociala rättigheter: Rätt till hälsa Rätt till bostad Rätt till utbildning Rätt till arbete Rätt till social trygghet
Globalt t.ex.: Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008) Barnkonv, Kvinnokonv, Rasdiskrimineringskonv. Regionalt t.ex.: Europarådet: Sociala stadgan, EKMR Konv. om mänskliga rättigheter och biomedicin EU: Stadgan om de grundläggande rättigheterna Förordning 883/2004 Förordning 1612/68 Nationellt Regeringsformen 1 kap. 2 Facklig föreningsrätt 2 kap 1 5 p Strejkrätt 2 kap. 14 Näringsfrihet 2 kap 17 Utbildning 2 kap. 18 SfB SoL, LSS HSL mm.
FEU (artikel 3) Bland unionens mål nämns social marknadsekonomi, eftersträvan av sociala framsteg, bekämpning av social utestängning, främjande av social rättvisa och socialt skydd m.m.
FEUF Delad kompetens (artikel 4.2.b) Principerna om fri rörlighet/ unionsmedborgarskap Gemensamma mål för socialpolitiken (artikel 151) Folkhälsan (artikel 168) Förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Förordning 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet
Stadgan om de grundläggande rättigheterna Äldres rättigheter artikel 25 Social trygghet och socialt stöd artikel 34 Hälsoskydd artikel 35
Olika välfärdssystem Bismarck- /kontinentala modellen Beveridge-/grundskyddsmodellen Den skandinaviska modellen
Bismarck-/kontinentala modellen Anställning är grunden för att få del av en förmån Finansieringen sker via arbetsmarknadens parter Löntagare och arbetsgivare organiserar och förvaltar försäkringen Kontantbidrag är vanligare än tjänster Den som står utanför arbetsmarknaden är hänvisad till begränsade bidrag som organiseras av lokala institutioner som kyrka eller kommun Systemet medför stora skillnader mellan den som har ett arbete och de som står utanför arbetsmarknaden Belgien, Frankrike, Italien, Japan, Tyskland och Österrike
Beveridge-/grundskyddsmodellen Generella bidrag Lågt satta bidrag Skattefinansierade Tilläggsförsäkringar krävs för att komma över existensminimum Det låga grundskyddet kräver ett stort inslag av frivilligt välgörenhetsarbete Danmark, Irland, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien och USA
Den skandinaviska-/generella modellen Bygger på både ett grundskydd och ett skydd som är inkomstrelaterat Generella bidrag/förmåner Grundskydd + inkomstrelaterade förmåner Skattefinansierat Obligatoriskt Offentligt administrerat
Socialförsäkringsförmåner Ersättning vid inkomstbortfall Olika typer av förmåner Obligatoriska socialförsäkringar t.ex: Sjukförsäkring, Föräldraförsäkring Ålderspension Arbetsskadeförsäkring Frivillig del i arbetslöshetsförsäkring
Olika former av bidrag Barnbidrag Bostadsbidrag Underhållsstöd
Socialförsäkringsbalken I kraft 1 januari 2011 Ersätter ca 30 tidigare socialförsäkringslagar. 117 kapitel Syfte: mer överskådlig lagstiftning, lättare tillämpning I princip inga materiella ändringar, men viss kodifiering av rättspraxis
Vem har rätt till socialförsäkringarna? Socialförsäkringsbalken kap. 3-6 Bosättningsbaserade förmåner 5 kap. 9 Arbetsbaserade förmåner 6 kap. 6 t.ex. Sjukersättning i form av garantiersättning Garantipension Föräldrapenning på lägstanivå Assistansersättning Barnbidrag t.ex. Inkomstrelaterad sjukersättning Inkomstgrundad ålderspension Föräldrapenning över grundnivå Sjukpenning Arbetsskadeförsäkring
Särskilda handläggningsregler Administratörer: Försäkringskassan (Pensionsmyndigheten och Skatteverket) - 2:2 SfB Kap. 110 Handläggning av ärenden Kap. 111 Självbetjäningstjänster via internet Kap. 112 Om beslut Kap. 113 Ändring, omprövning och överklagande av beslut Kap. 114 Behandling av personuppgifter
Tillsyn Inspektionen för socialförsäkringen (Förordning med instruktion för Inspektionen för socialförsäkringen 2009:602)
Privat försäkring Avtalsförsäkring Socialförsäkring arbetsrelaterad Socialförsäkring grundskydd Bostadsrelaterad Basbehov försörjningsstöd - kommunerna
Socialtjänsten Kommunens uppgift
Socialtjänstlagen (2001:453) En målinriktad ramlag Flexibilitet, men sämre förutsebarhet? Precisering på vissa områden Övergripande mål (1 kap. 1 ): På demokratins och solidaritetens grund främja människornas Ekonomiska och sociala trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktiva deltagande i samhällslivet Inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser Byggas på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet Frivillighet - helhetssyn
Kommunens ansvar Yttersta skyddsnätet ansvarar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver (2 kap. 2 ) Innebär inte att kommunen övertar det ansvar som vilar på andra huvudmän Valfritt vad man kallar socialnämnden 2 kap. 4 Beslutsfattandet ofta delegerat Obs! vissa begränsningar 10 kap. 4-6
Socialtjänstens uppgifter Individuellt inriktade hjälpinsatser Allmänna inriktade insatser Strukturinriktade insatser
Socialtjänstens uppgifter 3 kap. allmänna uppgifter Medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra främja goda miljöer Informera om socialtjänsten Uppsökande verksamhet M.m. 5 kap. stöd till särskilda grupper Barn och unga Funktionshindrade Äldre Missbrukare M.m. Obs! alla uppgifter framgår inte av SoL. Exempelvis faller tvångsvård av barn (LVU 1990:52) och tvångsvård av missbrukare (LVM 1988:870) särskilt stöd och service till funktionshindrade (1993:387) också under socialtjänstens ansvar. Speciella kapitel i SoL om vårdboende/ familjehem, enskild verksamhet, avgifter, handläggning, tillsyn m.m.
Socialt bistånd 4 kap. 1 Rätt till bistånd för sin: 1. försörjning och för sin 2. livsföring i övrigt. Behov av hjälp För att tillförsäkras en skälig levnadsnivå Inte kan tillgodoses på annat sätt Ska utformas så att den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv stärks
Försörjningsstöd Skäliga kostnader för (4 kap. 3 ) 1 p. livsmedel, kläder, skor, förbrukningsvaror, tvavgift m.m. - Beräknas enligt riksnormen (som framgår av socialtjänstförordningen) 2 p. Boende, hushållsel, hemförsäkring m.m. beräknad enligt kostnaden (skälig)
Livsföring i övrigt Övriga behov för att uppnå en skälig levnadsnivå t.ex. - Hemtjänst - Kontaktperson, - Ekonomiskt stöd för att utöva umgängesrätt
Är en utkrävbar rättighet Får överklagas 16 kap. 3 Särskild avgift 16 kap. 6a-e
Privat försäkring Avtalsförsäkring Socialförsäkring arbetsrelaterad Socialförsäkring grundskydd Bostadsrelaterad Basbehov försörjningsstöd - kommunerna
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Personkretsen - personer med: 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Rätt till insatser om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt (7 ) Krav på att man är bosatt i kommunen (16 ) +
Stöd och service i form av (bl.a.) : 9 rådgivning och annat personligt stöd biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan, ledsagarservice biträde av kontaktperson korttidsvistelse utanför hemmet korttidstillsyn (för skolungdomar över 12 år) bostad med särskild service daglig verksamhet
Är en utkrävbar rättighet Får överklagas 27 Särskild avgift efter ansökan av Socialstyrelsen 28 a-e
Särskilda handläggningsregler Handläggning av ärenden (11 kap. SoL) Behandling av uppgifter (12 kap. SoL) Tystnadsplikt (15 kap. SoL) Dokumentation och gallring (21a - 21d LSS)
Tillsyn över socialtjänsten Socialstyrelsen 13 kap. SoL Rapporterings-/anmälningsskyldighet Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller Statens institutionsstyrelse (SiS) (gäller både enskild verksamhet och i verksamhet som bedrivs av socialnämnden) 14 kap. 2-3 Nya regler fr.o.m. 1 juli 2011
Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) en målinriktad ramlag Sjukvårdshuvudmännens åligganden ej rättighetslag Patientsäkerhetslagen (2010:659) Regler för att säkerställa patientsäkerheten t.ex. om anmälningsskyldighet, behörighetsfrågor/legitimation Tillsyn m.m. Många speciallagar T.ex. om asylsökandes rätt till vård, genetisk integritet, smittskydd, psykiatrisk tvångsvård (LPT), patientnämnder, läkemedel m.m.
Definition och mål Hälso- och sjukvård att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. sjuktransporter att ta hand om avlidna. (1 HSL) Målen (2 HSL): en god hälsa en vård på lika villkor för hela befolkningen Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Företräde för den som har det största behovet
God vård (2a ) Är av god kvalitet med en god hygienisk standard Tillgodoser patientens behov av trygghet i vården Är lätt tillgänglig Bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet Främjar goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen Tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården Ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten [ ]
Vem ansvarar för vården? Landstingets skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård (3-9 ) Kommunens skyldighet att erbjuda motsvarande goda vård i särskilda boenden (18-21 ) Samordning och planering (7-9, 21 och 26 d-e )
Särskilda handläggningsregler T.ex.: 3f HSL om individuell plan Tystnadsplikt m.m. 12-6 PSL Handläggning i HSAN 9 kap. PSL
Tillsyn över vården Socialstyrelsen (7 kap. patientsäkerhetslagen 2010:659) Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) 9 kap. PSL (Patientnämnderna)
Socialtjänst Socialförsäkring Hälsooch sjukvård SfB SoL HSL LSS PSL RF 2 kap & Lag (1994:1219) om EKMR LVM LVU LPT TILLSYN: Inspektionen för socialförsäkringarna Socialstyrelsen Socialstyrelsen HSAN
Fri rörlighet Unionsmedborgarskapet - artikel 21 FEUF Förordning 1612/68 - artikel 7.2 - likabehandling Frirörlighetsdirektivet 2004/38 Patientrörlighetsdirektivet 2011/24
Samordning av social trygghet Förordning 883/2004 om samordning av social trygghet ersätter förordning 1408/71 (Tillämpningsförordning 987/2009) Samordning inte harmonisering!
Personkretsen (F 883/2004) Framgår av artikel 2 Medborgare i medlemsstat = utvidgning jämfört med 1408/71 Statslösa och flyktingar Deras familjemedlemmar (nationell rätt bestämmer familjebegreppet artikel 1 i) (efterlevande) bosatta i en medlemsstat och omfattas av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater
Vilka förmåner ska samordnas? Artikel 3 All lagstiftning om följande grenar av social trygghet, exempelvis: förmåner vid sjukdom förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap förmåner vid invaliditet förmåner vid ålderdom förmåner för efterlevande osv. Viktigt undantag! (artikel 3.5) Förordningen omfattar inte social eller medicinsk hjälp eller förmåner till offer för krig eller dess följder.
Två huvudtyper av förmåner Vård-/naturaförmåner Kontantförmåner
Vårdförmåner Artikel 1 Avdelning III kapitel 1-2 Är avsedda att: tillhandahålla tillgängliggöra direkt betala eller ersätta kostnaden för sjukvård och sjukvårdsprodukter och sidotjänster till denna vård - Förmåner vid sjukdom, moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner - Olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar
Kontantförmåner är huvudsakligen avsedda att kompensera för minskad eller utebliven inkomst som en arbetstagare drabbas av pga. exempelvis sjukdom.
Särskilda icke-avgiftsfinansierade kontantförmåner (sk. hybridförmåner) Artikel 70 har drag av både social trygghetsförmån och socialhjälp avser att utgöra miniminivå rätten till förmånen grundar sig inte på inbetalda avgifter (finansieringen härrör enbart från obligatorisk beskattning) görs ingen individuell behovsprövning räknas upp i bilaga X exportabilitetsprincipen gäller inte
Grundläggande principer Principen om endast en tillämplig lag, [artikel 11] Huvudregel lex laboris Likabehandlingsprincipen [artikel 4 samt artikel 18, 45 FEUF] Ingen diskriminering pga. nationalitet! Sammanläggningsprincipen [artikel 6 samt artikel 48 a FEUF] Tillgodoräknande av kvalifikationstider i annan medlemsstat Exportabilitetsprincipen [artikel 7 samt artikel 48 b FEUF]