SOCIALRÄTT I. VAD ÄR SOCIALPOLITIK? Föreläsningens innehåll och upplägg. Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Vicki Paskalia

Transkript

1 SOCIALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Vicki Paskalia Föreläsningens innehåll och upplägg I. Begreppet socialrätt Socialrätt och socialpolitik Grundläggande begrepp (socialförsäkring/social trygghet, och socialt bistånd) Begreppet sociala rättigheter. Rättigheter på nationell, europeisk och internationell nivå Olika välfärdsmodeller II. Socialrättens innehåll Särskilt om Socialförsäkring/social trygghet (SFB), social omsorg/socialhjälp (SoL), och hälso- och sjukvård (HSL) III. Europaisering av socialrätt Samordning av socialförsäkring (för. 883/2004) Likabehandlingsprincipen och rätt till sociala förmåner i värdlandet (för. 492/11) 2 I. VAD ÄR SOCIALPOLITIK? Socialpolitiken syftar till att ge den enskilde trygghet i olika situationer och därvid tillgodose såväl materiella behov som behov av personlig vård och omvårdnad. (Ur förarbeten till socialtjänstlagen, SOU 1974:39) 3

2 VAD ÄR SOCIALPOLITIK? Socialpolitik syftar till att ge lösningar på olika former av sociala eller samhälleliga problem. Ex: Bostadsbrist och trångboddhet. Lösningar: Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Statliga lån till bostadsbyggande. Statliga räntegarantier till bostäder. Välfärdsstat: tillhandahåller sociala rättigheter (och förmåner) Socialpolitik och socialrätt 4 VAD ÄR SOCIALPOLITIK (och socialrätt)? Socialförsäkring (SFB)* socialt bistånd (SoL)* omsorg om äldre omsorg om handikappade omsorg om barnfamiljer och barn Missbruksvård Hälso- och sjukvård (HSL)* arbetsmarknadsåtgärder Utbildningspolitik Bostadspolitik Allmän ekonomisk politik (lönepolitik, skattepolitik) 5 VAD ÄR SOCIALRÄTT? 1) Socialrätt är de rättsregler som är till för att förverkliga samhällets socialpolitiska målsättningar. 2) Socialrätt är ett ämne inom den speciella förvaltningsrätten.

3 VAD ÄR SOCIALRÄTT? Lagstiftning (och andra rättskällor) om bl. a. 1) Socialförsäkring 2) Social omsorg/socialhjälp/socialbistånd 3) Hälso- och sjukvård Individens rättigheter statens skyldigheter SOCIALA RÄTTIGHETER Begreppet sociala rättigheter Exempel på sociala rättigheter rätt till pension rätt till föräldrapenning rätt till bistånd rätt till hälsa rätt till bostad rätt till utbildning rätt till arbete 8 SOCIALA RÄTTIGHETER Nationell nivå Regeringsformen T.ex. trygga rätten till arbete, bostad och utbildning verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa, 1 kap. 2 2 st. motverka diskriminering, 1 kap. 2 5 st. facklig föreningsrätt, 2 kap. 1 5 p. fackliga stridsåtgärder, 2 kap. 14 utbildning, 2 kap. 18 9

4 SOCIALA RÄTTIGHETER, nationell nivå Olika lagar t.ex. Socialförsäkringsbalken (SFB) Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 10 SOCIALA RÄTTIGHETER Regional/europeisk nivå Europarådet: (EKMR), Sociala stadgan EU: Primärrätt: Stadgan om de grundläggande rättigheterna Sekundärrätt: t.ex. För. 883/2004 (ersatte 1408/71) För. 492/11 (ersatte 1612/68) 11 SOCIALA RÄTTIGHETER Internationell nivå T.ex. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Internationella konventionen till skydd för de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna (IKESKR) 12

5 Nationell nivå: Socialförsäkring Begreppet socialförsäkring Täcker ett begränsat antal situationer, s.k. sociala risker Finansieras genom skatter och sociala avgifter, Är obligatorisk Är en rättighet Administreras av Försäkringskassan (samt Pensionsmyndigheten, Skatteverket och arbetslöshetskassorna). 13 Socialomsorg/socialhjälp/socialt bistånd Begreppet Är kopplat till (ekonomiskt) behov Är skattefinansierat Förutsätter individuell behovsprövning Är en social rättighet 14 Hälso- och sjukvård Åtgärder som syftar till att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar (HSL 1 ). Uppgiften åvilar i första hand landstingen samt i viss mån kommunerna. Även privata vårdgivare, finansiering i huvudsak genom offentliga medel. 15

6 OLIKA NATIONELLA VÄLFÄRDSSYSTEM Bismarckmodellen kontinentala modellen Grundas på anställning Finansiering och förvaltning via arbetsmarknadens parter Kontantbidrag vanligare än tjänster Den som står utanför arbetsmarknaden är hänvisad till mindre bidrag från t.ex. kyrkan Stora skillnader mellan dem som har och inte har ett arbete. Inkomstbortfallsprincipen 16 OLIKA VÄLFÄRDSSYSTEM Beveridgemodellen-anglosaxiska modellen Generella bidrag Låga bidrag Skattefinansiering Tilläggsförsäkring krävs för att komma över existensminimum Förutsätter omfattande inslag av frivilligt välgörenhetsarbete. Grundskyddsprincipen 17 OLIKA VÄLFÄRDSSYSTEM Skandinaviska modellen Både ett grundskydd och ett inkomstrelaterat skydd Generella bidrag Grundskydd + inkomstrelaterade förmåner Skatte- och avgiftsfinansierad försäkring Obligatorisk försäkring Offentligt administrerad 18

7 II. Närmare om socialrättens innehåll: SOCIALFÖRSÄKRING och SFB Trädde i kraft 1 januari 2011 Ersatte ca 30 tidigare lagar om ersättning, däribland lagen om allmän försäkring. Syfte: Överskådligare lagstiftning, enklare tillämpning. I huvudsak samma materiella innehåll som de tidigare lagarna. 19 SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN Bosättningsbaserad försäkring Arbetsbaserad försäkring: Begreppet bosättning Begreppet förvärvsarbete Bosättningsbaserade förmåner Arbetsbaserade förmåner (exempel) (exempel) Sjukpenning Barnbidrag Graviditetspenning Underhållsstöd Föräldrapenning Bostadsbidrag sjukpenningnivå Sjukersättning garantinivå Ålderspension inkomstrelaterad Föräldrapenning lägstanivån Arbetsskadeersättning Ålderspension garantinivå Efterlevandepension - inkomstrelaterad 20 SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN Flertalet ärendeslag administreras och beslutas av Försäkringskassan. Ersättning vid ålderdom handhas av Pensionsmyndigheten. Skatteverket beslutar om pensionsgrundande inkomst. Tillsyn utövas av Inspektionen för socialförsäkringen. Besluten kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Särskilda regler om rättelse och omprövning, se SFB 113 kap. 21

8 Socialförsäkring: Försäkring vid sjukdom Rätt till sjukpenning Förvärvsarbete i Sverige Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom 22 Närmare om socialrättens innehåll: SOCIALT BISTÅND och SOL Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag Flexibilitet minskad rättssäkerhet, förutsebarhet? Precisering på vissa områden. Målgrupper a) barn och unga b) äldre människor c) människor med funktionshinder d) missbrukare e) personer som vårdar/stödjer närstående f) brottsoffer 23 SOCIALTJÄNSTLAGEN Övergripande mål (1 kap. 1 ) På demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet Frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser med hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation. Principer: respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Frivillighet - Helhetssyn 24

9 SOCIALTJÄNSTLAGEN Kommunen har det yttersta ansvaret SoL 2 kap. och 2 a kap. Vistelsekommunens ansvar Bosättningskommunens ansvar Ingen inskränkning i det ansvar som åligger andra, t.ex. hälso- och sjukvården, socialförsäkringen skolan m.fl. Ansvaret kan flyttas över till annan kommun. 25 SOCIALTJÄNSTLAGEN Rätten till bistånd SoL 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. SoL 4 kap. 2 Kommunen får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 om det finns skäl för det. Utvidgar den kommunala kompetensen. 26 SOCIALTJÄNSTLAGEN Försörjningsstöd enligt SoL 4 kap. 1 lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader för p. 1 beräknas enligt den s.k. riksnormen återfinns i socialtjänstförordningen (2001:937) 2 kap

10 SOCIALTJÄNSTLAGEN Socialnämndens beslut som anges i SoL 16 kap. 3 kan överklagas genom s.k. förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol. Övriga beslut kan överklagas som laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. 28 Närmare om socialrättens innehåll: LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) Personkretsen personer med 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, eller LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS Personkretsen personer med 3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service 30

11 LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS Rätt till insatser om behovet inte tillgodoses på annat sätt, 7 Krav att personen är bosatt i kommunen, 16 Omsorgen ombesörjes av kommunen, vanligen av socialnämnden. 31 LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) Rådgivning och annat personligt stöd Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd för sådan assistans Ledsagarservice Biträde av kontaktperson Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för skolungdom under 12 år Bostad med särskild service Daglig verksamhet 32 LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS Beslut enligt LSS kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, 27 LSS. 33

12 Närmare om socialrättens innehåll: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Behovsprövning företräde till vården för den som har störst behov. 34 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Landstinget har skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård, 3-9 Kommunen skall erbjuda god vård i särskilda boenden, III. Europaisering av socialrätten: FRI RÖRLIGHET I EU Unionsmedborgarskapet Fri rörlighet för alla medborgare: artikel 21 FEUF (i princip inga sociala rättigheter i värdlandet) Fri rörlighet för arbetstagare: artikel 45 FEUF (sociala rättigheter i arbetslandet) 36

13 Socialförsäkringsförmåner: samordning av nationella socialförsäkringssystem Förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (ersatte 1408/71) Samordning inte harmonisering eller likformighet! Personkrets: alla som är försäkrade i ett EU-land Omfattning av förmåner: socialförsäkringsförmåner Principer: - sammanläggning -exportabilitet -assimilering -en tillämplig lagstiftning (lex loci laboris, lex loci domicilii) -icke-överlappning av förmåner -likabehandling 37 Sociala biståndsförmåner: Lika behandlingsprincipen Förordning 492/11 artikel 7.2 likabehandling Fri rörlighetsdirektivet 2004/38 (man får inte bli belastning för värdlandets sociala trygghetssystem) 38 Hälso- och sjukvård: Vård över gränser Akut sjukvård i annan medlemsstat (för. 883/2004) Planerad vård i annan medlemsstat enligt för. 883/2004 och patientrörlighetsdirektivet (Dir. 2011/24) 39