Upptäck Jordens resurser

Relevanta dokument
Upptäck Jordens resurser

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Upptäck Sverige Lgr 11

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Utbildningspaket Konsumtion

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan

Tummen upp! Teknik åk 3

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Vad betyder hållbar utveckling?

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag

Spektrum Biologi Provlektion

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Lektion nr 3 Matens resa

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Tummen upp! Matte ÅK 6

döden i datorn SPN-uppdrag

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Energikostnad för olika förpackningar

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Kursplanen i ämnet geografi

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33

Hållbar argumentation

Tummen upp! Historia ÅK 6

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Vad gör en entreprenör? 1/7

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Svenska för dig Läs & diskutera!

Miljö, återvinning och pantning 1/6. Lektionshandledning #55

Hållbart Mode. Konsumentmakt. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Hållbar utveckling. s

Sammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto

SO-S Religion Lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Geografi. Klasserna 7-8

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Språkis Svenska för nyfikna

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Matematikboken Z PROVLEKTION: RÄKNA OCH HÄPNA

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Boken om svenska för 3:an

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Ny läroplan Föräldrainformation

Kartongförpackningen en god förpackning

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Plasternas roll i samhället 1

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Varför behöver man vara källkritisk?

Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Transkript:

Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som passar bästa att beskriva ur ett globalt perspektiv. PROVLEKTION: Vad är det vi köper? Följande provlektion är ett utdrag ur Upptäck Jordens resurser och tillhörande Upptäck Jordens resurser Arbetsboken. Texterna och uppgifterna ger eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Lektionen består av: Upptäck Jordens resurser, sidorna 56-57. Upptäck Jordens resurser Arbetsboken, sidan 34. Syfte Syftet med provlektionen är att eleverna ska utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser våra köp av varor får för miljön. Författarna och Liber AB 1

Siktar mot kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Så här kan du arbeta 1. Kopiera de bifogade sidorna 56 57 från grundboken och sidan 34 från arbetsboken till din elevgrupp. 2. Läs sidan 56 från grundboken. Prata om innehållet och titta på bilden. Uppmuntra eleverna att ställa nyfikna frågor och fundera på om det är något som de inte förstår. Gör en enkel tankekarta med samma rubriker som boken tar upp: material, människor, transporter, förpackning, hållbarhet, energi och utsläpp, återvinningsbar, kemikalier, vatten. Välj en vara och gå igenom varje aspekt på tavlan tillsammans. 3. Sidan 57 tar upp och förklarar begreppet hållbar utveckling. Skriv gärna upp det synligt i klassrummet och bearbeta begreppen social, ekologisk och ekonomisk. 4. Låt eleverna arbeta två och två med sidan 34 från arbetsboken: Vad är det du köper? 5. Låt eleverna redovisa och jämföra sina resultat av undersökningen de har gjort i arbetsboken. 6. Avsluta med att tillsammans läsa Använd din konsumentmakt på sidan 57. Diskutera vad begreppet kan innebära för individen, företagen och miljön. 7. Vem eller vilka vinner på att vi har en köpfri dag? Är det någon som förlorar på det? Varför? 2

HÅLLBAR UTVECKLING Vad är det vi köper? Allt du köper påverkar naturen och andra människor på flera olika sätt. Tänk dig att varje vara har sitt eget ekologiska fotavtryck. De här frågorna hjälper dig att ta reda på varans ekologiska avtryck när du till exempel köper en ny MÄNNISKOR? t-shirt eller telefon: Hur har människorna som gjort varan haft det? Har de fått tillräckligt betalt och haft rimliga arbetstider? Det kan vara väldigt olika i olika länder. MATERIAL? Vad är varan gjord av? Är det ett rent material, till exempel trä, eller är det material av många olika ämnen? Plast är till exempel gjort av olja och kemikalier. Kommer materialet från en resurs som det finns mycket eller lite av eller är det återvunnet material? TRANSPORTER? HÅLLBARHET? KEMIKALIER? Innehåller varan gifter eller kemikalier? En plastsak som luktar plast innehåller ofta ämnen som inte är nyttiga för människor och miljö. Bomull som inte är ekologisk är besprutad med stora mängder bekämpningsmedel. VATTEN? För att få fram bomull till en t-shirt går det åt 25 000 liter vatten. Vatten är en bristvara i många länder på jorden. Kommer varan att hålla i många år, eller kastas den snart? Idag tillverkas många saker för att gå sönder efter en viss tid. Det kallas planerat åldrande. Det gör företagen för tjäna mer pengar, eftersom man då måste köpa nytt. ENERGI OCH UTSLÄPP? Hur mycket energi har gått åt för att tillverka varan? Hur mycket utsläpp har det blivit? Hur har varan transporterats till butiken? Med tåg, flyg eller lastbil? Hur långt har den transporterats? FÖRPACKNING? Många varor har förpackningar av kartong och plast. Eftersom de blir sopor direkt är det bättre att välja varor utan onödiga förpackningar. ÅTERVINNINGSBAR? Vad händer med varan när den gått sönder eller du är färdig med den? Går den att återvinna så att materialet kan användas igen eller hamnar den på sopberget? 56 4711907_Upptack_J-Resurser.indd 56 2014-09-24 13:54 3

HÅLLBAR UTVECKLING Använd din konsumentmakt! Eftersom alla företag vill sälja sina varor, har köparna, konsumenterna, stor makt. Du kan påverka genom att välja sådant som du tycker verkar bra för en hållbar utveckling, och välja bort det som verkar mindre bra. Du kan ställa frågor och berätta för företagen vad du tycker. Om många kunder kräver att företagen tar ansvar för miljön, är chansen mycket större att de börjar göra det. Det finns många knep att få folk att köpa mer än de behöver. Konsumenten ställs ofta inför knepiga val. Dyrare och ekologiska eller billigare och besprutade bananer? ALLT DET HÄR ÄR HÅLLBAR UTVECKLING Social hållbar utveckling Vi är 7 miljarder människor på jorden och vi blir fler för varje år. Alla har rätt att äta sig mätta, gå i skolan, ha någonstans att bo och leva ett bra liv. Alla är lika mycket värda och alla har samma rättigheter. Ekologisk är något som är bra för att alla arter ska kunna leva på jorden. Ekologisk hållbar utveckling Miljön är viktig. Vi får allt vi behöver från naturen, all mat och allt material. Vi behöver ren luft och rent vatten. Vi måste använda naturens resurser försiktigt, vara varsamma och inte förstöra eller förgifta dem. Sociala frågor kan handla om vad vi människor behöver för att ha ett bra liv: bostad, utbildning och vård. Ekonomisk hållbar utveckling Vi får inte slösa med naturens begränsade resurser. Alla måste få vad de behöver utan att naturresurserna tar slut. Det betyder till exempel att producera varor på ett effektivt sätt, så att det går åt så lite energi och råvaror som möjligt. Ekonomi kan handla om att ta hand om resurser och skapa pengar. 57 2014-09-24 13:54 4711907_Upptack_J-Resurser.indd 57 4

Läs s. 56 57 i grundboken. Ta hjälp av olika sökmotorer på nätet. Sök gärna information via flera källor. Kom ihåg att vara källkritisk. VAD ÄR DET DU KÖPER? Du övar på att undersöka, jämföra, dra slutsatser och formulera dig. Hur tänker du när du bestämmer dig för att köpa en sak? Tänker du någon gång på hur saken har producerats? Hur den har transporterats till affären? Vilka material som har använts? 6. Undersök vad du kan få reda på om en vara du redan köpt eller något du gärna vill köpa. Svara på frågorna nedan. Skriv vad du redan vet och vad du får reda på om prylen. 1 Vilken vara undersöker du? 2 Hur är varan förpackad? 3 Vilket material består varan och förpackningen av? 4 Finns det några kemikalier i varan? 5 Hur mycket vatten har det gått åt i tillverkningen? 6 a) Går det att få reda på hur mycket energi det har gått åt vid tillverkningen av produkten? Ja Nej b) Hur mycket utsläpp har det blivit? mycket 7 mellan lite a) Går det att få reda på något om människorna som har tillverkat varan? Ja Nej b) Verkar det som om de som arbetat med varan har tillräckligt betalt och rimliga arbetsvillkor? Vad får du reda på? Kopiering förbjuden. Se omslagets insida. 7. Hur har varan transporterats till butiken? 8. Hur länge kommer du att kunna använda varan? 9. Kommer du att kunna återvinna varan så småningom? 34 47119080_Upptack_JordRes.indd 34 2015-04-14 08:02 5