Mottagare: Universitetsstyrelsen FÖRSLAG TILL FORTSATT UTVECKLING AV PROJEKT VISION 2020 MEDICINAREBERGET

Missiv Datum: 2016-05-23 Dnr: Y 2013/8 Mottagare: Universitetsstyrelsen FÖRSLAG TILL FORTSATT UTVECKLING AV PROJEKT VISION 2020 MEDICINAREBERGET Bakgrund År 2013 tog rektor initiativ till att utarbeta ett program för utveckling av Medicinarberget som skulle beakta universitetets behov av lokaler i framtiden och samtidigt ta hänsyn till Vision 2020 med strategin att universitetet ska befinna sig mitt i staden. Tidigare prorektor och vicerektor Margareta Wallin-Petersson utsågs till projektledare. Projektet fick namnet Vision 2020-Medicinarberget. I detta arbete har en noggrann genomlysning gjorts av de fysiska förutsättningar som finns för att utveckla Medicinarberget. Utredningens delrapport Projekt Vision2020-Medicinarberget rapport från Fas2 (http://www4.gu.se/medicinareberget/medicinareberg2015.pdf) redovisar dessa möjligheter. Samtidigt har det under en längre tid pågått ett arbete med att samordna och utveckla lokaler för laboratoriemedicin inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. Arbetet har pågått under flera år men har nu konkretiserats eftersom det inom sjukvården finns ett starkt behov av förbättrade lokaler för akutsjukvård, operationer och även helikoptertransporter. Dessa behov ska beaktas i projektering av nya byggnader inom sjukhusområdet. Ytterligare utredning på rektors initiativ om naturvetenskapliga fakultetens framtida utvecklingsmöjligheter har slutrapporterats i dagarna Utredning Naturvetenskapliga fakulteten 2016 (Dnr E 2016/4). Undertecknad tog över som projektägare för projekt Vision 2020- Medicinareberget i januari 2016. Rapport med slutsatser bifogas (Rapport Projekt Vision 2020 Medicinareberget förslag till fortsatt utveckling). Överväganden Det finns ett gediget bakrundsmaterial för att gå vidare i processerna att tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen utveckla konceptet kring integrerade miljöer för forskning, utbildning med sjukvårdens behov. Underlag för en universitetsgemensam kraftsamling kring utbildning och forskning inom life science i Göteborg i samverkan med Chalmers finns också. Universitetsledningens stab 1 (2) Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se

Syftet med utvecklingsarbetet är att bidra till högre kvalitet i sjukvård, forskning och utbildning och ökad attraktivitet för samverkan med näringslivet. Med anledning av det stora antalet aktörer och frågans komplexitet och betydelse är det angeläget att universitetsstyrelsen ta ett inriktningsbeslut som ligger till grund för kommande samarbete och fortsatta utredningsarbete. Förslag till inriktningsbeslut Att samla forskning och utbildning inom life science vid Göteborgs universitet, samt verka för att i samverkan med VGR och Chalmers samla de relevanta verksamheter som befruktar varandra för att därmed skapa mervärden för forskning, utbildning, sjukvård och även näringsliv. Att uppdra åt rektor att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bifogad rapport med anledning av detta inriktningsbeslut I tjänsten Staffan Edén Bilaga: Rapport Projekt Vision 2020 Medicinareberget förslag till fortsatt utveckling 2 (2)

RAPPORT PROJEKT VISION 2020 - MEDICINAREBERGET Förslag till fortsatt utveckling Staffan Edén, vicerektor

Rapport Projekt Vision 2020 - Medicinareberget Sammanfattning År 2013 initierades projektet Vision 2020 Medicinareberget för att kartlägga utvecklingsmöjligheter för Medicinarberget. Parallellt har ett initiativ från Göteborgs Stad och Sahlgrenska universitetssjukhuset tagits för att undersöka möjligheterna att uppföra en fastighet över Per Dubbsgatan för att integrera sjukvård, forskning och näringslivsverksamhet projektet Sahlgrenska Life. Ytterligare utredning på rektors initiativ har pågått om naturvetenskapliga fakultetens framtida utvecklingsmöjligheter (Utredning Naturvetenskapliga fakulteten 2016 Dnr E 2016/4). Sammantaget finns det nu ett gediget bakgrundsmaterial för att gå vidare i processerna att tillsammans med Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska sjukhuset utveckla konceptet kring integrerade miljöer för forskning, utbildning med sjukvårdens behov och skapa kluster för samverkan med näringslivet. Underlag för en kraftsamling kring utbildning och forskning inom life science i Göteborg i samverkan med Chalmers finns också. Syftet med utvecklingsarbetet är att bidra till högre kvalitet i sjukvård, forskning och utbildning och ökad attraktivitet för samverkan med näringslivet. Det vore av stort värde för verksamheten om Göteborgs universitets styrelse fattade ett inriktningsbeslut som innebär att universitetet ska verka för att kraftsamla forskning och utbildning inom life science i Göteborg, samt verka för att samlokalisera relevanta verksamheter på området kring Per Dubbsgata och Medicinareberget. Ett inriktningsbeslut bör kompletteras med tydliga uppdrag till berörda delar verksamheten för att konkretisera de bärande idéerna. Bakgrund Universitetet måste kontinuerligt se över sin verksamhet och sitt behov av lokaler. Genom stora satsningar på forskning under de senaste åtta åren, framför allt inom medicin och teknik, har forskningen expanderat och antalet forskare ökat. Utbildningens organisation och utveckling av ny pedagogik ställer nya krav på utbildningsmiljöer. Med forskningens försändrade villkor ökar även behovet av avancerad teknologi och forskningsinfrastruktur. Ett ökat samarbete över disciplingränser krävs för att ta sig an de allt ökande kraven på nyttiggörande och samhällsrelevans i forskningen och det finns förväntningar om att samverkan med näringsliv ska utvecklas. Parallellt sker en kontinuerlig utbyggnad av grundutbildningen, de senaste åren framförallt inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. Utbildningens organisation och utveckling av ny pedagogik ställer också nya krav på utbildningsmiljöer. Vid Göteborgs universitet finns det en etablerad strategi att lokalisera sig mitt i staden. Samtidigt finns det faktorer som innebär att delar universitetets verksamhet bör samlokaliseras till vissa områden, detta gäller särskilt vetenskapliga områden (både inom medicin och inom naturvetenskap) som är kopplade till sjukhuset och därför behöver särskilda infrastrukturer, exempelvis djurexperimentella lokaler, tung utrustning etc. 2013 togs ett initiativ till att utarbeta ett program för utveckling av Medicinarberget som skulle beakta universitetets behov av lokaler i framtiden och samtidigt ta hänsyn till Vision 2020. Tidigare prorektor och vicerektor Margareta Wallin-Petersson utsågs till projektledare. Projektet fick namnet Vision 2020-Medicinarberget. I detta arbete har en noggrann genomlysning gjorts av de fysiska förutsättningar som finns för att utveckla Medicinarberget till en blandstad med ett Campusområde. Utredningens delrapport projekt Vision2020-Medicinarberget rapport från Fas2 (http://www4.gu.se/medicinareberget/medicinareberg2015.pdf) redovisar dessa möjligheter. Samtidigt som dessa idéer och tankar kring universitetets verksamhet på Medicinarberget utvecklats har det under en längre tid pågått ett arbete med att samordna och utveckla lokaler för laboratoriemedicin inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. Arbetet (7) 2

har pågått under flera år men nu konkretiserats eftersom det inom sjukvården finns ett starkt behov av förbättrade lokaler för akutsjukvård, operationer och även helikoptertransporter. Dessa behov ska beaktas i projektering av nya fastigheter inom sjukhusområdet. Även Business Region Göteborg och Göteborgs Stad har agerat för att skapa mervärden kring de tänkta fastighetsprojekten. En markanvisning gavs till ett norskt företag att skissa på en byggnad för forskning, undervisning och företagsverksamhet i området mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Medicinareberget. Byggnaden var tänkt att länka över från Medicinarberget till en ny byggnation på sjukhusområdet (som Västfastigheter projekterar). Västfastigheter och samarbetspartners (Vitartis, Göteborg och Company) utlyste en arkitekttävling och resultatet av arkitekttävlingen offentliggjorden den 27 april 2016 (http://vastfast.vgregion.se/sv/vastfastigheter/vastfastigheter-projekt--- Sok/Vastfastigheter-Projekt---Sok/Platshallare---Distrikt-Goteborg/Per-Dubb/). Sedan 2015 har universitet anställt en fastighetsstrateg och en långsiktig strategisk lokalförsörjningsplan för Göteborgs universitet har tagits fram och presenterats för styrelsen. I början av året meddelade tandvårdsdirektör Gunnar Eriksson intresse av att flytta in sin verksamhet i de tilltänkta nybyggnationerna. Muntlig information gav vid handen att det rör sig om ett behov av 15 20000 kvm och ett patientflöde om ca 15 000 besök per år. Slutligen, rektor har utsett Professor Jens Oddershede att se på utvecklingen av naturvetenskapliga fakultetens verksamhet för att utreda möjligheterna att stärka naturvetenskapliga fakulteten som en del av Göteborgs universitet. I detta skede (januari 2016) utsågs undertecknad att ta över projektet i rollen som projektägare för projekt Medicinareberget-Vision2020. Arbetssätt I mitt arbete har jag systematiskt intervjuat berörda parter inom Göteborgs universitet, samt representanter för Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Jag har även haft möte med Chalmers rektor, med Chalmers prorektor, prefekten för institutionen för bioteknik vid Chalmers och Steinar Stocke, företrädare för Vitartis Kontinuerliga avstämningar med vår fastighetsstrateg, Mårten Tiselius har gjorts. Jag har begärt in kompletterande underlag från fakulteter och dekaner, gjort studiebesök i Oslo och vid Karolinska institutet (Rune Fransson) och vid flera tillfällen haft diskussioner med styrelser och ledningsråd för Sahlgrenska akademin, Naturvetenskapliga fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Jag har även kontinuerligt stämt av med universitetsledningen. Jag har haft regelbundna möten med biträdande sjukhusdirektör Lars Grip samt medarbetare vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset (Göran Landberg, föreståndare för Wallenbergscentrum för translationell och molekylär medicin, Göran Stenman, Cancercentrum, Lars Lundgren, områdeschef område 4, Lars Ny, chef Gothia forum samt Göran Matejka, områdeschef, område 6). Resultat av intervjuer och inventeringar Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin har arbetat med flera parallella grupper som ägnat sig åt att beskriva lokalernas utformning i relation till det underlag man lämnat in till arkitekttävlingen (se projekt Vision 2020 Medicinareberget rapport från Fas 2). Dessa grupper har således arbetat utifrån den förutsättningen att stora delar av verksamheten vid Sahlgrenska akademin på Medicinareberget ska flytta in i ett nytt hus. En grupp har arbetat med laboratorierna utformning i den tänkta byggnaden mot Medicinarberget, en grupp med verksamhetsidéer kring en byggnad över Per Dubbsgatan, en grupp med utformning av undervisningslokaler, en grupp med Samverkanshus. Representanter för Sahlgrenska akademin har (7) 3

även deltagit i de projektgrupper som börjat arbeta inom sjukhuset. De olika grupperna har skapat underlag för det arbete som senare ska genomföras. Vid intervjuer med företrädare för Sahlgrenska akademins institutioner framgår det tydligt att det råder delvis olika synsätt på eventuell verksamhet i en nybyggnation. Flera menar att verksamheten löper på väl och man ser snarare ett behov av att utveckla befintliga utrymmen uppe på berget i anslutning till de faciliteter som finns. Institutionen för neurovetenskap och institutionen för biomedicin har i en gemensam skrivelse med flera prefekter från Naturvetenskapliga fakulteten förordat att forskning inom life science och därtill hörande verksamheter, t.ex. läkemedelskemi, samlokaliseras till Medicinarberget i området kring EBM och Lundberglaboratoriet (se Bilaga 1). Som ett led i mitt arbete har jag bett samtliga prefekter vid Sahlgrenska akademin att precisera sina bedömningar av vilka verksamheter vid deras institutioner som bör lokaliseras till en ny laboratoriebyggnad i anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset. Resultatet av denna inventering finns sammanställd i Bilaga 2. Huvudsakligen är det verksamheter som i dag är lokaliserade till Sahlgrenska universitetssjukhuset som är aktuella, men även verksamheter på Medicinareberget som i dag omfattas av det så kallade ALF-avtalet bör flyttas till en sådan för akademin och regionen gemensam nybyggnation. Naturvetenskaplig fakultet Inom naturvetenskapliga fakulteten pågår en diskussion kring hur fakulteten bäst utvecklas. Det har även funnits en lokalgrupp som lämnat en delrapport om sina slutsatser. Från delar av verksamheten finns ett önskemål att skapa en tydligare identitet och - som många förespråkar - en samlokalisation av hela fakultetens verksamhet. På andra sidan finns det verksamheter inom fakulteten som pekar på betydelsen av samverkan med Chalmers. Som ovan nämnts pågår en utredning av fakultetens verksamhet. En åtgärd som fakulteten redan nu avser att vidta är att samla verksamheter inom den nyskapade marina institutionen till Geovetarcentrum. Huruvida denna investering har låsningseffekter på framtida utveckling av fakultetens verksamhet är osäkert. Det kan dock konstateras att det finns ett stöd för att samla forskning och utbildning inom life science till Medicinareberget och därmed skapa en stark och delvis unik miljö inom området i Göteborg, vilket bland annat framgår av den skrivelse från flera prefekter vid Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten som nämndes ovan liksom av den skrivelse, utarbetad av naturvetenskapliga fakultetens prefektråd Verksamhetens planer och idéer kring lokaler & lokalisering som presenterades den 4 april (Bilaga 3). Samhällsvetenskaplig fakultet Inom fakulteten har en resursperson för lokalfrågor anställts. Fakulteten räknar också med att behovet av både undervisnings- och forskningslokaler kommer att öka. En genomlysning av lärandemiljöer har resulterat i rapporten Pedagogiska lärmiljöer och kreativa forskningsmiljöer Samhällvetenskapliga fakultetens framtida lokaler (Bilaga 4). Frågan om samlokalisation av hela fakultetens verksamhet har diskuterats, men det finns för närvarande inget starkt stöd för en sådan tanke. Sahlgrenska universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset avser att samla sin laboratoriemedicinska verksamhet i en ny byggnad. Man avser också utveckla lokaler för att kunna hantera akutsjukvårdens behov, vilket bland annat omfattar helikopterplattform och nya operationssalar. Västfastigheter har fått investeringsklartecken för att projektera för sådana byggnationer. Det finns alltså i detta arbete utmärkta möjligheter att samla laboratorieanknuten klinisk forskning, som nu är spridd över sjukhusetet och Medicinareberget till ett gemensamt fastighetskomplex i anslutning till Per Dubbsgatan. Det finns en uttalad önskan från sjukhusets (och akademins) sida att i samband med dessa investeringar samordna och utveckla klustermiljöer inom fokusområden av stor strategisk betydelse för universitetssjukhusets utveckling. Sådana miljöer ska integrera klinisk verksamhet, forskning, (7) 4

utbildning och möjliggöra samverkan med näringslivet. Denna modell är utarbetad i samsyn mellan akademi och sjukhusledningen (Bilaga 5). Folktandvården Odontologihuset med Folktandvården härbärgerar genom andrahandskontrakt även institutionen för odontologi och dess utbildning. Folktandvården har sagt upp kontraktet med GIGAB. Huset betraktas som gammaldags och lokalerna är inte helt optimala för det integrerade uppdraget. Man önskar också samla specialisttandvården och dessutom ha förbättrad kontakt geografiskt med sjukvården, framför allt i relation till kirurgi och därtill knuten verksamhet. Folktandvården har uttryckt önskemål att förlägg denna sin verksamhet i en nybyggnation. Chalmers Det pågår ett omfattande strategiskt lokalförsörjningsarbete på Chalmers. Man vill expandera och förtäta på Lindholmen och utveckla Campus Johanneberg. Bland annat är det aktuellt att investera i en nybyggnation för life science. Rektor och prorektor är positiva till en fortsatt dialog om samarbete kring lokalfrågor. Lokalförsörjningsplaner Vid GU kommer styrelsen ta beslut om en strategisk lokalförsörjningsplan (http://medarbetarportalen.gu.se/digitalassets/1571/1571718_a----rende-12.-strategisk-lokalfo----rso-- --rjningsplan.pdf ). Fastighetsstrateg Mårten Tiselius har besökt samtliga ledningsgrupper vid Göteborgs universitet i utarbetandet av denna plan, som kommer att ligga till underlag för att realisera lokalbehov för den framtida verksamheten. I detta arbete ingår även att successivt se över mera detaljerade möjligheter inom olika geografiska områden i staden, bl.a. Medicinareberget. En inventering av det existerande fastighetsbeståndet pågår i samarbete med Akademiska hus och också en preliminär utvärdering av möjligheter för nybyggnationer inom området. En viktig information som framkommit i samband med detta arbete är att det är tekniskt komplicerat att åstadkomma kommunikationsvägar direkt från Linnéområdet (Psykologen) och Medicinarberget på grund av avsevärda höjdskillnader. De vägförbindelser som skissarats kräver ingrepp som kanske inte är försvarbara. Besök på Oslo universitet och på Karolinska institutet Oslo universitet har antagit en tydlig strategi att satsa på life science. En ny byggnation kring Radiumhospitalet har nyligen uppförts där cancerrelaterad forskning, klinisk verksamhet och utbildning integreras i närområdet och där även företag verkar. En gymnasieskola har lokaliserats till området för att säkerställa ett rekryteringsunderlag för framtiden. Denna modell har starkt präglat tankarna bakom arkitekttävlingen och byggnationer kring Per Dubbsgatan. Vid Oslo universitet pågår också projektering och byggnation av ett nytt stort Life Science centrum i närområdet kring Rikshospitalet. Hela universitetet är lokaliserat kring ett sammanhållet campusområde. Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset har gjort mycket stora investeringar i nybyggnationer, både i form av nytt sjukhus och ett nytt institut. Sammanlagda investeringsvolymen ligger kring 50 miljarder kronor, varav den del som ligger på Karolinska institutet motsvarar lokalinvesteringar på cirka 8 miljarder. Man räknar med att det tagit cirka 10 år från start av projektet till färdigställande. Det har funnits en tydlig vilja och väl utarbetade beslutsunderlag för att genomföra denna koncentration av forskning inom livsvetenskaperna till området. Slutsatser Projekten Vision 2020-Medicinarberget och Sahlgrenska Life har stimulerat och initierat en genomgripande process vid universitet kring dess framtida verksamhet och därtill kopplade lokalbehov. Det finns därför nu en stor möjlighet att utveckla Göteborgs universitet och realisera strategier som bland annat uttryckts i Vision 2020. För att åstadkomma en lyckad och framgångsrik investering i eventuella nybyggnationer krävs en tydlig verksamhetsidé. Detta bör kopplas till (7) 5

intentionsbeslut från styrelse och ledning liksom ett engagemang från verksamheten. Efter de samtal jag haft och det underlag jag fått fram så framgår att det finns två bärande idéer som kan tjäna som underlag för det fortsatta arbetet. a. Att skapa translationella centra, kluster där sjukvård, forskning, utbildning kan integreras och möjliggöra samverkan med näringslivet. b. En kraftsamling kring life science i Göteborg i samverkan med Chalmers. Förslag 1. För att realisera ovannämnda idéer krävs för det första att regionen och universiteten är överens om målbilden och fattar ett gemensamt beslut om att verka för att skapa dessa integrerade miljöer. Göteborgs universitet bör fatta ett gemensamt beslut om att kraftsamla sina berörda verksamheter inom life science och därtill hörande verksamheter på Medicinarberget. Chalmers bör informeras och erbjudas möjlighet att delta i en sådan kraftsamling. Intentionsbeslut i den utpekade riktningen skulle också innebära en tydlighet gentemot stad och andra intressenter i det omgivande samhället. Beslut i ovanstående instanser bör stödjas av avsiktsförklaringar från berörda delar av verksamheten. 2. En organisation för att utveckla verksamhetsidéerna etableras. a. Den ena huvudinriktningen i det fortsatta arbetet är utvecklingen av verksamheten i skärningslinjen mellan sjukvården och akademin, d.v.s. sjukvård, tandvård respektive Sahlgrenska akademin. Det är detta projekt som fått namnet Sahlgrenska Life. Detta arbete föreslås ske genom att akademi och sjukvård/tandvård utvecklar de tankar som presenterats i Bilaga 5 ( klustermodellen ). Regionen och universitetet bör snarast utse en gemensam projektorganisation. Universitetet och bör utse en person med bred erfarenhet från klinisk forskning och utbildning och samverkan mellan region och universitet som företräder universitetet och Sahlgrenska akademin i detta arbete. Universitetet bör också utse en person med motsvarande erfarenhet inom odontologin för att företräda universitetet i projektet som rör Folktandvårdens utveckling. Region och universitet bör gemensamt utse en huvudansvarig projektledare. b. Den andra huvudinriktningen i det fortsatta arbetet är samling av relevant forskning och utbildning inom life sciene på Medicinarberget. Projektet ligger väl i linje med de slutsatser som dragit i Jens Odderhedes rapport kring utvecklingen av naturvetenskapliga fakulteten (Bilaga 6). Universitetet bör utse en projektledare. c. Utredning av core facilities inkluderande djurhus har redan initierats, men uppdraget är inte formaliserat. d. Ett tydligare specificerat projekt om samordning av biblioteksfunktionerna i första hand i samverkan med sjukhusbiblioteket, men om möjligt också med Chalmers. Samhällsvetenskapliga fakulteten kommer att driva ett projekt om dess framtida lokalförsörjningsbehov det beräknas kunna presentera en delrapport före sommaren. Projektet ska ledas av dekanus vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Övergripande projektsamordning från universitetets perspektiv föreslås ske genom att projektledarena för de olika delarna (a-d ovan) utgör en gemensam projektledningsgrupp för hela projekt Sahlgrenska Life/Medicinareberget. En av projektledarna kan fungera som sammankallande i gruppen. Två styrgrupper för huvudprojekten bör inrättas. Till styrgrupperna bör representant för respektive part fastighetsavdelningar knytas. (7) 6

Tidplan Det finns stora förväntningar på projekten i berörda organisationer. För Göteborgs Stad är det angeläget att få en indikation om de fortsatta planerna snarast, då processerna kring byggnationer av denna dignitet är komplexa och kräver god framförhållning avseende detaljplaner, trafikplanering med mera. Helst bör det finnas inriktningsförslag enligt punkterna a-d ovan från verksamheten före årsskiftet 2016/17. Budget För år 2016 bör kostnaderna för delprojekt 1b hanteras inom ramen för ALF/TUA avtalen. Arbetsinsatser från verksamheten bör hanteras inom ramen för fakulteternas och institutionernas ramar som in kind. En resurs som projektstöd är avsatt centralt. Efter en initial verksamhetsplaneringsfas övergår projektet i mera konkreta byggprojekt och kostnaderna för ett sådant arbete bör tas fram av fastighetsavdelningen. Universitetsstyrelsen bör beakta framtida kostnader för lokalinvesteringar redan inför BÅ2017. Avslutning Med denna rapport föreslår jag också att man överväger att formellt avsluta Vision 2020 Medicinareberget eftersom det fortsatta arbetet omfattar verksamheter vid sidan av Medicinareberget. Den externa kommunikationen bör klargöra att projektet nu övergår i annan form enligt förslagen ovan. Göteborg, 2016-05-16 Staffan Edén Vicerektor Bilagor 1. Skrivelse från perfekterna vid institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi, Biomedicin. 2. Sammanställning av verksamheter som är aktuella för en gemensam nybyggnation kring Per Dubbsgatan. 3. Verksamhetens planer och idéer kring lokaler & lokalisering. Skrivelse från prefektrådet, Naturvetenskapliga fakulteten. 4. Pedagogiska Lärmiljöer och Kreativa Forskningsmiljöer Samhällsvetenskapliga fakultetens framtida lokaler, 2016. 5. Klustermodell skissförslag utarbetat av Göran Landberg och Lars Lundgren. 6. Jens Oddershede, Utredning naturvetenskapliga fakulteten 2016. Dnr E 2016/4. (7) 7