Brukarstyrd brukarrevision av Tellus ungdomsboende i Jo nko pings kommun Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Region Jönköpings län 2015.
Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Uppdraget... 3 Syfte... 3 Tellus ungdomsboende... 3 Tillvägagångssätt... 4 Metod... 4 Återkoppling... 5 Tystnadsplikt... 5 Resultat... 6 Tolkning... 26 Slutkommentarer/diskussion... 28 Förslag att jobba vidare med... 30 Bilaga 1... 31 Bilaga 2... 35 1
Sammanfattning Revisionen genomfördes under hösten 2015 av nyutbildade brukarrevisorer. Uppdraget bestod av att göra en brukarrevision av Tellus ungdomsboende. Beställare av brukarrevisionen är sektionschef för Tellus i samråd med personalgruppen. Tellus ungdomsboende är en del av socialtjänstens öppenvård i Jönköpings kommun. Tellus har ca tjugofem lägenheter och erbjuder behandling och eftervård för ungdomar mellan 18-22 år. Totalt var tjugo ungdomar inskrivna vid tiden då revisionen utfördes. Den metod som används vid revisionerna kallas brukarstyrd brukarrevision. Till uppdraget utbildades fyra unga vuxna till revisorer som har liknande erfarenhet av psykisk ohälsa och av att bo på ungdomsboende. Den enkät som tagits fram utgår från uppdraget. Under intervjuerna träffade revisorerna många ungdomar med olika erfarenheter och livssituationer. Totalt deltog 14 stycken ungdomar i undersökningen (varav några svarade på enkäten på egen hand). I huvudsak visade intervjuerna på att ungdomar som skrivs in på Tellus mår bättre under/efter insatsen än innan. Av intervjuerna framkom även att Tellus personal har ett gott bemötande och verkar ha en god social samvaro med ungdomarna. Intervjuerna visade också på att många av ungdomar är oroliga över frånvaron av nattpersonal, samt en viss oro kring tillgängligheten hos personalen vid utbildningar och personalmöten. Angående ungdomarnas förtroende för personalen framgår det att fler känner att de inte har ett fullgott förtroende för Tellus personal. Revisorerna har kommit fram till att det är av största vikt att ungdomen har rätt att byta kontaktpersoner om hen känner att det brister i förtroendet och/eller i den övriga personkemin. Inledning Det här är en revisionsrapport av Tellus ungdomsboende i Jönköpings kommun. Revisionen är ett initiativ av Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården (Länsbrukarrådet missbruk) och möjliggjordes efter överenskommelse med sektionschefen på Tellus. Revisionen utförs av Länsbrukarrådet missbruk via FoUrum i Region Jönköpings län. Att utvärdera med metoden brukarstyrda brukarrevisioner ingick bl.a. i Sveriges kommuner och landsting (SKL) utvecklingsarbete Kunskap till praktik, en satsning som pågick mellan 2008-2014 och som syftar till att förstärka brukarmedverkan inom missbruksvården. En brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service och utförs av brukare med liknande erfarenhet av den verksamhet som revideras. Bakgrund Det nationella projektet Kunskap till praktik 2008-14 var en satsning från SKL där man ville förstärka brukarmedverkan inom missbruksvården och i det ingick också att stärka de brukarråd som fanns. 2
En revisorsutbildning inledde arbetet med att genomföra en brukarrevision inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län 2009, detta skedde i samarbete med Linnéuniversitetet i Växjö och den första brukarstyrda brukarrevisionen avslutades 2011. I länet finns sedan en tid två revisorsutbildare och totalt femton brukarrevisorer har utbildats sedan 2012. Dessa tar löpande uppdrag från främst kommuner och hälso- och sjukvården via FoUrum i Region Jönköpings län. Totalt har ca fyrahundra brukare av missbruks- och beroendevård intervjuats via brukarrevisioner i Region Jönköping för att beskriva vården utifrån brukarperspektivet. Uppdraget Sektionschefen för Tellus ungdomsboende skrev tillsammans med Länsbrukarrådet missbruk samt verksamhetschefen vid FoUrum på en överenskommelse gällande att revidera Tellus ungdomsboende i Jönköpings kommun. Utöver uppdraget samverkar Länsbrukarrådet missbruk nationellt med Verdandi kring brukarinflytande genom arvsfondsprojektet brukarkraft och i revisionerna har 4 extrafrågor lagts till, se bilaga 1, som berör hjälpbehov av andra verksamheter. För fullständig beskrivning av uppdraget, se bilaga 2. Syfte Revisionen syftar till att lyfta och synliggöra ungdomarnas perspektiv och belysa deras erfarenheter och upplevelser av Tellus som insats. Ungdomarna får genom revisionen en chans att påverka sin insats och komma med förslag på förändringar. Genom att revidera Tellus från ett brukarperspektiv är också syftet att bidra till kvalitetsutveckling av verksamheten. Brukarrevisorerna lyfter även fram det som ungdomarna har ansett vara positivt med verksamheten. Tellus ungdomsboende Tellus ungdomsboende är en del av socialtjänstens öppenvård i Jönköpings kommun. Tellus har ca 25 satellitlägenheter för ungdomar mellan 18 och 22 år och erbjuder kvalificerade behandlingsinsatser och eftervård på hemmaplan. Målet är att hjälpa ungdomen till en fungerande förändring så att hen kan leva ett så självständigt liv som möjligt, samt stärka individen och öka livskvaliteten på lång sikt. Tellus jobbar även genom att stärka det sociala nätverket kring ungdomen för att på så sätt skapa ett varaktigt stöd för ungdomen. Tellus vänder sig till: Ungdomar som lämnar familjehem eller institution och som behöver fortsatt stöd på hemmaplan. 3
Ungdomar som är i riskzon för institutionsplacering på grund av eget beteende, där träningsboende med tydlig struktur är ett alternativ. Ungdomar med kombination av neuropsykiatrisk och social problematik som behöver stöd med sitt eget boende. Ungdomar som på grund av hemmamiljön behöver ett träningsboende utanför hemmet. Tellus arbetar utifrån tre arbetsområden och inriktar sin verksamhet på att erbjuda ett systematiskt samspel mellan praktiskt boendestöd, behovsstyrt psykosocialt stöd och individuell psykosocial behandling. Detta kan bl.a. ske genom social och praktisk färdighetsträning, individuella stöd- och förändringssamtal, stöd i skola, praktik/arbete samt fritid och stödsamtal med ungdomens nätverk. Man motiverar och behandlar alkohol och drogrelaterad problematik. Tillvägagångssätt Under augusti månad utbildades fyra unga vuxna till revisorer inför uppdraget. Efter grundutbildningen gjordes enkäten, som är grunden för intervjuerna med ungdomarna, utifrån brukarperspektivet och uppdraget. En planering gjordes i samråd med Tellus Ungdomsboende, där revisionen planerades vara klar och återkopplad i december 2015. Revisionen förlängdes till januari 2016 då revisorerna i samråd med kontaktpersoner på Tellus ville få med så många enkätsvar som möjligt. En informationsfolder kring revisionen gjordes, vilken personalen fick ta del av för att vidarebefordra till ungdomarna på Tellus ungdomsboende. Genomförandet av intervjuerna påbörjades under oktober och slutfördes i december. Intervjuerna hölls både i ungdomarnas egna lägenheter och i Tellus gemensamma lägenhet Luna. Under intervjuerna bjöd revisorerna på fika och de som deltog i intervjuerna fick ett presentkort som tack för deltagandet. Några ungdomar valde att fylla i enkäten för egen hand, vilket så också skedde. Totalt var 18 ungdomar aktuella vid tidpunkten för revisionen och 14 stycken deltog. Under tiden intervjuerna genomfördes har revisorerna löpande diskuterat enkätsvaren och genomförandet av revisionen, samt påbörjat rapportskrivningen och sammanställningen av svarsresultaten. I mitten av december avslutades intervjutiden, alla svar sammanställdes och tolkades in för att avsluta rapporten och komma med eventuella förslag på förbättringar. Rapporten skrevs klart i slutet på december. Metod Den metod som används vid revisionerna benämns brukarstyrd brukarrevision. Brukarrevision är en granskning av en verksamhet eller enhet som utförs av brukare med egen erfarenhet av liknande insatser. Eftersom att det är brukare med egen erfarenhet som genomfört revisionen bidrar detta vanligtvis till att resultatet blir mer uppriktigt. Anledningen till detta är att revisorernas 4
egna erfarenheter ger en samhörighet med brukarna och detta bidrar i sin tur till en ömsesidig förståelse för hur det kan vara befinna sig i olika insats-, eller vårdsituationer. Då det är brukare istället för profession eller forskning som genomför revisionen så antas detta ge möjligheter att upptäcka sådant som inte annars skulle upptäckts. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som t.ex. planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor. Revisorutbildarna har fått sin utbildning utifrån Verdandis metod 1 i brukarstyrd brukarrevision och genom Linnéuniversitetet. Till uppdraget utbildades fyra unga vuxna som huvudsakligen höll i utförandet av revisionen med stöd av samordnare för Länsbrukarrådet missbruk. Följande punkter ingår i utbildningen av brukarrevisorer: Gällande lagstiftning i kommuner och landsting/region Bemötande och etik Sekretess inom vård och behandling Att presentera sitt uppdrag och sig själv inför revision Genomförande och datainsamling Tolka och sammanställa enkätdata Beskriva syfte, metod och tillvägagångssätt Metod, kvalitativ och kvantitativ Återkoppling Återkoppling sker efter den överenskommelse som gjorts mellan parterna och där beställaren får en fullständig rapportering kring resultatet. Efter återkoppling har skett enligt överenskommelsen, kan parterna informera fritt om resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till verksamheten. Återrapportering ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. Tystnadsplikt Beställaren bör se till att utföraren har fullgod information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) 1 http://www.verdandi.se/?s=brukarrevision 5
eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Efter överenskommelse med sektionschef för Tellus ungdomsboende tog brukarrevisorerna själva fram sekretessavtalet. Resultat Enkäterna utgår ifrån uppdraget och är designade i statistikprogrammet Esmaker, som tillhandahålls av FoUrum - kommunal utveckling. Enkäten tar upp följande områden: Bakgrundsfaktorer (såsom kön, ålder, skolgång etc.) Personalens bemötande Miljö (både i den egna lägenheten och Tellus gemensamma lokaler) Personalens tillgänglighet Upplevelse av delaktighet Stödets innehåll och form Upplevelse av att bli lyssnad på och tagen på allvar Personalens resurser och kompetens Samverkan mellan Tellus och andra myndigheter Förändring av livssituation och livskvalitet Om det finns det något som personalen borde fråga om eller göra annorlunda Ungdomens sociala nätverk Vid tiden för uppdragsöverenskommelsen var totalt 20 ungdomar inskrivna på Tellus Ungdomsboende, totalt 18 stycken var inskrivna vid tiden då intervjuerna hölls och totalt 14 stycken deltog i enkätundersökningen. 6
Enkätundersökning 1. Ålder På grund av få deltagare har revisorerna, för att garantera deltagarnas anonymitet, utelämnat specifika detaljer kring deras ålder. Medelåldern bland deltagarna vid tidpunkten för intervjuerna var 19 år. 2. Kön 3a. Är detta din första insats? 7
3b. Om inte, vad för insats har du haft? (Nedan syns de olika typer av insatser som ungdomarna haft) Kontakt med socialtjänsten på ett eller annat sätt. Familjehem/fosterhem, jourhem eller kontaktfamilj. Behandlingshem, annan typ av boende eller internat. Barn och ungdomspsykiatrin. Kontaktperson. Ungdomsbehandling. KRIS. Råd och service. 4a. Har du någon sysselsättning? 8
4b. Om ja, vad för sysselsättning/-ar har du? (Några av de som svarat annat anger att de är på väg till sysselsättning) 5. Hur ser din försörjning ut? 9
6. Hur många år har du gått i skolan? (Några av de som svarat gymnasiet är inte färdiga med gymnasiet) 7a. Upplever du att personalen är tillgängliga i det vardagliga stödet? 10
7b. Vid akuta behov? 8a. Tycker du att du får det stöd som du behöver? 11
8b. Om inte, varför? (Nedan syns de brister i stödet som ungdomarna anger) Dålig tillgänglighet på sena kvällar och nätter, även när personalen är på utbildning. Personalen tar förgivet att ungdomen behöver stöd den inte behöver. Stöd från någon som ungdomen själv kan relatera till. Personalen lyssnar dåligt. Jobbigt att behöva gå till socialen varje månad. 9. Hur tycker du att samarbetet mellan Tellus och andra myndigheter fungerar? 12
10. Har anhöriga/närstående erbjudits stöd/hjälp? (En del som har svarat nej har inte velat ha stöd åt sina anhöriga/närstående) 11a. Får du hjälp med att planera långsiktiga mål? 13
11b. Kortsiktiga mål? 12a. Har du en genomförandeplan? 14
12b. Om ja, kände du dig delaktig när den gjordes? 13. Hur upplever du att du blir bemött av personalen? 15
14. Känner du att dina åsikter tas på allvar? 15. Upplever du att personalen lyssnar på dig? 16
16. Känner du att du blir respekterad av personalen? 17a. Känner du förtroende för personalen? 17
17b. kontaktpersoner 18a. Är du nöjd med lokalerna och miljön? 18
18b. Är du nöjd med ditt boende? 18c. Finns det något som du vill förändra eller tillföra? Nya möbler/inredning/vitvaror. Lägenheten behöver fräschas upp. Vill ha en annorlunda utformad lägenhet (t.ex. med balkong, mindre eller större) Behöver en billigare lägenhet. För mycket spring i trapphuset, eller stökigt på kvällar och nätter. Skulle behöva en personal nattetid, ha en lägenhet där personalen är tillgängliga 24-7. Fint, bra läge och nära anhöriga. 19
19a. Känner du att du får det stöd som du behöver av personalen? 19b. kontaktpersonerna 20
20. Har personalen tillräcklig kunskap för att hjälpa och stötta dig? 21. Känner du att du får stöd med relationer till anhöriga/närstående? (Några som svarade nej önskade inget stöd med sina relationer) 21
22. Upplever du ditt sociala nätverk som positivt? 23. Upplever du att stödet du får leder till en positiv förändring? 22
24a. Hur var ditt mående innan du kom till Tellus? 24b. Hur är ditt mående idag? 23
25a. Finns det något som personalen borde tänka på/ göra annorlunda? 25b. Om ja, vad? Jag tycker det känns jobbigt att inte få sova med min partner på en månad. Inte vara lika påträngande, lyssna bättre, lita på ens egen förmåga och respektera rätten att själv bestämma, respektera autonomin. Ta tag i saker bättre, ibland tar det lång tid. Prata mer med ungdomarna, missförstånd upplevs och att personalen tar egna slutsatser. Vill gärna veta vilka som kommer till de gemensamma frukostarna. Ibland kan jag känna att jag blir tilltalad som en unge. Dra ner möten från två till en gång per vecka. Personalen borde ha mer förståelse för relationer med andra, typ partners. Lyssna mer på oss vad vi behöver hjälp med. Att tänka på ungdomarnas förflutna och försöka hjälpa dem med det. 24
26. Är det något du vill tillägga eller har du några synpunkter? Möblerna är dåliga. När man berättar något i förtroende till sina kontaktpersoner ska det i största möjliga mån stanna där så man slipper få följdfrågor från alla i personalen. Bli bättre på att lyssna, både personal och kontaktpersonerna. Tellus borde vara bättre på att marknadsföra sig, önskade jag visste att de fanns tidigare. Skulle behöva stöd kring fritidsaktiviteter, kanske påminnas via sms. Det känns stökigt på Luna. Tycker det är konstiga tavlor på kontoret mår dåligt utav dem. Bra med aktiviteter tillsammans. Tycker det är bra med sekretessen. I början var det för mycket folk, de ringde för mycket när jag helst ville vara ifred. Ta gärna in någon med egen erfarenhet som kan jobba på Tellus. 25
Tolkning Revisorernas samlade tolkning av Tellus som insats är att den bidrar till en positiv förändring när det gäller måendet hos ungdomarna som tar del av stödet. Även om alla ungdomar inte är nöjda med allt, så anger majoriteten att det har skett en förändring till det bättre sedan inskrivningen på Tellus. En individs hälsa och den positiva förändringen är högst individuell, men ett antal faktorer kan spela in. En del ungdomar som kanske har haft en ansträngd boendesituation tidigare på exempelvis institution, familjehem, jourhem och/eller nyanlända får en egen lägenhet som bidrar till att en viktig pusselbit i ungdomens behov av trygghet faller på plats. Att Tellus hjälper ungdomen att lösa den ekonomiska situationen, huruvida det är att ta kontakt med socialtjänsten och försäkringskassan eller att stödja ungdomen i sina studier och/eller arbete/praktik/söka jobb är en annan del av insatsen som bör anses påverka ungdomens mående. Även om en egen lägenhet och egna pengar inte löser alla problem, är det en grundläggande del av människans livskvalité. En ofta använd teori är Maslows behovstrappa 2 som utrycker att de grundläggande behoven måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen, se bild 1. Bild 1. Maslows behovstrappa Det börenligt Maslows behovstrappa anses att innan en person kan vara mottaglig för stöd i form av t.ex. psykosocial behandling, så måste personen först slippa oroa sig för tak över huvudet och mat i magen. Revisorerna tror att samspelet mellan att hjälpa ungdomen att praktiskt lösa sitt boende och sin ekonomi, och att ungdomen erbjuds 2 https://sv.wikipedia.org/wiki/behovshierarki 26
psykosocial behandling och social samvaro är anledningen till att Tellus som insats verkar fungera effektivt när det gäller förbättringar i ungdomarnas mående. Möjligheten till social gemenskap och samvaro med andra inskrivna och med kontaktpersoner/övrig personal är också en viktig faktor som påverkar hur ungdomarna upplever sin tillvaro och Tellus som insats. Även om alla ungdomar inte önskar vara delaktiga i gemenskapen med andra inskrivna så upplevs det som något positivt att alternativet finns. En del ungdomar har redan ett starkt socialt nätverk, eller väljer bort umgänget av andra skäl, men i grund och botten tror revisorerna att för de som vill ta del av det bidrar umgänget både till ett bättre mående men också till förmågan att vårda och stärka sitt eget sociala nätverk. En annan mycket viktig aspekt av detta är att ungdomen får chans att träffa och dela erfarenheter med andra som de kanske har lättare att relatera till, vilket är betydelsefullt för den psykiska hälsan. Enkätsvaren visar att personalen på Tellus har ett gott bemötande, lyssnar på ungdomarna och respekterar dem. På en skala mellan 1-11 där 1 är sämsta möjliga/stämmer inte alls och 11 är bästa möjliga/stämmer helt skattades som lägst 7 inom ovanstående områden. Hela 10 stycken skattade att bemötandet från personalen var bästa möjliga, vilket är ett mycket gott betyg. Något sämre men fortfarande bra, skattades det att personalen var på att ta ungdomarnas åsikter på allvar. Resultaten på dessa områden är enhetliga och pekar på att ungdomarna är nöjda med den sociala samvaron med personalen. Att dessa områden fungerar bra kan antas vara A och O för hur motiverade ungdomarna är till att ta del av stödet och påverkar hur de upplever insatsen. Av intervjuerna framgår även att ungdomarna oroar sig för eller är missnöjda med vissa delar av stödet eller dess utformning och innehåll. Den bristen som flest pekar på är tillgängligheten. De flesta ungdomar är nöjda med tillgängligheten under dagtid. Vissa uttrycker en oro över att det inte går att få tag på personalen under personalmöten och utbildningstillfällen och någon angav att hen kunde låta bli att ringa överhuvudtaget om hen vet att en annan ungdom är i behov av mer akut hjälp än hen själv. Många ungdomar uttrycker en oro över att ingen personal jobbar mellan kl.22.00 07.00 De beskriver tanken på att det skulle hända något under natten som skrämmande och en del uttrycker att de inte vet riktigt vad de skulle göra om de började må väldigt dåligt på natten. Under intervjuerna framgår det att detta är vad flesta av de inskrivna ungdomarna oroar sig för när det gäller stödet de får av Tellus. Andra områden där svarsresultaten var mer blandade och där några av ungdomarna skattade lägre på skalan 1-11 är frågan om förtroende för personalen, samarbetet mellan Tellus och andra myndigheter, huruvida de är nöjda med lokalerna, miljön och det egna boendet, om de upplever att de får det stöd de behöver från personalen och kontaktpersonerna, samt om stödet leder till en positiv förändring. Även på frågan om personalen har tillräcklig kunskap för att hjälpa ungdomen var det några som skattade lite lägre. En del ungdomar beskriver att de inte vill berätta vissa saker för personalen eftersom de vet att personalen måste föra vidare vissa saker till sina kollegor eller till socialtjänsten. För de egna kontaktpersonerna fanns större förtroende bland ungdomarna. När det gäller samarbetet 27
mellan Tellus och andra myndigheter önskar en del ungdomar att det skulle fungera bättre, men att det kanske inte är möjligt i alla fall då samarbetssvårigheterna ofta inte kommer från Tellus sida. Några ungdomar beskriver att de tycker att det kan bli lite stökigt i den gemensamma lägenheten och att samvaron där ibland kan bli lite svår, antingen för att de själva inte alltid kommer överens med en/fler av de andra inskrivna, eller för att andra inte alltid kommer överens med varandra. Överlag är revisorernas intryck att ungdomarna värdesätter den gemensamma lägenheten och tycker att gemensamma måltider och möjligheten att besöka den gemensamma lägenheten är ett trevligt inslag i vardagen och att den snarare skulle vara öppen ännu mer. När det gäller det egna boendet oroar sig en del ungdomar för en hög hyra som de befarar kan bli svår att hantera på egen hand i framtiden. Andra klagomål kring det egna boendet berör i huvudsak möbler och inredning, att lägenheten behöver fräschas upp, eller att lägenheten är för liten. Kring stödet från personalen och kontaktpersonerna upplever ungdomarna i allmänhet att de i högre utsträckning får det stöd som de behöver från kontaktpersonerna än från övrig personal. En del ungdomar kan uppleva ett glapp mellan sig själva och personalen och önskar att även få stöd från någon som de kan relatera lättare till och som inte begränsas i sin yrkesutövning att dela sina erfarenheter med ungdomen. Slutkommentarer/diskussion Alternativet att få stöd och hjälp på hemmaplan för att hitta bra strategier och verktyg för att komma vidare i livet möjliggörs genom Tellus. Till skillnad från institutionsbaserad vård där vården/stödet ibland är svårt att variera och individanpassa och inte rör sig utanför institutionen är Tellus en insats som har möjlighet att skräddarsys så att den passar den enskilda ungdomens behov. Denna flexibilitet ser revisorerna som något mycket positivt och en möjlighet som bör utnyttjas maximalt. Revisorerna tror också att detta är vad som gör att Tellus verkar nå bra resultat stödet finns ju där och då, när ungdomen stöter på problem och svårigheter i sin egen vardag. Brister som tillexempel frånvaron av nattpersonal kan ifrågasätta hur den aktuella gruppen prioriteras. Revisorerna ser nyttan, behovet, potentialen och det unika med Tellus ungdomsboende. På frågan om personalen borde göra något annorlunda svarar en ungdom: Jag önskar bara att jag visste att de fanns tidigare. Det finns behov av Tellus och det finns personal som kan göra skillnad för individer om de har rätt verktyg och tillräckliga resurser. Av enkätsvaren framgår i huvudsak att de som skrivits in på Tellus mår bättre under/efter insatsen än innan. Detta kan ses som ett mått på att Tellus lyckas med ett av sina mål att öka livskvaliteten hos ungdomarna och detta trots att en del ungdomar inte tycks uppleva själva att stödet de får leder till en positiv förändring. Det går att diskutera varför en del inte upplever att Tellus leder till en positiv förändring men skattar att de mår bättre efter inskrivningen än innan. Som innan nämnt spelar bostad och ekonomi in i hur bra en person mår, men kanske ungdomen upplever resten av stödet som bristfälligt eller mindre tillfredsställande. Det kan också vara så att ungdomen inte upplever sig behöva något stöd. Det är viktigt att ungdomen känner att stödet passar hen, är meningsfullt och att det 28
leder till en positiv förändring. Inställningen till stödet påverkar i allra högsta grad ungdomens motivation till och följsamhet i behandlingen som erbjuds. Att en del ungdomar upplever att de inte känner förtroende för personalen är beklagligt. Som med alla vårdrelationer eller liknande relationer som går ut på att ta emot hjälp och stöd från någon i sin yrkesutövning finns en inbyggd maktobalans som kan vara svår att överbygga och arbeta runt. Ungdomarna står i beroendeställning till personalen och vet att de inte kan anförtro vissa saker åt personalen utan att det förs vidare till övrig personal eller andra delar av socialtjänsten. Då detta är något som personalen är förpliktigade att göra kommer detta faktum kommer alltid att kvarstå. En ungdom uttryckte besvikelse över att hen anförtrott sig åt en personal och sedan fått följdfrågor från flera olika ur personalgruppen, trots att hen bara anförtrott sig åt en person. Detta går att undvika och arbeta runt. Hur arbetar ni med att bygga upp förtroendet mellan er och era ungdomar? De flesta ungdomar är nöjda med bemötandet från Tellus personal och sina kontaktpersoner, men för minoriteten som inte är det, ser revisorerna möjligheten att byta kontaktpersoner som en självklarhet. Revisorerna föreslår att vid behov kunna få kontakt av någon utomstående eller mer neutral som ungdomen kan vända sig till ifall personkemin mellan hen och sin/sina kontaktpersoner inte skulle fungera. Detta är nödvändigt på grund av den inbyggda maktobalansen och beroendeställningen som ungdomen står i gentemot sina kontaktpersoner. Det är ett svårt och för vissa omöjligt ämne att diskutera med sina kontaktpersoner, därför bör det anses av stor vikt att den möjligheten finns och att ungdomarna informeras om den. På frågan om ungdomarna får det stöd de behöver och om personalen har tillräcklig kunskap för att hjälpa dem är det framförallt små förändringar i stödets utformning som en del ungdomar upplever behöver ändras, färre fysiska möten och mer telefonkontakt istället, mer stöd kring fritidsaktiviteter etc. och några önskade också ett annorlunda bemötande från personalen. Dessa saker tillsammans med att få stöd från någon med egen erfarenhet utgjorde de brister i stödet som framkom under intervjuerna. Revisorer antar att detta är möjligt att uppnå och arbeta med. Genom att ständigt ha en levande dialog med ungdomarna om stödets innehåll och form görs ungdomarna delaktiga i sin egen behandling och har möjlighet att komma med förslag på just sådana förbättringar. Ungdomarna kom själva med förslaget att Tellus borde ta in någon med egen erfarenhet av liknande situationer som de själva till verksamheten som möjligtvis kan stötta och dela sina erfarenheter med ungdomarna. Revisorer ser detta som något positivt och konstruktivt att utveckla vidare. Ungdomarna på Tellus har många olika erfarenheter och varierande problematik som skiljer sig från varandra, revisorerna föreslår därför att Tellus personal ser över möjliga samarbeten med olika föreningar och instanser som kan erbjuda det stöd som ungdomen efterfrågar. Det finns gott om brukarföreningar och organisationer som är nischade till att hjälpa personer med specifika problem och erfarenheter. Genom att ha kunskap och kontaktuppgifter till sådana föreningar och/eller andra instanser som erbjuder den typen av stöd kan Tellus kanske hjälpa ungdomarna att få kontakt med dessa? Revisorerna 29
avslutar med några frågeställningar till verksamheten Tellus som berör lokalerna, miljön, det egna boendet och samarbetet mellan andra myndigheter. Revisorerna ser Luna som en stor tillgång för ungdomarna och värdet att jobba med trivslen där, det ska fungerar bra för alla som vill ta del av den sociala samvaron på Luna. Arbetar ni med miljön och stämningen på Luna? Hur? Går det att göra något annorlunda/ytterligare? Finns det några regler eller förhållningssätt som underlättar för de som vistas på Luna att komma överens? Får de ungdomar som skrivs ut från Tellus hjälp att hitta en lägenhet som de själva kan behålla t.ex. en hyra de har råd med osv.? Finns det tillräckliga resurser att åtgärda problem i lägenheterna som ägs av Tellus t.ex. sliten tapet/trasiga möbler? Hur tycker ni att samarbetet mellan Tellus och andra myndigheter fungerar? Upplever ni att något brister i samarbetet och kan ni i så fall göra något för att underlätta situationen ytterligare för ungdomen? Förslag att jobba vidare med Revisionsgruppen har tolkat in svarsresultaten från enkäterna och samlat intrycken av mötet med ungdomarna och föreslår Tellus att utvärderar dessa förbättringsförslag : 1. Ha personal tillgänglig på natten, eller i värsta fall /tillsvidare ha tätare samarbete med någon typ av verksamhet som kan erbjuda detta t.ex. socialjouren. Ett förslag är att ha en jourtelefon som regelbundet roterar i personalen. 2. Ta in/samarbeta/erbjuda kontakt med eller veta vart ungdomen ska vända sig om hen vill söka stöd och dela erfarenheter men någon som har egen erfarenhet av att vara i ungdomens situation. 3. Anordna fler gemensamma aktiviteter och låta ungdomarna själva komma med förslag på och rösta fram gemensamma aktiviteter. Kanske går det att ha en förslagslåda på Luna eller Tellus kontor? 4. Ge ungdomarna möjligheten att själva påpeka saker de tycker borde ändras/förbättras på Luna, även här kanske det går att ha en förslagslåda på Luna? 5. Ge/informera ungdomarna om möjligheten att bolla med någon utanför Tellus ifall personkemin eller något annat mellan ungdomen och kontaktperson/övrig personal inte fungerar. 30
Bilaga 1 Hjälpbehov; Verdandis arvsfondsprojekt- Brukarkraft 3 1a. Får du hjälp av annan/andra verksamheter än den du befinner dig i för att förbättra din livssituation? 1b. Om ja, vilken eller vilka verksamheter får du hjälp av? 3 http://www.verdandi.se/brukarkraft/ 31
1b. Annan Skolan Öppenvården Vändpunkten Krami Ung arena 2a. Skulle du behöva hjälp från annan/andra verksamheter än den du nu befinner dig i? 32
2b. Om Ja vilken eller vilka? Om ja, vilken hjälp skulle du behöva? Vet inte vad andra har att erbjuda. Att få ett jobb. 3. Har du fått tillräcklig hjälp med att få arbete/sysselsättning? 33
Kommentar Hade redan sysselsättning. Har gjort det mesta själv. Uppmuntran till att fortsätta skolan. Ja, men det funkar inte ändå. Det var det första det tog tag i, Tellus. 4. Vilken hjälp skulle du önska för att kunna få arbete/sysselsättning? Beskriv gärna med egna ord? (Obs! pga. Sekretessen har vi tvättat kommentarerna nedan, det är alltså inte exakta citat från ungdomarna) Ej aktuellt. Hjälp/stöttning med att gå till arbetsförmedlingen. Hjälp/stöttning att komma iväg till skolan i tid. Hjälpa/motivera till att få ett annat jobb. Vill ha fler telefonmöten och inte bara fysiska möten. Mer förståelse kring min situation, önskar att jag också hade kontakt med någon som förstod mig mer. Har redan all hjälp jag behöver. Komma igång med sysselsättning. Mer stöttning, behöver jobba på självkänsla och självförtroende. 34
Bilaga 2 Uppdraget/beställning Brukarstyrd brukarrevision av Ungdomsbehandling i JKPG kommun Uppdragsbeskrivning Tellus ungdomsboende är en del av socialtjänstens öppenvård i Jönköpings kommun. Tellus har ca 25 satelitlägenheter för ungdomar mellan 18 och 22 år och erbjuder kvalificerade behandlingsinsatser samt eftervård på hemmaplan. Målet är att hjälpa ungdomen till en stadigvarande förändring så hen kan leva ett så självständigt liv som möjligt samt stärka individen och öka livskvaliten på lång sikt. Genomförandet av en brukarstyrd brukarrevision av verksamheten där möjligheten ges att utifrån brukarperspektivet stärka ungdomarnas upplevelser av insatsen. På Tellus ungdomsboende önskas revision inom följande områden: Bakrundsfaktorer Bemötande och miljö Tillgänglighet Delaktighet Stödets innehåll och form Upplevelse av att bli lyssnad på och tagen på allvar Resurser och kompetens Samverkan Förändring Finns det något som personal borde fråga om alt göra annorlunda? Anhörig/nätverk Målgrupp: Alla som är aktuella inom Tellus ungdomsboende ska erbjudas att delta. Totalt ca 25 klienter Genomförande: Verksamheten ansvarar för att det finns rum samt kaffe/the och att information inför brukarstyrd brukarrevisionen når de aktuella. Revisionen utförs med den metod som revisorerna utbildats i. Ansvarig chef för verksamheten är informerad, möten med personal på verksamheten och brukarrevisorerna ska ske innan revision påbörjas för genomgång av metoden och en tydlig beskrivning om hur genomförandet kommer att ske. Brukarrådet ansvarar för att ta fram information och blankett för samtycke. 35
Avtal En överenskommelse och ett samtycke görs tillsammans med FoUrum och överlämnas enligt avtal. Återkoppling Resultatet sammanställs och redovisas till berörd verksamhet efter överenskommelsen. 36
Sist men absolut inte minst vill vi tacka alla berörda samt de fantastiska ungdomar som deltog i intervjuerna och pusslade med sin tid för att träffa oss! Kontakt till Länsbrukarrådet för missbruk och beroendevården i Region Jönköping: brukarradetjkpg@gmail.com Telefon: 070-626 94 79 37