Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum

Byggnadsstyrelsens rekommendationer 6005 1991-06 Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum

Dokumentets utgivare JIq BYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens rekommendationer 6005 Dokumentets datum 1991-06 Projektnamn (ev förkortat) Arendebeteckning Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Stefan Sandesten Svante Nilsson Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Vvs-sektionen Dokumentets titel Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorsrum Huvudinnehåll På grund av skärpta temperaturkrav samt ökade värmebelastningar i kontorsrum fordras "nya" lösningar för ventilation, värmning och kylning av dessa. l skriften värderas olika möjliga tekniska lösningar såväl tekniskt som ekonomiskt, mot bakgrund av en stor mängd prover och beräkningar som Byggnadsstyrelsen m fl låtit utföra. Avslutningsvis redovisas Byggnadsstyrelsens policy avseende systemval för värmning, kylning och ventilation av kontorsrum för såväl nya byggnader som ombyggnader. Nyckelord Kontorskyla, ventilation, deplacerande, kylbafflar, fan coil Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet - Omfång 21 sidor Svensk byggtjänst Stockholm 08-734 50 00 Red Sven Kristiansen 0 Byggnadsstyrelsen 1991 Göteborg 031-81 00 85 Omslagsillustration Malmö 040-709 55 Umeå 090-12 59 10 Ref Stefan Sandesten Denna skrift är utgiven av Byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan Byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner, lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S 08-7831180 106 43 STOCKHOLM

Innehållsförteckning Sid 1 Teknisk policy 3 2 Ändrade förutsättningar för systemval 4 3 Klimatkrav och övriga förutsättningar 6 3.1 Termiskaförutsättningar 6 3.2 Förutsättningar för luftkvalitet 6 3.3 Rumsstorlekar m m 7 3.4 Förutsättningar vad gäller värmebelastning 7 3.5 Övrigt 7 4 Sammanfattande bedömning 8 4.1 Klimat 8 42 Flexibilitet, systemuppbyggnad 12 4.3 Styrning av klimat i kontorsrum 13 4.4 Rumsutformning -installation 14 4.5 Drift, service och erfarenhet 15 5 Kostnader -drift- och anläggningskostnader 16 6 Jämförelser med andra byggherrar 18 7 Slutsatser 20 Bilagor 21 Bilagefärteckning 21 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005 1

á

Ventilation, kylning och uppvärmning av kontorshus 1 Teknisk policy Byggnadsstyrelsen, KBS, publikationer "Krav och råd" visar vilken standard och vilka förutsättningar som normalt tillämpas vid val av värmeoch ventilationssystem för kontorsrum. "Krav och råd" har tidigare varit avsedda att ange standardlösningar. Valet av standard har varit inriktad på i huvudsak en tillåten lösning. Publikationerna ändrar nu karaktär från tekniska föreskrifter till tekniska rekommendationer. I detta ligger att flera tekniska lösningar "r anges beroende på olika hyresgästkrav och beroende på olika förutsättningar i projekten. Begreppet "rekommendation" innebär att valet av de lösningar som anges ska grundas på kunskap om erfarenhet av de olika systemens för- och nackdelar. Kunskaper och erfarenheter dokumenteras. Följande skrift är en summering av de omfattande provningar, beräkningar och praktiskatillämpningar av olika system för värme och ventilation som gjorts inom Byggnadsstyrelsen under senare år. Först behandlas olika system och förutsättningar för nya byggnader. Därefter diskuteras systemval utgående från ett antal viktiga parametrar som klimat, kostnader, drift och underhåll. I en separat bilagedel redovisas sammandrag av viktigare provningar och beräkningar. Underlagsmaterialet finns lagrat i ERFAR och skrifterna förvaras hos Tekniska enhetens vvs- och driftsektion. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMI4ENDATIONER 6005 3

2 Ändrade förutsättningar för systemval En uppdelning i nya respektive befintliga byggnader är naturlig. Ett skäl i detta sammanhang är att moderna kontorshus är värmetekniskt olika äldre objekt. En modern kontorsbyggnad kan populärt liknas vid en " termosflaska" - dvs en högisolerad konstruktion. Mycket god värmeisolering i väggar, tak och källare samt treglasfönster eventuellt med olika glasbeläggningar. Värmeförlusterna från ett modernt kontorsrum är små jämfört med 1960- och 70-takbyggnader. Det kan tyckas paradoxalt att först isolera byggnaden och därefter ordna ventilations - och kylsystem för att begränsa rumstemperaturen. Nybyggnadsreglerna, utgivna av Boverket, tillåter formellt att isolerstandaren sänks om värmeöverskotten är stora och av betydande varaktighet. Byggnadsstyrelsen har dock valt att följa nybyggnadsreglernas normalfall efter som det år mycket svårt att avgöra hur internlasterna i en kontorsbyggnad utvecklas på sikt. De byggnadsanknutna delarna av ett projekt - t ex ytterväggar harlång livslängd - säg minst tio gånger längre än en generation datasystem. Valet av isolerstandard "r därför inte grundas på kortsiktiga överväganden. Samtidigt som värmehushållningen avsevärt förbättrats har de interna värmetillskotten i kontor ökat - inte minst genom " kontorsautomation". Användningen av datorer - främst PC-system med kringutrustning - ökar dramatiskt i statsförvaltningen. De minskade värmeförlusterna och de ökade internlasterna gör att värmebalansen i en modern kontorsbyggnad i liten grad styrs av det yttre klimatet och i hög grad styrs av hur hyresgästerna använder lokalerna. I bild 1 visas värmebalansen för ett kontorsrum med respektive utan belastning. Som framgår av bilden år resultatet olika beroende på vilket fall som behandlas. Det använda kontorsrummet har värmeöverskott - dvs behöver kyla vid utetemperatur ner till cirka -10 C. Förutom ändrade förutsättningarna rent värme- och ventilationstekniskt har även andra förhållanden ändrats. Villkoren för statligt byggande och statlig fastighetsförvaltning blir alltmer lika "marknaden" i övrigt. Detta leder till att j" örelser mellan standard för Byggnadsstyrelsens byggande och privat byggande är av intresse. Till sist "r nämnas det kraftigt ökade intresset för inomhusmiljön under 1980-talet. Detta intresse uttrycks bl a i skärpta krav i normer samt en ökad insikt i vikten av en professionell fastighetsförvaltning. Nämnda förhållanden motiverar en översyn av Byggnadsstyrelsens policy. 4 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

VÄRME KYI E14ov SDIAGRAM LASTAT gum. BELASTAT RvM -1o o x-10 +20 UTETEP J TUR. vågmege;-cov Bild i BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005 5

3 Klimatkravoch övriga. förutsättningar 3.1 Termiska förutsättningar Som valts i "Krav och råd" del A 1991 kan sammanfattas enligt följande: vintertid - utgående från en klädsel motsvarande 1 clo 1) och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperatur på 22 C med en acceptabel variation av ±2 C då lufthastigheten år <0,15 m/s. sommartid - utgående från en klädsel motsvarande 0,5 clo 1) och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperatur på 24 C med en acceptabel variation av ±2 C då lufthastigheten år <0,2 m/s. För normala kontorsrum innebår detta att operativa temperaturer i en punkt 1,5 m över golv 1 m från fasad inte får överstiga 25 C mer än 10% av arbetstiden under en statistisk julimånad. (P25) För både sommar- och vinterfallet gäller att temperaturgradienten bör vara mindreån 2 C inom 0,1-1 m i vertikalled. Installationssystemen bör medge att hyresgästen själv ska kunna påverka rumstemperaturen genom inställning av ventiler - termostater kopplade till värme och/eller kylsystemen i det egna rummet. Befuktning av tilluften av komfortskäl " r inte ske. Speciellt känsliga personer kan erhålla lokala befuktare. 3.2 Förutsättningar för luftkvalitet Tilluftfl " en, utöver kraven enligt nybyggnadsreglerna, bestäms av kravet attkoldioxidhalten i rumsluften normalt inte bör överstiga 850 ppm i vistelsezonen. Med rimlig luftutbyteseffektivtet innebår detta ett minimalt uteluftfl " e på cirka 10 l/s och person. De krav som gäller enligt nybyggnadsreglerna beträffande erforderliga uteluftfl " en vilar på osäkert underlag. För att möjliggöra kylning av mindre värrmebelastade rum och för att ge visst utrymme för ökade krav ska max 201/s och person kunna tillföras en viss andel av kontorsrummen. Uteluften renas från partiklar med filter av filterklass EU7. Rening med hänsyn till gasformiga föroreningar i utomhusluften görs normalt inte. 1) 1 do motsvarar normal klädsel inomhus - vintertid 0,5 clo motsvarar normal klädsel inomhus - sommartid 6 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

3.3 Rumsstorlek m m Vid bedömning av lämpligt installationssystem utgås från rumsstorlekpå 2-3 moduler (2,4-3,6 m bredd) ett rumsdjup på ca 4 m. Ett normalt utförande för detta rum år: rumshöjd 2,7 m yttervägg -15 cm betong, 20 cm isolering + ytskikt innervägg - gipsskiva, 7 cm luft, gipsskiva golv och tak - 15 cm betong fönster - 1 m2 U-värde 2 W/m2 med solskydd (persienn). 3.4 Förutsättningar vad gäller värmebelastning I normalfallet r" as med följande: belysning - fritt hängande armaturer inklusive platsbelysning max 180 W motsvarande ca 15 W/m2 (60W i platsbelysning) person - 80 W kontorsmaskiner - följande fall förutsättes OW 200 W motsvarande en PC + enkel skrivare 500 W motsvarande en PC + laserskrivare 3.5 Övrigt Utöver ovan angivna grundläggande funktionskrav föreligger ytterligare krav på föränderbarhet m m samt det generella kravet på godekonomi, låg årskostnad för fastighetens drift, underhåll och avskrivning. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

4. Sammanfattande bedömning 4.1 Klimat Med utgångspunkt från de förutsättningar som angivits ovan och baserat på resultat från beräkningar och prov2 kan följande viktigare för- och nackdelar för de olika systemen anges. KBS-tidigare standard, bakkantinblåsning med eller utan kyld tilluft, se bild 2 GAMLA SYSTEMBY VA''TEcPUREt VÄRME Bild 2 Systemet klarar i stort inga extra kontinuerliga värmelaster utöver personer, belysning och solvärme om det gamla klimatkravet (P27) ska innehållas. Ett skärpt klimatkrav, dvs P25 medför därför att systemet inte år aktuellt för nybyggnadsfall. Deplacerande ventilationssystem med kyld tilluft, se bild 3 Systemet år ursprungligen utvecklat för industrilokaler med stora takhöjder och koncentrerade föroreningskällor t ex ugnar, maskiner, svetsutrustning. Fördelen med systemet är att den renaste luften finns i vistelsezonen. Föroreningar blandas inte med övrig rumsluft vilket år fallet vid omblandande ventilation. 2) se bilagor 8 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

Utförda prov visar att erforderlig luftmängd i kontorsrummet blir högre än med omblandande ventilation. Detta beror bl a på att tilluftstemperaturen inte får vara för låg och på att en viss minsta luftmängd erfordras för att systemet ska fungera som avsett. Viktigt är val av dontyp och tillåten undertemperatur i tilluften. Proven visar på dragrisker i golvnivå (fötter, anklar). DPLACERANDE SYSTEM VTT VANE NWREt4 Bild 3 Systemet klarar begränsade värmelaster - upp till cirka 25 W/m2 golv i kontorsrummet. Högre värmelaster medför att gränsskiktet mellan ren och "förorenad" luft sänks - dvs att systemet fungerar som ett omblandande system i en del av vistelsezonen. Därtill ökar temperaturgradienten. Proven visar att deplacerande ventilation ger bättre ventilations- och luftutbyteseffektivitetån övriga system. Fan-coilsystem till kombination med bakkantinblåsning, se bild 4 Proven visar att fan-coil placerad vid fönster kan ge goda klimatförhållanden även vid kyllaster upp till cirka 50-70 W/m2 golvarea. Fördelen med systemet är att man själv kan påverka apparatens kyl- och värmekapacitet (vanligen i tre steg). Inställningen sker genom att ändra en fläkts varvtal. Lokala fläktar kan leda till risk för ljudstörningar. Fan-coil placerad i taknivå t ex i korridor kan medföra risker för drag enligt utförda prov. Ventilations- och luftutbyteseffektivitet är som för övriga omblandande ventilationssystem. Systemet ger en möjlighet att klara stora intermittenta kyllaster och/eller lokalt tillkommande kylbehov i befintlig byggnad. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005 9

Induktionssystem, se bild 5 Induktionssystem placerade under fönster ger ungefär samma förhållande klimatmässigt som fan-coil lösningen om dimensioneringen av apparaterna är likvärdig. Risken för ljudproblem är mindre än för fan-coil. FAN COlL Bild 4 it;iduktionssyste M VA'tTEW VURT1 1LA väg.ie LUFT Bild 5 1 0 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

Bakkantinblåsning i kombination med kyltak eller kylbafflar, se bild 6 Prov och beräkningar visar att systemet kan ge goda klimatförhållanden vid kyllaster upp till ca 50-70 W/m2 golvarea dvs ungefär samma som för fan-coil. Kyltakets/bafflarnas funktion innebår att om värmelasterna är utbredda i rummet t ex flera besökare eller många vårmeavgivande maskiner - så kan luftfördelningen i rummet bli instabil och därmed ge upphov till drag lokalt. Ventilationseffektivitet och luftutbyteseffektivitetår som för goda omblandande system. Prov visar att tilluften bör tillföras undertempererad - i annat fall minskar ventilationseffektiviteten. 1VLBAFFLAR/ TA1< VATI'EJ4BUREN 14A r VATrEH8UP.EN VÄRME Bild 6 Deplacerande ventilation i kombination med kyltak Systemet har inte provats av Byggnadsstyrelsen eftersom det är principiellt tveksamt. (Två varandra "motverkande" principer) med deplacerande och omblandande ventilation i vistelsezonen. Sammanfattning angående klimat Med givna klimatkrav och aktuella värmebelastningar är varianter av kyltak/kylbafflar i kombination med bakkantinblåsning eller golvplacerade fan-coil eller induktionsapparater - aktuella för Byggnadsstyrelsens normala kontorsrum. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005 11

4.2 Flexibilitet,systemuppbyggnad En viktig utgångspunkt vid val av system är att kraven på flexibilitet ökar. Detta beror på att en stor del av belastningarna - främst kyllaster -år verksamhetsanknutna. Verksamheter förändras i snabbare taktån tidigare dels beroende på organisationsförändringar dels beroende på ökad "kontorsautomation". Detta leder till att installationen inom ett plan "r kunna anpassas till ändrad verksamhet. Eftersom förutsättningarna för det enskilda arbetsrummet är svåra att förutse bör installationerna i princip medge en successiv komplettering under förvaltningsskedet. Man "r t ex kunna ansluta extra kyla till ett rum först när kylbehovet år aktuellt. Distributionssystemet inom ett plan - eller snarare utrymmet för distributionssystemet - " r utformas generellt. Utrymmet ska medge att betydande förändringar av systemen kan ske. En förläggning i kommunikationsutrymmet - normalt korridortak - medger matning dels till kärnzon dels till fasadrum. Schakt och aggregatrum betraktas ofta som byggnadsanknutna delar. Både utrymme och installationer bör utformas generella, dvs tåla betydande verksamhetsförändringar utan ombyggnad. De verksamhetsanknutna kyl- och ventilationsbehoven kommer i många fall inte att samvariera. Detta leder till att separata system för ventilation och kyla "r eftersträvas. 9 c K0RRIDOR Bird 7 12 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

Flexibilitetskraven - leder också till att vätskebuma kylsystem prioriteras eftersom utrymmesbehov och möjligheter attåndra/komplettera systemen är betydligt större än för luftburna kylsystem. Diskussionen ovan gäller främst för ventilation och kylinstallation. Beträffande värmesystem kan konstateras att värmebehovet år kopplat till fasad (kallras) och därmed normalt byggnadsanknutet. Värmesystemet i plan kan därför läggas till fasad och utformas utan större krav på flexibilitet. Sammanfattningsvis leder resonemanget till, se bild 7. ett fasadförlagt värmesystem utan större krav på flexibilitet separata ventilations - och kylsystem med matningsstråk i anslutning till neutrala zoner - främst kommunikationssutrymmen vätskeburna kylsystem väljs före luftburna schakt- och aggregatutrymmen bör klara stora ändringar av installationerna - dvs utformas som generella eller byggnadsanknuma utrymmen. 4.3 Styrning av klimat i kontorsrum En automatisk reglering av värmesystemet kan vara motiverad. Automatiken " r styra på kallrasrisk dagtid och transmissionsbehov övrig tid. Aven manuell styrning av värmesystemet i rummet "r kunna göras. För kylsystemet löses den individuella regleringen mest naturligt genom att hyresgästen själv kan ställa in önskad rumstemperatur (kyleffekt ). Eftersom kallrasskyddet och kylbehovet inte har någon direktkoppling inbördes "r de inte regleras samordnat. Detta innebår attvärme- och kylsystem periodvis kan arbeta samtidigt i ett kontorsrum.energiekonomiskt är detta självfallet en nackdel men komfortmässigt en fördel. Beträffande ventilationssystemet bör normalt detta inte (under ett basvärde) kunna regleras av hyresgästen eftersom ventilationsbehovet till en stor del styrs av avgivning från inredning, utrustning och byggnadsmaterial. Däremot ska vädring via öppningsbara fönster normalt kunna ske Vvs-systemen måste fungera så att de ger acceptabla förhållanden även i obelastadekontorsrum. (Det ska vara godtagbar temperatur och föroreningshalt i rummet då man kommer in i det). Systemen ska självfallet även klara temperaturhållning då huset inte används (nätter och helger). I första hand bör detta ske via radiatorssystemet. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER' 6005 13

4.4 Rumsutformning - installationer Förläggning av installationer i rummet måste ske med hänsyn till rummets funktion och utseende. Det ärr en fördel om installationerna i rummet kan frikopplas från övrig rumsinredning eller förläggas i zoner för kanalisation som är generella. Detta leder till att placering vid tak eller fasad förordas. Se bild 8. Deplacerande ventilationssystem har från dessa utgångspunkter nackdelar och uppfattas ofta inredningsmässigt som en svårare lösning både estetiskt och möbleringsmässigt j" ört med övriga system. Installationer vid fasad "r utformas så att rummets användning inte försvåras. Ur hyressynpunkt har platsbehovet för installationen (del av golvytan) normalt ingen betydelse. Men installationer som bygger mer ån cirka 10 cm in i rummet är funktionsmässigt till nackdel. Installationer som kräver speciella inklädnader (fördyrande) ärr en nackdel. Detta år ofta aktuellt för induktionssystem och fan-coillösningar vid fasad. Utrymmet vid tak i rummet är enligt ovan bra för förläggning av installationer men förutsätter samordning med belysning m m. Om undertak erfordras av akustiska eller andra skäl kan samordningsvinster uppnås i kombination med kyltak eller bafflar. Kostnaden för ett "rent" undertak kan uppgå till ca 300 kr/m2 - en kostnad som till viss delkan ingå i en lösning med kyltak eller bafflar. 1I$STALLA11ON 'ZoN MA'rt eson gyla, 9EL N1NG LU "'F o. KYC,A ME'NtNGS N?ALATioISoN VÄgME, EL, Ttt, DATA f Bild 8 14 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

4.5 Drift, service och erfarenhet En viktig aspekt vid val av system för värmning/kylning av kontorsrum år systemens behov av service och tillsyn. Generellt gäller att robusta system med få rörliga delar är att föredra framför mer komplicerade system Fan-coilsystem och i viss mån även induktionsapparater har behov av mer service och tillsyn ån kyltak/kylbafflar i kombination bakkantsinblåsning. Med tanke på åtkomlighet och risk för störningar för hyresgästen år det fördelaktigt om systemet medger injustering utanför berört kontorsrum. Fan-coilsystem och induktionsapparaterår ur denna synpunkt sämre lösningar än övriga Lösningar med separata system för värme, kyla och ventilation år ganska stabila med hänsyn till injusteringsfel. Fel påverkar " bara" denna funktion och kan kompenseras av övriga system. Vätskebuma system för värme och kyla tål relativt stora avvikelser (30-50 %) från dimensionerande flöde utan att värme- respektive kylavgivningen förändras nämnvärt. Ventilationssystem är ur denna synpunkt betydligt känsligare för avvikelser från dimensionerande förhållanden. Fel av storleksordningen 20% på flö det kan leda till dragproblem i rummet. Känsligaste systemet år bakkantinblåsning som vid felaktig inställning lätt ger dragproblem. Möjligheten att göra rent kring installationer - och framförallt tilluftdon - är en viktig aspekt. Störst risk för svårigheter vid rengöring bör föreligga vid kyltak och eventuellt bafflar i tak. Teoretiskt bäst år system med deplacerande ventilation. Alla köldbärarsystem medför risk för fuktutf" lning. Av ekonomiska och praktiska skäl bör köldbårarsystem dimensioneras och drivas så att yttemperaturen ligger över luftens daggpunkt. Detta innebår att enbart termisk isolering av rören erfordas. Vid hög relativ fuktighet - beroende på fuktigt väder eller speciell fuktavgivning i lokalerna - kan likväl fuktutf" lning ske på kylinstallationen. Ur hygienisk synpunkt är synlig förläggning då att föredra. Fan-coil och induktionssystem med inbyggda kylelement är ur denna punkt sämre lösningar än övriga studerade system (risk för mögel m m). Inom vvs-tekniken - liksom inom annan tillämpad teknik - kan inte alla delfunktioner/egenskaper hos systemen förutses genom prov eller beräkningar. Detta leder till att erfarenheter från system i praktiskt bruk är en viktig grund för val av system. Det leder också till att varianter av äldre beprövade system prioriteras före helt nya lösningar. De viktiga egenskaperna hos ett system bör prövas före installation. Detta innebär att fullskaleprov, laboratorieförsök, simuleringar och beräkningar genomförs och dokumenteras före val av nya system. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005 15

5. Kostnader - drift och anläggningskostnader De system som diskuteras ovan medför ökade anläggningskostnader jämfört med de system som var aktuella i början av 1980-talet. I tabell 1 visas en jämförelse mellan anläggningskostnaderna för olika system exemplifieras genom att ett "typiskt" kontorshus kalkylerats (hela beräkningen redovisas i bilaga) och kostnaderna därefter slagits ut på kvadratmeter rumsarea. Kostnad för klimatinstallationen kr/m2 rumsarea Alternativ') nr 1 2 3 4 5 6 Luftbehandling 374 374 751 786 755 1099 Rörinstallation 186 183 192 398 377 377. Totalt/m2 560 557 943 1184 1132 1476 Tekniska data Luftflöde illsm2 1 0,7 2,4 0,7 0,7 0,7 Kyleffekt (W/m2) 0 13 35 32 32 32 1} Förutsättningar Nr Beskrivning 1 Byggnadsstyrelsens gamla standard. System = CAV utan kyla + radiatorer Inblåsningsmetod= Bakkant Luftflöde = 22 I/s i modulkontor 2 Byggnadsstyrelsens gamla standard System CAV med kyla + radiatorer Inblåsningsmetod = Bakkant Luftflöde = 14 I/s i modulkontor 3 System = CAV deplacerande med kyla + radiatorer Inblåsningsmetod = Deplacerande i bakkant Luftflöde = Enligt krav 4 System = Fan-coil (värme + kyla) Inblåsningsmetod = Bakkant Luftflöde =15 l/s i modulkontor 5 System = Kyltak (vertikal baffel) + radiatorer Inblåsningsmetod= Bakkant Luftflöde =15 Ils i modulkontor Samtliga lösningar har beräknats med roterande värmeåtervinningssystem Tabell 1 16 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

Den grundläggande orsaken till fördyringen för nya (system 4,5,6) jämfört med äldre (system 1,2,3) är att kraven skärpts. Men de systemlösningar som behandlats medger en anpassning till ändrade förhållanden. Främst för kylinstallationer kan i nybyggnadsskedet förberedelser för kommande kylbehov göras. Detta betyder att hela den ovan angivna fördyringen inte behöver inträffa i ett nybyggnadsskede. 4m i exemplet 50% av rummen utrustas med kyla och 50% utan sjunker investeringskostnad med cirka 200 kr/m2 Rekommendationen är därför att vid nybyggnadstillfä llet utförs hela kyldistributionssystemet i schakt och i matningszoner i korridorplanen. Vad gäller kylmaskiner och kylinstallationer i enskilda kontorsrum görs installationer endast i den utsträckning man vet att värmelasterna motiverar dessa. Komplettering för tillkommande kylbehov i rum under driftskedet kan göras enkelt genom att komplettera enskilda rum med nya kyltak eller kylbafflar. Vad gäller driftkostnader har inte några detaljerade jämförelser gjorts mellan nya och äldre systemlösningar. Genom att luftflödeskraven höjts under senare år blir luftflödet per rum ungefärr lika i nya som i äldre system trots att ventilationssystemet inte dimensioneras av kylbehovet. Driftkostnaderna för ventilation blir därmed ungefär lika om drifttiderna är lika. Med hänsyn till ändrade krav finns sk" att utgå från att drifttiderna ökar. Utvädringstiden har ökat p g a bedömda större risker för gaser m m från inredning/utrustning. Ökade krav ställs även på att ventilationen kan köras även vid låg användning t ex kvällstid och helger. För värmesystemet blir driftenergin ungefär lika som för äldre system. Tillkommande kylbehov -jämfört med tidigare byggande - leder till ökad driftkostnad för elenergi för kompressorer, pumpar m m. (Den ökade elenergin p g a datorer m m i rummen belastar hyresgästen). Ökade värmelaster leder till behov av kylanläggningar som i sin tur kräver elenergi. De extra värmelasterna leder på så sätt till en "spiraleffekt" för elenergibehovet. En tillkommande värmelast på 40 kwh/m2 golvarea och år leder till ett ökat elenergibehov för drift av storleksordningen 10-15 kwh/m2/år för att värmelasten skall kunna kylas bort. BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005 17

G Jämförelse med andra byggherrar Eftersom statligt byggande och förvaltning i ökad utsträckning jämförs med privata sidan haren jämförande studie gjorts av Byggnadsstyrelsens standard för kontorshus med privata kontor. I denna jämförelse ingick installationsstandard som en del.3 För vvs-installationerna haren djupare analys gjorts. Studierna mynnar ut i följande resultat, se tabell 2.. Privata byggherrar har kyla som standard vilket Byggnadsstyrelsen inte haft i tidigare byggande. De lösningar som redovisats ovan för Byggnadsstyrelsens nya policy är dock likvärdiga ur standardsynpunkt med privata. Hur bra vvs -lösningarna år i praktiken dvs för hyresgäst och förvaltning har inte studerats inom ramen för nämnda jämförelse. 3) Kontorsstandarder - jämförelse mellan 10 objekt i Stockholm, Byggnadsstyrelsen, Tekniska byråns information 1990-05 18 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005

OBJEKT BYGGHERRE INFL ENERGI VÄRME VÄRME KYLA VENTILATION REGLER LUFT AR 11m2, s Klamparen Stockholms stad 86 Atervinningsvärme Induktions- Central kylanläggning Centralaggregat värme, Central datorisestyrning och 0,35 Stockholm från kylanläggningen apparater Induktionsapparater kyla och roterande vvx övervakning samt spetsvärme Tilluft via induktions- Termostatstyrd från fjärrvärme apparater rumsreglering Hornafjord HIBY 87-88 Fjärrvärme och Radiatorer Central kylanläggning Centralaggregat med värme Central datoriserad styr- och 0,8 Kista Stockholm återvinningsvärme och plattwx övervakning från kylanläggningen Tilluft via don i bakkant Termostatstyrning av radiatorer Styckjunkaren SKANSKA 88 Atervinningsvärme Fancoils Central kylanläggning Centralaggregat med värme, Central datoriseövervakning 0,8 Solna Stockholm från kylanläggningen Fancoils kyla och roterande wx övrigt analogt system och spetsvärme Tilluft i tak via fancoils Termostatstyrd rumsreglering frå n fjärrvärme av fancoils Lagern KB Råsunda 85 Fjärrvärme Radiatorer - Centralaggregat med värme Central datoriserad styr- och 3,0 Solna Fotbollsstadium och återluft övervakning Solna Tilluft via variabla flödesdon Termostatstyrd zonreglering av variabla flödesdon Arenan Hovets centrum 89 Energicentral med Induktions- Central kylanläggning Centralaggregat med värme, Central datoriserad styr- och 1,1 objekt 6 Stockholm elpanna och åter- apparater i energicentral kyla och roterande vvx övervakning Johanneshov vinningsvärme Induktionsapparater Tilluft via induktionsapparater Termostatstyrd rumsreglering från kylanläggning Terminalen Åke Larsson 87-88 Fjärrvärme och Radiatorer Central kylanläggning Centralaggregat med värme Central datoriserad övervakning 1,0 Solna Byggare AB återvinningsvärme Kylbafflaritak och kyla Termostatsryrd rumsreglering Stockholm frå n kylanläggningen Tilluft via don i bakkant Alviks Strand NISSES AB 87.89 Energicentral med Hiros- Sjövattenkyla, 80% Centralaggregat med plattvvx Central datoriserad styr- 1,7 Alvik Stockholm elpanna och åter- system Kylmaskin, 20%, (ejvärme eller kyla) 'och övervakning vinningsvärme från Hirossystem Hirossystemiövrigt Termostatstyrd rumsreglering kylanläggningen Gångaren Stockholms 83 Fjärrvärme Radiatorer - Centralaggregatmed värme Analogt system 2,8 Kungsholmen Läns Landsting och roterande wx Manuell reglering av Stockholm Tilluft via don i framkant alt tak radiatorer Tabell 2 Sammanställning av jämförande studier

7 Slutsatser För nya byggnader är Byggnadsstyrelsens policy följande: fasadförlagt kallrasskydd normalt i form av ett vattenradiatorsystem som även svarar för varmhållning av byggnader nattetid och helger. Styrning av systemet kan ske antingen manuellt eller med hänsyn till kallrasrisk. Systemet kopplas inte reglertekniskt ihop med kyla ventilationssystem för cirka två luftomsättningar per timme antingen bakkantinblåsning eller inblåsning i fönsterbänk. Systemet klarar låga kylbehov - upp till ca 25 W/m2, golv Vid dessa låga kylbehov är även deplacerande ventilationssystem tänkbara förutsatt att en god anpassning kan ske till inredningen. Fönstervädring skall normalt var möjlig separat kylsystem i form av kyltak eller kylbafflar kombinerat med bakkantinblåsning. Systemen klarar kyllaster upp till cirka 50 W/m2 golvarea (datorer och övrigt utrustning). Vårmelasten bör inte vara jämnt fördelad i hela rummet. Kylsystemet skall kunna byggas ut efter behov i förvaltningsskedet. Kylsystemet skall kunna regleras i rummet av hyresgästen högre kyllaster än ca 50 W/m2 innebär andra systemval typ - inblåsning via perforerade undertak - golv - s k datahallslösningar. Övre gräns för dessa system är ca 100 W1m2 golvarea. I första hand prövas hår om direktkylning "vid källan" av de värrmeavgivande apparaterna är möjlig. Om så är fallet tillämpas något av ovan angivna alternativ för övrig klimathållning i rummet. För befintliga byggnader dvs ombyggnadsfallet tillämpas samma filosofi som för nybyggnad men med följande tillägg: Enstaka och/eller lokalt åtskilda tillkommande kylbehov klaras med fancoilapparater om möjligt placerad under fönster vid yttervägg. 20 BYGGNADSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER 6005