Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN 1103-4092

Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN 1103-4092

Förord Fönster tillverkade eller importerade under perioden från 1956 till 1980, kan innehålla PCB som är ett kraftigt miljögift. För att uppfylla miljömålet en giftfri miljö och delmålet att ta vara på resurserna i avfallet och minska deponeringen, är det av väsentlig betydelse att dessa fönster sorteras ut redan vid källan när de ska tas omhand. I denna studie har dels gjorts en uppskattning av de mängder fönster som är aktuella, dels om glaskrosset kan användas för anläggningsändamål på deponier. Projektet har samfinansierats med SYSAV och genomförts av Ann-Christine Hallberg, SYSAV, och Raul Grönholm, SYSAV Utveckling AB. Malmö september 2008 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige 1

Innehållsförteckning 1 Bakgrund...7 2 Begränsningar...7 2.1 PCB i fönster...7 2.2 Föroreningar...7 3 Lagstiftning...8 4 Mål...8 5 Syfte...9 6 Avsättningsmöjligheter och krav på material...9 7 Insamling, sortering och behandling av fönster - tre delförsök...9 7.1 Insamling och behandling av fönster från flerfamiljfastigheter...10 7.1.1 Insamling...10 7.1.2 Behandling och mängder...10 7.1.3 Kvalitet på insamlat material...10 7.2 Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral...11 7.2.1 Insamling...11 7.2.2 Insamlade mängder... 12 7.3 Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral... 12 7.3.1 Insamling och sortering... 12 7.3.2 Insamlade mängder... 14 7.4 Observationer... 14 8 Återvinning av glas som dräneringsmaterial i deponier... 15 8.1 Framställning av dräneringsmaterial för testning... 15 8.1.1 Tillgång till material... 15 8.1.2 Glaslager... 15 8.2 Personal och utrustning... 16 8.2.1 Hjullastare... 16 8.2.2 Plockmaskin... 16 8.2.3 Trumsikt... 17 8.3 Förbehandling av fönster... 17 8.3.1 Metod 1... 17 8.3.2 Metod 2... 18 8.4 Siktning... 18 8.4.1 Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterial... 18 8.4.2 Framställning av 0-40 mm dräneringsmaterial... 19 9 Provtagning... 21 10 Analyser... 21 10.1 Analysmetoder...22 2

10.2 Analysresultat...22 10.2.1 Siktanalys...22 10.2.2 Jämförande test av dräneringsförmåga...22 10.2.3 Halt organiskt material glödförlust...23 10.2.4 Totalhalt...23 10.2.5 Utlakning...23 11 Slutsatser...24 11.1 Insamling vid återvinningscentraler...24 11.2 Uppskattning av mängder...24 11.3 Kostnader för PCB-haltiga fönster...26 11.4 Förbehandling...26 11.5 Siktning av material...26 11.6 Egenskaper som dräneringsmaterial...26 11.7 Användningsmöjligheter...26 12 Fortsatt arbete...27 Bilagor...29 3

4

Sammanfattning Ett mål för avfallshanteringen är att öka mängden avfall som materialåtervinns. Ett annat mål för Sysav är att minska mängden bottenaska från avfallsförbränning. Ett avfall som bildar bottenaska och som inte tillför energi till förbränningen är glas i fönster. Eftersom fönsterbågen oftast består av behandlat trä, går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning. Att återvinna glas från fönster med båge har visat sig vara svårt. De renhetskrav som glasindustrin ställer, medför att kostnaderna för glasåtervinningen blir höga. En möjlig användning skulle kunna vara att använda krossat glas som dräneringsmaterial vid sluttäckning av deponier då mycket material kommer att åtgå till detta. En av avfallshanteringens viktigaste uppgifter är att uppfylla det svenska miljömålet en giftfri miljö. Isolerfönster som tillverkades i Sverige under perioden 1956-1973 och importerade isolerfönster tillverkade 1956-1980 kan innehålla PCB, som är ett kraftigt miljögift. Ett annat miljömål är att ta vara på resurserna i avfallet och att minska deponeringen. Försök med insamling och sortering av fönster genomfördes vid Sysavs återvinningscentraler. Under september 2007 samlades alla fönster som lämnades vid Sysavs återvinningscentral i Trelleborg in separat. Sammantaget mottogs 254 st fönster från hushållen. Av dessa var 16 st (6 %) isolerfönster tillverkade under perioden 1956 1980 och misstänks innehålla PCB. Omräknat till samtliga återvinningscentraler i Sysavs region innebär det att totalt ca 42 300 st fönster kan samlas in per år från hushållen. Om glas ska kunna återvinnas måste PCB-kontaminerat fönsteravfall sorteras ut redan vid källan för att kunna hanteras separat. Enligt Trä- och Möbelindustriförbundet TMF tillverkades ca 2 miljoner fönsterluft i Sverige under 2007. En fönsterluft är glas med båge. Cirka 60 % går till byte av fönster och resten till nybyggnation. Totalt byts ca 1,2 miljoner fönsterluft ut varje år i Sverige. Insamlingsförsök på en återvinningscentral visar att ca 6 % av de kasserade fönstren kan innehålla PCB. Omräknat för hela Sverige innebär det ca 72 000 st misstänkt PCB-haltiga fönsterluft per år. För Sysavregionen blir motsvarande mängder, baserat på antalet invånare, totalt ca 85 000 st utbytta fönsterluft per år varav 5 100 st PCB-haltiga. Omräknat i vikter, baserat på en genomsnittsvikt på 30 kg per fönsterluft, innebär det för hela Sverige 36 000 ton utbytta fönsterluft per år varav 2 160 ton PCB-haltiga. För Sysavregionen är motsvarande mängd 2 550 ton utbytta fönsterluft, varav 153 ton PCB-haltiga per år. För att beräkna mängden ren PCB som förekommer i förseglingsmassan hos isolerfönstren används beräkningsfaktorer. Innehållet av ren PCB i de 72 000 PCB-haltiga fönster som byts ut varje år i hela Sverige beräknas till 12 ton per år. I Sysavregionen med 5 100 utbytta PCB-haltiga fönster per år är motsvarande mängd ca 900 kg ren PCB per år. Enligt rapport Isolerglas med PCB måste hanteras rätt!, dokumentation från ett seminarium arrangerat av LIP-kansliet i Stockholm 2002, reviderad 2008 uppskattas mängden ren PCB som finns kvar totalt i ännu ej utbytta fönster år 2002 till ca 120 ton i hela Sverige. Detta motsvarar ca 700 000 st fönster. 5

I Sysavregionen beräknas att ca 85 000 st fönsterluft byts ut per år. Insamlingsförsöket visar att cirka 42 300 st av dessa kommer in på återvinningscentraler. Det innebär att ungefär halva mängden av kasserade fönster lämnas av privatpersoner på återvinningscentraler och den andra hälften lämnas av verksamheter vid avfallsanläggningarna. Osäkerheten i de beräknade mängderna är dock mycket stor. Den baserar sig helt på insamlingen på en återvinningscentral under en insamlingsperiod av en månad. För en säkrare bedömning krävs en mera omfattande insamling under längre tid. Hanteringen av PCB-haltiga fönster är förenad med extra kostnader för behandling, personal, information, transporter samt hanterings- och lagerytor. PCB-haltiga fönster kostar i storleksordningen 10 000 kr per ton att destruera. Detta innebär en årlig destruktionskostnad på ca 1,5 miljoner kronor för de beräknade 153 ton PCB-haltiga fönster som kan samlas in i Sysavs region. För hela Sverige med 2 160 ton PCB-haltiga fönster per år blir destruktionskostnaden ca 22 miljoner kronor, om hela fönster lämnas till destruktion. Om glaset skärs ut ur bågen, sjunker destruktionskostnaden. I gengäld ökar då hanteringskostnaden. För framställning av krossat glas till dräneringsmaterial gjordes försök med krossning och siktning av glaset. Med hjälp av en hjullastare och en plockkran hanterades och krossades glasrutorna. Glaset separerades därefter från träet i en trumsikt. Försök gjordes med både 60 mm och 40 mm maskstorlek. För att bedöma det krossade glasets lämplighet för användning i dräneringsskiktet vid sluttäckning av deponier, gjordes analyser av materialets totalinnehåll, lakningsegenskaper, dräneringsförmåga samt kornstorleksfördelning. Test av materialets dräneringsförmåga och kornstorleksfördelning visar på mycket goda dräneringsegenskaper likvärdiga med kommersiellt dräneringsgrus. För att bedöma miljöpåverkan av glaskross jämförs dess totalhalter och utlakningsegenskaper med Naturvårdsverkets förslag Kriterier för användning av avfall i anläggningsarbeten. Laktest visar att halterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, krom och koppar är för höga för att glaskrosset ska få användas ovanför tätskiktet i en deponi enligt Naturvårdsverkets förslag. Studien visar att återstående användningsområden för glaskross är som råvara genom materialåtervinning eller som anläggningsmaterial inom deponier. För att kunna användas som råvara ställs höga krav på renheten hos det återvunna glaset. Det innebär att metoder för att skära ut glaset ur bågen måste användas, vilket medför stora investeringar i utrustning. Innan sådana investeringar kan göras, behöver ytterligare kunskaper och erfarenheter inhämtas från försök med insamling och hantering av fönster i större skala. Enligt kriterierna i NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall kan glaskrosset användas som anläggningsmaterial inom IFA-deponier förutsatt att det inte läggs tillsammans med farligt avfall. För att glaskrosset ska kunna användas som anläggningsmaterial på FA-deponier eller tillsammans med farligt avfall på IFA-deponier krävs att halten löst organiskt material, DOC, reduceras. 6

1 Bakgrund Ett mål i avfallshanteringen är att öka materialåtervinningen, där återvinning av planglas är ett materialslag som har hög potential till ökad återvinning. Ett annat mål är att minska mängden bottenaska från avfallsförbränningen. Den huvudsakliga källan för planglas är fönster. Eftersom fönsterbågen oftast består av behandlat trä går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning, med undantag för den andel fönster som avfallsproducenten lägger som grovavfall. I ingetdera av dessa fall finns möjlighet att materialåtervinna glaset. Glaset i fönsteravfall som går till förbränning hamnar i bottenaskan. Om slaggrus, som är behandlad bottenaska, kan användas som konstruktionsmaterial har glaset indirekt nyttiggjorts. Indikationer från Naturvårdsverket tyder dock på att det inte kommer att tillåtas i framtiden pga för höga halter av tungmetaller. Slaggrus måste då deponeras. Detta är ytterligare ett incitament för att ta tillvara glasmaterial i fönster. 2 Begränsningar 2.1 PCB i fönster Vid planering av metoder för källsortering och insamling av fönster identifieras ett problem. Vid tillverkning av isolerfönster under åren 1956 1973 användes PCB i förseglingsmassan vid distansprofilen mellan glasrutorna. PCB är ett kraftigt miljögift och är klassificerat som farligt avfall enligt Avfallsförordningen. Fönster innehållande PCB kräver en särskild hantering och behandling för att undvika att miljön förorenas och för att tillgodose gällande lagkrav. Dessa fönster måste därför särskiljas från övriga fönster. Bedömning av vilka isolerfönster som kan innehålla PCB görs efter tillverkningsår samt uppgifter från Svensk Planglasförening om förekomst av PCB beroende på tillverkare och tillverkningsår. Generellt användes PCB i svensktillverkade fönster mellan årtalen 1956 1973 och i importerade mellan årtalen 1956 1980. I Norge har man etablerat ett retursystem, Ruteretur AS, för att ta om hand PCB-haltiga fönster. En miljöavgift på för närvarande 15 Nkr/isolerfönster läggs på priset till konsumenten. Miljöavgiften finansierar alla behandlings- och transportkostnader för att ta hand om avfallet. Behandlingen av fönstren utförs av två företag i Norge, PCB-Sanering AS och Veolia Miljø Gjenvinning AS. Glaset skärs ut ur isolerfönstret med en högtrycksmatad vattenstråle. Verksamheten är inriktad på att återvinna glas ur PCB-haltiga isolerrutor och ta hand om det farliga avfallet. 2.2 Föroreningar Om det återvunna glasmaterialet ska kunna avsättas till produktion av nya glasprodukter krävs att det har hög kvalitet. Maximalt 0,05 % föroreningar i form av kitt eller träflisor från bågen accepteras. För att få materialet tillräckligt rent måste glaset skäras ut. Att göra detta för hand är en alltför ineffektiv 7

och därmed kostsam metod. Det krävs att glaset kan skäras ut rationellt med maskinell metod. Någon sådan anläggning finns dock inte i Sverige. 3 Lagstiftning Isolerfönster som innehåller PCB berörs av lagstiftningen på flera områden. Eftersom PCB klassificeras som farligt avfall ställer Avfallsförordningen 2001:1063 krav på hur isolerfönster innehållande PCB ska hanteras och transporteras. Vid rivning av en fastighet ska en rivningsanmälan göras till byggnadsnämnden i kommunen enligt Plan- och bygglagen (1987:10). Lagen ställer krav på att en rivningsplan upprättas. Rivningsplanen ska innehålla en inventering av material som blir farligt avfall och redovisning av hur detta kommer att hanteras. Om fastigheten innehåller isolerfönster med PCB ska hanteringen av dessa redovisas i rivningsplanen. Rivningsanmälan och rivningsplan krävs inte om enbart fönster ska bytas i en fastighet. Den 1 mars 2007 trädde Förordning om PCB m.m, 2007:19, i kraft. I denna ställs krav på inventering och sanering av PCB-produkter i byggnader och anläggningar. Dessa krav gäller inte isolerfönster innehållande PCB. Eftersom isolerfönster innehållande PCB inte omfattas av kraven på inventering och sanering erhålls inte kunskaper om var avfallet är lokaliserat och i vilka kvantiteter det förekommer. Dessa uppgifter är värdefulla kunskaper inför planering av omhändertagande av avfallet. För avfall som ska deponeras ställs krav på karakterisering och analys av sammansättning och lakbarhet. Gällande krav anges i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, NFS 2004:10. Naturvårdsverket har tagit fram förslag till kriterier för avfall som ska användas som anläggningsmaterial i sin handbok Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten (2007). Två kategorier för användning anges: Allmän användning, kategori 1 och Användning som deponitäckning ovan tätskiktet för deponier för icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2. Handboken, som är på remiss är tänkt som en vägledning och innehåller förslag på maximala halter och maximal utlakning för avfall som ska användas för anläggningsändamål. 4 Mål Det långsiktiga målet är att ta till vara och nyttiggöra fönsterglas. Det ska göras på ett sådant sätt att spridning av farligt avfall som förekommer i fönstren förhindras. Det farliga avfallet består främst av PCB och bly. 8

5 Syfte Syftet med de försök som beskrivs i denna rapport är att: Få en uppfattning om hur stora mängder fönsterglas som kan samlas in från hushållen på en återvinningscentral. Få en uppfattning om hur stor andel av fönstren som är farligt avfall. Undersöka glasets kvalitet vid utslagning av glaset ur fönsterbågen. Undersöka om krossat glas från återvunna fönster kan användas som dräneringsskikt vid sluttäckning av deponi. 6 Avsättningsmöjligheter och krav på material Återvunnet glas kan användas som råvara för tillverkning av nya glasprodukter. Då är kvalitetskravet på det återvunna glasmaterialet högt. I princip accepteras inga föroreningar i form av kitt eller träflisor från bågen. Maximala halten föroreningar som får förekomma i glaset är 0,05 vikt%. Framtagning av material med sådan renhetsgrad kräver att glasrutorna skärs ut ur bågen. Detta måste ske rationellt med maskinell metod för att få ekonomi i processen vilket innebär investeringar i en anläggning. En annan möjlig avsättning för det återvunna glaset, där kravet på renhet inte är lika högt, är att använda det i dräneringsskiktet vid sluttäckning av deponier. Mängderna som behövs till detta är stora. För sluttäckning av deponin vid Sysavs avfallsanläggning på Måsalycke behövs material till 27 000 m3. Densiteten hos fönsterglas är ca 2,5 ton/m3, vilket motsvarar ca 70 000 ton material. Detta ersätter grus eller bergkross som annars måste köpas in. När glaset har avskiljts återstår träbågarna som kan flisas och användas som bränsle. 7 Insamling, sortering och behandling av fönster - tre delförsök Fönster som avfall produceras både av privatpersoner som byter fönster i sin villa eller sommarstuga och av byggentreprenörer och fastighetsbolag vid renovering och rivning av fastigheter. Försök med insamling av fönster genomfördes vid tre olika tillfällen i tre separata delförsök: Från byte av fönster i flerfamiljfastigheter, ca 300 fönster Korttidsinsamling på en återvinningscentral Insamling under en månad på en återvinningscentral Nedan beskrivs insamling och hantering av fönster vid de tre olika försöken. 9

7.1 Insamling och behandling av fönster från flerfamiljfastigheter 7.1.1 Insamling Under en period av sex veckor hösten 2006 samlas ca 300 fönster i olika dimensioner och glasdörrar in från flerfamiljsfastigheter i samband med byte till nya fönster. Måttet på det minsta resp. största fönstret är 1000 x 700 mm resp. 1400 x 1300 mm. Arbetet utförs av en byggentreprenör. De nedmonterade fönstren ställs på högkant i en container för vidare transport och behandling hos Sysav. Fönstren är av typen kopplade 1+1 glas i träbåge, se figur 1. Det finns inga isolerfönster som kan innehålla PCB. Figur 1. Fönster från byte i flerfamiljsfastighet 7.1.2 Behandling och mängder Fönster av varje dimension räknas och vägs före behandling, se tabell 1. Fönstren placeras liggande över en container och glaset slås ut ur bågarna för hand. Mängd glas respektive träbågar med metallhandtag vägs, se tabell 1. Tabell 1 visar resultatet av behandlingen. Försöket visar att andelen glas i de insamlade fönstren är ca 42 %. Insamlingen resulterar i ca 4,5 ton glas, som lagras för att krossas tillsammans med mängderna från de två följande försöken. Tabell 1 Fönster från utbyte i flerfamiljfastighet. Angivna värden är medelvärde av de olika dimensionerna. Antal 331 st Vikt fönster Glasvikt/fönster Träbåge m beslag/fönster 31,8 kg 13,5 kg 18,3 kg Glasvikt total 4 465 kg Vikt träbåge m beslag 6 061 kg Totalvikt 10 526 kg Andel glas 42 % Andel trä m beslag 58 % 7.1.3 Kvalitet på insamlat material Under arbetet med att slå ut glaset ur bågarna observeras problem med kitt som sitter kvar på glaset, se figur 2. Försök görs därför med att skära ut glasrutan för hand för att få fram ett renare glasmaterial. Detta fungerar dåligt då glasrutan splittras vid fastsättningen i bågen. Även bågarna visar sig vara svåra att få helt rena från glas som sitter kvar i dem. Vid utvärdering av trämaterialets kvalitet, bedöms mängden glas som sitter kvar i bågarna vara för hög, för att träet ska 10

kunna användas som bränsle i flispannor, se figur 3. Glas i flisen ökar askhalten i bränslet. Detta kan ge problem med asksintring. Träbågarna tas därför till en avfallsförbränningsanläggning. Figur 2 Utslaget glas. Bilden visar att kitt sitter kvar på glaset. Figur 3 Bågar efter att glas avlägsnats. Glas sitter kvar i fönsterbågen 7.2 Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral 7.2.1 Insamling Detta försök i liten skala är riktat till hushållen. Under en lördag i april månad samlas fönster in på en återvinningscentral. Denna återvinningscentral, Bunkeflo återvinningscentral, samlar in ca 28 000 ton avfall per år och har ca 295 000 besökare per år. Avsikten med försöket är att få en uppfattning om hur stor mängd fönster som kan komma in på en återvinningscentral samt hur stor andel av dem som är isolerfönster. Kunskapen behövs för att kunna planera för hantering och omhändertagande av fönster från hushåll. Insamlingen av fönster görs i en miljöcontainer med tak av samma typ som finns i figur 6. Besökarna uppmanas genom information på uppsatta skyltar att ställa in fönster på högkant direkt på golvet i miljöcontainern. Eftersom man inte vill överlåta åt besökarna att själv sortera fönstren, samlas alla fönster in, även isolerfönster. Vid hämtning görs en sortering av fönstren, då isolerfönster sorteras ut och kontrolleras med avseende på innehåll av PCB. 11

Efter några timmar har så många fönster samlats in att miljöcontainern är full. Därefter ställs fönstren utanför containern. Det saknas resurser att forsla bort fönstren i den takt de kommer in. Eftersom det är risk för att besökare och personal kan skadas av krossat glas från ikullvälta fönster avbryts insamlingsförsöket. Figur 4 visar en del av de insamlade fönstren. Figur 4 Fönster insamlade på Bunkeflo återvinningscentral 7.2.2 Insamlade mängder Under försöket samlas 63 st fönster in varav 9 st är isolerfönster (14 %) där PCB-innehåll kan misstänkas. 7.3 Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral 7.3.1 Insamling och sortering Ett nytt försök med insamling av fönster från hushållen genomförs under september månad 2007. Denna insamling görs på Trelleborgs återvinningscentral. Årligen samlas totalt ca 12 000 ton avfall in på denna återvinningscentral från ca 160 000 besökare. Besökarna anvisas, med hjälp av skyltar med information, att lämna sina fönster vid ett bestämt mottagningsställe på återvinningscentralen. Där tar personal emot och sorterar bort blyglasfönster samt isolerfönster som misstänks innehålla PCB genom kontroll av tillverkningsår. Fönstren som inte innehåller PCB eller bly samlas upp i en container, se figur 7 och 8. Isolerglasfönster som misstänks innehålla PCB och blyglasfönster ställs in i en miljöcontainer, figur 6 och 9. Dessa hanteras tillsammans med inlämnade blyglasfönster som farligt avfall. De isolerglasfönster som inte misstänks innehålla PCB läggs i containern tillsammans med övriga fönster, se sorteringsschema figur 5. 12

Figur 5 Sorteringsschema vid insamling på Trelleborgs återvinningscentral Figur 6 Miljöcontainer för insamling av isolerfönster och blyglasfönster Figur 7 Container för insamling av fönster som inte innehåller farliga ämnen. 13

Figur 8 Insamlade fönster som inte innehåller farliga ämnen Figur 9 Insamlade isolerfönster och blyglasfönster 7.3.2 Insamlade mängder Under hela månaden samlas totalt 254 st fönster in med en total vikt på 5,03 ton. Jämfört med insamlingen vid Bunkeflo återvinningscentral är det en mindre mängd fönster per tidsenhet. Detta beror sannolikt på årstiden för insamlingen. Det kyliga höstvädret kan ha bidragit till den lägre insamlingsvolymen Mängd och fördelning av insamlade fönster framgår av Tabell 2 nedan. Tabell 2 Insamlade fönster på återvinningscentralen i Trelleborg. Typ av fönster Antal, st Vikt, ton Vikt/fönster, kg Fönster som inte innehåller farliga ämnen 226 4,26 19 89 PCB misstänkta isolerfönster 16 0,5 31 6 Blyglasfönster 12 0,27 22 5 Totalt 254 5,03 100 Andel, % 7.4 Observationer Insamling av fönster på återvinningscentraler visar att stora mängder fönster kan komma in under kort tid. För att insamlingen ska fungera krävs möjlighet att lagra större mängder fönster samtidigt eller resurser att transportera bort dem kontinuerligt. Att etablera lagringsmöjligheter på en återvinningscentral kan vara ett problem, eftersom utrymmet så gott som alltid är begränsat. Problemet måste därför lösas med ökade transportresurser och därmed ökade kostnader. 14

Tiden på året som insamlingen genomförs har sannolikt stor betydelse för antalet fönster som kommer in. Byte av fönster förläggs inte till den kyliga delen av året. April månad då korttidsförsöket utfördes, är en aktiv period för renoveringsprojekt i den egna bostaden. Därför kan man förvänta större mängder under vår och sommar. 8 Återvinning av glas som dräneringsmaterial i deponier Positiva erfarenheter rapporteras från försök med att använda krossat glas i dräneringsskikt i deponier. Ett exempel är företaget Telge Återvinning, som har utvecklat en metod s.k Tvetametoden för sluttäckning av deponier. Vid sluttäckning av deponin på Tveta Återvinningsanläggning har man använt krossat glas i dräneringsskiktet ovanför tätskiktet med framgång. Med anledning av Naturvårdsverkets förslag till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten för Allmän användning, kategori 1, och för Användning som deponitäckning ovan tätskiktet för deponier för icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2, testas det krossade glasmaterialet med avseende på dessa kriterier. Nästa steg är därför att ta fram krossat glasmaterial som är lämpligt att användas som dräneringsmaterial för att testas. Nedan beskrivs de försök som utförs för att ta fram sådant material. 8.1 Framställning av dräneringsmaterial för testning 8.1.1 Tillgång till material I försöken har ca 4,5 ton glas från byte av fönster i flerfamiljfastigheter samlats in samt ca 4,3 ton fönster inklusive bågar från insamling på en återvinningscentral. Detta material används för tillverkning av dräneringsmaterial. 8.1.2 Glaslager Fönster och glas lagras i en ficka på asfalterat underlag. Krossat glas är blandat med hela fönster, se figur 10. 15

Figur 10 Lager med glas Figur 11 Hjullastare med fönster i skopan 8.2 Personal och utrustning Testerna genomförs av Sysavs personal med befintlig utrustning på Sysavs anläggning på Albäck i Trelleborg. För hantering av glaset används en plockmaskin. För transport används en hjullastare och för separation och krossning används en trumsikt av märke Doppstadt 518. 8.2.1 Hjullastare Hjullastaren som används är av modell Cat 938, se figur 11. Hjullastaren används dels till att köra fram glas och fönster och dels till att lasta trumsikten. 8.2.2 Plockmaskin Plockmaskinen är en grävmaskin märke Hitachi 300 utrustad med gripklo, se figur 12. Gripklon är så pass känslig att föraren vid behov kan lyfta fönster utan att knäcka rutorna. Gripklons finmotoriska rörelser gör det möjligt att plocka upp enskilda spröjsar från marken när så krävs. Figur 12 Plockmaskin med fönster i klon. Figur 13 Trumsikt med uppfälld spaltsikt. 16

8.2.3 Trumsikt Hjullastaren lastar av glasrutorna på trumsiktens spaltsikt som täcker inmatningsfickan. Spaltsikten förhindrar att större bitar faller ner i inmatningsfickan. Avståndet mellan spjälorna i spaltsikten är 100 mm. När det ligger för mycket material kvar på spaltsikten tippas den så att de stora partiklarna rinner av, se figur 13. Materialet som faller ner i inmatningsfickan förs med hjälp av ett transportband in i trumman. Trumman är utbytbar så att olika stora maskor kan provas. Det material som faller igenom trummans maskor är finkornigare än maskvidden och matas ut på sidan av maskinen. Det är denna fraktion som ska användas som dräneringsmaterial. Grovkornigt material matas igenom trumman och förs ut på maskinens kortsida, se figur 14. Figur 14 Större bitar av trä matas genom trumman på väg mot utmatningsbandet Figur 15 Krossning av fönster och bortplockning av träbågar 8.3 Förbehandling av fönster För de fönster som samlats in på återvinningscentralen krävs att glaset först separeras ifrån bågarna innan siktningsprocessen. Försök med att separera glaset från bågarna görs med två olika metoder. 8.3.1 Metod 1 Fönstren behandlas på en asfalterad plan där gripklon på plockmaskinen krossar fönstret mot underlaget så att glaset lossnar från bågen, se figur 15 och 16. Fönsterbågarna plockas därefter bort med gripklon och förs till förbränning. Glaset lagras för senare krossning, se figur 17. Från 4,26 ton fönster plockas 1,76 ton (41 %) träbågar ut. Plockningen tar ca 40 minuter. Enbart större delar tas bort, mindre bitar (kortare än en meter) lämnas kvar för att sorteras bort i trumsikten. 17

Figur 16 Krossning av fönster och bortplockning av träramar. Figur 17 Glaskross efter plocksortering 8.3.2 Metod 2 I detta försök provas att plocka fönstren från mellanlagret så försiktigt att de inte går sönder och sedan krossa dem mot trumsiktens spaltsikt, se figur 18. Det ger ett betydligt sämre resultat med flera rutor som t o m är hela efter att ha gått igenom trumsikten, se figur 19. Figur 18 Plockkranen försöker krossa rutorna mot spaltsikten Figur 19 Resultatet blir mindre bra med mycket glas kvar i ramarna 8.4 Siktning Två försök med att framställa olika grovt dräneringsmaterial görs. Vid försök ett är maskstorleken på sikten 60 mm och vid försök två 40 mm. Ytterligare ett försök görs med 40 mm sikten med att en lyftlist monteras in i trumman. Syftet med lyftlisten är att öka bearbetningen av glaset vid dess rotation i trumman och på så sätt öka mängden av 0-40 fraktionen vid siktningen. 8.4.1 Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterial Glaset lastas i trumsikten, se figur 20. I figur 21 ser man de frånsiktade fönsterbågarna när de passerar genom trumman. Glaset delas upp i två strömmar, en finare ström (0-60 mm) och en grövre (60-100 mm). En okulär bedömning av högarna ger att ca 80% av glaset hamnar som dräneringsmaterial (0-60 18

mm) vid första körningen. Det grövre materialet (60-100 mm), se figur 22, körs igenom trumsikten en gång till, varvid 70-80% av det krossas så att det hamnar i finströmmen. Träflisor från fönsterbågarna observeras i 0-60 materialet, se figur 23. Figur 20 Lastning av trumsikt Figur 21 Fönsterbågar på väg genom trumman Figur 22 Glaskross av kornstorlek 60-100 mm Figur 23 Glaskross av kornstorlek 0-60 mm 8.4.2 Framställning av 0-40 mm dräneringsmaterial Efter byte till en 40 mm sikt matas nytt glas in i trumsikten. En klart mindre mängd av flisat trä kan observeras i 0-40 mm fraktionen än i 0-60 mm fraktionen vid det tidigare försöket. Andelen framsiktat 0-40 mm material är mindre, 66 %, jämfört med 80 % i 0-60 mm materialet. Efter modifiering av 0-40 trumsikten med en lyftlist, ökar andelen framsiktad 0-40 mm fraktion. Efter körning av 40+ fraktionen en andra gång ökar 0-40 mm fraktionen till ca 90 % av den ursprungliga mängden. Detta tyder på att lyftlisten gynnar sönderdelningen av glaset i trumman. Se figurerna 24, 25, 26 och 27. 19

Figur 24 Två strömmar med krossat glas. Den hitre högen kördes om. Figur 25 Krossat glas 0-40 mm. Storleksjämförelse med en mobiltelefon. Figur 26 0-40 mm fraktion Figur 27 40+ fraktion efter 1a siktningen 0-40 mm fraktionen ser relativt ren ut, men det förkommer träbitar från bågarna i den, se figur 28. Långsmala träbitar går igenom sikten. Figur 28 0-40 mm fraktion 20

Efter omkörningen består 40+ materialet till övervägande del av trä som läggs tillsammans med ramplocket. Totalt plockas 2,34 ton trämaterial ut ur 4,26 ton fönster (55%), se figur 29. Figur 29 40+ efter andra körningen Figur 30 Provtagning 9 Provtagning För att bedöma det krossade glasets egenskaper och miljöpåverkan tas 7 st delprover av glaset ut enligt Nordtests standard Envir 004 på 0-40 mm fraktionen. Varje prov tas ur den fallande strömmen från trumsikten med hjälp av en hjullastare. Hjullastaren kör in sin skopa under fallande ström och samlar ihop material. Direkt efter att skopan körts in lägger hjullastarföraren i backen och backar ut. Varje prov väger ca 18 kg. Totalt provtagen mängd är ca 120 kg. Proven slås samman till ett samlingsprov. Samlingsprovet delas upp i 5 burkar för analys. Varje burk innehåller ca 20 kg material, se figur 30. 10 Analyser För att bedöma om glaskrosset är lämpligt som dräneringsmaterial och om det får läggas ovan om tätskiktet vid sluttäckning av en deponi görs analyser m a p dess egenskaper och innehåll. I Naturvårdsverkets utkast till handbok avseende Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten, anges maximala nivåer av oönskade ämnen i avfall för återvinning för allmän tillämpning, kategori 1, och för tillämpning för deponitäckning ovan täckskiktet, kategori 2. Kriterierna avser värden för totalhaltsanalys och kolonntest Co L/S 0,1 l/kg samt L/S 10 l/kg. 21