Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan. När barnet blir sjukt Föräldrainformation Små barn är ofta sjuka och det är en naturlig del i familjens liv att ta hand om sina sjuka barn. Under de första levnadsåren har barnet i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år. I allmänhet klingar de flesta luftvägsinfektionerna av inom en vecka. När ska barnet stanna hemma? Barnets allmäntillstånd, d v s hur barnet äter, sover och orkar delta i gruppaktiviteter, är avgörande för om barnet kan vistas i förskolan. Barnet ska vara feberfri (utan febernedsättande medicin i kroppen) och orka delta i de vardagliga aktiviteterna både inom- och utomhus för att vara på förskolan. Barnet kan ibland vara piggt och aktivt hemma, men orkar ändå inte vara med i barngruppen. Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och tid för återhämtning. Personalen ska inte behöva ta tempen på barnet för att avgöra om barnet kan vistas på förskolan, utan bedömningen ska göras utifrån barnets allmäntillstånd. Riktlinjer för när barnet ska vara hemma: När barnet har feber. Ett feberfritt dygn hemma innan återgång till förskolan är en bra tumregel. Om barnet är feberfritt, men är så trött och hängigt att det inte orkar med de vanliga aktiviteterna på förskolan. När barnet har en smittsam sjukdom, t ex halsfluss och impetigo, som är obehandlad eller har stått under antibiotikabehandling kortare tid än två dygn. Vid magsjuka med kräkningar och/eller diarré. Barnet kan återgå till förskoleverksamheten när det ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré under 48 timmar. I magsjuketider kan smittspridningen på förskolan begränsas genom att syskon till sjuka barn stannar hemma. Vid långdragna infektionsperioder kan hygienråden behöva skärpas. Förskolepersonalen är de som bäst har en helhetsbild över infektionsläget i förskolan och det är de som ser hur barnet mår i den miljön. Vid tveksamheter är det därför förskolepersonalens bedömning som bör vara avgörande. Huvudlöss - Föräldrainformation Lusen är 2 3 mm lång, smutsgul och nästan genomskinlig. En vuxen hona lever i ca 2 veckor. Äggen, så kallade gnetter, är hudfärgade och kan vara svåra att upptäcka. Gnetterna sitter fastklibbade på hårstråna, nära hårbotten. Efter 1-2 veckor kläcks de till nya löss. Vid stark klåda i hårbotten eller rivmärken i nacken bör huvudlöss misstänkas.
Huvudlöss smittar genom närkontakt huvud mot huvud under 1 minut eller längre. Risken att smittas via föremål som mössor, kammar och borstar är liten. Löss kan inte flyga eller hoppa. En lus utanför hårbotten lever högst ett dygn. en kan vara lång från smittillfället till dess att tillräckligt många löss och gnetter finns så att de upptäcks. Bara den som har huvudlöss ska behandlas. Huvudlöss behandlas med receptfria preparat, som finns att köpa på apotek. Lössen hittas säkrast genom att kamma igenom håret med en finkam. Undersök hela familjen. Om behandling och uppföljning skett finns ingen anledning att vara hemma. Förskolepersonalen behöver inte omedelbart ringa efter föräldrarna om de upptäcker löss i ett barns huvud, men det kan vara bra att ringa och informera så att föräldrarna kan planera in att köpa lusmedel på apoteket och snabbt komma igång med behandlingen. Tidig rapport till förskolan om ett barn har fått löss gör att åtgärder snabbt kan sättas in. Därigenom kan smittspridning För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan www.sos.se Diarré och eller kräkningar inom förskolan Information till föräldrar och anhöriga Akut diarré och kräkningar är vanligt i förskoleåldern. De flesta infektioner läker ut av sig själva. Med begreppet diarré avses tre eller fler lösa avföringar per dygn, inte nödvändigtvis vattentunna. Om flera barn insjuknar samtidigt eller inom en kort tidsperiod, med liknande symtom är det angeläget att ta reda på om det finns en gemensam smitta, och finna vägar att bryta smittan. Orsaker Både virus, bakterier och parasiter kan ge upphov till dessa akuta mag- och tarmsymtom. Calicivirus är den vanligaste orsaken till utbrott med magsjuka inom barnomsorgen. Dessa virusinfektioner benämns ibland som vinterkräksjuka trots att insjuknande kan ske under hela året. Andra orsaker bör även övervägas, främst salmonella eller andra tarmbakterier. Vid diarré under längre tid hos flera barn bör tarmparasiter som t.ex. giardia uteslutas. Smittvägar Smittsamheten är i allmänhet stor, särskilt vid virusorsakad magsjuka. Smitta sker från tarminnehåll eller kräkningar, genom direktkontakt med sjuka personer och/eller förorenade kontaktytor (handdukar, leksaker, handtag etc.) och via smittad föda eller vatten. Calicivirus har visat sig vara smittsamt i minst 10 dygn på livsmedel som ej värmts upp och ibland ännu längre tid på otvättade textilier. Magsjuka kan också smitta genom aerosol (små droppar i luften) som sprids vid kräkning och som inandas eller faller ner på mat.
(tid från smitta till debut av symtom) Oftast kort, 1-3 dagar vid virusorsakad magsjuka. För en del andra orsaker kan inkubationstiden vara längre. Impetigo (svinkoppor) - Föräldrainformation Gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun kan vara impetigo. Utslagen breder gärna ut sig, nya kommer till och utslagen vill inte läka ut. Utslagen kan förekomma på hela kroppen. Barnen brukar sällan bli allmänpåverkade eller svårt sjuka av infektionen. Infektionen orsakas av bakterier av typ streptokocker och/eller stafylokocker. Streptokockbakterier kan även orsaka halsfluss och scharlakansfeber. Hög smittsamhet. Smittan sprids genom direktkontakt mellan människor eller genom kontakt med föremål, exempelvis leksaker som ett barn med impetigo har sugit på. Det är inte någon luftburen smitta. Barnet smittar tills såren är läkta och torra. 2 3 dagar. Vid lindriga symtom kan det räcka med att tvätta med tvål och vatten, alternativt Klorhexidinlösning 0,5 mg/ml eller Hibiscrublösning 4 % eller liknande, morgon och kväll. Det är viktigt att den infekterade sårskorpan tvättas bort innan sårtvätt. Vid utbredd och svår impetigo ges antibiotikabehandling i tablett- eller mixturform. Antibiotikasalva skall inte användas. Det är viktigt att tänka på att man kan begränsa smittspridningen genom god hygien. God handhygien är särskilt viktigt. Tvätta alltid händerna innan måltid. För att undvika att infektionen återkommer efter behandling bör barnens nappar och tandborstar bytas ut, leksaker som barnet suger på rengöras, samt byte av örngott och handdukar. Skall barnet vara hemma? Ja. tills såren har läkt och är torra. Vid utbrott av impetigo är det viktigt att vara observant på personer med symtom så att dessa snabbt kan behandlas. För mer information se Socialstyrelsens bok Smitta i förskolan www.sos.se eller Smittskyddsenhetens hemsida, www.vgregion.se/smittskydd Springmask - Föräldrainformation Springmasken lever i tarmen. Den vuxna honan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen. Där kan den också upptäckas, som en vit centimeterlång sytråd. Ett vanligt symtom är klåda i ändtarmsöppningen, framför allt på kvällen och natten. Klådan kan vara mycket intensiv. På flickor kan masken
vandra mot urinvägsmynningen och orsaka trängningar och sveda. Människan är enda värd. Vi kan alltså inte smittas av springmask från till exempel hund eller katt och de kan inte smittas av oss. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. Maskäggen finns framför allt på våra händer. Äggen kan överleva flera veckor i sängkläder, på leksaker och i damm. Det är vanligt att barn återinfekteras av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Smittsamheten är stor vid bristande hygien. 3 7 veckor. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och i regel räcker en enda dos. Bara de barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin. För att säkert bli av med springmasken måste man vara extra noggrann med handhygienen. Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid. Håll naglarna korta. Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta. Skall barnet vara hemma? Nej. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan www.sos.se Springmask - Föräldrainformation Springmasken lever i tarmen. Den vuxna honan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen. Där kan den också upptäckas, som en vit centimeterlång sytråd. Ett vanligt symtom är klåda i ändtarmsöppningen, framför allt på kvällen och natten. Klådan kan vara mycket intensiv. På flickor kan masken vandra mot urinvägsmynningen och orsaka trängningar och sveda. Människan är enda värd. Vi kan alltså inte smittas av springmask från till exempel hund eller katt och de kan inte smittas av oss. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. Maskäggen finns framför allt på våra händer. Äggen kan överleva flera veckor i sängkläder, på leksaker och i damm. Det är vanligt att barn återinfekteras av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Smittsamheten är stor vid bristande hygien. 3 7 veckor. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och i regel räcker en enda dos. Bara de barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin.
För att säkert bli av med springmasken måste man vara extra noggrann med handhygienen. Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid. Håll naglarna korta. Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta. Skall barnet vara hemma? Nej. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan www.sos.se Vattkoppor - Föräldrainformation Virusinfektion med små vätskefyllda blåsor (koppor) som breder ut sig över kroppen med början på huvudet, därefter bålen och sist händer och fötter. Utslagen kan sitta i hårbotten, i munhålans slemhinna och på könsorganen. Olika utvecklingsstadier av blåsorna kan finnas samtidigt, det vill säga både färska vätskefyllda och intorkade blåsor. Hög feber är vanligt. Barn med utbredd klåda och barn med eksem riskerar att få en bakterieinfektion i blåsorna. Smittsamheten är mycket stor. Smittar från 1 2 dagar före till en vecka efter det att utslagen först syns på huden. Luftburen droppsmitta. Livslång immunitet efter genomgången infektion. Spädbarn har i allmänhet en medfödd immunitet och är skyddade mot vattkoppor upp till 6 månaders ålder om mamman haft vattkoppor. Vattkoppor i förskoleåldern har ofta ett lindrigare förlopp än om man får det senare i livet. I allmänhet smittas samtliga barn som inte haft vattkoppor i en förskolegrupp vid ett utbrott, eftersom smittsamheten är så stor. Bältros, som består av vattkoppsliknande utslag på en begränsad kroppsyta, är en aktivering av vattkoppsvirus i nervrötter efter en vattkoppsinfektion tidigare i livet. Bältros kan alltså ge vattkoppor hos mottagliga individer, men inte tvärtom. 14 21dagar. Klådstillande och eventuellt febernedsättande mediciner kan lindra symtomen. I enstaka fall utvecklas en bakterieinfektion i utslagen och den behöver i så fall behandlas med antibiotika. Ja. Barnet är smittfritt när blåsorna torkat in. Allmäntillståndet avgör när barnet kan återgå till barnomsorgen. Vid misstanke om vattkoppsinfektion hos ditt barn bör du informera förskolan. Personalen kan därmed underrätta samtliga föräldrar i barngruppen. För mer information se Socialstyrelsens bok Smitta i förskolan www.sos.se
Ögoninflammation - Föräldrainformation Det är vanligt med ögoninflammationer hos barn, framför allt under förkylningsperioder. Variga och kletiga ögon kan ha flera orsaker, som virus, bakterier eller en allergisk reaktion och det är svårt att skilja dem åt. Smittvägar Ögoninflammation smittar lättast bland små barn eftersom de leker så nära varandra. Smittan sprids bland annat när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på leksaker eller på andra barn. Oftast läker inflammationen ut inom en vecka utan behandling. Om barnet har var i ögonen är det bra att tvätta ur ögat med ljummet vatten alternativt koksalt. Om ingen förbättring inom 3-4 dagar kontakta sjukvården för bedömning. God handhygien. Byt örngott och handduk varje dag Ja, om ögonen är kraftigt variga och kladdiga och behöver torkas ur regelbundet bör barnet stanna hemma. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan www.sos.se Streptokockinfektioner - Föräldrainformation Halsfluss, scharlakansfeber, impetigo och nagelbandsinfektion Streptokocker är bakterier som kan ge olika slags infektioner. Feber, halsont och rödprickigt utslag är vanliga symtom. Barn som är yngre än 3 år brukar få feber och tjock varig snuva. Äldre förskolebarn får halsfluss (tonsillit) med feber och stora, rodnade, ömma och vitprickiga (variga) halsmandlar. Scharlakansfeber är en streptokockinfektion som känns igen om barnet har halsfluss, en smultronliknande tunga samt ett småprickigt rött utslag på armar, ben och bål. I slutet på andra sjukdomsveckan brukar barnen fjälla på handflator och fotsulor. Streptokocker kan även orsaka impetigo (svinkoppor), nagelbandsinfektion och infektion i underlivet och runt ändtarmsöppningen. Hög smittsamhet. Bakterien sprids som droppsmitta via sekret, genom direktkontakt mellan människor eller genom kontakt med föremål (till exempel leksaker som ett barn med streptokocker har sugit på). Vi får oftast i oss bakterien via våra händer. Vid antibiotikabehandling bedöms barnen vara smittfria efter två dygns behandling. Vid charlakansfeber är barnet smittsamt från någon dag före utslaget och i obehandlade fall i flera veckor efter utslagets början. 1 3 dagar.
Streptokockinfektion som ger symtom kan behandlas med penicillin. Det är svårt att se om halsinfektionen orsakas av streptokocker eller virus. Ett så kallat halsprov i form av snabbtest eller bakterieodling ger säkrare besked. Det är viktigt att tänka på att man kan begränsa smittspridningen genom god hygien. God handhygien är särskilt viktigt. Tvätta alltid händerna innan måltid. För att undvika att infektionen återkommer efter behandling bör barnens nappar och tandborstar bytas ut, leksaker som barnet suger på att rengöras, samt byte av örngott och handdukar Ja. Återgång till barnomsorgen kan ske efter två dygns antibiotikabehandling och när barnets allmäntillstånd är sådant att det orkar delta i barngruppens vanliga aktiviteter, som även kan innebära flera timmars utevistelse. Utan antibiotikabehandling krävs symtomfrihet innan barnet får återgå till förskolan. Vid tveksamhet bör ansvarig läkare rådfrågas. Vid utbrott av streptokockinfektioner är det viktigt att vara observant på personer med symtom så att dessa söker sjukvård för bedömning och eventuell behandling. Snabb rapport till förskolan om barnets sjukdom kan göra att smittspridning Vid utbrott av streptokockinfektioner är det viktigt att vara observant på familjemedlemmar med symtom så att dessa söker sjukvård för bedömning och eventuell behandling. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan www.sos.se