Förstudie om hur kvinnors företagande kan integreras i det företagsfrämjande systemet

Förstudie om hur kvinnors företagande kan integreras i det företagsfrämjande systemet Rapport Juni 2012 Länsstyrelsen Södermanlands län

Förord... 3 Sammanfattning... 5 Förstudie; uppdrag, arbetsmetoder... 6 Programmet Främja kvinnors företagande... 6 Uppdrag... 7 Arbetsmetod... 7 Historik kvinnors företagande i Södermanland... 8 Näringsliv och arbetsmarknad... 8 Jämställdhet och tillväxt... 9 Fakta om företagande i Sverige och Södermanland... 10 Kartläggning av företagsfrämjare i Södermanland... 19 Intervju av företagsfrämjare... 21 Enkät till företagarkvinnor... 24 Samtal med företagarkvinnor... 26 Sammanfattade slutsatser och förslag... 27 Länsstyrelsens förslag och råd för det framtida arbetet... 27 Referenser... 28 Bilagor... 29 Bilaga 1; Svar på intervju av 10 företagsfrämjare... 30 Bilaga 2; Enkätsvar från 53 företagarkvinnor... 33 Bilaga 3; Redovisning av samtal med företagarkvinnor... 35 2

Förord Länsstyrelsen i Södermanlands län har fått förtroendet att på uppdrag av och i samarbete med Regionförbundet Sörmland driva och genomföra programmet Främja Kvinnors Företagande under perioden 2011-2012. Länet och Länsstyrelsen har en lång tradition av att stödja och utveckla kvinnors företagande och vill med denna förstudie lyfta frågan till aktiv handling och starta dialogen i länet om kvinnors företagande och den potential som vi ännu inte fullt ut nyttjar. Arbetet med förstudien har genomförts av Marianne Skantz, projektledare, som med insatser av Peter Eklund och Gunilla Beimert genomför länets program. Styrgruppen för Främja kvinnors företagande 2011-2012 består av Catharina Frändberg, Regionförbundet och Agneta Wikblom och Marianne Skantz, Länsstyrelsen. Nyköping den 30 juni 2012 Agneta Wikblom Utvecklingsdirektör 3

Varför ska man främja kvinnors företagande? Professor Carin Holmqvist: Grundsvaret på frågan om varför man ska främja kvinnors företagande är alltså att det är för att våra befintliga system och rådande kultur kring företagande systematiskt gör att kvinnor är mindre delaktiga i företagandet och att det därför behövs korrigerande åtgärder för detta. Förhoppningsvis leder dessa korrigerande åtgärder på sikt till att befintliga system och rådande kultur korrigeras så att de blir jämställda och könsneutrala. Ur skriften Varför ska man främja kvinnors företagande? Tillväxtverket 2011 4

Sammanfattning Länsstyrelsen i Södermanland har på uppdrag av Regionförbundet Sörmland genomfört en förstudie av hur kvinnors företagande kan integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet. Länsstyrelsens kunskap om området liksom intervjuer av representanter för det företagsfrämjande systemet och en enkät som 60 företagarkvinnor har besvarat är grund för förstudien. Som bakgrund för studien beskrivs hur kvinnors företagande tidigare har utvecklats och stöttats i länet och hur den nuvarande näringslivsstrukturen ser ut. Den statistik som används i förstudien är i första hand Tillväxtverkets fakta och statistik 2012. Sammanfattningsvis kan följande konstateras:. Södermanland är ett av tre län som 2012 hade flest kvinnor som driver företag I Södermanland är var tredje nyföretagare kvinna I Södermanland finns ett välutvecklat företagsfrämjande stödsystem Men Södermanland utmärker sig även genom att länets företagarkvinnor anger brist på lån, krediter och ägarkapital samt ser lagar och regler som hinder för utvecklig i mycket högre grad än andra län Förslag och råd för det framtida arbetet nationellt och regionalt Motivera genom att visa på samband mellan tillväxt och jämställdhet Styr genom tydliga krav och förväntningar Integrera jämställdhetsarbetet i ordinarie verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete Genomför utbildning och utveckla processtöd för jämställdhetsintegrering Representation och goda exempel är viktiga 5

Förstudie: program, uppdrag, arbetsmetoder Programmet Främja kvinnors företagande Främja kvinnors företagande är ett nationellt program för att utveckla kvinnors företag och pågår under en andra period om 4 år, 2011-2014. Syftet är att skapa ökad tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Regionförbundet Sörmland fick 2011 uppdraget av Regeringen och Tillväxtverket och skall tillsammans med Länsstyrelsen Södermanlands län driva programmet i länet. Uppdraget omfattar tre delar: 1. ta fram en förstudie om hur kvinnors företagande kan integreras i det företagsfrämjande systemet; klar juni 2012 2. bevilja medel till insatser inom affärs- och innovationsutvecklingsinsatser för att utveckla företag eller idéer under 2011-2014 3. anordna en konferens under 2012, om hur kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet Vad är jämställdhetsintegrering? Integrering handlar om förändringsarbete i syfte att förändra rådande attityder, normer och värderingar i en riktning som är önskvärd. Integrera = förena till en helhet, sammansmälta, samordna, inkorporera, införliva, inordna. Att både kvinnor och män har samma förutsättning att ta tillvara det företagsfrämjande systemets erbjudanden i en ordinarie verksamhet. Jämställdhetsintegrering har varit en nationell ambition i det regionala utvecklingsarbetet sedan början av 90-talet i snart 20 år. Trots detta pågår fortfarande särskilda insatser och projekt och ett oberoende av särskilda insatser. 6

Uppdrag Tillväxtverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en strategi som bidrar till att kvinnor och män efter programmets slut 2014, får del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. I detta arbete ska regionalt tillväxtansvariga aktörer aktivt delta för att strategin ska få verkan i det ordinarie företagsfrämjande systemet i respektive region. Länsstyrelsen Södermanland län har under våren 2012 i uppdrag, av Regionförbundet Sörmland och Tillväxtverket att ta fram en förstudie om förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i respektive region. Förstudien ska innehålla en beskrivning av hur de befintliga insatserna når kvinnor och män, en analys av och förslag på hur regionen ska arbeta för att kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Arbetsmetoder Länsstyrelsen har genomfört följande insatser som en del av arbetet med förstudien. Med insatserna som grund har förstudien formulerats och förslag till åtgärder konkretiserats. Kartläggning av företagsfrämjare i länet Intervju av ett urval av länets företagsfrämjare Genomförande en enkät till ett urval företagarkvinnor Samtal med företagarkvinnor Analys av statistik från UC Tillväxtverkets Fakta och statistik om kvinnors och mäns företagande i Södermanland 2012 Länsstyrelsen i Södermanland har under januari - juni 2012 genomfört ett 10-tal intervjuer med ett urval representanter för organisationer inom det företagsfrämjande systemet i länet. Intervjuerna syftade till att skapa ett detaljerat, varierat och kvalitativt underlag för att få en nulägesbild av organisationernas arbete för att främja kvinnors företagande. Vidare genomförde länsstyrelsen en webbenkät till ett 60-tal företag som drivs av kvinnor med en omsättning över 500 000 kronor. Syftet var att fånga upp även kundernas bild av hur stödsystemet fungerar ur jämställdhetssynpunkt. Ett antal samtal och intervjuer med kvinnor som driver företag från samma målgrupp har också genomförts. För att sätta in studien i en kontext har länsstyrelsen gjort en sammanställning av statistik på regional och lokal nivå, som belyser utvecklingen av kvinnors företagande i regionen. Länsstyrelsen vill betona att intervjuer och enkät ger en bild av de intervjuade och tillfrågade personernas upplevelser och synpunkter. 7

Historik över Länsstyrelsens arbete med kvinnors företagande i Södermanland Sedan mitten av 1990-talet har Länsstyrelsen på olika sätt arbetat med att stötta kvinnors företagande. När arbetet startade var knappt var knappt var femte sörmlänning som startade företag en kvinna, vilket var lägre än riksgenomsnittet. Idag är var tredje nystartare kvinna och länet är ett av tre län som ligger högst när det gäller företag drivna av kvinnor. Under en 10-årsperiod arbetade länsstyrelsen aktivt med resurscentra för kvinnor, vilket i Södermanland innebar satsning på affärsrådgivning och andra insatser för att utveckla kvinnors företagande lokalt och regionalt. Under en period fanns lokala resurscentra i alla länets kommuner. Länsstyrelsens insats innebar att samordna och utveckla arbetet i länet samt att initiera och driva gemensamma projekt. Exempel på länsprojekt är Weran - ett projekt finansierat av bland andra Östersjömiljarden och Sida som innebar att utveckla affärsutbytet mellan företagarkvinnor i Södermanland och Leningrads län och att etablera lokala resurscentra för kvinnor i Leningrads län. Ett annat projekt var Lika villkor ett nationellt pilotprojekt finansierat av Nutek och Länsstyrelsen för att ta tillvara och utveckla erfarenheter från resurscentras arbete med kvinnors företagande. Satsningen på resurscentra breddades genom Länsstyrelsens projekt Genväg Sörmland, en storsatsning på jämställdhet för att fokusera på tillväxt och jämställdhet som drivkraft för utveckling. Genväg Sörmland genomfördes 2006-2007. 2007 2010 drev Länsstyrelsen Regeringens första program för att Främja Kvinnors Företagande. Arbetet genomfördes till viss del i samarbetet med fyra andra län i Mälarregionen i strukturfondsprojektet UTCED. Näringsliv och arbetsmarknad Södermanlands län är ett av de län som har haft en stadig befolkningsökning de senaste åren. Inflyttarna är till stor del nyanlända invandrare. De som flyttar från länet är främst yngre personer som flyttar till utbildning eller arbete. Arbetslöshetssiffrorna är, trots närheten till Stockholm, bland de högsta i landet och länge legat på en hög nivå, framförallt i de västra delarna av länet. Utbildningsnivån i länet är låg trots närhet till flera universitet och högskolor. När det innevånarnas sysselsättning inom olika områden är antalet som arbetar inom vård och omsorg störst, följt av tillverkning och verkstad. Därefter kommer handel, företagstjänster och utbildning. Länets arbetsmarknad och näringsliv ser mycket olika i länets olika delar. De kommuner som ligger i Stockholms närhet (Strängnäs, Gnesta, Trosa) har låga arbetslöshetssiffror, medan de västra delarna (Eskilstuna, Vingåker, Katrineholm och Flen) har höga siffror i jämförelse med riket i stort. Näringslivet i de västra delarna av länet påverkas även av att de befinner sig i en strukturell omvandling från industri till ett mer differentierat näringsliv. 8

Näringslivet präglas av en lång tradition av verkstads- och tillverkningsindustri. Branschen har under en lång tid präglats av tillbakagång och låg tillväxt och den finansiella krisen 2008 slog hårt mot framförallt länets fordonsindustri. Under 2000-talet har byggbranschen och företagstjänster, med kunder både i och utanför länet, ökat i omfattning. Nya branscher som växer är bland annat logistik och turism. Jämställdhet och tillväxt Regeringens övergripande mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Därunder finns fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomiska jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen mål med jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhet och tillväxt i teorin Ett av syftena med denna förstudie är att ge förslag på hur kvinnors företagande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Sambandet har konstaterats genom forskning på internationell, regional och lokal nivå. Forskningen visar på tydliga teoretiska samband och dessa samband har i stor utsträckning kunnat beläggas emiriskt. Hur starkt sambandet är beror i stor utsträckning på hur jämställdhet definieras, men några av de aspekter som studerats är deltagande i arbetskraften och inkomst, tillgång till och deltagande i olika typer av utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelning av förvärvsarbete och obetalt arbete mellan könen. Jämställdhet ökar tillväxten På global nivå finns ett index, Gender Equity Index, som mäter samvariation mellanjämställdhet och andra faktorer som i sin tur har stor betydelse för tillväxten. Samtliga av dessa index visar att ökad jämställdhet mätt genom index samvarierar med ökad BNP eller med andra variabler som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. På europeisk nivå har forskare och konsulter studerat sambandet närmare, genom ländernas placering på FN:s Gender Development Index och deras respektive BNP-nivå per capita, med ett mycket starkt samband. 9

Fakta om kvinnors företagande i Sverige och Södermanland Tillväxtverkets Fakta och statistik 2012 I den nyligen utkomna faktasamlingen om Kvinnors och mäns företagande, Fakta & statistik 2012, Tillväxtverket, framgår att: Fler än 9 av 10 företag som drivs av kvinnor är inom tjänstesektorn 2/3 av dessa företag finns inom branscherna juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, kultur, nöje, fritid och annan service samt handel Även mäns företagande är vanligast inom tjänstesektorn, 7 av 10 finns inom denna sektor Mer än 2/3-delar av de företag som drivs av kvinnor vill växa Företag som drivs av kvinnor har en större vilja att växa än de som drivs av män Fyra av 10 företag anser sig vara innovativa såväl kvinnors som mäns företag Företag som drivs av kvinnor har en lägre grad av internationalisering jämfört med män Undersökningen gjordes i form av en enkät och är baserad på kvinnors och mäns företag 0-49 anställda. Som småföretag räknas företag med 0-49 anställda. Den vanligaste företagsstorleken är 0-9 anställda. Tillsammans utgör de 99 % av landets alla företag. Enkäten besvarades av 20 000 av 30 000 företag. I undersökningen ingår företag med minsta omsättning på 200 000 kr/år och i alla branscher utom jordbruk, skogsbruk, fiske fastighet och finans. Nedan redovisas delar av innehåller i Fakta och Statistik 2012. 10

Några statistiksiffror o 23 % av företagen d.v.s. nästan en fjärdedel drivs av kvinnor. o 32 % av företagen startas av kvinnor o 61 % av männen o 7 % gemensamt o 50 % av kvinnors företag drivs som enskild firma mot 35 % av männens. 11

Störst andel företag som drivs av kvinnor finns i: Norrbotten, Stockholm och Södermanland Högre tillväxtvilja i kvinnors företag! I figur 22 nedan visas tillväxtviljan för företag som drivs av kvinnor respektive män. Av figuren framgår det att en större andel av kvinnorna vill låta sitt företag växa, jämfört med företag som drivs av män. Nästan åtta av tio företag som drivs av kvinnor har en positiv tillväxtvilja. 12

Branscher I figur 10 nedan visas i vilka branscher kvinnor driver företag. Och i figur 11 även uppdelat på storlek. 13

Hinder för tillväxt och utveckling Att uppmärksamma hinder som kan försvåra företagens möjligheter att nå sin fulla potential är betydelsefullt. Beslutsfattare har en viktig uppgift i att försöka minimera tillväxthinder och underlätta för utveckling och tillväxt. Tillgång till lån och krediter, ett större hinder för kvinnors företag med anställda Figur 30 nedan beskriver närmare tillgång till lån och krediter, företagets lönsamhet och brist på egen tid som stora hinder för tillväxt. Figuren visar andel företag som drivs av kvinnor som upplever hindren som stora i respektive företags storleksklass. En större andel av företag med anställda upplever tillgång till lån och krediter som ett stort hinder. Andelen företag som upplever företagets lönsamhet och brist på egen tid som stora hinder är störst i soloföretag, andelen företag som upplever dessa hinder som stora minskar ju fler anställda företaget har 14

Tydliga skillnader mellan länen i hur kvinnors företag upplever tillgång till kapital Ett av tio företag upplever tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, en länsvis uppdelning ger en mer diversifierad bild. Figur 31, nedan visar att en större andel av kvinnors företag i Södermanlands och Västerbottens län upplever tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för tillväxt jämfört med övriga län. Figuren visar också på skillnader mellan företag som drivs av kvinnor respektive män. I Södermanlands län och i Dalarnas län är det betydligt fler av kvinnors företag som upplever tillgången till lån och krediter som ett stort problem jämfört med mäns företag. I Södermanlands län upplever ungefär ett av sex företag som drivs av kvinnor tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, jämfört med ett av tio företag som drivs av män. 15

Andel beviljade lån skiljer sig mellan länen Staplarna till vänster i figur 32 nedan, visar andel företag som ansökt om lån och krediter under de senaste tre åren, uppdelat på företag som drivs av kvinnor respektive av män i olika län. Figuren visar på stora skillnader mellan landets olika län och mellan kvinnors och mäns företag inom länen. I Värmlands och Södermanlands län har en större andel av kvinnors företag ansökt om lån och krediter, jämfört med mäns företag. I de övriga 19 länen är det tvärtom. I Norrbottens och Jämtlands län har drygt 40 procent företag som drivs av kvinnor ansökt om lån och krediter, jämfört med 25 procent i Stockholms län. Staplarna till höger i figur 32 visar andel företag som har fått avslag på sin ansökan om lån och krediter, uppdelat på kvinnor respektive män. Länsvisa skillnader är tydliga även här. Av de som ansökt om lån i Södermanlands län har 32 procent fått avslag bland kvinnors företag, jämfört med 11 procent av mäns företag. I Gotlands och Östergötlands län har dubbelt så många företag som drivs av kvinnor fått avslag, jämfört med de som drivs av män. % 16

Sammanfattande jämförelse Södermanland och riket I Södermanland startas 33 % av företagen av kvinnor mot 32 % för riket 61 % företagen som drivs av kvinnor har inga anställda mot 55 % för riket Branschvis driver kvinnor 26 % inom handel i Södermanland mot 21 % i riket 73 % av kvinnornas företag i länet vill växa mot 77 % i riket Större hinder i form av lagar och myndigheter 28 % mot 20 % för riket Sämre tillgång i länet till lån och krediter, 17 % mot 9 % för riket Sämre tillgång i länet till externt ägarkapital 19 % mot 9 % för riket. 17

Statistik från Upplysningscentralen (UC) Upplysningscentralen har statistik branschvis för på kvinnor som driver företag och som omsatte mer än 50 000 kr de två senaste bokslutsåren. Företagen som ingår har sitt säte i Södermanland. Företagen är fördelade på SNI-koder. Antal företag fördelade på SNI-koder, huvudrubriker (på 2 siffernivå): 1 Företagstjänster 615 2 Upplevelseindustri 306 3 Skola, vård, omsorg 234 4 IT 35 5 Grön näring 372 6 Restaurang-, catering- och barverksamhet 111 7 Hotell och logiverksamhet 37 8 Livsmedels- och dryckesframställning 14 99 Övriga (handel, hårvård m m) 1332 Sammanlagt antal företag 3056 Uppgifter om de 3056 företag som ingår i statistiken 78 företag har mer än10 miljoner kronor i omsättning 458 företag har mer än 1 miljon kronor i omsättning 79 företag har fler än 10 anställda Branscher där flest kvinnor i länet driver företag 1. Företagstjänster 615 företag 2. Grön näring 372 företag 3. Upplevelseindustri 306 företag 18

Kartläggning av företagsfrämjare i Södermanland Definitionen av länets företagsfrämjare är de aktörer organisationer/företag som bedriver verksamhet med syfte att ge råd och stöd till företagare. De företagsfrämjande aktörerna har vitt skilda uppdragsgivare och uppdrag och finansierar sin verksamhet på olika sätt. I den här studien fokuseras på de som är offentligfinansierade, det vill säga får ekonomisk stöd helt eller delvis till sin verksamhet eller har uppdrag att fördela offentliga medel. Följande företagsfrämjare ingick i studien: Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, med kontor i Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm. ALMI IFS ALMI Invest AB Nyföretagarcentrum Östra Sörmland Nyföretagarcentrum Västra Sörmland Nyföretagarcentrum Strängnäs Nyföretagarcentrum Eskilstuna Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Regionförbundet Sörmland Idélab Mälardalens Högskola Länsstyrelsen Södermanlands län Arbetsförmedlingen Onyx Näringslivsutveckling AB Innovationsmotor i Sörmland Företagslabbet Nyköping Innovationsbyrån i Katrineholm Växthuset Strängnäs Munktell Science park Eskilstuna Företagsam Nora Nyköping/Oxelösund Företagsamma Kvinnor Eskilstuna Neem Coompanion Sörmland Östsvenska Handelskammaren Alla banker LRF, Lantbrukarnas Riksförbund 19

Länsstyrelsens kommentarer Ett stort antal aktörer verkar för att näringslivet ska utvecklas och erbjuder sina tjänster till blivande och/eller befintliga företagare. Det stora antalet aktörer och att flera av dessa är nischade genom uppdrag, resurser och kompetens innebär ibland svårigheter för företagarna att hitta rätt aktör. Det stora antalet företagsfrämjare kan även innebära att man avskräcks från att ta kontakt på grund av svårigheten att förstå vem man ska kontakta. Sammantaget finns relativt många aktörer som stödjer nyföretagande och färre som stödjer företag i utvecklings- och tillväxtfaser. Det finns en bred kompetens hos aktörerna i länet. Kan samverkan till exempel kommunvis vara ett sätt att ta tillvara den samlade kompetensen? Detta kan ske genom att lära av varandra. Samverkan kan även resultera i att rätt individ lotsas till rätt företagsfrämjare. 20

Intervju av företagsfrämjare Under våren 2012 genomfördes intervjuer med 10 av länets företagsfrämjare. Intervjuer genomfördes med följande aktörer Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, med kontor i Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm. ALMI IFS Eskilstuna Nyföretagarcentrum Östra Sörmland Nyföretagarcentrum Västra Sörmland Eskilstuna kommun Idélab Mälardalens Högskola Länsstyrelsen Södermanlands län, Landsbygdsenheten och Regional utveckling Coompanion Sörmland Nyköpings kommun Resultat av intervjuerna Tjänster Alla Företagsfrämjare levererar tjänster, vilket kan vara i form av rådgivningssamtal, ordnar mentorprojekt, kurser, styrelseutbildning, coachning, erbjuder kontorsplats mm. Några har uppgivit att de driver utvecklingsfrågor, ger företags-/projektstöd i form av pengar, eller som lån. Någon finansierar andra organisationer/företag som bedriver rådgivning och projekt. Och ytterligare någon arbetar med att få etableringar utifrån. Tidbokning/Kostnad Vanligast är att kortare rådgivning om 1-3 besök är gratis. Kurser och deltagande i projekt sam lån medför en kostnad. Statistik på genomförda tjänster de sista tre åren uppdelad på kön, på bransch, besökare av utländsk härkomst? Statistik finns uppger 2, Finns för en del av verksamheten uppger 2 och 6 uppger att de saknar statistik. Organisationens synpunkter Är det bra som det är? Ska något förändras? I så fall hur, förslag. Förslag på vad ni kan göra för att män & kvinnor ska få möjlighet att ta del av era tjänster på lika villkor. - Ökad samverkan mellan företagsfrämjaraktörerna; flera aktörer svarade detta - Föra statistik hur tjänster och medel fördelas mellan män och kvinnor, analys och uppföljning - Höja kunskapen om lika villkor för män och kvinnor - Gör (ej bara prata) förändringsarbete även om det väcker negativa känslor - Förenkla för företagare en väg in - För in Ung företagsamhet metoden i fler verksamheter än i skolan - Ta fram företagarkvinnor som förebilder, även på nysvenskar - Affärsrådgivning online via Internet 21

- Företagarkvällar för kvinnor, branschinriktning - Rådgivning till företagare efter 3-5 års verksamhet - Av nysvenskarna är många duktiga entreprenörer, ta tillvara dem - Genusperspektiv i strategiska planer, t.ex. regionala utvecklingsplaner Vilka är tillväxtbranscher i regionen? - Tjänstesektorn uppger 2 - Besöksnäring uppger 2 - Turism uppger 2 - Mat/matturism uppger 2 - Idrott - Råvaror - kyckling - Närproducerat - Vård och omsorg - Robotdalen - Kreativa näringar Övrigt - Bra med samverkan. Flera samverkar med andra aktörer i resp kommun. Andra samverkar inom organisationen. - Bra med olika rådgivarorganisationer under samma tak. - Några arbetar för - en väg in - Certifiering och kontinuerlig utbildning för rådgivare - Ung företagsamhet som metod verkar bra. - Finns medel, många miljoner, men ingen strategi hur de ska användas. Delas bara ut. - Mer verkstad, ej bara prat om jämställdhet. Lika villkor för män och kvinnor - Ta in konsulter uppdaterade inom ny teknik, Sörmlands rådgivare har ett traditionellt tänk. - Många nysvenskar är entreprenörer men har dålig kunskap om det svenska regelverket. - Bidragssystemet för invandrare bör ses över. En kvinna med många barn startar ej företag för då missar hon bidragen för barnen. Intervjuunderlag och resultat Se bilaga 1 och 2 22

Länsstyrelsens kommentarer Analys av resultatet av genomförda intervjuer. I vilken utsträckning kvinnor tar del av företagsfrämjarnas stöd varierar mycket mellan olika aktörer. Nyföretagarcentrum och innovationsmotorerna är två aktörer som i dagsläget har en relativt stor andel kvinnor bland sina kunder. Inkubatorer med fokus på mansdominerade branscher har en låg andel kvinnor som kunder. De företagsfrämjande aktörernas bild av nuläget I intervjuer med representanter för det företagsfrämjande stödsystemet har länsstyrelsen ställt frågor om tjänster som erbjuds företagarna, statistik uppdelad på kvinnor och män och efterfrågat förslag till förändringar för att ge kvinnor tillgång till de företagsfrämjande systemen. När det gäller uppdragsgivares styrning av verksamheten kan konstateras att en satsning på kvinnors företagande kan avgöras av inriktningen av verksamhetens uppdrag, policydokument eller handlingsplan. De intervjuade ser det positivt att kvinnors företagande och jämställdhetsintegrering idag är uppmärksammade områden både regionalt och nationellt. Positivt är också att förebilder och goda exempel lyfts fram. Vikten av att kvinnor inkluderas i företagsnätverk lyfts också fram. Flera av de intervjuade tar upp frågan om utbildning i jämställdhetsintegrering och kvalitetssäkring av kompetensen hos de personer som arbetar som rådgivare. Regionala styrsystem Trots det långvariga och uthålliga arbetet i länet med jämställdhet och kvinnors företagande saknas i många fall jämställdhetstänkande i den regionala strukturen och styrdokumenten. Satsningen på kvinnor företagande liksom tidigare resurscentra är en projektlösning vid sidan av ordinarie verksamhet och därmed vid sidan av normen. Mäns företagande och mansdominerade branscher upplevs prioriteras och uppmärksammas i högre utsträckning än kvinnodominerade. Samverkan Flera av de företagsfrämjande aktörer som idag samverkar upplever positiva effekter av detta samarbete. Ett exempel är aktörerna i Eskilstuna som genomför samverkan genom: Din idé. Ett ökat samarbete mellan företagsfrämjare inom kommun eller län kan öka kunskapen om det regionala stödsystemet och kan bidra till att personer som söker stöd slussas rätt. 23

Webbenkät till företagarkvinnor Länsstyrelsen genomförde en webbenkät till ett 60-tal företag som drivs av kvinnor med en omsättning över 500 000 kronor. Syftet var att fånga upp även kundernas bild av hur stödsystemet fungerar ur jämställdhetssynpunkt. Ett antal samtal och intervjuer med kvinnor som driver företag från samma målgrupp har också genomförts. Svarsfrekvensen var 73 %. Frågor och svar med kommentarer Har du sökt och fått rådgivning hos en företagsrådgivare? Ja svarade 36 % Inom vilket område: Starta företag 39 % Utveckla företag 35 % Finansiering 22 % Innovation 4 % Har du fått hjälp/svar på dina frågor? Ja och ja delvis 88 % Nej 12 % Vad skulle du önska mer eller förbättra? - Mycket nöjd, nöjd, kände mig välkommen. Och fick gärna återkomma. - Mer kunskap om hur man bygger affärsmodeller för att snabbare få lönsamhet och eller kunna skala upp sin verksamhet inom tjänsteföretag där många kvinnor driver företag. - Bättre kompetens hos rådgivaren om den tilltänkta branschen. - Affärsidé och planer skulle göras helt enligt manliga normer. Anser du att det har betydelse om affärsrådgivaren är man eller kvinna? - Nej 75 % När anser du att företagare behöver hjälp/råd Vid företagsstart 32 % Efter 1 år 13 % Efter 2 år 10 % 42 % Efter 3 år 12 % Efter 5 år 7 % Har du upplevt att du blivit annorlunda bemött för att du är kvinna? - Har fått kommentarer om familjesituationen. - Har upplevt att jag blivit behandlad som mindre trovärdig och ifrågasatt. - Tycker att jag blivit sämre bemött på grund av att rådgivaren inte kunnat tillräckligt mycket om den bransch där jag driver företag. - Har fått förminskande bemötande för att jag är kvinna. 24

Övriga synpunkter - Framförallt behövs bättre branschkunskaper hos rådgivarna, bättre kunskap om branscher där många kvinnor driver företag. Detta framhölls i många kommentarer. - Kvinnor har ofta försiktigare approach vill starta mindre, mindre lån, säkrare steg uppmuntra detta i stället för att prioritera storskalighet. - Gör företagsrådgivare uppmärksamma på att de har olika bemötande till kvinnor och män. - Ung företagsamhet är ett utmärkt sätt i att få kännedom om vad företagande innebär Länsstyrelsens kommentarer Enkäten visar att endast en tredjedel av företagarna i enkäten sökt rådgivning hos företagsfrämjare. Den visar också att flera inte är nöjda med den rådgivning de har fått. Enligt svaren upplever företagarna brist på branschkunskaper framför allt när det gäller tjänstesektorn hos rådgivarna. I vissa fall upplever företagarkvinnor brister i inställning och bemötande från rådgivarna. Företagarna uttrycker ett behov av att få rådgivning inte endast vid starten av företaget utan även efter 1-5 års verksamhet, till exempel vid en utvecklingsfas inom företaget.. 25