Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Relevanta dokument
Habilitering och rehabilitering

Psykisk funktionsnedsättning

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Riktlinje för bedömning av egenvård

Sektor Stöd och omsorg

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Trygg och effektiv utskrivning

Hemsjukvård 2015 inriktning

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Hemsjukvård delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Vägledning Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Länsgemensam ledning i samverkan

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

IFO nätverket 19 maj 2017

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Överenskommelse avseende habilitering

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Äldre personer med missbruk

Gränsdragningsproblem

1(11) Egenvård. Styrdokument

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Daglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning enligt SOL... 1 Inledning Beskrivning av insatsen... 2 Målgrupper för insatsen...

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hemsjukvård inriktning

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Bakgrund till begreppet egenvård och tolkning

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Kommunal hälso- och sjukvård, socialpsykiatri m.m. Uppdrag avseende integrerade verksamheter.

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Hemsjukvård i Hjo kommun

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Transkript:

Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar dock inte de delar som faller inom socialnämndens kommunala ansvar enligt 18b HSL. Socialnämnden på Gotland tog 2011 över huvudansvaret för rehabilitering i ordinärt boende, särskilt boende och inom LSS-verksamheter. Detta innebär bl.a. ansvar för rehabiliteringsinsatser till personer som är i behov av hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, den s.k. tröskelprincipen. Vid överföring av ansvaret för rehabilitering från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden har det över tid visat sig att gränssnitten däremellan behöver förtydligas. Rehabilitering är insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (ur Socialstyrelsens termbank). Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (ur Socialstyrelsens termbank). Dokumentnamn: Rehabilitering Framtagen av: Cecilia Persson Leif Olsson Godkänd av: Upprättad: 150513 Reviderad: 160531 Version: 2 Webbplats www.gotland.se

2 (7) Syfte Att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Övergripande ansvar Ansvaret för den specialiserade vården har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vilket inkluderar habilitering och rehabilitering. Med specialiserad vård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård (Socialstyrelsens termbank). s hemsjukvård ansvarar för rehabiliteringsinsatser enligt HSL till personer i ordinärt och särskilt boende enligt SOL och LSS samt i dagverksamhet enligt SOL och daglig verksamhet enligt LSS. Samordnad individuell plan (SIP) upprättas när det finns behov av samordnade insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård (överenskommelse Samordnad individuell plan). En SIP kan initieras av såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Vid in- och utskrivning från slutenvården sker samverkan utifrån överenskommelsen Samordnad vård- och omsorgsplanering, som initieras av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Enligt 2 g HSL och 6 kap 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med exempelvis har psykisk funktionsnedsättning eller annan psykiatrisk problematik, missbruksproblematik eller har en allvarlig somatisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL. Avseende hjälpmedel beskrivs i aktuell överenskommelse endast övergripande ansvarfördelning gällande förskrivning av personliga hjälpmedel och råd och stöd till verksamheter vid inköp av verksamhetshjälpmedel. I övrig hänvisas till s hjälpmedelspolicy och allmänna anvisningar.

3 (7) Arbetsordning Enstaka hembesök Enstaka hembesök, planerade och oplanerade, ska utföras när legitimerad yrkesutövare bedömt att det är motiverat för att kunna bedriva god och säker vård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ansvar för enstaka hembesök till; patienter som har permission från slutenvården patienter som är i behov av arbetsterapeutträning i hemmet såsom kognition, strategier och användning av kognitiva hjälpmedel patienter som är i behov av bostadsanpassning och är inskrivna i någon av specialistmottagningarna eller i Rehabcentrum Gotland Hemsjukvården, SOF, har ansvar för enstaka hembesök till; patienter som inte kan ta sig till vårdcentralen enligt tröskelprincipen patienter som behöver uppföljning i hemmet efter vistelse i sluten vård utifrån beslut i samordnad vårdplanering Hjälpmedel Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förskriver hjälpmedel till; patienter som är i behov av hjälpmedel kopplat till en pågående behandling i den specialiserade vården patienter som på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, den s.k. tröskelprincipen förskriver hjälpmedel till; patienter inskrivna i hemsjukvården patienter som är i behov av hjälpmedel och inte kan ta sig till vårdcentralen enligt tröskelprincipen patienter som är i behov av bostadsanpassning förskrivning av personliga hjälpmedel kopplade till hemmet, exempelvis lyft, sängförhöjning, elektrisk ryggstöd Insatser på särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS Hemsjukvården har ansvar för rehabilitering i särskilt boende och daglig verksamhet inom LSS-verksamheter enligt tröskelprincipen. Ansvaret omfattar:

4 (7) rehabiliteringsinsatser i hemmet och på daglig verksamhet förskrivning av personliga hjälpmedel kopplade till rehabiliteringsinsatsen råd och stöd till personalen i vardagsrehabilitering råd och stöd till ansvarig chef vid inköp av verksamhetshjälpmedel, vid behov kontaktas habiliteringen arbetsterapeut/fysioterapeut för konsultation Habiliteringen har ansvar för habilitering av personer med funktionsnedsättning såsom; autismspektrumtillstånd, rörelsehinder som CP, ryggmärgsbråck och muskelsjukdom, utvecklingsstörning, flerfunktionshinder och förvärvad hjärnskada. Habiliteringen har också ansvar för personer som har rätt till insatsen råd och stöd enligt LSS. Ansvaret omfattar: behandlingsinsatser som kräver specialistinsatser och/eller teaminsatser från habiliteringen, inriktade mot den varaktiga funktionsnedsättningen förskrivning av specialanpassade hjälpmedel utifrån den varaktiga funktionsnedsättningen konsultation till arbetsterapeuter/fysioterapeuter i hemsjukvård och primärvård i ärende kring den enskilda patienten samt frågor kring verksamhetshjälpmedel i komplicerade fall Primärvårdens sjukgymnastmottagning ansvarar för insatser som inte är kopplade till den varaktiga funktionsnedsättningen och i de fall patienten kan ta sig till mottagningen. Ansvaret omfattar: rehabiliteringsinsatser och hjälpmedelsförskrivning till de personer som kan ta sig till vårdcentralen och då insatsen inte har med den varaktiga funktionsnedsättningen att göra Samverkan kring patient Om patienten har pågående insatser från arbetsterapeut/ fysioterapeut i annan verksamhet eller förvaltning bör gemensam bedömning göras kring planering av fortsatta insatser med patientens bästa i fokus.

5 (7) Minnesbedömning Arbetsterapeut på Rehabenheten Korpen utför minnesbedömningar hos personer i ordinärt boende (inklusive seniorboende) samt korttidsboende. Arbetsterapeut i hemsjukvården utför minnesbedömningar hos personer boende i särskilt boende. Ovanstående gäller både vid demensutredning och vid uppföljning av behandling av demenssjukdom samt är oberoende av från vilken verksamhet som remissen för minnesbedömning kommer. Samverkan kring patient Om patienten har pågående insatser från arbetsterapeut i annan verksamhet eller förvaltning skall gemensam bedömning göras kring planering av fortsatta insatser med patientens bästa i fokus. Avsteg från ovanstående ansvarsfördelning kan göras i undantagsfall i samråd med enhetschef. Efter minnesutredning Insatser i direkt samband med utredning utförs av den arbetsterapeut som utfört bedömningen. Ex: förskrivning av kognitivt hjälpmedel samt en uppföljning. Om patienten har fortsatt behov av arbetsterapeutiska insatser över tid ska överrapportering ske till annan verksamhet. Arbetsterapeutinsatser inom området hand Hemsjukvården, SOF Instruera personal i hemtjänst och på särkilt boende. Insatser på basnivå i hemmet - Träning (enklare program) - Kontrakturprofylax - Information om prefabricerade ortoser som patienten själv kan köpa i handeln. Uppmärksamma rapportera till handmottagning/vc Handmottagningen, HSF Handledare/konsult till kollegor i andra verksamheter Insatser på mottagning - Behandling - Förskrivning av prefabricerade handortoser - Tillverkning av handortoser - Instruera vårdpersonal i förekommande fall Artrosskola Kompressionshandskar vid lymfödembehandling. Kompressionshandskar till patienter med svullnad efter exempelvis stroke, operation.

6 (7) Arbetsordning - övriga gränssnitt Särskilda boenden och dagverksamhet, SOL Hemtjänst Hemsjukvård Personlig assistans Rehabinsatser till patient. Förskrivning av personliga hjälpmedel. Råd och stöd till personal i vardagsrehabilitering. Råd och stöd till personalen vad gäller inköp av verksamhetshjälpmedel. Råd och stöd till personal. Rehabinsatser till patient inskriven i hemsjukvården. Bedömning/intyg inför beslut om assistans då patienten inte har någon kontakt med habiliteringen. Hälso- och sjukvården Rehabiliteringsinsatser som tillhör den specialiserade vården, i huvudsak utredning och bedömning, men kan även gälla behandling. Råd och stöd till personal vid pågående insats från Hab/Rehab. Rehabiliteringsinsatser som tillhör den specialiserade vården, i huvudsak utredning och bedömning, men kan även gälla behandling. Bedömning/intyg inför beslut om assistans då patienten har kontakt med habiliteringen sedan tidigare. Kan även omfatta patienter som inte tidigare haft kontakt då behov finns av team/ specialistbedömning. Principen är den som känner personen bäst. Principen är den som känner personen bäst.

7 (7) Psykiatri Bilanpassningar Palliativa patienter Bostadsanpassning Förskrivning av ortoser (för handse insatser inom området hand) Insatser i hemmet utan behov av den specialiserade vården. Pågående utredning om ansvarfördelning. Utgår från den som initierar insatsen. Prefabricerade ortoser. Insatser i hemmet vid behov av den specialiserade vården. Avser endast arbetsterapi. Alla åldrar och diagnoser. Pågående utredning om ansvarfördelning. Utgår från den som initierar insatsen. Prefabricerade ortoser. Specialanpassade ortoser såsom ståskal, spinala ortoser etc. Ärende som ligger utanför behandlarens kompetens- och uppdragsområde Om behandlare under pågående insats/rehabiliteringsperiod upptäcker ett behov hos patienten som ligger utanför den egna kompetensen finns följande rutin: Konsultera arbetsterapeut/fysioterapeut inom egen eller annan område/enhet/verksamhet för råd och stöd. Om behandlare under pågående insats/rehabiliteringsperiod upptäcker ett behov hos patienten som ligger utanför det egna uppdragsområdet finns följande rutin: Kontakta arbetsterapeut/fysioterapeut inom aktuellt område/enhet/verksamhet för att hitta en gemensam lösning. Förankra hos närmaste chef. Om gemensam lösning inte hittas lämnas ärendet till respektive chef för ställningstagande.