I I VINNOV/V REMISSVAR. Sammanfattning N2011/263 6/TE

Relevanta dokument
Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

~O5l9. HandItiggan~, direkttelefon Ert datum Er beteckning Thomas Ljungström,

Datum VINNOVA översänder remissvar avseende "FBA rapport - Statligt finansierad företagsrådgivning"

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)

Remiss av Trafikanalys rapport 2017:1 Ny målstyrning för transportpolitiken

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM105. Ändring av direktiv om användning av hyrda fordon för godstransporter på väg. Dokumentbeteckning

Uppdrag att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare

Beskrivning av hur man lägger in den totala budgeten för ett centrum i Intressentportalen

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Överenskommelse STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

Näringsdepartementet STOCKHOLM

Remiss Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem

Resebidrag för internationellt konsortiebyggande

Remiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport

Stöd till innovatörer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

Programavtal avseende samfinansierad fordonsstrategisk forskning och innovation

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan?

till Regeringskansliet senast den 31 mars samt slutredovisas till

VITBOK. Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Uppdrag att utveckla innovationskraften i offentlig sektor N2013/2668/FIN

Stockholm ÄRE DE 7b BILAGA 2

ITS från potential till förutsättning

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

11296/3/14 REV 3 ADD 1 /gw 1 DGE 2 A

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

N2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom järnvägsområdet

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Inriktning för Transportstyrelsens stickprov och marknadsövervakning av den omreglerade fordonsbesiktningsmarknaden

Yttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Digitalisering på Trafikverket. Dataföreningen Nätverk e-förvaltning och digitalisering. Anne Grön. TMALL 0794 Presentation bilder sommar

Komplettering av Nationell strategi och handlingsplan för användning av Intelligenta transportsystem i Sverige

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande angående Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket (N2017/03932/MRT)

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Ren energi för framtida generationer

Remissvar - Förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338)

Varför bildas Trafikverket?

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Stöd till innovatörer 2018

Förordning om stöd till forskning och utveckling samt innovation (2015:208) och GBER stödnivåer

Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden

Ett alltmer digitalt baserat och automatiserat transportsystem

Järnvägsforum Sundsvall Catherine Kotake

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Regeringen Näringsdepartementet Stockholm

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Förstudie ITS Medverkande Samtal med 19 personer representerande 16 organisationer (företag, myndigheter, kommuner, akademi)

Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

ITS Arlanda Catherine Kotake

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM147. Förordning om koldioxidutsläpp från fartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

so Sveriges konununer och landsti.ng

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Utvecklingsprojekt i inkubatorer

Yttrande över Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket

RättsaktNamn StatusRättsakt Grund/ändring

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet

Hogia Transport Systems

Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

REMM resfria/digitala möten i myndigheter. Detta är REMM. PM augusti Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor

Transkript:

VINNOV/V REMISSVAR 1 (6) N2011/263 6/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm registrator@enterprise.ministry.se ronald.rutgersson@enterprise.ministry.se Kommissionens vitbok: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde - ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, KOM (2011) 144 slutlig Verket för innovationssystem, VINNOVA, har anmodats avge yttrande över rubricerade vitbok. VINNOVA har valt att kommentera vitboken ur ett transportforsknings- och innovationsperspektiv. Sammanfattning VINNOVA är positiv till att Sverige har valt att remittera Kommissionens vitbok för transportområdet till myndigheter och andra aktörer inom transportområdet i syfte att ta fram ett samlat svenskt inspel. VINNOVA anser att transportpolitiken, både den nationella och den europeiska, måste ligga till grund för de forskningssatsningar som görs i Sverige och Europa. VINNOVA har främst valt att kommentera vitboken utifrån de mål som redovisas i 2.5 Tio målsättningar för ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem: riktmärken för att uppnå målet med 60 procent minskning av växthusgasutsläppen samt de skrivningar om innovation som finns i kapitlet 3.2 Innovation för framtiden - teknik och beroende. VINNOVA:s ställningstagande i korthet: VINNOVA är positiv till att Kommissionen fastslår att Europa strävar mot ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. VINNOVA anser att det är problematiskt, ur ett subsidiaritetssynsätt, att vitboken blandar högt ställda mål på EU-nivå med detaljerade åtgärder som oftast endast kan genomföras inom respektive medlemsland. Ur ett svenskt transportpolitiskt synsätt anser VINNOVA att det är beklagligt att målet om jämställdhet inom transportsystemet överhuvudtaget inte nämns i vitboken. VINNOVA ställer sig tveksam till målsättningen om att "30 procent av? vägtransporterna på mer än 300 km bör fram till 2030 flyttas över till andra I I 1 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS >,. o Post: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel:+46 (0)8 473 3000 Fax:+46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VlNNOVA.se www.vlnnova.se Org/VAT: 202100-5216

2(6) transportmedel, exempelvis järnväg eller sjötransporter, och mer än 50 procent fram till 2050 med hjälp av effektiva och miljövänliga godskorridorer." VINNOVA anser att målet om ett utbyggt järnvägsnät för höghastighetståg samt att upprätthålla ett tätt järnvägsnät i alla medlemsstater är lovvärt men att geografiska variationer måste styra investeringsbesluten. VINNOVA är positiv till införandet av flygledningsinfrastrukturen SESAR samt motsvarande ledningsstruktur för land- och sjötransporter. VINNOVA ställer sig positiv till målet om nästan inga dödsolyckor i trafiken fram till 2050 och en halvering av antalet dödsolyckor på vägarna fram till 2020. VINNOVA instämmer i de skrivningar som finns om prissättning såsom trängselavgifter, skatter och subventioner. VINNOVA ställer sig positiv till de skrivningar som finns om forskningen på transportområdet och innovationspolitiken. VINNOVA instämmer i skrivningen att innovation och utveckling måste åtföljas av ett regelverk samt att krav på standardisering och driftskompatibilitet kan förebygga teknikfragmentering och ge europeiska företag möjligheter till marknader i hela världen. Inledning VINNOVA är positiv till att Sverige har valt att remittera Kommissionens vitbok för transportområdet till myndigheter och andra aktörer inom transportområdet i syfte att ta fram ett samlat svenskt inspel. VINNOVA anser att transportpolitiken, både den nationella och den europeiska, måste ligga till grund för de forskningssatsningar som görs i Sverige och Europa. Erfarenheter av målstyrning är att det i många fall har varit direkt innovationsdrivande. Det gäller exempelvis inom miljöteknik- och trafiksäkerhetsområdena där europeiska emissions- och säkerhetskrav (EuroNCAP) har lett till stora framsteg. På motsvarande sätt bör forskningsresultaten vara ett naturligt medel att uppnå de transportpolitiska målen i Kommissionens vitbok för transportområdet. Generella synpunkter VINNOVA vill särskilt framhålla det positiva med att Kommissionen redan i rubriken fastslår att Europa strävar mot ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem samt att vitboken inleds med att framhålla att transporter är av

3(6) grundläggande betydelse för vår ekonomi och vårt samhälle samt att effektiva transporter är absolut nödvändiga för Europas framtida välstånd. Samtidigt som VINNOVA håller med om många av skrivningarna och förslagen i vitboken anser VINNOVA att det är problematiskt, ur ett subsidiaritetssynsätt, att vitboken blandar högt ställda mål på EU-nivå med detaljerade åtgärder som oftast endast kan genomföras inom respektive medlemsland. Det hade varit bättre att koncentrera sig på de åtgärder som kan göras på EU-nivå, exempelvis harmonisering av lagar, regler och förordningar samt gemensamma trafiklednings- och informationssystem. Dessutom anser VINNOVA att skrivningarna i vitboken är för fokuserade på teknikutveckling och investeringar i infrastruktur. I texten nämns att det inte går att enbart förlita sig på teknik utan att det även krävs en ny syn på rörlighet och ett mer hållbart beteende, men i förslag och åtgärder syns inte detta perspektiv. VINNOVA anser att detta bör tydliggöras. En ytterligare aspekt är att fokuseringen i vitboken på att vidmakthålla och vidareutveckla rörligheten kan begränsa möjligheterna till alternativ tillgänglighet. Tillgänglighet kan åstadkommas på fler sätt än genom mobilitet. Informations- och kommunikationstekniken har stor potential men även andra åtgärder kan ersätta fysisk förflyttning med bibehållen tillgänglighet. Ur ett svenskt transportpolitiskt synsätt anser VINNOVA dessutom att det är beklagligt att målet om jämställdhet inom transportsystemet överhuvudtaget inte nämns i vitboken. Särskilda överväganden VINNOVA har främst valt att kommentera vitboken utifrån de mål som redovisas i 2.5 Tio målsättningar för ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem: riktmärken för att uppnå målet med 60 procent minskning av växthusgasutsläppen samt de skrivningar om innovation som finns i kapitlet 3.2 Innovation för framtiden - teknik och beroende. Tio målsättningar för ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem VINNOVA bejakar målet om en kraftig minskning av växthusgasutsläppen och flera av de målsättningar som presenteras i tabellen 2.5. VINNOVA har dock inte gjort någon bedömning av rimligheten i de procentsatser om koldioxidutsläpp som föreslås men utgår från att Kommissionen har gjort vederhäftiga bedömningar om vad som behövs för att uppnå målen. Däremot är VINNOVA tveksam till flera av målsättningarna under rubriken Optimera verksamheten i den multimodala logistikkedjan bland annat genom

4(6) ökad användning av mer energieffektiva transportmedel. Det svenska transportpolitiskt synsättet med ett decentraliserat beslutsfattande utgår från att det bästa trafikslag väljs vid varje tillfälle, under förutsättningen att prissättningen och de ekonomiska incitamenten är rätt satta. 1 Därför föreslår VINNOVA att den viktigaste åtgärden för EU är att se till att de externa effekterna är internaliserade så att varje trafikslag bär sina kostnader, både de direkta och de indirekta. Förutom detta gäller att förbättra samtliga trafikslag så att ett hållbart transportsystem uppnås och där stödjer VINNOVA de skrivningar och de förslag som finns om förbättringar inom respektive trafikslag. Att sätta centraliserade mål om överflyttning mellan trafikslag, där Kommissionen på förväg har valt vilka trafikslag som är de bästa, är inte en framkomlig väg. 2 VFNNOVA ställer sig tveksam till målsättningen om att "30 procent av vägtransporterna på mer än 300 km bör fram till 2030 flyttas över till andra transportmedel, exempelvis järnväg eller sjötransporter, och mer än 50 procent fram till 2050 med hjälp av effektiva och miljövänliga godskorridorer." I perifera länder och/eller i glesbebyggda områden kommer lastbilar under överskådlig tid vara det absolut bästa trafikslaget. Det kommer inte vara samhällsekonomiskt lönsamt att bygga järnvägsinfrastruktur mellan mindre orter i glesbygd. En överföring till järnväg kräver dessutom stora kapacitetsökningar även mellan större städer och det är tveksamt om järnvägssystemet klarar så stora trafikökningar. Det är inte heller säkert att en lastbilstransport i framtiden är mindre miljövänlig än en järnvägs- eller sjötransport. Det beror bland annat på val av energikälla och de emissioner som är kopplade till den men även på fyllnadsgrad och alternativanvändning av transportsystemet. VINNOVA anser att målet om ett utbyggt järnvägsnät för höghastighetståg samt att upprätthålla ett tätt järnvägsnät i alla medlemsstater är lovvärt men att geografiska variationer som exempelvis befolkningstäthet måste styra investeringsbesluten. Forskningen visar att den samhällsekonomiska lönsamheten för höghastighetståg, men även för konventionella järnvägar, är beroende av avstånd och hur tättbefolkat ett land är. I många delar av EU kommer kostnaden för att bygga höghastighetsbanor överstiga de nyttor som uppkommer. Dessutom visar forskningen att klimatnyttan av investeringar i höghastighetsbanor inte alltid är positiv. Även här bör ett decentraliserat beslutsfattande utifrån en prissättning där samtliga kostnader är internaliserade få råda. Under rubriken Öka effektiviteten hos transporterna och infrastrukturanvändningen genom informationssystem och marknadsbaserade initiativ ställer sig VINNOVA positiv till införandet av flygledningsinfrastrukturen SESAR samt 'Prop. 1997/98:56, s 36 ff 2 Samma tveksamhet framförde VINNOVA i remissyttrandet till den förra vitboken "Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden. VINNOVA:s dnr 2001-06918.

5(6) N2011/2636/TE motsvarande ledningsstruktur för land- och sjötransporter. Väl fungerande ledningssystem är en förutsättning för ett effektivt europeiskt transportsystem. VINNOVA ställer sig även positiv till målet om nästan inga dödsolyckor i trafiken fram till 2050 och en halvering av antalet dödsolyckor på vägarna fram till 2020. Målet ligger väl i linje med det svenska transportpolitiska hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa där transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt... VINNOVA instämmer i de skrivningar som finns om prissättning såsom trängselavgifter, skatter och subventioner eftersom de följer gängse forskningsresultat. Sverige har, genom VINNOVA:s och dess föregångares forskningsfinansiering, en stark internationell position inom forskningen av prissättning av nyttjande av infrastruktur. Slutligen anser VINNOVA att det är anmärkningsvärt att inte innovationsperspektivet är mer uttalat i de tio målsättningarna. Innovation för framtiden - teknik och beteende VINNOVA ställer sig positiv till skrivningar om att "forskningen på transportområdet och innovationspolitiken bör i allt större utsträckning på ett enhetligt sätt främja utvecklingen och införandet av viktig teknik som behövs för att utveckla EU:s transportsystem till ett modernt, effektivt och användarvänligt system" samt att forskningen behöver kompletteras med ett systemtänkande där infrastruktur- och regleringskrav, samordning mellan aktörer samt demonstrationsprojekt ingår för ett bättre genomslag på marknaden. VINNOVA instämmer i skrivningen att innovation och utveckling måste åtföljas av ett regelverk samt att krav på standardisering och driftskompatibilitet kan förebygga teknikfragmentering och därigenom "ge europeiska företag möjlighet att fullt ut dra fördel av den europeiska transportmarknaden i dess helhet och skapa tillträde till marknaderna i hela världen". Teknikutveckling är viktig men inte tillräcklig för att skapa ett konkurrenskraftigt Europeiskt transportsystem. Slutligen anser VINNOVA att forskningens roll för att åstadkomma innovationer är helt avgörande för att lösa de utmaningar vi står inför inom transportsystemet och att forskningen som instrument för att åstadkomma ett gemensamt europeiskt transportområde explicit bör lyftas fram i vitboken. Särskilda synpunkter Vitboken innehåller en mängd förslag som VINNOVA stödjer men som vi inte väljer att lyfta i vårt remissyttrande. Nedan har vi dock valt att uttala oss positivt till ett av Kommissionens förslag till initiativ.

6(6) Ur ett svenskt perspektiv anser VINNOVA att det är positivt att Kommissionen under punkten Godstransporter på väg i förteckningen över initiativ föreslår att "Anpassa lagstiftningen om mått och vikt till nya omständigheter, teknik och behov (t.ex. batteriers vikt, bättre aerodynamisk prestanda), och se till att den underlättar intermodala transporter och minskar energikonsumtionen och utsläppen totalt sett". Genom att exempelvis tillåta mer aerodynamiska lastbilar utan att samtidigt ge avkall på lastkapaciteten kan godstransporter på väg bli mer energieffektiva. I detta ärende har generaldirektör Charlotte Brogren beslutat. Åsa Vagland har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Inger Gustafsson samt avdelningschefen Anne Lidgard, deltagit. Charlotte Brogren