TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK DECEMBER 2012

EKONOMISK UTBLICK 1 (36) TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK DECEMBER 2012 Sub-Sahara Afrika ready for take-off Sub-Sahara Afrika (SSA) har de senaste åren haft en stadig tillväxt på omkring fem procent. Denna utveckling förväntas fortgå under den närmaste femårsperioden. Länder som Kina och Indien, som leder tillväxtligan, saktar ner i sin tillväxt samtidigt som SSA fortsätter att växa på oförändrade nivåer. Sju av de tio snabbast växande ekonomierna i världen kommer med stor sannolikhet att återfinnas i SSA de kommande åren. Anledningarna till den stadiga tillväxten är bland andra att ekonomierna har reformerats och att det politiska läget på många håll stabiliserats samtidigt som oroshärdarna har minskat. På mindre än 20 år har SSA fördubblat sin medelklass, som är den snabbast växande i världen. Det finns mycket som talar för att SSA befinner sig i samma utvecklingsfas som Kina och Indien gjorde när deras ekonomier tog fart för 30 respektive 20 år sedan. Jämförs demografiska förhållanden och sparande- och investeringskvoter är likheterna tydliga. Den privata sektorn i SSA attraherar allt fler investeringar och en relativt stor del av kapitalet kommer numera också från inhemska banker och investerare. Även om utländskt investeringskapital ökat det senaste decenniet är dock nivåerna fortfarande låga jämfört med till exempel BRIC-länderna. Detta kan tyckas märkligt eftersom ROI (Return On Investment) är bland de högsta i världen i SSA. En trolig förklaring är att företag och investerare fortfarande ser SSA som en mycket svår och otillgänglig region. Många gånger ses SSA som ett enda land och inte som en region med närmare femtio länder. Men bilden av SSA håller så smått på att förbättras och företag och investerare visar alltmer intresse för regionen. Insikten om de möjligheter som finns inom många sektorer lockar allt fler företag att satsa i SSA. Exempel på sektorer med stora möjligheter är energi- och finansiella sektorn och tillverkningsindustrin. Reformivern är påtaglig i SSA. Många av länderna har genomfört makroekonomiska och strukturella reformer som stärkt ländernas finansiella situation samtidigt som den tidigare ofta mycket höga inflationen har fallit. Ländernas statsskulder har minskat tack vare den nya stramare politiken, men också med hjälp av skuldavskrivningar. SSA är den region i världen som genomfört flest reformer för att förbättra företagsklimatet. I IFCs årliga Doing Business Report rankas världens länder vad gäller företagsklimat. Flera länder i SSA rankas högt i flera av kategorierna. Ett exempel är Rwanda, som är åttonde bästa landet i världen att starta företag i. Sammantaget är trenden tydlig; SSA är på väg mot en ekonomisk take-off. Det finns dock fortfarande ett antal utmaningar för att SSA ska lyckas nå dit Kina och Indien

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 2 (36) är idag. Framförallt måste SSA minska beroendet av utvinningsindustrin och istället diversifiera produktionsstrukturen i länderna. För att kunna diversifiera ekonomierna måste samtidigt humankapitalet utvecklas och servicesektorn förbättras. En annan utmaning är att komma till rätta med korruptionsproblemen. 1. Sub-Sahara Afrika utveckling SSA spås fortsätta växa starkt även 2012 och 2013, trots den turbulenta världsekonomin. Tillväxten är delvis ett resultat av att ny råvaruproduktion kommer att tas i drift men också ett resultat av att det sker en återhämtning efter konflikterna i Västafrika. SSAs två största ekonomier utvecklas något olika. I Sydafrika förväntas tillväxten mattas av och hamna under tre procent medan Nigerias ekonomi fortsätter växa starkt, sju procent 2012. Utvecklingen skiljer sig mellan länder och grupper av länder. Den starkaste utvecklingen finns hos de oljeproducerande länderna. Tillväxten i år prognosticeras till sju procent medan det nästa år sker en viss uppbromsning i tillväxten. Det är framförallt Angola som är loket men även Tchad bidrar till denna utveckling. Medelinkomstländer är den grupp som drabbats hårdast av Euroområdets turbulens. Den svagare världshandeln och utvecklingen på de finansiella marknaderna kommer att drabba länder som till exempel Sydafrika och Mauritius hårdare än andra länder. Ghana som också klassas som ett medelinkomstland kommer däremot fortsätta att växa starkt, mycket tack vare deras nya oljefyndigheter. Låginkomstländerna växer även fortsättningsvis snabbare än SSA som helhet. Detta beror helt och hållet på utvecklingen av råvaruindustrin. Niger och Sierra Leone växer snabbast tack vare en expansiv råvaruindustri. Räknas dessa länder bort minskar tillväxten inom gruppen med nästan en procent. Vad gäller gruppen instabila länder med stora institutionella problem eller konfliktområden sticker två länder ut. Elfenbenskusten förväntas växa med åtta procent 2012, efter oroligheterna 2011 i samband med valet. För Liberia är prognosen nio procent 2012, då produktionen av järnmalm växer kraftigt. De stora hoten mot tillväxtprognoserna är framförallt risken för smitta från Euroområdet och risken för andra yttre chocker. Om inte Euroområdet löser sin kris finns uppenbara risker att världsekonomin utvecklas svagare och att detta spiller över på råvarumarknaderna. Även minskad handel kommer att slå mot SSA. SSA är idag mer

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 3 (36) Tabell 1. Nyckeltal för SSA. BNP, procentuell utveckling 2004-2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sub-Sahara Afrika 6,5 2,8 5,3 5,2 5,3 5,3 Därav -oljeexporterade länder 8,6 5,1 6,6 6,3 6,7 6,0 -medelinkomstländer 5,0-0,6 3,8 4,5 3,4 3,8 -låginkomstländer 7,3 5,4 6,4 5,5 5,9 6,1 -instabila länder 2,5 3,1 4,2 2,3 6,6 6,5 Kina 11,7 9,2 10,4 9,2 8,2 8,9 Indien 8,5 6,6 10,6 7,2 6,9 7,3 Världsekonomins BNPtillväxt 4,6-0,6 5,1 3,8 3,3 3,6 Investeringar, i procent av BNP Sub-Sahara Afrika 20,7 22,4 21,4 21,0 21,9 22,2 Kina 42,8 48,2 47,7 48,3 48,4 48,2 Indien 34,5 37,1 35,4 34,4 34,6 34,5 Inflation, genomsnittlig utveckling Sub-Sahara Afrika 9,2 9,4 7,5 9,7 9,1 7,1 Kina 3,6-0,7 3,3 5,4 3,3 3,0 Indien 5,8 10,9 12 8,6 8,2 7,3 Bytesbalans, i procent av BNP Sub-Sahara Afrika 0,7-3,2-1,2-1,7-3,2-3,3 Kina 7,5 5,2 5,1 2,8 2,3 2,6 Indien -1-2,1-3,3-2,8-3,2-2,9 Statsskuld, i procent av BNP Sub-Sahara Afrika 30 25,3 23,4 22,6 23,6 24,5 Kina 17,8 17,7 33,5 25,8 22 19,4 Indien 78,9 75 69,4 68,1 67,6 66,7 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Anm: Oljeexporterande länder: Angola, Kamerun, Tchad, Ekvatorial Guinea, Gabon, Nigeria och Republiken Kongo. Medelinkomstländer: Botswana, Cap Verde, Lesotho, Mauritius, Namibia, Seychellerna, Ghana, Senegal och Zambia. Låginkomstländer: Benin, Burkina Faso, Etiopien, Gambia, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mali, Mocambique, Niger, Rwanda, Sierra Leone, Tanzania och Uganda. Instabila länder: Centralafrikanska Republiken, Komorerna, Demokratiska Repuliken Kongo, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Guinea-Bissau, Liberia, Sao Tome and Principe, Togo och Zimbabwe.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 4 (36) integrerad i världsekonomin och de finansiella systemen varför regionen blir känsligare för utvecklingen i Euroområdet, speciellt gäller detta Sydafrika. Stora prisökningar på olja, andra råvaror och mat ger starka inflationsimpulser. Detta sker redan i Kenya för att ta ett exempel. Utländska direktinvesteringar i SSA har ökat det senaste decenniet tack vare höga tillväxttal och förbättrade företagsförhållanden. Men fortfarande ligger andelen investeringar av BNP på samma nivå som tidigare och nivån är låg jämfört med exempelvis BRIC-länderna. För att motverka att inflationen återigen ska bli ett problem kommer penningpolitiken att stramas åt vilket leder till minskade investeringar. Detta i en region där investeringsnivån redan idag är låg. Behoven av investeringar är stora. Idag har många oljeproducerande länder svårt att nå den fulla potentialen då en bristfällig infrastruktur, såsom vägnät och andra transportmöjligheter, inte klarar behoven. Därtill måste de länder som inte har råvarutillgångar utveckla övriga delar av ekonomin. Kenya och Ghana ligger långt framme inom ICT men även där är investeringsbehovet stort. Ett land som är något av ett undantag är Guinea där investeringarna i gruvsektorn ökar kraftigt, vilket ger gynnsamma förutsättningar för tillväxt på medellång sikt då landet har stora råvarufyndigheter. 2. Viktiga ekonomier i SSA Liksom andra kontinenter, är SSA beroende av att tunga länder utgör draglok. Tyskland i Europa, USA i Amerika och Indien samt Kina i olika delar av Asien är exempel på sådana länder. I beskrivningar av SSA används ofta BNP per capita som referens om ett land är rikt eller inte. Tabell 2. SSAs fem rikaste länder räknat som BNP per capita. 1. Ekvatorial Guinea 2. Gabon 3. Seychellerna 4. Botswana 5. Mauritius Källa: IMF, World Economic Outlook 2012. Varken Indien eller Kina är rikare än dessa länder räknat som BNP per capita. Länder som Nigeria och Sydafrika finns inte heller med även om dessa har en betydande påverkan på hur hela Afrika utvecklas. Ser vi till ekonomiernas storlek totalt blir bilden annorlunda.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 5 (36) Tabell 3. SSAs fem största ekonomier, The Big Five. 1. Sydafrika 2. Nigeria 3. Angola 4. Etiopien 5. Kenya Källa: IMF, World Economic Outlook 2012. Utöver The Big Five är Mocambique, Tanzania, Zambia, Liberia och Rwanda viktiga då de tillhör de mest snabbväxande ekonomierna. Länderna speglar olika typer av ekonomier i SSA. Angola och Nigeria är typiska oljeproducenter; Etiopien, Mocambique och Zambia råvaruproducenter. De övriga länderna har mer diversifierad struktur på ekonomierna. Dessa länder skiljer sig också när det gäller bytesbalans, statsskuld och inflation. Råvaruproducenterna har över lag bättre bytesbalans, bättre statsfinanser men också ofta högre inflation, bland annat på grund av den snabba tillväxten i den inhemska efterfrågan. 2.1 Sydafrika Tillväxten i Sydafrika ökade under 2011 till 3,1 procent, prognosen för 2012 är 2,7 procent. Den avtagande tillväxten under 2012 beror till stor del på den globala oron i världsekonomin. Sydafrika är det land i SSA som är mest integrerat med Euroområdets ekonomier och påverkas således mest av krisen i medelhavsländerna. Prognosen för nästa år visar på en återhämtning till 2011 års nivåer, men det förutsätter att ekonomierna i medelhavsländerna löser sina problem. Gör de det ser utvecklingen fortsatt positiv ut för Sydafrika. Tabell 4. Nyckeltal för Sydafrika. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 3,1 2,7 3,0 3,9 Investeringar, i procent av BNP 19,7 21,0 21,8 22,5 Inflation, genomsnittlig utveckling 5,0 5,6 5,2 5,0 Bytesbalans, i procent av BNP -3,3-5,5-5,8-6,1 Statsskuld, i procent av BNP 38,8 41,2 43,3 44,9 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 3 Tillverkningsindustri 19 Annan industri 15 Tjänster 63 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 6 (36) Den inhemska ekonomin växte relativt kraftigt 2011, bland annat ökade investeringarna med drygt fem procent. Främsta sektorerna för investeringar var agro, ICT och transport. Även utländska direktinvesteringar ökade kraftigt samma år, de största investerarländerna var USA och Kina. Denna utveckling ser ut att hålla i sig även i år och nästa år. Samtidigt ökar importen under denna period då mycket av såväl den privata konsumtionen som investeringsvarorna importeras. Detta försämrar bytesbalansen ytterligare. Sydafrikas finanspolitik är kontracyklisk och ska vara långsiktigt hållbar i ett skuldperspektiv för den offentliga sektorn. Följaktligen har en expansiv finanspolitik förts under den tid som Euroområdet har brottats med låg tillväxt och skuldkris. Sedan 2009 har stora satsningar gjorts inom infrastrukturområdet (energi, transport, ICT). Planerna är att satsa närmare åtta procent av BNP på dessa områden under 2012 och 2013. Tillsammans med snabbare löneökningstakt inom den offentliga sektorn kommer budgetunderskottet ligga på över fyra procent 2011-2013, från att ha uppvisat ett överskott så sent som 2007. Inflationen ligger inom målet för penningpolitiken, det vill säga tre till sex procent. Styrräntan är idag den lägsta på 30 år och har också varit en del av det stimulanspaket regeringen genomfört för att motverka den svaga internationella konjunkturen. Det är således en svår balansgång mellan att stimulera ekonomin för att minska den höga arbetslösheten mot att inte släppa iväg inflationen. 2.2 Nigeria Nigeria har länge uppvisat en robust tillväxt och den förväntas fortsätta även 2012 och 2013. Även om oljesektorn i stort driver utvecklingen i Nigeria, bidrar även andra delar av ekonomin till tillväxten, allt från tillverkningsindustri, byggindustri och ICT till stora delar av servicesektorn. Trots detta är fattigdom fortfarande ett stort problem och idag lever två tredjedelar av befolkningen på under en USD per dag. Inte heller arbetslösheten minskar trots den kraftiga tillväxten, tvärtom ökar den och beräknas bli runt 25 procent de närmast kommande åren. Bland unga är arbetslösheten nästan 38 procent. Staten har påbörjat ett jobbskapande program. Anledningen till att inga jobb skapas trots hög tillväxt är landets stora beroende av oljeindustrin. Även om tillväxten kommer från fler sektorer är landet trots allt till stor del beroende av intäkterna från olje- och gasutvinningen. Denna sektor skapar få arbetstillfällen för befolkningen. Oljan står för 90 procent av exporten, 20 procent av BNP och 80 procent av skatteintäkterna. Nigeria har också en underutvecklad infrastruktur, vilket försvårar för företag att verka där. Regeringens mål med den ekonomiska politiken är att utveckla de delar av ekonomin som inte är olje- och gasutvinning och stora satsningar görs för att utveckla övriga delar av den privata sektorn. Finanspolitiken har också varit expansiv för att parera den svaga utvecklingen i världsekonomin sedan 2009. Samtidigt sker ett reformarbete för att skydda landet mot svängningar i den smala skattebas som oljesektorn utgör.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 7 (36) Större vikt ska läggas på indirekta skatter samtidigt som effektivare metoder för uppbörd av skatter införts. Staten vill öka sina intäkter för att kunna satsa på ett reformarbete för att bredda ekonomin och lyfta fler ur fattigdom. Idag är statsbudgeten i det närmaste i balans och kan förväntas förbli så de närmaste åren. Tabell 5. Nyckeltal för Nigeria. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 7,2 7,1 6,6 6,5 Investeringar, i procent av BNP 22,1 22,1 22,6 23,2 Inflation, genomsnittlig utveckling 10,8 11,2 9,7 8,2 Bytesbalans, i procent av BNP 7,2 7,3 5,3 2,8 Statsskuld, i procent av BNP 17,9 18,3 18,9 19,2 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 33 Tillverkningsindustri 3 Annan industri 39 Tjänster 27 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Penningpolitiken är stram för att motverka inflationstrycket som följt i spåren av den expansiva finanspolitiken. Detta har lett till räntehöjningar och större krav på kapitalreserver hos bankerna. Åtgärderna förväntas ge effekter på inflationen först nästa år, då den förväntas nå målet på under tio procent. 2.3 Angola Angolas BNP växte med 3,4 procent 2011. Tillväxten kom inte huvudsakligen från oljesektorn utan även från övriga delar av ekonomin. 2012 och 2013 drivs däremot tillväxten av produktionsökningar inom olje- och gassektorn. Liquefied Natural Gasprojektet tas i bruk samtidigt som oljeproduktionen kommer överstiga två miljoner fat per dag. Inflationen fortsätter att vara hög, även om den faller ner mot åtta procent 2013. Det är den starka efterfrågan på hemmamarknaden som driver inflationen.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 8 (36) Tabell 6. Nyckeltal för Angola. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 3,4 9,7 6,8 6,6 Investeringar, i procent av BNP 11,1 10,4 12,6 13,3 Inflation, genomsnittlig utveckling 13,5 11,1 8,3 6,5 Bytesbalans, i procent av BNP 8,1 9,7 6,2 4,1 Statsskuld, i procent av BNP 30,9 23,8 20,7 18,5 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 10 Tillverkningsindustri 6 Annan industri 55 Tjänster 29 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Liksom Nigeria är Angola mycket beroende av oljeindustrin. Oljesektorn är en kapitalintensiv bransch med liten koppling till den övriga ekonomin. Mindre än en procent arbetar inom oljesektorn och en snabb tillväxt påverkar arbetslösheten marginellt. Den totala arbetslösheten ligger på drygt 25 procent och så länge oljesektorn dominerar ekonomin är det svårt att reducera den. Angola har sedan de skrev på IMFs Stand-By Arrangement följt detta program. Ökad budgetdisciplin, inflationsbekämpning, reformeringar av banksystemet och ökad transparens är några inslag. Detta tillsammans med ökade oljeintäkter bidrog starkt till att Angola lyckades vända ett budgetunderskott 2009 till ett överskott året efter. Finanspolitiken har också inriktats mot att öka infrastrukturinvesteringarna, för att stödja en utveckling av den privata sektorn och för att bekämpa fattigdomen i landet. Den höga inflationen har lett till en stram penningpolitik. Denna politik pressar inte bara ner inflationen utan ger också ett inflöde av utländsk valuta och starkare växelkurs. Framgent är det troligt att penningpolitiken lättar. Även om inflationen fortfarande är hög och kräver en stram penningpolitik, finns det stora behov av investeringar som inte kommer att genomföras med de höga räntor och krav på bankreserver som gällt under delar av 2011. 2.4 Etiopien Etiopiens snabba tillväxt har hållit i sig i sju år, men en dämpning verkar vara på gång. Tillväxten har legat högt över genomsnittet för SSA, runt sju-åtta procent, men för 2012 och 2013 går prognoserna ned mot fem procent, alltså i linje med den genomsnittliga tillväxten för SSA. Det är framförallt jordbukssektorns tillväxt tillsammans med ökade priser på till exempel kaffe och bomull som har varit den drivande kraften i ekonomin hittills. Men den högsta tillväxten återfinns nu i servicesektorn och tillverkningsindustrin.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 9 (36) Tabell 7. Nyckeltal för Etiopien. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 7,5 5,0 5,5 6,5 Investeringar, i procent av BNP 22,3 24,0 24,5 24,6 Inflation, genomsnittlig utveckling 18,1 33,9 23,1 12,0 Bytesbalans, i procent av BNP -0,2-8,4-7,6-6,4 Statsskuld, i procent av BNP 37,3 31,2 28,0 26,8 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 44 Tillverkningsindustri 5 Annan industri 8 Tjänster 42 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Inflationen är hög i Etiopien. Utöver stigande råvarupriser har den 17-procentiga devalveringen av den etiopiska valutan birren gett inflationsimpulser i ekonomin. Inflationen når över 30 procent 2012 för att avta 2013 och fortsätta ned även 2014. Devalveringen gav också en stor engångseffekt på bytesbalansen 2011 då det skedde ett stort omslag i såväl import som export. Importen föll från plus åtta procent 2010 till minus fem procent 2011, medan exporten gick från minus sex procent till plus fyra procent samma period. Denna effekt klingar troligen av 2012 och 2013. Etiopien implementerar en tillväxtplan för att bredda basen i landets ekonomi. Målet är att stötta utvecklingen av små- och medelstora företag för att öka sysselsättningen. Denna satsning tillsammans med ökade kostnader för fattigdomsbekämpning kommer öka statens utgifter och försämra budgetsaldot. Samtidigt strävar Etiopien efter att föra en långsiktig hållbar finanspolitik. Som flera andra länder i Afrika genomförs reformer när det gäller uppbörd av skatter. Penningpolitiken har svårt att bita på den höga inflationen. Visserligen har birren devalverats och prischocker från ökade jordbrukspriser drivit inflationen, men det förklarar inte allt. Ett av problemen verkar vara att kapitalmarknaderna fungerar dåligt och inte svarar på penningpolitiken. Räntorna är rigida och i en höginflationsmiljö som den i Etiopien leder det till negativ realränta som ytterligare spär på inflationen. Det finns dock hopp om att inflationen kommer avta framöver som en effekt av att ekonomin i stort reformeras. 2.5 Kenya Tillväxten i Kenya drivs av flera sektorer. Finansiella sektorn, turist-, byggsektorn och jordbruket ger alla signifikanta bidrag, detta trots att det finns faktorer som håller till-

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 10 (36) baka tillväxten. De makroekonomiska förutsättningarna är inte de bästa; hög inflation, fallande valuta och höga energikostnader bromsar tillväxten. Inflationen gick från fyra procent 2010 till 14 procent 2011 och även 2012 kommer den att vara över tio procent. Först 2013 är inflationen tillbaka på samma nivå som de bästa åren under 2000-talet som tillika är under genomsnittet för SSA. Ett av Kenyas stora problem är arbetslösheten och då speciellt för ungdomar. 70 procent av de arbetslösa klassas som ungdomar. Detta kan leda till sociala problem och allmän politisk oro, något som också har manifesterats vid parlamentsval och senast vid folkomröstningen om en ny konstitution. Den kenyanska staten lyckades hålla utgifterna under de uppsatta målen 2010/2011. Då intäktsidan också överskattades skedde dock ingen förbättring av budgetsaldot 2011. För 2012 och 2013 kommer underskottet stiga ytterligare och hamna i intervallet sju till åtta procent. Tabell 8. Nyckeltal för Kenya. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 5,0 5,2 5,7 6,3 Investeringar, i procent av BNP 23,1 23,3 25,0 23,8 Inflation, genomsnittlig utveckling 14,0 10,6 5,2 5,0 Bytesbalans, i procent av BNP -11,8-9,6-8,4-7,2 Statsskuld, i procent av BNP 48,9 46,6 45,5 44,8 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 27 Tillverkningsindustri 12 Annan industri 7 Tjänster 54 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Ur ett penningpolitiskt perspektiv var 2011 turbulent. En kraftigt fallande valuta gav näring åt inflationen. Den kenyanska shillingen föll med 25 procent mot USD. För att motverka deprecieringen höjde centralbanken i Kenya sin styrränta från sex procent till 18 procent. För att ytterligare bekämpa inflationen ökade också kraven på bankernas kassareserv i maj från 4,5 procent till 4,75 procent och i december till 5,25 procent. Orsaken till den höga inflationen och deprecieringen av den kenyanska shillingen kan tillskrivas en alltför expansiv penningpolitik under 2010. Målet var då att öka utlåningen i syfte att stimulera konsumtionen. Detta lyckades då konsumtionen steg kraftigt med över fem procent men priset blev ett turbulent 2011.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 11 (36) 2.6 Tanzania Tanzania har haft en hög och stabil tillväxt under hela 2000-talet. Tillväxttalen har de flesta åren legat på sju procent eller strax därunder. Även för åren 2012 och 2013 ser prognosen god ut med tillväxttal på ungefär 6,5 procent bägge åren. Under krisen i Europa var det exporten som höll upp tillväxten, men bakom detta döljer sig det faktum att det var export av guld som ökade kraftigt. Prognoser för exporten pekar mot att denna utveckling håller i sig även 2012 och 2013. Däremot är inflationen ett problem. Målet är att hålla inflationen under fem procent, men ökade livsmedelspriser och fördyrad import på grund av en fallande valuta gör att inflationen når 17,4 procent 2012 men faller tillbaka till 9,5 procent 2013. Tabell 9. Nyckeltal för Tanzania. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 6,7 6,4 6,7 7,1 Investeringar, i procent av BNP 31,9 31,3 30,9 38,3 Inflation, genomsnittlig utveckling 7,0 17,4 9,5 7,4 Bytesbalans, i procent av BNP -9,7-12,3-11,2-11,5 Statsskuld, i procent av BNP 44,4 47,7 48,8 50,3 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 45 Tillverkningsindustri 7 Annan industri 10 Tjänster 37 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Tanzania för en stram finanspolitik för att tygla de icke prioriterade utgiftsposterna, bekämpa inflationen och minska sitt beroende av bistånd. Trots detta förväntas budgetunderskottet vara drygt sex procent 2012 och 2013. På medellång sikt är målet att komma ner mot fem procent. Tanzania fortsätter arbetet med att reformera sin skatteadministration, dels för att förbättra uppbörden av skatter och dels för att täppa till läckor i skattesystemet. Penningpolitiken är inriktad på att få ner inflationen under tio procent. Detta mål gäller på medellång sikt och ska uppnås bland annat med hjälp av att öka penningmängden runt 20 procent, begränsa utlåningen till den privata sektorn till 21 procent och att upprätthålla stabilitet i det finansiella systemet.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 12 (36) 2.7 Zambia Tillväxten i Zambia bromsade upp något 2011 på grund av minskad aktivitet i gruvsektorn. Denna nedgång verkar vara av temporär art och tillväxten förväntas ta fart igen i år och nästkommande år. Prognosen på medellång sikt ser gynnsam ut för Zambia. Det är inte bara gruvsektorn som bidrar till denna utveckling, utan även jordbruket, byggsektorn, tillverkningsindustrin och transportsektorn ger stora bidrag till tillväxten. Prognosen för Zambia pekar mot att den närmaste framtiden blir bra på flera områden. Låg inflation, ökade investeringar och en minskad statsskuld som redan nu är låg. Problemområden är den relativt höga arbetslösheten och den stora andelen av befolkningen som befinner sig i fattigdom (60 procent av befolkningen ligger under gränsen för vad som definieras som fattigdom). Även skillnaderna mellan städer och landsbygd är stora. Dessa frågor har hög prioritet. Tabell 10. Nyckeltal för Zambia. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 6,6 7,7 8,3 7,8 Investeringar, i procent av BNP 25,0 24,9 28,0 28,3 Inflation, genomsnittlig utveckling 8,7 5,6 5,2 5,6 Bytesbalans, i procent av BNP 1,2 1,3 2,6-0,4 Statsskuld, i procent av BNP 26,1 26,6 24,8 28,6 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 21 Tillverkningsindustri 12 Annan industri 35 Tjänster 33 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Zambia erfor ett underskott i budgeten på 2,6 procent 2011. Detta underskott förväntas stiga något under 2012 med anledning av de satsningar som görs inom det sociala området, bland annat sjösätts olika program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Samtidigt sänks skatterna för de som tjänar minst vilket också ökar underskottet i statens budget. Planerna på längre sikt är att bredda skattebasen och öka skatteuttaget från gruvsektorn. En åtgärd som diskuteras är att ta bort flera av de mineraler som bryts i Zambia från Import VAT Deferment Scheme vilket skulle öka skatteintäkterna. Inflationen är inget större problem i Zambia. Penningpolitiken får därför beskrivas som lyckosam. Den zambiska valutan kwacha föll med drygt fem procent 2011 som ett resultat av oro över utgången i valet. Bank of Zambia ingrep snabbt och kunde därmed hindra att nedgången i landets valuta inte blev kraftigare och gav starkare inflationsimpulser.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 13 (36) 2.8 Mocambique 2011 ses som vändningen för Mocambiques ekonomi. För första gången exporterade landet kol utanför Afrikas gränser, något som sätter Mocambique på kartan över världens främsta mineralexportörer. Den ökade kolexporten bidrar också till att säkra landets framtida skatteintäkter och var en bidragande faktor till landets starka tillväxt under 2011. Tillväxten drevs även av finans-, transport- och kommunikationssektorn. En stor andel av de utländska direktinvesteringarna i Mocambique har framförallt gått till utvinningsindustrin, men även sektorer som jordbruk och infrastruktur har lockat utländska investerare och forsätter att göra så. Utvinningsindustrin är dock kapitalintensiv och anställer få människor och staten vill därför utveckla och främja andra sektorer för att öka antalet jobbtillfällen. Tabell 11. Nyckeltal för Mocambique. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 7,3 7,5 8,4 7,8 Investeringar, i procent av BNP 24,5 25,0 25,4 26,1 Inflation, genomsnittlig utveckling 10,4 3,0 8,6 5,6 Bytesbalans, i procent av BNP -12,8-11,6-12,4-11,1 Statsskuld, i procent av BNP 36,8 42,0 46,2 48,9 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 31 Tillverkningsindustri 13 Annan industri 9 Tjänster 47 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Mocambiques centralbank har de senaste åren genomfört åtstramningar för att dämpa inflationen och detta har gett resultat. År 2010 var inflationen 12,7 procent varefter den stadigt gått ned. Under 2013 beräknar man att inflationen kommer stabiliseras på mellan fem och sex procent. Om detta lyckas kommer centralbanken kunna lätta på den strama penningpolitiken och istället fokusera på att öka krediterna för företag och privat konsumtion. Landets huvudsakliga ekonomiska utmaning på medellång sikt är att utöka den skattemässiga basen. Biståndsinflödet håller på att minska, från 51,4 procent av budgeten 2010 till 39,6 procent 2012 och denna trend kommer att fortsätta. Det är därför nödvändigt att bredda landets skatteintäkter. En viktig del i detta är att öka beskattningen av utvinningsindustrin så att tillväxten, som till stora delar kan härledas till denna industri, även kan gynna större delar av ekonomin.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 14 (36) 2010 upplevde Mocambique oroligheter vilket var resultatet av ett långdraget missnöje från befolkningen. Regeringen tvingades med anledning av detta att omstrukturera landets utvecklingsplaner. Den nya planen fokuserar på att öka antalet arbetstillfällen i landet, bland annat genom främjande insatser för att öka produktionen och produktiviteten inom jordbruket och underlätta för små och medelstora företag att verka. Populationstillväxten i Mocambique är knappt tre procent per år och varje år utökas arbetsmarknaden med ca 300 000 människor. Arbetslösheten i landet är idag 27 procent. Den formella ekonomin i landet står för endast 32 procent av jobben. Många av de som är nya på arbetsmarknaden tvingas in i den informella ekonomin där möjligheterna är små och jobben osäkra. 2.9 Rwanda Tillväxten i Rwanda var stark 2011 trots globala och regionala osäkerheter. Den drevs framförallt av goda skördar som var resultatet av ett statligt initiativ. Den växande exporten är en annan bidragande faktor samt de höjda råvarupriserna. Staten har lyckats öka den inhemska efterfrågan med hjälp av ökade krediter till den privata sektorn. Detta har också bidragit till ökad tillväxt. Rwandas industri har vuxit de senaste åren, mycket tack vare att gruvindustrin och konstruktionssektorn har stärkts på nytt. Statens spenderande har ökat och återhämtningen i turistnäringen har spelat en viktig roll. En minskad tillväxt förväntas dock under 2012 och 2013 som en följd av statens skattekonsolideringsprogram som leder till reducerad efterfrågan. Men även den globala ekonomins osäkra framtid påverkar den framtida tillväxten för Rwanda. Tabell 12. Nyckeltal för Rwanda. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 8,6 7,7 7,5 7,2 Investeringar, i procent av BNP 22,1 23,8 23,1 21,6 Inflation, genomsnittlig utveckling 5,7 7,0 6,1 5,5 Bytesbalans, i procent av BNP -7,3-9,8-9,9-10,6 Statsskuld, i procent av BNP 24,0 25,8 24,3 22,2 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 35 Tillverkningsindustri - Annan industri 9 Tjänster 56 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 15 (36) Inflationen kvarstår på ensiffriga nivåer tack vare en sund makroekonomisk politik, förbättrad produktivitet framförallt inom jordbruket och en stabil valutakurs. Men det finns en tendens till ökad inflation vilket framförallt beror på ökad tillgång på privata krediter. Det gäller för den rwandiska staten att hitta en balans mellan dels monetära reforminstrument, som håller inflationen på bra nivåer och dels samtidigt stödja kreditexpansionen för att öka den ekonomiska aktiviteten i landet. På medellång sikt ser utvecklingen i Rwanda god ut vilket framförallt beror på de ökade statliga utgifterna som är relaterade till landets investeringsprogram, den ökade produktiviteten inom jordbruket samt den återupplivade turistnäringen. Underskottet i bytesbalansen kommer att hålla i sig på kort sikt vilket beror på statens utländska lån för investeringar inom privata sektorn. Dessutom kommer man intensifiera arbetet med att diversifiera landets industri så att man på sikt blir mindre beroende av ett fåtal sektorer och därmed mindre sårbar vid externa kriser. Drygt 42 procent av de unga i Rwanda är arbetslösa eller självförsörjande inom jordbruket. Rwandiska staten har satt upp ett politiskt ramverk för kompetensutveckling och jobbskapande aktiviteter för unga både på landsbygden och i städerna, men fortfarande måste dessa ramverk konkretiseras och implementeras för att få effekt. Inom ramen för kompetensutvecklingspolitiken har ett antal program satts igång, men dessa brister ofta på grund av att det inte finns någon koppling mellan de olika initiativen och på grund av att de är begränsade i sin täckning över landet. 2.10 Liberia Sedan inbördeskriget tog slut för åtta år sedan har Liberia haft en stark tillväxt. 2012 års starka siffror är resultatet av att landet återigen har börjat exportera järnmalm samt tack vare en ökad timmerproduktion och gummiexport. Utländska direktinvesteringar har framförallt gått till konstruktionsprojekt nära relaterade till gruvindustrin, gummioch timmerprojekt samt palmoljeprojekt. Det kommer framförallt vara gruvindustrin som bidrar till den fortsatta starka tillväxten, men även gummi, timmer och palmoljeindustrin bidrar. Liberia arbetar för att minska beroendet av gruvindustrin, genom att utveckla andra, mer arbetsintensiva sektorer. Detta kommer att skapa fler jobb i Liberia och bidrar till att förhindra potentiella oroligheter i landet. Liberia är ett sk. transitionsland, vilket innebär att landet går från att vara i en så kalllad post-conflict-rekonstruktion till att vara ett tillväxtland. Liberia har tagit fram en femårig strategi för tillväxt och utveckling, med en övergripande målsättning att bli ett medelinkomstland år 2030.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 16 (36) Tabell 13. Nyckeltal för Liberia. Utfall Prognos Prognos Prognos 2011 2012 2013 2014 BNP, procentuell utveckling 8,2 9,0 7,9 5,5 Investeringar, i procent av BNP - - - - Inflation, genomsnittlig utveckling 8,5 6,6 5,4 5,0 Bytesbalans, i procent av BNP -34,6-55,7-71,0-70,7 Statsskuld, i procent av BNP 27,2 28,5 33,4 38,7 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP, 2010 Jordbruk 72 Tillverkningsindustri 7 Annan industri 4 Tjänster 17 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Ett antal statliga reformer har genomförts för att förbättra det dåliga företagsklimat som råder i Liberia; bland annat har processen att starta företag förenklats och tillgången till krediter för företag har förbättrats. Nuvarande presidenten Ellen Johnson Sirleaf blev omvald i november 2011. Det senaste valet krävde två valrundor, där den andra rundan bojkottades av oppositionen vilket innebar att Sirleafs parti nu är i minoritet under innevarande mandatperiod. Oroligheterna som uppstod under den andra valomgången är tecken på att det finns en politisk och social instabilitet i landet och att det är nödvändigt med en inkluderande politisk dialog, en ökad säkerhet och jobbfrämjande aktiviteter. 3. Tillväxt och kapitaltillväxt i SSA, Indien och Kina 1. Globaliseringen av de finansiella marknaderna har lett till stora investeringar i de nya tillväxtmarknaderna. Undantaget är SSA. Även om avkastningen är hög i SSA upplevs risken som för stor. Att aktieinvesteringarna är låga kan också förklaras av att de finansiella marknaderna inte är utvecklade, med dålig likviditet som följd. Den dåliga likviditeten skulle motverkas av ett högre inhemskt sparande. Det senare skulle också innebära att risken för inflation minskade och mer sällan förekommande betalningsbalansproblem. Alternativet till finansiering av investeringar när det inhemska sparandet är lågt är ett större inflöde av utländskt kapital. Att det finns ett stabilt samband mellan välstånd och investeringar råder inget tvivel om inom den ekonomiska forskningen. Men det finns anledning att anta att investeringar i humankapital också har en positiv inverkan på ett lands tillväxt. Detta sam- 1. De teoretiska och empiriska slutsatserna i denna framställning bygger på Arne Bigstens genomgång av vad ekonomiska forskingen säger om produktionsfaktorer, tekniska framsteg och tillväxt.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 17 (36) band är dock inte lika stabilt. Anledningen till det senare kan vara att de högutbildade inte kan verka i rådande ekonomiska miljöer, obalans i utbud och efterfrågan på välutbildad arbetskraft och/eller svagheter i utbildningssystemen. Tabell 14. Källor till tillväxt per region 1960-2000. Total Tillväxt Bidrag till tillväxt per arbetare tillväxt i BNP per arbetare Kapital Utbildning TFP Kina 6,8 4,8 1,7 0,4 2,6 Södra Asien 4,6 2,3 1,0 0,3 1,0 Afrika 3,2 0,6 0,5 0,3-0,1 Världen 4,0 2,3 1,0 0,3 0,9 Källa: Arne Bingsten, Göteborgs universitet, Förutsättningar och restriktioner för utvecklingen i utvecklingsländer. Anm. TFP står för totalfaktorproduktivitet som mäter en kombination av effektivitet i användning av produktionsfaktorer och tekniska framsteg. Kinas tillväxt under perioden 1960 till 2000 drevs av en ökning i totalfaktorproduktivitet (TFP). Ser vi till Kinas TPF de senaste åren kom det största bidraget från ökningar i kapitalet. Kinas extremt höga inhemska sparande har gett en hög investeringskvot. Ett intressant faktum är att i Kina var den genomsnittliga tillväxten perioden 1970-1980 5,3 procent, alltså ungefär densamma som idag råder i Afrika. I södra Asien ingår Indien (särredovisas inte) men andra empiriska studier visar att även i Indien drivs tillväxten av en accelererande kapitaltillväxt. Av tabellen framgår att så även varit fallet i Afrika. Även tillväxttalen är klart lägre på grund av en mycket svag utveckling mellan mitten av sjuttiotalet till mitten av nittiotalet. På senare år har tillväxten legat runt 5,5 procent i Afrika vilket är i nivå med Kinas tillväxttal för 30-40 år sedan och Indien 20-30 år sedan. Av detta växer en bild fram som visar att Afrikas ekonomiska och sociala situation kan jämföras med Kina för 30 år sedan och Indien för 20 år sedan. Fler och fler verkar dela denna uppfattning. 3.1 Investeringar, sparande och humankapital i Indien, Kina och SSA. Kan vi hitta statistik som ger stöd för tesen att SSA idag är i en liknande situation som Indien för 20-30 år sedan och Kina 30-40 år sedan? Ser vi till investeringskvoten finns likheter med Indien medan Kina hade en avsevärt högre investeringskvot. En annan mycket intressant observation är att investeringarna både i Kina och i SSA finansierats med inhemskt sparande, med undantag för senare observationer då SSA är beroende av ett större inflöde av utländskt kapital för att investeringarna ska genomföras. Studier visar att så stor del som 94 procent av kapitalstocken är inhemskt finansierad i utvecklingsländer. Nu är det självklart så att det sker både ett inflöde och utflöde av kapital i länder varför investeringarna har finansierats dels av inhemskt och dels av utländskt kapital. Vi vet att Kina gör stora investeringar i övriga Asien varför det har krävts ett stort inflöde av utländskt kapital till de inhemska investeringarna. Sparandet i såväl Indien som Kina har ökat markant de senaste år medan sparandet

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 18 (36) Tabell 15. Investeringskvot, i procent i BNP. 1980 1990 2000 2011 Kina 55,1 36,1 35,1 48,6 Indien 19,2 26,1 24,2 35,0 SSA 21,1 17.1 17,7 21,1 Källa: IMF World Economic Outlook, October 2012. Anm: 55,1 i investeringskvot 1980 för Kina är en extrem siffra. De tre följanden åren ligger kvoten på 34 procent i genomsnitt. Tabell 16. Sparkvot, i procent av BNP. 1980 1990 2000 2011 Kina 48,8 39,2 36,8 50,1 Indien 18,0 23,3 23,3 31,6 SSA 22,0 17,7 18,5 19,2 Källa: IMF World Economic Outlook, October 2012. Anm: 48,8 i sparkvot 1980 för Kina är en extrem siffra. Under resten av 80-talet ligger kvoten på 37 procent i genomsnitt. i SSA ligger runt 20 procent för hela perioden. Även här kan vi se likheterna mellan Indien och SSA fast med en tidsförskjutning. En trolig utveckling är att det inhemska sparandet kommer att öka i SSA under de närmaste åren och fortsätta öka på lång sikt. Det finns en positiv korrelation mellan många personer i arbetsför ålder, inkomstnivå och sparande i utvecklingsländer. Detta innebär då att den finansiella marknaden kommer att utvecklas och att investeringskvoten ökar. Ytterligare en faktor som ofta nämns tillsammans med tillväxt är utbildningsnivå, även om detta samband inte är lika starkt som sambandet kapitaltillväxt. Tabell 17. Analfabetism ratio för vuxna, i procent. 1980 1990 2000 2011 Kina Män 79,0 87,2 92,1 96,0 Kvinnor 54,4 68,9 77,9 88,5 Indien Män 54,6 61,9 68,4 82,1 Kvinnor 26,5 35,9 45,4 65,5 SSA Män 71.0 Kvinnor 54,2 Källa: UNESCO.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 19 (36) Visserligen är inte läs- och skrivkunnighet bland befolkningen ett heltäckande mått, men utgör ändå en indikation på hur utvecklat humankapitalet är. Även här kan vi se ett tydligt samband mellan Indien och Kina och SSA med den tidsförskjutning vi tidigare diskuterat. Situationen i SSA ser likadan ut som i Indien för tio år sedan och Kina för 40 år sedan. Till detta ska läggas att det sker stora satsningar på utbildning i SSA, Between 2000 and 2008, the number of children in primary schooling increased by 48% from 87 million to 129 million. Enrolment in pre-primary, secondary and tertiary education has also grown by more than 60% during the same period. Unescorapport (Afrika) Men kanske viktigare är hur den demografiska utvecklingen sett ut och kommer att utvecklas framgent. Diagram 1. Demografin i Afrika. Källa: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2011): World Population Prospects: The 2010 Revision. New York.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 20 (36) Det finns en teori om den demografiska utdelningen som pekar på fördelarna med att ha en gynnsam demografi. Det är via tre mekanismer som den demografiska utdelningen verkar 2 : - tillgång på arbetskraft - besparingar - humankapitalets utveckling Vad gäller tillgången på arbetskraft sker detta naturligt, det vill säga att gruppen 15 till 64 år arbetar mer än den äldre och yngre befolkningen. Diagram 2. Demografin i Kina. Källa: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2011): World Population Prospects: The 2010 Revision. New York. 2 David E Bloom, David Cunning och Jay Sevilla, NBER, arbetsdokument 8685.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 21 (36) Den demografiska övergången uppmuntrar också ökat sparande. Detta är särskilt viktigt för SSA som har en lägre sparkvot jämfört med andra tillväxtmarknader. Det ökade sparandet beror på att personer i arbetsför ålder genererar mer än de konsumerar och har större tillgångar. En annan viktig faktor är att personer i åldrarna 40 till 65 sparar inför sin pension. Sist men inte minst ökar incitamenten till utbildning och humankapitalet ökar i landet. Med en större andel av befolkningen som lever längre, förändras människors attityder till utbildning. Värdet på utbildning ökar. Detta visar inte minst studier gjorda med data för Latinamerika. Samtidigt har en större andel personer i arbetskraften mer resurser för att låta sina barn få en längre utbildning. Detta har i sin tur effekt på hur produktiviteten utvecklas, vilket är viktigt för landets tillväxt. Diagram 3. Demografin i Indien. Källa: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2011): World Population Prospects: The 2010 Revision. New York. Sammantaget går det att hävda att Afrika idag befinner sig i en liknande situation som Indien och Kina gjorde för 20-30 år sedan. Vidare går det att hävda att Afrikas förutsättningar för att utvecklas lika positivt som Indien och Kina gjort de senaste 20-30 åren finns där. Speciellt demografin i Afrika ger kontinenten förutsättningar för att

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 22 (36) attrahera utländsk kapital, höja sparkvoten och därmed öka investeringarna i såväl realkapital som humankaital. Allt detta leder till en snabbare och uthålligare tillväxt. Det är därför troligt att Afrika inom en snar framtid kommer uppleva samma tillväxtboom som Indien och Kina gjort i 20-30 år. 4. Viktiga sektorer att investera i Mellan 2003 och 2011 har råvaruutvinning stått för knappt 28 procent av andelen investerat kapital av de utländska direktinvesteringarna i SSA. Investeringarna är få, men kapitalintensiva. Över 50 procent av antalet investeringar har mellan 2003 och 2011 gjorts inom servicerelaterade sektorer. Dessa investeringar är i regel små i jämförelse med investeringar i andra branscher och stod för endast fyra procent av investerat kapital. Under samma period har nästan 70 procent av investerat kapital gått till tillverkningsindustrin och infrastrukturinvesteringar. Tillverkningsindustrin står för 40 procent av de nya arbeten som utländska direktinvesteringar skapat under denna period. Inom tillverkningssegmentet är det fordonsindustrin som har bidragit med flest jobb, över 100 000 stycken. En stor andel av investerat kapital inom tillverkningssektorn har gått till utvinnings- och gruvrelaterade verksamheter, vilka inte genererar arbetstillfällen i samma utsträckning. Tabell 18. Utländska direktinvesteringar fördelat på olika sektorer 2003-2011, andel i procent. Tillverkning Infrastruktur Utvinning Service Annat Nya projekt 24,6 13,0 9,9 50,9 1,6 Investerat kapital 29,9 38,3 27,6 4,0 0,2 Källa: Ernst & Young Building bridges- Africa attractiveness survey 2012, fdi Intelligence 2012. Den genomgående trenden sedan 2003 visar på en ökad diversifiering av investeringarna. Detta pekar på att SSAs beroende av råvaror och därmed också beroende av råvaruprisutvecklingen minskar i framtiden. Under 2011 fortsatte denna trend, det vill säga större andel investeringar till mindre kapitalintensiva sektorer, vilket gav fler projekt i relation till kapitalet som investerats. Sammantaget visar detta att afrikanska länder gradvis håller på att förbättra förutsättningarna för att attrahera fler investeringar som bidrar till att öka sysselsättningen. För att SSA ska fortsätta den positiva utvecklingen krävs att det satsas på andra områden än utvinningsindustri. Tre mycket viktiga sektorer är: - energisektorn - finansiella sektorn - tillverkningsindustrin

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 23 (36) 4.1 Energisektorn SSA har rika energitillgångar, men för närvarande är utnyttjandegraden låg. Detta innebär stora investeringsmöjligheter. Det finns en stor efterfrågan på elektricitet samtidigt som elproduktionen håller sig på en låg nivå. Hela SSA har idag inte större elproduktion än Spanien. Investeringar inom detta område kommer sannolikt att öka de kommande åren. Utöver det stora gapet mellan efterfrågan och utbud finns ett par andra faktorer som torde locka företag till regionen; höjda eltariffer samt lättare att erhålla finansiering då både privata investerare och biståndsorganisationer börjat prioritera denna sektor. Dessutom satsar länderna mer på energisektorn. Bland annat görs stora investeringar inom kraftöverföring för att underlätta för regional handel. I flera länder görs investeringar med fokus på landsbygden, där i snitt endast en tredjedel av befolkningen har tillgång till elektricitet. Resurserna för att kunna tillfredsställa efterfrågan på elektricitet finns i regionen. Man räknar med att 93 procent av Afrikas ekonomiskt bärkraftiga vattenkraft fortfarande är outnyttjad. Dessutom finns potential för att utnyttja naturresurser såsom olja, gas och kolkraft. Investeringar inom förnyelsebar energi har ökat med 384 procent under 2010. Underhåll och kvalitetssäkring prioriteras också i högre grad än tidigare. Möjligheter för företag inom energisektorn: Verksamheter relaterade till olje- och gasindustrin i Nigeria, Ghana, Angola samt även på nya marknader såsom Mocambique, Namibia och Uganda. Distribution och överföring av el, framförallt i Zambia, Tanzania och Uganda. Landsbygdsprojekt inom elektrifiering. Marknaden för waste to energy-lösningar är i stort sett icke existerande. Idag finns investeringar om USD 216 miljarder identifierade inom energisektorn i SSA. I Sydafrika har Industrial Development Corporation beslutat att investera USD 3,4 miljarder i förnyelsebar energi den närmaste femårsperioden. I Nigeria kommer elva kraftbolag att privatiseras de närmaste åren. I Sydafrika och Botswana planeras stora solenergiparker i ett område som har den bästa solinströmningen i världen.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 24 (36) Betydelsen av investeringar i energisektorn Detta är en sammanfattning av resultaten från utvärderingar av tre European Development Finance Institution (EDFI) investeringar i energiinfrastruktur. De utvärderade investeringarna är Copperbelt Energy Corporation (CEC) i Zambia, och två kenyanska kraftverk, Olkaria III och Rabai Kraft. Här presenteras tre resultat från studien: (i) påverkan på tillväxten, (ii) rollen för Independent Power Provider (IPP) och (iii) sysselsättningseffekter. 1. Påverkan på tillväxten Vid tidpunkten för investeringarna i Kenya (och än idag) var den ekonomiska tillväxten begränsad av stigande energikostnader på grund av en hög tillit till kostsam reservkraft. Den el som genereras av Kenya IPP-projekt har minskat brist på utbudssidan och genererar nu nationella kostnadsbesparingar på 20 miljoner och 59 miljoner euro under 2011 tack vare investeringarna Rabai Kraft och Olkaria III. I Zambia har ledningens buyout av CEC, ett eltransmission företag i gruvsektorn, bidragit till att säkerställa tillförlitlig kraftförsörjning till en viktig industri, och lagt grunden till mer slagkraftiga lokala investeringar framöver. 2. Rollen för IPP Utvärderingarna visar på betydelsen av oberoende kraftproducenter som ett värdefullt komplement till regeringens roll i kraftproduktion. Det första IPP erbjudandet i ett land är som ofta den svåraste och då kan instituten för utvecklingsfinansiering bidra till att främja deras framgång med sina närverk, erfarenhet och kapital. Efter att den första energiinvesteringen har visat sig framgångsrik kommer det sannolikt in nya projektutvecklare och finansiärer in på energimarknaden. Andra fördelar med IPPs enligt dessa utvärderingar är: (i) en ökning av investeringarna som möjliggör snabbare utveckling av infrastruktur, (ii) kunskapsöverföring tack vare införandet av och anpassningen till avancerad teknik på den lokala markanden, (iii) höjd standarden för kvalitet och tillförlitlighet samt ökad konkurrensen, som kommer tvinga offentliga tjänsteleverantörer att effektivisera sin verksamhet. 3. Sysselsättningseffekter Sysselsättningsskapande anses ofta vara den heliga graalen vid investeringar i den privata sektorn. Det finns dock ingen enkel metod för att beräkna uppkomna sysselsättningseffekter genom energiinvesteringar. Därför har en statisk analys gjorts för att uppskatta antalet arbetstillfällen som stöds av 1 GWh producerad energi och 1GWh uppskattas generera 464 jobb i Kenya. Baserat på denna siffra, uppskattas att Olkaria III och Rabai genererar 190 000 respektive 256 000 arbetstillfällen. Källa: Dalberg, EDFI energy evaluation 2012, Summary Document, March 30, 2012 4.2 Finansiella sektorn I Afrika har knappt 20 procent av alla hushåll tillgång till finansiering från den formella finansiella sektorn. Finansiella system i låginkomständer baseras på tillgången på banker och kapitalmarknader. Det afrikanska banksystemet saknar fortfarande både djup och bredd, men har ändå förändrats och diversifierats med nya produkter och ny teknologi på senare år. Banksystemet karaktäriseras fortfarande av för få intermediärer, höga räntor, stora marginaler och hög lönsamhet. Banksystemet är mycket koncentrerat vilket är en konsekvens av små nationella marknader och karaktäriseras av ett begränsat utbud på långsiktig finansiering. Det har under det senaste årtiondet skett en våg av privatiseringar och rekonstruktio-

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 25 (36) ner inom banksektorn i många länder i SSA vilket lett till en förändrad ägarbild. De utländska bankerna har efter lång frånvaro återkommit. Samtidigt växer det även upp regionala (Pan Afrikanska) banker med rötter i västra och södra Afrika. Exempel på detta är Ecobank (Togo) som har 600 kontor i 29 länder, Bank of Africa (Mali) som har 105 kontor i tio länder och Kenya Commercial Bank som har 194 kontor i fem länder. Banker har insett att mikrofinans inte bara är ett socialt ansvarstagande utan att det finns en kundpotential i the bottom of the pyramid. Därför har de kommersiella bankerna inlett samarbeten med mikrofinansinstitutioner eller har själva startat mikrofinansbanker och de erbjuder produkter anpassade till denna kundgrupp. Mikrofinansinstitutioner är fortfarande underrepresenterade i SSA och institutionerna fokuserar mer på urbana snarare än rurala områden. I SSA har man dessutom individuell utlåning snarare än grupputlåning som är fallet i Asien. Enligt MicroRate som har tagit in information från 80 Microfinance Investment Vehicles (MIV) fanns 2010 38 procent av mikrofinanstillgångarna i Europa och Centralasien, 35 procent i Latinamerika & Karibien och endast fem procent i SSA. Tillgångarna utgjordes till 82 procent av lån. De flesta SME-företag i SSA har tillgång till inlåningstjänster och betalningar via banker, men de har betydligt svårare att tillgå kapital än större företag och gapet mellan stora och små företag är större i de allra minst utvecklade länderna. Många gånger är företagen för stora för mikrofinans, men för små för bankerna. De kan till exempel inte presentera information som bankerna kräver så som reviderade bokslut eller säkerheter för lån. Leasing skulle kunna vara ett instrument för SME-finansiering i SSA, men marknaden är fortfarande endast en procent av leasingvolymen globalt. Det är i huvudsak banker som erbjuder leasing och majoriteten av alla leasingaffärer är fordonsleasing. Regelverket är ofta ett hinder; bland annat brister skattelagstiftningen och möjligheten att återta tillgången när kunden inte betalar leasingavgiften. Behovet av bostadsfinansiering ökar i och med urbaniseringen, men tillgången är mycket begränsad. Bostadskrediter utgör tio procent av BNP i Afrika jämfört med 50 procent i Europa. Försäkringsmarknaden är även den underutvecklad i Afrika. För Afrika var premier i procent av BNP 2,47 procent och premier per capita 38,4 USD, vilket kan jämföras med 5,25 procent av BNP och 2 022 USD för Västeuropa.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 26 (36) 4.3 Tillverkningsindustrin Tillverkningsindustri är ett vitt begrepp där många olika sektorer och branscher ingår. I denna rapport behandlas tillverkningsindustrin som samlingsbegrepp och inga specifika branscher pekas ut. Idag är tillverkningsindustrin liten i flertalet av länderna i SSA. Som andel av BNP i de fem största ekonomierna i SSA utgör tillverkningsindustrin nio procent i genomsnitt. Motsvarande siffra för Indien och Kina är 26 respektive 44 procent. SSA måste gå från att vara råvaruleverantörer till att producera vidareförädlade varor. Asien som tidigare också till stor del förlitade sig att producera råvaror har gjort denna resa, det vill säga att öka förädlingsvärdet i länderna. Det finns en rad fördelar att ha en utvecklad tillverkningsindustri för länder som befinner sig i ett utvecklingsskede. Jämfört med att vara beroende av råvaror är fördelarna många; --Ekonomierna blir inte lika beroende av yttre chocker i form av snabbt fallande efterfrågan eller fallande priser på råvarumarknaden. Länderna blir inte heller lika känsliga för svängningar i väderleken. Torka kan slå hårt mot länder som har en stor export av jordbruksprodukter. --Istället för att producera och exportera billiga råvaror och köpa och importera dyra vidareförädlade varor kan länderna själva stå för vidareförädlingen. Detta påverkar handelsbalansen och sparande positivt. --Tillverkningsindustrin skapar bättre förutsättningar för sysselsättning än råvaruindustrin. I Nigeria till exempel står oljan för 90 procent av exporten, 20 procent av BNP och 80 procent av skatteintäkterna men bara runt en procent av sysselsättningen. Här finns i förlängningen ett demokratiperspektiv. Politikerna blir beroende av befolkningen som skattebas varför det krävs demokratiska reformer för att tillfredsställa väljarna. --Om tillverkningsindustrin är utsatt för importkonkurrens ökar produktivitetstillväxten. Det är därför viktigt att tillverkningsindustrin växer i sektorer och branscher där det finns konkurrens, annars riskerar produktiviteten att utvecklas långsammare. I linje med detta är det viktigt att inte skydda tillverkningsindustrin med olika tullar och andra handelshinder. - - Ett lands BNP är summan av förädlingsvärdet i landets företag. Ju fler företag med högt förädlingsvärde desto högre BNP.

TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 27 (36) Sambandet mellan tillväxt och fattigdomsbekämpning åskådliggörs tydligt i grafen nedan. Ökad vidareförädling i tillverkningsindustrin är absolut nödvändigt för att lyfta länder ur fattigdom. Diagram 4. Sambandet mellan ökad förädlingsgrad och fattigdomsbekämpning. Källa: Maxim Pinkovskiy, Massachusetts Institute of Technology, Xavier Sala i Martin, Columbia University and NBER1, 2010, African Poverty is Falling...Much Faster than You Think!