DEN POLITISKA STYRNINGEN AV (FÖR)SKOLAN OCH FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE

Relevanta dokument
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSSKRIVNING

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSKRIVNING

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Tema: Didaktiska undersökningar

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Välkommen till Förskolerådet

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Samtalet skolans viktigaste demokratiska redskap? En textanalys av Värdegrundsboken.

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Öst Dirigentens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Dirigentens förskola

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011

Bilaga 7: OH-underlag

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found?

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Antagen av kommunfullmäktige

Religionskunskap. Syfte

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

för Rens förskolor Bollnäs kommun

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Integrationsprogram för Västerås stad

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Möllans förskola 2016/2017. Vision

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

Humanistiska programmet (HU)

Läroplan för förskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Religioner och andra livsåskådningar

Statens skolverks författningssamling

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kultur och språk för tidigare åldrar

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag AOU Lässtöd Frågorna i detta dokument ska betraktas som ett stöd bland flera att bearbeta innehållet i kursen. Ni kan självfallet ställa fler frågor och lyfta upp ytterligare fler resonemang och begrepp än vad som står angivet här. Lycka till! DEN POLITISKA STYRNINGEN AV (FÖR)SKOLAN OCH FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE Vallberg, Roth Ann-Christine (2006) Läroplaner för de yngre barnen Sammanfatta och analysera boken: 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Historia: 1. Vilka olika sätt att se på läroplaner för de yngre barnen har funnits genom tiderna enligt författaren? 2. Vilka likheter och skillnader mellan olika läroplaner kan du se? (ta utgångspunkt i hur de ser på individen, samhället och vad som är värt att kunna - jämför). Allmänt: 1. Vad är det för kunskapsperspektiv som dominerar undervisningen idag? Varför hur motiveras detta? Centrala begrepp/namn: Vidgat läroplansbegrepp (curriculum) Guds läroplan Patriarkal kod Det goda hemmets och hembygdens läroplan Särartsbetonad samkod Folkhemmets socialpsykologiska läroplan Könsneutral likhetskod Det situerade världsbarnets läroplan 1

Pluralistisk könskod 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 2

Lundgren, Ulf P. (2005) Den politiska styrningen av skolan Sammanfatta och analysera boken/kapitlet/artkeln: 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Centrala begrepp: 1. Juridisk styrning (exempel) 2. Ekonomisk styrning (exempel) 3. Ideologiska styrningen (exempel) 4. Utvärdering och kontroll av verksamheten och dess resultat (exempel) 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Carlgren, Ingrid (2005) Vad har hänt med läraryrket? Sammanfatta och analysera boken/kapitlet: 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Allmänt 1. På vad sätt har läraruppdraget förändrats, enligt Carlgren? Hur motiveras förändringen? 2. Fundera på egen hand och med hjälp av litteraturen på för- och nackdelar med förändringen. Centrala begrepp/stödord Mål- och resultatstyrning Marknadsinspirerade principer Decentralisering/centralisering 3

Resultatkontroll Den professionella läraren Forskningsanknytning Massutbildning Intentionell Reaktiv Lärararbetets didaktiska dimension Dold läroplan Vad/hur/varför Den reflekterande praktikern Reflekterad intentionalitet 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Analys av läroplan 1. Använd er av så många begrepp och resonemang som möjligt ovan för att beskriva vad ni ser i läroplanen. 4

SKOLANS KUNSKAPSUPPDRAG Gustavsson, Bernt (2009) Kunskap människans redskap Sammanfatta och analysera texten: 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vilka teoretiska utgångspunkter har den? (hur ser författaren på kunskap?) 3. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 4. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 5. Vilka är dess brister, styrkor? (utgå inte bara från löst tyckande, utan argumentera 6. Vilka beröringspunkter ser du om du jämför med annan litteratur under kursen? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Historia: 1. Vilka olika sätt att se på kunskap har funnits genom tiderna enligt författarna? 2. Vilka likheter och skillnader mellan olika kunskapsperspektiv kan du se? (ta utgångspunkt i hur de ser på individen, samhället och vad som är värt att kunna - jämför). 3. Finns det brister med olika sätt att se på kunskap vilka? Nutid: 1. Vad för kunskapsperspektiv dominerar undervisningen idag? Varför hur motiveras detta? 2. Hur har den politiska processen sett ut i vilket dagens kunskapssyn i läroplaner har formulerats? Centrala stödord/begrepp/namn: 1. Medfödd (infödd) kunskap 2. objektiv kunskap (kunskapsrealistisk uppfattning) 3. Platon och Aristoteles 4. Episteme, techne, fronesis (vetande, kunnande, klokhet) 5. Teoretisk kunskapstradition 6. Praktisk kunskapstradition 7. Dualism och dikotomi (jmf med den cartesianska oron ) 8. Förmedlingspedagogik 9. Reformpedagogiska strävanden (jmf med pragmatism, progressivism) 10. positivism 11. Fyra F:n fakta färdighet förtrogenhet förståelse (exempel) 12. Pragmatisk kunskapstradition 13. John Dewey 14. tyst kunskap tacid knowledge 5

15. Kunskap och makt (Foucault) 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 6

DEN DEMOKRATISKA VÄRDEGRUNDEN (FOSTRANSUPPDRAGET) Gustavsson, Bernt (2009) Demokrati hur vi lever samman Sammanfatta och analysera boken/kapitlet: 1. Vad är det för typ av kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med kapitlet? 3. Vilka teoretiska/filosofiska utgångspunkter har författaren? 4. Hur är kapitlet uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 5. Vilka är dess brister, styrkor? (utgå inte bara från löst tyckande, utan argumentera 6. Vilka beröringspunkter ser du om du jämför med annan litteratur under kursen? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Allmänt: 1. Diskutera relationen mellan bildning och demokrati liksom kunskap och demokrati. 2. Hur beskriver författaren innebörden av och behovet av ett demokratiskt synsätt? 3. Vilka olika sätt att se på (filosofier om) demokrati har funnits genom tiderna enligt författarna? Försök att hitta de stora dragen. 4. Vilka likheter och skillnader mellan olika demokratiperspektiv kan du se? (ta utgångspunkt i hur de ser på individen och samhället - jämför). 5. Diskutera etikens roll i vårt samhälle från olika perspektiv. Vilka likheter och skillnader mellan de olika perspektiven ser du? Begrepp/namn 1. pluralism 2. universell och partikulär 3. rationella varelser 4. autonom och kontextuell 5. utilitarism, pliktetik och dygdetik 6. atensk demokrati 7. republikansk demokrati 8. liberal demokrati 9. representativ demokrati 10. direkt demokrati 11. kommunikativ demokrati 12. deliberativ demokrati 13. John Dewey 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Broady, Donald (1995) Den dolda läroplanen 7

Sammanfatta och analysera boken/kapitlet 1. Vad är det för typ av bok/artikel/kapitel? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken? 3. Hur är boken uppbyggd vilka olika delar tar den upp? (används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen åt jämfört med de övriga?) Allmänt 1. Resonera med hjälp av artikeln, vilka konsekvenser den progressiva pedagogiken och decentraliseringen har medfört på skolans strävan efter likvärdighet. Centrala stödord/begrepp/namn: Philip Jacksson (Life in Classroom) Dolda läroplanen Fostran Amerikaner 60-tal Immanuel Kant Progressivistisk pedagogik John Dewey mål- resultatstyrning Decentralisering Privatisering Marknadsanpassning Fristående skolor social snedrekrytering 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet kunskap hur definieras det? 2. Vilka olika perspektiv på kunskap lyfts upp? 3. Finns det otydligheter? 3. Betonas ett eller två kunskapsperspektiv mer än andra? Om så är fallet, på vad sätt? 8

Zackari och Modigh (2000) Värdegrundsboken Sammanfatta och analysera texten: 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 6. Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Skolans demokratifostran 1. Hur beskrivs skolans strävan att fostra demokratiska medborgare ut i boken (utöver värdena i Värdegrunden)? Vad betonas som viktigt? (ta upp minst fem saker och konkretisera). 2. Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan skola, hem och barn/elever? Centrala begrepp/stödord Skolans demokratiska uppdrag Etik/moral Rättigheter och Skyldigheter Kunskap, kompetens, medvetenhet Gemenskap Dialog samtal för demokrati Demokratiska relationer fysiska arbetsmiljön resurser Vad menas med värdegrund? Humanistiskt förhållningssätt Värden Normer Samhällstradition Överideologi Statsform Pluralism Mångkultur Mångfald Bör skolan fostra? Pedagogisk kompetens Familjens roll Målstyrning Strävansmål Uppnåendemål 9

1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 10

Ekman och Todosijevic (2002) Unga demokrater Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 6. Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har skolans fostransuppdrag sett ut över tid? (ta upp viktiga brytpunkter och förklara dem). 2. Vilka motiv låg bakom de olika fostransuppdragen? Motivera. 3. Vilka olika läroplaner har vi haft i Sverige och vad har de lagt fokus på (dvs hur kommer den ideologiska styrningen till uttryck?) Allmänt 1. Vilken ideologisk styrning har vi idag i skolan/förskolan? 2. Vilken/vilka filosof/filosofer har haft stort inflytande över hur vi ser på fostran idag i skolan? Beskriv i stora drag dennes/deras filosofi. 3. Vad lägger politiska texter fokus på när det kommer till fostran idag? 4. Vad menas med deliberativ demokrati? 5. Vilka för- och nackdelar finns det med värdegrunden, menar författarna? Centrala begrepp/stödord Skolans demokratiska uppdrag Värdegrund Politisk socialisation Demokratisk mentalitet/kompetens samhällsbevarande institution och samhällsförändrande institution objektiv vetenskap normativ lgr 62 lgr 69 lgr 80 lpo 94 decentralisering värdegrundsprojektet tyska bildningstraditionen John Dewey Kunskap av värde för ekonomin Kunskap av värde för det politiska systemet Kunskap av värde för den enskilde Skolverket För- och nackdelar med värdegrund Elevinflytande 11

Deliberativ demokrati 1. Hur kan du använda begreppen och resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. 12

Liedman (2000) Att se sig själv i andra om solidaritet Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? 6. Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. När började solidaritetsbegreppet användas och vad betydde det? 2. Vilka ideologier har lånat begreppet och hur har dess betydelse skiftat innehåll? Solidaritet 1. Vilka olika sätt att se på solidaritet idag beskriver författaren? 2. Vilket solidaritesperspektiv passar bäst in på läroplanens beskrivning? 3. Vad finns det för band mellan människor i det nya sekelskiftets samhälle? (s. 58) Centrala begrepp/stödord Solidaritet Solidaritet som välgörenhet/barmhärtighet Ömsesidigt beroende En liten grupps sammanhållning mot en stark makt möjligheter till förändring (partiell solidaritet) Solidaritet som ett gemensamt intresse Solidaritet som föds ur viljan att inte orsaka andra skada/lidande Vi/dom problematik (känsla av solidaritet) Nationell solidaritet Institutionell solidaritet Kollektiv solidaritet Individualistisk solidaritet Solidaritet som bygger på en vilja att följa moraliska regler (mekanisk solidaritet) Likhet/olikhet problematik Marknaden flyktig solidaritet Solidaritet för framtida generationer Kulturell identitet 1. Hur kan du använda begreppen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare? Ge exempel. Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 13

2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet värdegrund? 2. I vilka sammanhang nämns begreppen i värdegrunden? 4. Vilka olika perspektiv på lyfts upp? 5. Finns det otydligheter? 6. Betonas ett eller två kunskapsperspektiv mer än andra? Om så är fallet, på vad sätt? 14

UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Instuderingsfrågor FOSTRANSUPPDRAG: GENUS, SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET Lif, Jan (red) (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet. Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Kritiskt omdöme 1. Vad menas med att ha ett kritiskt omdöme? Beskriv och förklara. 2. Varför är det viktigt att vara medveten om detta? Motivera. Historia 1. Hur har frågor som rör jämställdhet kommit att bli viktiga i skolan i dag beskriv förloppet. 2. Hur ser relationen mellan jämställdhet och jämlikhet ut från ett historiskt perspektiv? 3. Hur har genusbegreppet vuxit fram? Allmänt 1. Hur motiveras rättvisa? 2. Vilka hinder finns i skolans värld, enligt Lif, då lärare ska jobba med jämställdhetsfrågor? 3. Vilka förklaringar till varför jämställdhet INTE är viktigt att jobba med i skolan lyfts fram av allmänheten? 4. Vilka olika former av jämställdhet tas upp. Beskriv och ge exempel. 5. Vad menas med att skolan använder sig av ett genusperspektiv? Beskriv och ge exempel på detta. 6. På vad sätt är makt viktigt att ta hänsyn till då jämställdhetsfrågor diskuteras? Vad finns det för olika maktformer? Beskriv och ge exempel på detta. 7. Vad menas med Hirdmans genussystem? Beskriv och ge exempel på detta. Central begrepp/stödord Lärares professionella uppdrag Värdegrund Olika former av jämställdhet 15

Personliga perspektivet Objektiva perspektivet Vanliga (bort)förklaringar Hantera motstånd Genus Genussystemet Stereotypa föreställningar Rättvisa rättigheter Olika maktformer Västerländsk humanism och kristen tradition Kritiskt omdöme Metoder för jämställdhetsintegrering Jämställdhetspolitiska dokument Tankekonstruktionsmål 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 2. Vilka jämställdhetsmetoder tas upp i boken? 16

Sahlström (2006). En utmaning för heteronormen Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Allmänt 1. Vilka sexuella läggningar är accepterade i Sverige? 2. Vad är skillnaden mellan begrepp som trakasseri, diskriminering, kränkning och mobbning? 3. Hur ser relationen ut mellan heteronormativitet och homosexualitet? 4. Vad är det för problem som lärare och elever tvingas att brottas med då det kommer till frågor som rör sexuell läggning? Beskriv och ge exempel. Centrala begrepp/stödord Sexuell läggning Heterosexualitet Heteronormativitet Homofobi Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling RFSL Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 2. Hur kan diskriminering av människor motverkas i skolan? Ge exempel? Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet jämställdhet? 2. Finns det ställen då relationen mellan kvinnor och män tas upp? Om så är fallet - vad står det? 3. Finns det otydligheter? Om så är fallet vilka? 17

UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Instuderingsfrågor FOSTRANSUPPDRAGET: HÅLLBAR UTVECKLING Klas, Sandell, Johan, Öhman, Leif Östman (2002): Miljödidaktik, skolan och demokratin. Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har synen på miljön och människans roll sett ut över tid? Beskriv och ge konkreta exempel. 2. Hur har undervisningens selektiva traditioner förändrats över tid? Beskriv och ge konkreta exempel. 3. Vilka viktiga överenskommelser som rör miljö har gjorts? Allmänt 1. Vad har skolan för utgångspunkter i dag då det gäller miljöfrågor? Centrala begrepp/stödord Lärarkompetenser i frågor som rör hållbar utveckling Miljöproblem Etik/moral Tre olika värden: instrumentell-, egen- och inneboendevärden Modern antropocentrism Senmodern antropocentrism Biocentrism Ekocentrism Selektiva traditioner i undervisningen: faktabaserad, normerande, hållbar utveckling Individens förhållningssätt till miljöfrågor Tre olika utbildningsfilosofier essentialism, normativ, rekonstruktivism Didaktiska frågor: vad varför och hur 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 18

2. Vad innebär det att läraren har kompetens i frågor som rör hållbarutveckling från ett didaktiskt perspektiv? Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. I vilka sammanhang nämns begreppet hållbar utveckling miljö upp? 2. Finns det ställen då relationen mellan individens roll och miljö tas upp? Om så är fallet - vad står det? 3. Finns det otydligheter? Om så är fallet vilka? 19

UPPSALA UNIVERSITET Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Instuderingsfrågor FOSTRANSUPPDRAG: MÅNGFALD, INTERKULTUR, NATIONELLA MINORITETER Lorentz & Bergstedt (2006). Interkulturella perspektiv pedagogik i mångkulturella lärande miljöer Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har synen på svenskhet sett ut i Sverige över tid? 2. Hur har undervisningen förhållit sig till frågor som nationella minoriteter och mångfald över tid? Beskriv och ge exempel. 3. Vilka viktiga dokument har format skolans fostransuppdrag i frågor som rör mångfald och nationella minoriteter? 4. Hur ser relationen mellan de filosofiska begreppen modernism och postmodernism ut? Beskriv och ge exempel. Allmänt 1. Vilka problem brottas skolan med i relation till dess strävan att främja alla människors lika värde i ett mångkulturellt samhälle? 2. Hur kan dessa problem bemötas? 3. Vad menas med kultur? Beskriv och ge exempel. 4. Hur ser relationen mellan mångfald och interkultur ut? 5. Vad menas med interkulturell pedagogik? Beskriv och ge exempel. 6. Interkultur kan sägas vara påverkad av ett postmodernt perspektiv. På vilket sätt motivera. 7. Vilka problem finns inbyggda i förhållandet mellan likhet och olikhet? 8. Vilka problem finns inbyggda i förhållandet mellan inkludering och exkludering? Centrala begrepp/stödord Kultur Interkultur Mångkultur Interkulturell pedagogik (undervisning) Interkulturellt lärande Språk och kulturarvsutredningen 1981 Inter- Medborgarskapsutbildning 1800-t 20

Modernt Postmodernt Globalisering Internationalisering Individualisering Mångkulturalisering Nationalistiska och etnocentriska traditioner Kritiska synpunkter på mångkultur bemötande Inkludering/exkludering Likhet/olikhet 1. Hur kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. Månsson (2006) Romers möte med den svenska skolan Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Allmänt 1. Vad eller vilka är anledningarna till att många romer i dagens Europa marginaliseras? Resonera dig fram med hjälp av litteraturen. 2. Beskriv skolsituationen för många romska barn i Skottland idag och resonera dig fram (med hjälp av litteraturen) vad anledningarna kan vara till att det är så. (De skotska undersökningarna kan bidra till att förstå romers situation i Sverige) 3. Vilka modeller har använts för att klassificera romer och på vad sätt menar Månsson är de inte tillfredsställande? Hur tänker ni själva? 4. Hur beskrivs problemet med normativitet och exkludering av Månsson? 5. På vad sätt kan problemet med romers utanförskap i skolan att tacklas? Ta hjälp både från boken och ditt eget resonerande. Centrala begrepp 1. institutionell exkludering 2. normativitet 3. vi/dom 1. Kan du använda begreppen/resonemangen som redskap i undervisningen/i din roll som lärare och lärarstuderande? Ge exempel. 21

Skolverket (2003) Sveriges nationella minoriteter. Att gestalta ett ursprung i barnomsorg och skola. Sammanfattning och analys av texten 1. Vad är det för typ av text? (filosofisk, politisk, empirisk, populärvetenskaplig) 2. Vad är författarens syfte med de olika kapitlen/boken/artikeln? 3. Hur är texten uppbyggd vilka olika delar tar den upp? Används t ex samma begrepp på vad sätt skiljer sig den här förklaringen (de här förklaringarna) åt jämfört med de övriga? Historia 1. Hur har förhållningssättet gentemot minoriteter i ett land skiftat innehåll över tid? Beskriv. 2. Vad innebar hemspråksreformen 1970? Beskriv. Allmänt 1. Vilka är Sveriges minoriteter och på vilka grunder har de fått denna beteckning? 2. Vilken ställning intar den svenska staten gentemot minoriteter? 3. Vilka strategier kan man använda sig av för att synliggöra och värna om dessa grupper? Ge exempel och jämför dessa vilka likheter och skillnader framkommer? 4. Vilken betydelse har den kulturella identiteten? Resonera dig fram utifrån litteraturen. 5. Diskutera språkets betydelse för den kulturella identiteten. 6. Hur ser skolsituationen ut för romer enligt Skolverkets undersökning? Jämför resonemanget med Månssons text. 7. Vilka skillnader i förutsättningar för liv och lärande finns det mellan minoritetsgrupperna? Centrala begrepp 1. Minoritetsspråks- och ramkonventionen 2. kultur 3. kulturell identitet Läroplanerna Sammanfatta 1. Vad är det för typ av text? 2. Vad fyller texten för funktion? Analys 1. Vilka begrepp används som tar upp relationen mellan svenskhet och annan kultur? 2. Finns det vissa begreppet som är mer använda än andra? Vilka? Varför tror du att det är så? 3. Finns det otydligheter? Om så är fallet vilka? 22

Föreläsningar och seminarier 1. Vad bidrar samtliga föreläsningar och seminarier med för ny information/kunskap? 23