FÖRETAGS- NYTTA genom
Produktion på uppdrag av Wahlberg Kommunikation Mistlur Media Patrik Lindén, text Frilansfotografen Susanne Lindholm, foto Typiskt, Maritha Mörtzell, layout.
ESIS har skapat konkreta resultat ESIS är en innovationsmotor kring elektroniksystem i Norrbotten och Västerbotten för ökad tillväxt hos elektronikindustrin och produktägande företag. Innovationsmotorn utvecklar spetskompetens genom forskning vid Luleå tekniska universitet som integreras in i innovationsarbete tillsammans med regionens företag med hjälp av IUC Electropolis, IUC Norrbotten och IUC Västerbotten. ESIS har verkat sedan 2008 där elektronikföretag, produktägare och universitet samverkar. Utöver ökad kunskap och ett livskraftigt nätverk har ESIS bland annat bidragit till ett flertal nya produkter, nya arbetstillfällen, nystartade företag, produktprototyper/förstudier, utbildningsdagar och vetenskapliga publikationer. På följande sidor kan du se några exempel på vilken konkret nytta ESIS åstadkommit hittills. Bakgrunden är att regionen har en stor elektronikindustri som håller en hög nivå, men som varit uppdelad i många mindre företag med få produktägare. Genom fler egna produkter kommer företagen högre i värdekedjan, blir mindre konjunkturkänsliga och kan skapa sig en större marknad, även utanför regionen. Små företag har ofta svårt att på egen hand ta steget att omvandla en idé eller tjänst till en produkt. Det har gjort företagen konjunkturkänsliga och beroende av basindustrin. Samtidigt finns ett av Sveriges främsta forskningscentrum för elektronik och elektroniksystem på Luleå tekniska universitet. ESIS har på ett tydligt sätt visat att samverkan mellan akademi och industri kan skapa goda resultat som bidrar till en positiv utveckling i vår samhällsutveckling. Arbetet inom ESIS har bedrivits på tre plattformar. Industriplattformen med målet att öka tillväxten inom elektronikindustrin i norra Sverige. Forskningsplattformen med målet att bedriva forskning som långsiktigt säkrar regionens behov inom elektroniksystemområdet. Kompetens- och rekryteringsplattformen som skapat kompetensutvecklingsmöjligheter baserat på företagens behov. De innovationsforskare som följt ESIS vittnar om ett fungerande innovationssystem som möter ett tydligt behov inom industrin samtidigt som de pekar ut viktiga förbättringar för framtiden. En av dessa är etableringen av ESIS som en mer långsiktig organisation. En annan är att ge samhällets aktörer en tydligare roll inom ESIS. ESIS har under sina fem år fått ett mandat i regionen och en tydlig roll i innovationssystemet, något som vi vill förvalta i ett nästa steg. Den vision som ESIS styrgrupp arbetat fram pekar ut vägen framåt. Regionens företag har ett internationellt ledarskap i att sälja, utveckla och producera robusta elektroniksystem för industriell/professionell användning med stöd av internationellt erkänd forskning. December 2013 Jerker Delsing Professor, Luleå tekniska universitet Ordförande för ESIS styrgrupp
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ESIS har skapat konkreta resultat...3 Industriplattform Chip & Circuit Svårservade vågsystem skapade ny produkt...5 Mobilaris Positionering i gruvan kan ge nya marknader...6 Protron Elektronik Ny likriktarteknik från Moldavien...7 Microbit 3D-sensor skapar trygghet i äldrevården...8 Airstar Eget styrsystem ger större flexibilitet...9 Surface Classification System Avhandling ger säkrare trafik...10 Rubico Rubico tog steget från idé till prototyp...11 Mikromakarna DFM innebar en vändpunkt för Mikromakarna...12 Forskningsplattform D-Flow Kunnigt nätverk påskyndar utveckling...13 Electrotech Värdefulla kontakter mellan företag och akademin...14 Neava Ett givande samarbete med universitetet...15 Abdelghani Renbi Besparingar med bättre testmetoder...16 Kompetens- och rekryteringsplattform Caretech/Teknikens Hus Lådorna som ska öka intresset för elektronik...17 Optronic Väl anpassade utbildningar med nätverkseffekt...18 Finansiärer och kontakter...19
Chip & Circuit Industri Bastuträsk 5 Svårservade vågsystem skapade ny produkt I Bastuträsk i Västerbotten finns elektronikproducenten Chip & Circuit med tolv anställda. Företaget tillverkar kretskort och annan elektronik till kunder i hela Sverige och några i USA. Flera av de regionala företagen inom ESIS finns också med på kundlistan. Vi gör små till medelstora serier åt främst industrikunder, men genom att arbeta effektivt och med en hög automatiseringsgrad kan vi även konkurrera om lite större produktioner. Vi ser att tillverkning börjar komma tillbaka till Sverige från Asien, säger Lars Sjöblom, VD på Chip & Circuit. Företaget har länge utfört service och reparationer på timmerbilars vågsystem som används i kranens grep och som väger hur mycket man lastar. Ursprungstillverkaren finns inte kvar och det börjar bli svårt att hitta reservdelar. Det födde tanken på att utveckla ett eget vågsystem. Vi hade redan ett nära samarbete med ESIS och har deltagit i flera utbildningar och ställt ut i ESIS mässmontrar. Därför var det naturligt att vända sig dit med våra planer. Via ESIS fick Chip & Circuit hjälp med en förstudie till en prototyp och man arbetade tillsammans med att sammanställa en funktionsbeskrivning och en kravspecifikation. Nu har vi ritningar till mekaniken för en prototyp samt kravspecifikationer för elektronik och mjukvara som ska utvecklas och testas under 2014. Vi har haft god hjälp med specifikationsarbetet av Electrotech i Kalix. De har utgått från våra krav och tankar och sedan kommer vi att stå för tillverkningen. Det blir vår första egna produkt. Hade inte ESIS funnits hade vi aldrig kunnat ta steget att bli produktägare. Lars Sjöblom hoppas nu kunna intressera åkare och krantillverkare för sin produkt. Lösningen bygger på ett användarvänligt system med trådlös teknik. På äldre system finns ofta en kabel som kan skadas och det är trångt med många hydraulslangar vid kranarmens grep. Att veta hur tungt man lastar är förstås en säkerhetsfråga, men det handlar även om ekonomi. I regel får åkare inte betalt för överlast samt att de riskerar böter vid kontroller. Lastar man för lite behöver man köra onödigt många gånger. Kontakta Daniel Lindblom projektledare ESIS Tel: 070-696 61 24 e-post: daniel.lindblom@iucvasterbotten.se Lars Sjöblom VD Chip & Circuit Tel: 0932-240 04 e-post: lars.sjoblom@chip-circuit.se www.chip-circuit.se
6 Mobilaris Industri Luleå Positionering i gruvan kan ge nya marknader Kontakta Mikael Gunnari projektledare ESIS Tel: 070-266 99 88 e-post: mikael.gunnari@iucnorrbotten.se Hans Wahlquist affärsutvecklingschef Mobilaris Tel: 070-534 88 62 e-post: hans.wahlquist@mobilaris.se www.mobilaris.se Mobilaris utvecklar sedan 1999 mjukvarubaserade mobila positioneringstjänster och är ett av flera företag i Luleå som har sina rötter i Telia Research. Lösningar från Mobilaris ligger bland annat bakom möjligheten för SOS-larmoperatörer att lokalisera en inringande mobiltelefon eller för affärsidkare att skicka positionsbaserade erbjudanden till kunder. Man har också utvecklat ett system för att kunna skicka mass-sms till mobiltelefoner i ett visst geografiskt område. Det används till exempel i Australien för att varna för bränder. Den senaste satsningen handlar om gruvor och ett intelligent system för att i realtid veta var människor och utrustning finns och kunna använda den informationen som beslutsstöd. Tillsammans med LKAB och Boliden utvecklar vi nu ett system som med hjälp av existerande WLAN- och mobilnät kan positionera människor och maskiner och visualisera det i 3D, säger Hans Wahlquist, Mobilaris affärsutvecklingschef. Med systemet kan man till exempel följa en viss lastbil och få en god överblick av var olika resurser finns, för att bland annat dirigera reparatörer eller leda en utrymning. Systemet kan också användas så att ventilation styrs efter var det finns personal. Tack vare ESIS har vi kunnat få hjälp med en marknadsanalys för att se om det finns andra områden och marknadssegment där samma grundteknik kan användas. Det har visat sig finnas cirka 2 000 underjordsgruvor i världen, varav åtminstone tio procent skulle kunna ha stor nytta av systemet. Vi har sett att annan tung processindustri, som pappersbruk och vattenkraftverk, kan vara möjliga marknader. Det är bra att börja med gruvor då det är en mycket krävande miljö. Fungerar det där, fungerar det överallt, säger Hans Wahlquist. Rapporten från ESIS har till del bekräftat vad Mobilaris trott om marknaden. Det är värdefullt att få saker bekräftade och därmed hjälp att prioritera. Vi är bara 18 personer på företaget och har svårt att avvara resurser för den här typen av marknadsanalys.
Protron elektronik Industri Haparanda/Seskarö 7 Ny likriktarteknik från Moldavien Protron elektronik på Seskarö är ett litet utvecklings- och produktionsföretag med tre anställda. Det är en kvalificerad underleverantör som främst tar konstruktionsuppdrag och viss tillverkning. Företaget drivs av Hans Fält, en serieentreprenör i elektronikbranschen. Jag har genom åren lärt mig att produktion kräver stora investeringar och att konkurrensen är hård. Då är det bättre att sälja ett högt kunskapsinnehåll. Tidigare har jag också medvetet avstått från att vara produktägare då ingenjörer i regel är usla säljare, säger Hans Fält. Men nu när han passerat 60 år vill han ändå ta steget att bli produktägare för att nå högre i värdekedjan och bli mindre konjunkturkänslig. Och det är genom en ny teknik för att omvandla växelström till likström, så kallade likriktare. I Moldavien kom jag i kontakt med tekniken som ursprungligen utvecklades strax innan Sovjet kollapsade. Nu har jag ett avtal med de ingenjörer som tog fram tekniken och ska lansera den i Väst. Att omvandla växelström till likström kan synas trivialt. Det sker redan till exempel i varje liten telefon- eller datorladdare på våra skrivbord. Problemet är att energiförlusterna blir stora vid höga effekter, till exempel för laddstolpar till elbilar eller för att driva stora datorhallar. Det ser ut som att vi med vår teknik kan minska förlusterna till en tredjedel av vad de är idag för effekter upp emot 100 kw. Det innebär stora besparingar och tekniken är robust och kräver mycket färre komponenter. Hans Fält har genom åren haft olika samarbeten med IUC Norrbotten och Luleå tekniska universitet och vände sig till ESIS får att få hjälp att få tekniken verifierad. Vi har sett att tekniken fungerar i praktiken, men vi behöver dokumentera det och få en oberoende part att bekräfta att våra preliminära resultat faktiskt stämmer innan vi kan gå vidare. Utan ESIS hade det dragit ut på tiden då det är kostsamt med tester och svårt att hitta kunniga personer inom kraftelektronik. Vi har också fått hjälp med att förbereda en kommersialisering av tekniken och en patentöversikt, säger Hans Fält. Kontakta Mikael Gunnari projektledare ESIS Tel: 070-266 99 88 e-post: mikael.gunnari@iucnorrbotten.se Hans Fält Protrons grundare Tel: 070-625 38 19 e-post: hans.falt@hansfalt.se www.protron.se
8 Microbit Industri Kalix 3D-sensor skapar trygghet i äldrevården Kontakta Jerry Lindblom projektledare ESIS Tel: 070-595 20 48 epost: jerry.lindblom@iucnorrbotten.se Mikael Styrefors VD Microbit Tele: 0923-696 25 e-post: mikael@microbit.se www.microbit.se Microbit är ett elektronik- och konsultbolag i Kalix med drygt tio personer anställda. Bland annat utvecklar företaget trygghetslarm och andra tekniska lösningar för äldrevård. Expertisen ligger inom radiokommunikation och man har en handfull egna produkter. Tillsammans med Skellefteå kommun, Caretech, Ruffcom och Adopticum har Microbit deltagit i ett ESIS-projekt om optiska system i äldrevården. Bakgrunden är att fysiska tillsynsbesök hos äldre är resurskrävande och kan innebära både integritetsproblem och att de boende får sin nattsömn störd. Nittio procent av nattpatrullernas besök rör sig om tillsynsbesök. Med optiska sensorer i de äldres hem skulle nattpatrullen kunna fokusera på de som är vakna och just då behöver vård och omsorg. Initialt tog Microbit fram en teknisk lösning för en 3D-sensor. Genom en algoritm kan den avgöra om en person ligger i sängen, är uppe och går eller ligger på golvet. Sensorn fungerar ungefär som en IR-sensor för ett inbrottslarm men är betydligt intelligentare. Genom ESIS fick vi möjlighet att medverka i studien för att se om det var möjligt att skapa en produkt kring vår idé och att få tekniken verifierad, säger Mikael Styrefors, Microbits VD. ESIS har också bidragit till ett samarbete med Skellefteå kommun för att testa tekniken. Hittills har alla varit positiva. Vi befinner oss fortfarande tidigt i processen, men genom ESIS vet vi nu att det finns ett behov och att tekniken fungerar. Utan ESIS hade det nog bara stannat vid en god idé. De har hjälpt till att skapa struktur i arbetet. Det är svårt att driva utveckling, i synnerhet i det tidiga skedet när man går från idéer till något reellt. Marknadsundersökningar har visat att det finns ett stort behov bland landets kommuner och dessutom att tekniken kan tillämpas även på andra områden. Microbit har efter projektets slut etablerat samarbete med företaget Ruffcom som avser att ta tekniken vidare till en prototyp och senare en kommersiell produkt.
Airstar Industri Älvsbyn 79 Eget styrsystem ger större flexibilitet Med sina tio anställda i Älvsbyn utvecklar och skräddarsyr Airstar ventilationslösningar till konsument- och industrikunder i hela Sverige och övriga världen. Bland annat har företaget levererat ventilationsutrustning till flera kunder i Asien. Företaget vänder sig till kvalitetsmedvetna kunder med stora krav på flexibilitet. Hittills har Airstar köpt in färdiga styroch reglersystem som de bygger in i sina ventilationsprodukter. Genom projektet ESIS har en förstudie genomförts i syfte att hitta förutsättningarna för att ta fram en ny produkt, Comfort XXL. Vi har fått hjälp under hela resan. Det var också nyttigt att få insikt i DFM, Design For Manufacturing, alltså hur man ska tänka kring konstruktion av elektronik så att produktionen ska bli effektiv, säger Airstars VD Johan Lindbäck. Genom att utveckla vårt eget styrsystem har vi kunnat få in precis de funktioner som vi önskat. På egen hand hade vi aldrig kunnat utveckla ett eget styrsystem. Mest värdefullt har varit tillgången till en rad mycket kunniga personer och att kunna utveckla enligt DFM-metoden. Nu har vi försökt att tänka lite framåt så att, när vi ska ta nästa steg, kan vidareutveckla på det vi nu gjort, istället för att börja om. Airstar har haft egen personal med i hela utvecklingen och har därmed kvar mycket kunskap även efter att projektet avslutas. Extern projektledning har dock varit en förutsättning. Det har varit till stor nytta att ha med någon utifrån så att det blir rätt från början. Det blir dyrt att prova sig fram, göra fel och göra om. Totalt har det tagit ett drygt år från de första diskussionerna till dess att de första styrkorten kunnat testas. Airstar har fått ett bra gensvar från sina kunder. Flera väntar redan på leverans. Kontakta Jerry Lindblom projektledare ESIS Tel: 070-595 20 48 e-post: jerry.lindblom@iucnorrbotten.se Johan Lindbäck VD Airstar Tel: 070-588 32 53 e-post: johan@airstar.se www.airstar.se
10 Surface Classification System Industri Luleå Avhandling leder till säkrare trafik Kontakta Jerry Lindblom projektledare ESIS Tel: 070-595 20 48 e-post: jerry.lindblom@iucnorrbotten.se Johan Casselgren biträdande universitetslektor vid Luleå tekniska universitet Tel: 0920-491 409 e-post: johan.casselgren@ltu.se www.ltu.se (sök på RoadEye) Johan Casselgren doktorerade 2011 på Luleå tekniska universitet med en avhandling om hur en vägytas egenskaper kan mätas med laserteknik. Tack vare universitetets engagemang i ESIS har tankarna vidareutvecklats och är nu på god väg att bli till en produkt och ett system för att öka trafiksäkerheten vid risk för halt väglag. I korthet fungerar det så att en sensor i en bil mäter reflektioner från laserljus som projiceras mot vägbanan. Genom en sinnrik algoritm kan man sedan avgöra väglaget. Informationen sänds via mobilnätet till en server som med information från många fordon skapar en bild av väglaget i ett större område och gör denna information tillgänglig. På en digital karta kan man sedan se hur väglaget är för sin tänkta rutt. I förlängningen kan man tänka sig ett varningssystem i bilen som larmar när man närmar sig en hal sträcka. Genom ESIS har jag fått hjälp att skapa en systemlösning av vad som i början var en teoretisk modell och få tillgång till det nätverk av aktörer som kommer att krävas innan detta blir en kommersiell produkt. ESIS hjälpte även till med en marknadsundersökning och att titta på andra branscher som kan använda samma grundteknik, till exempel inom tåg och vindkraft där man också har problem med nedisning, säger Johan Casselgren. Han har varit i kontakt med flera biltillverkare som nu undersöker möjligheten att integrera sensorn och systemet i nytillverkade bilar. En möjlig tillämpning är en smartphone-app för att göra informationen tillgänglig för fler när den behövs som bäst. Det finns också planer på att koppla mätningar till väderprognoser för att förutse väglag för sträckor där det är långt mellan mätningarna. Arbetet har också lett till att nya dörrar har öppnats. Arbetet med systemlösningen och marknadsundersökningen gjorde att jag insåg att det fanns andra branscher som har större potential än bilbranschen. Jag räknar med att under 2014 bilda ett bolag för en annan liknande produkt men då med ett annat fokus än bilbranschen till exempel vindkraft där tekniken utvärderas, och jag hoppas att under 2015 kan de första kommersiella tillämpningarna komma. Detta hade aldrig skett utan hjälpen från ESIS.
Rubico Industri Luleå 11 Rubico tog steget från idé till prototyp På Rubico-koncernen i Luleå är man experter på inbyggda system och signalbehandling. Huvuddelen av verksamheten består av konsultuppdrag, men flera olika produktidéer har knoppats av i egna bolag. Ett sådant är Rubico Vibration Analysis som är uppbyggt kring en patenterad algoritm för analys av rullningslager. Rubico grundades 2004 av studiekamraterna Anders Larsson och Per Johansson. Idag har företaget vuxit till elva anställda. Man har under åren haft mycket kontakt med både IUC Norrbotten och Luleå tekniska universitet (LTU). Vi har haft elva studenter från LTU som gjort sina examensarbeten här och flera av oss föreläser regelbundet på universitetet, säger Anders Larsson som idag är Rubicos teknik- och säljchef. Rubico har också under åren deltagit i olika samarbeten med IUC Norrbotten. När tankarna på att skapa en produkt kring analysalgoritmen först dök upp var det därför naturligt att kontakta ESIS. Vi ville ha hjälp med en förstudie för att se om det fanns förutsättningar att gå vidare och göra en produkt av vår idé. Det är ett stort steg att gå från en algoritm till en kommersiell vibrationssensor för industrin. ESIS ställde upp med en projektledare och tillgång till deras nätverk inom ramen av en förstudie. Förstudien tillsammans med en prototyp blev färdig under hösten 2013. Hade det inte varit för ESIS hade vi nog ändå gått vidare, men det hade tagit betydligt längre tid. Det har varit nyttigt att ha en extern projektledare med en utomståendes ögon på projektet. Det är lätt att man annars får lite tunnelseende. Vi som företag har också ökat vår kompetens inom så kallad MEMS-teknik (mikroelektromekaniska system), säger Anders Larsson. Vibrationssensorn är nu på god väg att göra konsultföretaget Rubico till att också vara ett produktägande företag. Typiska kunder finns inom pappers- och gruvindustrin och inom vindkraft, där det finns stora och dyra maskiner med vitala roterande axlar och där ett produktionsstopp är mycket kostsamt. Nu ska vi gå från prototyp till kommersiell produkt. Vi hoppas att ha sensorn i kommersiell drift hos kund under andra halvan av 2014, säger Anders Larsson. Kontakta Jerry Lindblom projektledare ESIS Tel: 070-595 20 48 e-post: jerry.lindblom@iucnorrbotten.se Anders Larsson teknik- och säljchef Rubico Tel: 070-219 80 57 e-post: anders.larsson@rubico.se www.rubico.se
12 Mikromakarna Industri Pajala DFM innebar en vändpunkt för Mikromakarna Kontakta Jerry Lindblom projektledare ESIS (se bild ovan) Tel: 070-595 20 48 e-post: jerry.lindblom@iucnorrbotten.se Lage Niska produktions- och kvalitetschef Mikromakarna Tel: 0978-747 12 e-post: lage.niska@mikromakarna.se www.mikromakarna.se Mikromakarna i Pajala är en legotillverkare inom elektronik. Företaget fokuserar på industrikunder och produkter med ett komplicerat innehåll i små serier. Till exempel tillverkas elektroniska lås till Assa Abloy, som också är Mikromakarnas största kund. Företaget har funnits i branschen i 25 år. Totalt är det 35 anställda. En riktig vändpunkt för oss var när IUC Norrbotten via ESIS-projektet genomförde ett utbildningsprogram inom Design for Manufacturing (DFM), där deras metod praktiskt tillämpades hos oss. ESIS och utbildningen har varit mycket värdefull för oss. Det är stor konkurrens i vår bransch och detta innebar att vi var tidigt ute med DFM-tänkande. Nu har i princip alla företag följt efter, säger Lage Niska, Mikromakarnas produktions- och kvalitetschef. Tack vare en bättre förståelse för DFM har Mikromakarna kommit närmare sina kunder. Det blir mer som ett samarbete än att vi är en ren legotillverkare. Vi kommer in tidigare i processen och får möjlighet att ur vårt produktionsperspektiv föreslå och påverka förändringar, som innebär besparingar för kunden. Lage Niska uppskattar att de idag är med och påverkar elektronikkonstruktionen för cirka sju av tio produkter som de tillverkar, så att produktionen kan göras smidigare och till ett lägre pris. Kunderna uppskattar vårt engagemang och det är ett mer givande sätt att arbeta. Ibland får vi titta på tidiga underlag till en tänkt produkt för att komma med våra synpunkter. Jag kan säga att vi har tagit ett rejält steg tack vare ESIS. Under utbildningen fick vi också bra kontakt med nya företag, som vi också har inlett samarbete med. ESIS har varit mycket betydelsefullt för oss som ett relativt litet företag. Mikromakarna har också deltagit i ESIS gemensamma mässarrangemang.
D-Flow Forskning Luleå 13 Kunnigt nätverk påskyndar utveckling Luleåföretaget D-Flow med cirka tio anställda utvecklar lösningar för flödesmätning med ultraljud, främst för vätskor. D-Flow har tagit fram ett antal nyckelkomponenter och fungerar sedan som konsult gentemot kunder som själva vill ta fram en flödesmätare. Samtliga kunder finns utomlands. Flödesmätare har de flesta kommit i kontakt med. Till exempel när du tankar bilen, eller om du bor i villa har du kanske sett vattenmätaren i källaren. Många, framför allt äldre, mätare är mekaniska. Typiska kunder för oss är företag som har tillverkat mekaniska mätare och nu vill göra en uppgraderad version, berättar Mats Lindgren, D-Flows VD. Mats Lindgren jämför mättekniken med skillnaden att ro med- eller motströms. Man mäter tidsskillnaden för ljudpulsen som är olika beroende på flödet. Mätning sker på nano- och ibland till och med pikosekundsnivå och ger en stor noggrannhet. D-Flow som företag är sprunget ur den akademiska världen och bildades 1995 för att kommersialisera forskningsresultat. D-Flow samarbetade med ESIS under utvecklingen av en ny generations ASICkrets som är hjärnan i D-Flows erbjudande. Det tar två till tre år att ta fram ett nytt chip och det är många beslut som ska fattas längs vägen. Därför sökte vi samarbete med bland andra ESIS för att få tillgång till en referensgrupp med en stor kompetensbredd. Det är ett sätt för oss att säkerställa att vi är på rätt väg, säger Mats Lindgren. Det nya chippet har högre integrationsgrad än tidigare, det vill säga att fler funktioner finns inbyggda direkt i ASIC-kretsen. Utan hjälp från ESIS hade vi säkert gått vidare och utvecklat chippet ändå, men det hade tagit längre tid. Samarbetet har underlättat mycket för oss. Det finns mycket värdefull kunskap och ett väl utvecklat nätverk inom ESIS som vi har haft stor nytta av. D-Flow har även i andra sammanhang en tät kontakt med Luleå tekniska universitet och många av företagets medarbetare kommer därifrån. Kontakta Per Lindgren Professor EISLAB, LTU ESIS forskningsplattform Tel: 070-376 81 50 e-post: Per.Lindgren@ltu.se Mats Lindgren VD D-Flow Tel: 0920-52 83 13 e-post: mats.lindgren@d-flow.com www.d-flow.com
14 Electrotech Forskning Kalix Värdefulla kontakter mellan företag och akademin Kontakta Per Lindgren Professor EISLAB, LTU ESIS forskningsplattform Tel: 070-376 81 50 e-post: Per.Lindgren@ltu.se Stefan Nordmark procurement manager Electrotech Tel: 0923-668 83 e-post: stefan@electrotech.se www.electrotech.se Electrotech i Kalix är ett elektronikföretag med 16 anställda som konstruerar och vidareutvecklar produkter inom telekom och mätteknik. Företaget har specialiserat sig på teknik kring RFID-sensorer. Vi har länge haft olika samarbeten med IUC Norrbotten och Luleå tekniska universitet och engagerade oss tidigt i ESIS, säger Stefan Nordmark, procurement manager och en av Electrotechs grundare. Bland annat har Electrotech samarbetat med en ESIS-doktorand som utvecklar en teknik för att på ett mer energieffektivt sätt via magnetfält kunna strömsätta batterilösa sensorer, till exempel för avläsning av så kallade RFID-taggar. Hans arbete är naturligtvis värdefullt för oss, men också till nytta för hela ESISgruppen. Ett nära samarbete med universitetet är bra på många sätt, inte minst för rekrytering och att skapa nätverk mellan företag och akademin. ESIS har också gjort att vi som företag har blivit bättre på att förstå den akademiska världen och var vi kan ha nytta av varandra. Stefan Nordmark tycker att nätverket mellan elektronikföretagen i regionen stärkts av ESIS-samarbetet. Samarbetet och relationerna mellan företagen har stärkts och vi har blivit bättre på att ta hjälp av varandra och hänvisa till andra inom klustret. I andra sammanhang är det oftast chefer som nätverkar, men inom ESIS har det skett på många nivåer, inte minst tack vare utbildningarna som genomförts och genom att ställa ut tillsammans på mässor. Det gör det lättare att slå en signal när man har en fråga eller idé. Det tar tid att bygga upp relationer och Stefan Nordmark är mån om att det blir en fortsättning. Det har varit en resa som började långt före ESIS-projektet. Först med ett samarbete i Kalix som växte till Norrbotten och nu även Västerbotten. Nu har vi nått fram till att universitet, företag och samhälle är med och arbetar ihop. Det är viktigt att processen fortsätter, att vi når ut till fler och att vi arbetar långsiktigt, säger Stefan Nordmark.
Neava Forskning Luleå 15 Ett givande samarbete med universitetet Din smartphone innehåller cirka 30 miljoner rader kod för att fungera. Några av dessa rader kan komma från Luleåföretaget Neava som är specialiserat på inbyggda system för mobiltelefoni. Alla de stora telefontillverkarna köper sina chip från en handfull tillverkare. Flera av dessa är Neavas kunder. Det vi utvecklar rör främst radio- och telefonifunktonerna i chippet. Vi fyra som startade bolaget för drygt tio år sedan kommer alla från Ericsson. Idag är vi ett 60-tal anställda spridda över landet och med ett kontor i Polen, säger Staffan Johansson, Neavas VD. Redan från början har Neava arbetat nära Luleå tekniska universitet. Det har förekommit många samarbeten och Staffan Johansson har även undervisat där. Universitetet är en pulsåder för oss, i synnerhet för kompetensförsörjningen. Vi vill ha riktig hög nivå på våra anställda. Varje år brukar vi ha cirka fyra studenter som gör sina examensarbeten hos oss. Flera av dem blir kvar. Tack vare ESIS finns nu en industridoktorand som arbetar hos Neava med att verifiera programvara med så kallat formella metoder. Det innebär att man i ett tidigt skede kan verifiera sin design och undvika problem senare i processen. Utan ESIS hade vi kanske inte haft möjlighet att ha doktorand hos oss, åtminstone hade forskningsuppdraget blivit betydligt snävare och mer kommersiellt. Tack vare samarbetet med ESIS är uppdraget mycket friare och resultaten kan komma fler till godo. På sikt tror jag också vi tjänar på att kunna ha ett bredare synsätt på forskning. Alla projekt kan inte leda till framgångsrika produkter. Det är inte det forskning ska handla om, säger Staffan Johansson. Att ha en doktor ombord har visat sig värdefullt på flera sätt. I synnerhet i Tyskland möts man av en helt annan respekt under kundmöten om man har en doktor med sig. Kontakta Per Lindgren Professor EISLAB, LTU ESIS forskningsplattform Tel: 070-376 81 50 e-post: Per.Lindgren@ltu.se Staffan Johansson VD Neava Tel: 076-771 47 46 e-post: staffan.johansson@neava.se www.neava.se
16 Abdelghani Renbi Forskning EISLAB, Luleå tekniska universitet Besparingar med bättre testmetoder Kontakta Per Lindgren Professor EISLAB, LTU ESIS forskningsplattform Tel: 070-376 81 50 e-post: Per.Lindgren@ltu.se Abdelghani Renbi Doktorand EISLAB, LTU Tel: 0920-49 10 93 e-post: abdelghani.renbi@ltu.se www.ltu.se/eislab Abdelghani Renbi är doktorand vid EISLAB på Luleå tekniska universitet och forskar om olika testmetoder för kretskort. I takt med att komponenter och kretskort blir allt mindre, och att allt fler funktioner inkluderas, har det blivit svårare att testa korten i samband med produktion. Det är helt enkelt trångt och svårt att komma åt. Traditionellt testar man kretskort genom att låta en likströmsspänning gå mellan två mät-prober. Abdelghani Renbi har under sin forskning, som finansieras av ESIS, hittat två alternativa metoder. De kan rationalisera testningen som är ett viktigt men ofta kostsamt steg inom elektronikproduktion. Båda metoderna bygger på att man mäter radiofrekvenser, säger Abdelghani Renbi. Han har tagit fram en prototyp för en mätmetod med endast en mät-prob som placeras på kretskortet och kan känna av både den ursprungliga radiopulsen och mäta reflektionen. Genom att jämföra mätvärdena mot en databas med kända värden kan man se om det är något fel på kretskortet eller inte. I dag finns en lab-prototyp för den nya metoden för vilken vi sökt patent. Nästa steg blir att titta på hur metoden kan realiseras i verklig elektronik produktion, säger Abdelghani Renbi. Parallellt har han arbetat med en annan metod som på sikt kan innebära en ännu större kostnadsbesparing. Det är en metod som innebär testning med en radiofrekvens helt utan fysisk kontakt med kretskortet. Andra liknande metoder använder röntgenteknik men det är kostsamt och tar tid. Abdelghani Renbi vill inte förklara alltför detaljerat hur metoden fungerar då alla patent ännu inte är på plats. Resultaten från hans arbete kan vara till stor nytta för elektronikproducenter inom ESIS-samarbetet. Han har också besökt flera av företagen för att se hur testning går till idag och för att visa vad han arbetar med.
Caretech, Teknikens Hus Kompetens/rekrytering Kalix, Luleå 17 Lådorna som ska öka intresset för elektronik Teknikens Hus i Luleå är Sveriges nordligaste science center och ett av landets första. Långt över tre miljoner unga och gamla har besökt Teknikens Hus sedan starten 1988. Där får man på ett lekfullt sätt lära sig mer om teknik, naturvetenskap och viktiga näringar i Norrbotten. Många skolklasser kommer på besök, men mindre känt är kanske det löpande samarbete som finns med skolorna i länet. Vi samarbetar med olika lärarnätverk för grundskolan och har tagit fram läromedel och labb-material som kan användas i NO-undervisningen. Vi har satt ihop lådor inom olika delområden, som rymden, mekanik och hur en cykel fungerar. Innan vi skickar runt lådorna i skolorna får lärarna en utbildning på innehållet, förklarar Tomas Jonsson, utbildare på Teknikens Hus. Flera lärare önskade bättre undervisningsmaterial för el-lära och elektronik. Genom ESIS kom Tomas Jonsson i kontakt med några av regionens elektronikföretag för att tillsammans med dem utveckla ett undervisningsmaterial. För att vi, och andra i branschen, på sikt ska kunna växa och rekrytera är det viktigt att det finns ett intresse för elektronik och att man känner till att det finns en stor elektronikindustri i Norr- och Västerbotten, säger Sven-Åke Johansson från Caretech som är ett av tre ESIS-företag som är med i samarbetet. Caretech i Kalix utvecklar och säljer digitala trygghetslarm för äldrevård, bland annat fallsensorer. Några av företagets produkter finns nu med i elektroniklådan från Teknikens Hus där eleverna får testa vad som krävs för att utlösa ett larm och fundera kring alternativa lösningar. Eleverna får också prova på att löda kretskort och att kombinera komponenter för att lösa olika uppgifter. Skolverket har tillsammans med Teknikens Hus finansierat elektroniklådan och tillhörande läromedel. ESIS roll har varit att identifiera lämpliga produkter till lådorna samt att skapa kontaktytor mellan företag och Teknikens Hus. Hittills har intresset varit stort från skolorna. Vi hoppas också att över tid utveckla elektroniklådan tillsammans med företagen, säger Tomas Jonsson. Kontakta Åsa Tjärnberg ESIS kompetens- och rekryteringsplattform Tel: 070-326 88 11 e-post: asa.tjarnberg@iucnorrbotten.se Tomas Jonsson utbildare, Teknikens Hus Tel: 0920-49 22 57 e-post: tomas.jonsson@teknikenshus.se www.teknikenshus.se Sven-Åke Johansson, utvecklingschef Caretech Tel: 070-559 09 28 e-post: sven-ake.johansson@caretech.se www.caretech.se
18 Optronic Kompetens/rekrytering Skellefteå Väl anpassade utbildningar med nätverkseffekt Kontakta Åsa Tjärnberg ESIS kompetens- och rekryteringsplattform Tel: 070-326 88 11 e-post: asa.tjarnberg@iucnorrbotten.se Per Bäckström produktionschef Optronic Tel: 0910-835 36 e-post: per.backstrom@optronic.se www.optronic.se Företaget Optronic i Skellefteå har ett 90-tal anställda och bistår kunder med utveckling och tillverkning av optiska sensorer, antingen som fristående produkter eller som delar i system. Det kräver expertkunnande i skärningspunkten optik, elektronik, mekanik och mjukvara. Vi har inga egna produkter utan arbetar tillsammans med andra företag där vi hjälper dem med utveckling och tillverkning av deras produkter. Ett bra och konkret exempel är hur vi arbetat med DeLaval och den optiska sensor som används i deras mjölkningsrobot. Vi har hjälpt dem med utveckling av produkten och nu tillverkar vi den här i Skellefteå. Den känner av var spenarna på juvret finns och styr på så sätt själva mjölkningsmaskinen, förklarar Optronics produktionschef Per Bäckström. På Optronic har man dragit nytta av de skräddarsydda utbildningar ESIS erbjudit i Norr- och Västerbotten. Ett femtontal personer från företaget har deltagit på åtta olika utbildningar, allt från rena elektronikutbildningar och mönsterkortsdesign till produktionsplanering och samtalsmetodik. Några av utbildningarna hade vi kanske deltagit i även utan ESIS, men tack vare att de varit så väl anpassade efter våra behov och att de genomförts nära oss har vi kunna låta många fler gå kurserna, säger Per Bäckström. Han uppskattar att någon gjort en gallring av utbildningarna. ESIS har fungerat som en kvalitetsgarant och de har varit duktiga på att förstå våra behov. Utbildningarna har hållit en hög nivå och varit väl anpassade. Tack vare ESIS har priset för utbildningarna kunna hållas nere, men det som framför allt har haft betydelse är möjligheten att slippa resa för att gå utbildningar. Vi sparar både tid och pengar på att slippa hotellkostnader och dryga resor. Att ESIS erbjudit utbildningar lokalt till företag i samma eller liknande branscher har också gett en nätverkseffekt. Det har varit mycket värdefullt att träffa andra i samma bransch. Utbildningarna har blivit en bra och naturlig mötesplats där vi knutit kontakter. Det är ju så mycket enklare att ta kontakt när man redan har träffats, säger Per Bäckström.
Finansiärer ESIS Kontakt 19 Projektägare och styrgruppsordförande Jerker Delsing Professor LTU Mobil: 070-626 19 31 e-post: jerker.delsing@ltu.se www.ltu.se Ansvarig forskningsplattformen Per Lindgren Professor LTU Mobil: 070-376 81 50 e-post: per.lindgren@ltu.se www.ltu.se PAJALA KOMMUN Ansvarig industriplattformen Anders Högström VD IUC Norrbotten/IUC Electropolis Mobil: 070-651 12 65 e-post: anders.hogstrom@iucnorrbotten.se www.iucnorrbotten.se Industrikontakt Västerbotten Hans Bylesjö IUC Västerbotten Mobil: 070-386 04 38 e-post: hans.bylesjo@iucvasterbotten.se www.iucvasterbotten.se Ansvarig kompetens- och rekryteringsplattformen Åsa Tjärnberg IUC Norrbotten Mobil: 070-326 88 11 e-post: asa.tjarnberg@iucnorrbotten.se www.iucnorrbotten.se
ESIS är en förkortning för»elektroniksystem ett regionalt innovationssystem inom elektronik och inbyggda system«vars mål är att skapa ett starkt regionalt innovationssystem i norra Sverige, baserat på samverkan mellan elektronikföretag, produkt ägare och universitet. Syftet är att skapa tillväxt hos medverkande företag, stärka forskning och kompetensutveckling vid LTU samt stärka tillväxten i hela regionen.