mobil.nyheter.se? Oscar Westlund

mobil.nyheter.se? mobil.nyheter.se? Oscar Westlund N är mobiltelefonens spridning tog fart bland svenskarna under mitten av nittiotalet anammades den i syfte att användas som ett interpersonellt kommunikationsmedium genom röstsamtal. Efterhand har mobilen kompletterats med SMS, MMS, e-post och chatt. Teknologisk innovation har sedan millennieskiftet möjliggjort för mobiltelefonen att bli ett multimedium som i dagsläget snarast kan liknas vid en personlig och allestädes närvarande schweizisk armékniv. Bland mobilens multimediefunktioner finner vi video, musik, foto, GPS och inte minst åtkomst till Internet. Även om teknologisk utveckling av mobilens funktioner kan stimulera adoption och användning av Internet och nyheter i mobilen kan teknologin inte betraktas som en determinerande faktor. Flertalet studier har visat att adoption och användning av internetrelaterade tjänster i mobilen är tämligen begränsat (Wilson 2006, Church, Smyth, Cotter and Bradley, Bohlin & Westlund,, Westlund, a). Utifrån en omfattande analys av mobilt Internet på uppdrag av EUkommissionen rapporterar Feijóo et al. att det är ett kraftigt gap mellan innehav och användning (2009). Det tycks framför allt vara i Japan och Sydkorea som användningen av Internetrelaterade tjänster och innehåll fått en bred spridning (Ito et al 2005, World Association of Newspapers, NTT DoCoMo, ). Denna artikel syftar till att studera förändringar över tid vad gäller just användning av nyheter med mobilen. 1 Det står klart att användningen av nyheter i mobilen på ett allmänt plan är begränsad, precis som att alla funktioner i den schweiziska armékniven inte heller används av alla. Däremot kan vissa funktioner passa för specifika grupper, och för specifika situationer och ändamål. Forskning om utvecklingen av mobilen som nyhetsmedium är i högsta grad del central för vår förståelse om det skifte från tryckt till digitala medier som sker när det gäller det svenska nyhetsmedielandskapet (se Mathias Färdighs och Oscar Westlunds kapitel i denna volym). I enlighet med Rogers (2003) diffusionsteori kan vi se att anammandet av nyheter i mobilen leds av innovatörer och tidiga accepterare, vilka återfinns bland specifika grupper. I föregående SOM-bok presenterades fyra dimensioner som urskiljer tidiga anammare från övriga samhällsgrupper; socio-demografi, nyhetsorientering, livsstil och teknikorientering (Westlund, b). I det följande är avsikten att göra en uppföljande analys vad avser användning av nyheter i mobilen kring dessa fyra dimensioner för år, men vi skall först studera spridningen av mobilt Internet bland svenskarna över tid. 407

Oscar Westlund Förändringar över tid i användning av mobilt Internet I de nationella SOM-undersökningarna har svenskarna tillfrågats om de använder Internet med mobilen år 2003 samt åren 2006 till. Frågan ingår i ett större batteri om frågor kring ny teknik och särskilt olika funktioner hos en mobil. Från tabell 1 framgår regelbundenheten i användning bland allmänheten (svenskar i åldern 15-85 år) samt olika grupper. År 2003 var det 6 procent av allmänheten som tog del av Internet med mobilen någon gång i månaden eller oftare, en siffra som år har ökat till 20 procent. Det är i tabellen framträdande dels att antalet användare ökat över tid, dels att regelbundenheten i användningen har ökat. Tabell 1 Användning av mobilt internet bland olika grupper 2003- (procent) Varje månad Varje vecka Dagligen Antal svar 2003 2006 2003 2006 2003 2006 2003 2006 Alla 3 7 9 11 2 3 4 5 1 1 3 4 1858 1706 1769 1661 Kön Man 3 8 10 13 3 5 7 8 1 2 4 7 886 806 857 773 Kvinna 2 5 7 9 1 2 2 3 1 0 2 2 972 900 912 888 Ålder 15-19 år 7 14 16 13 5 6 8 7 1 2 6 6 154 125 146 105 20-29 år 5 12 18 26 5 2 7 6 2 2 4 8 262 185 207 193 30-39 år 4 16 17 17 2 5 6 9 0 2 6 7 315 252 236 243 40-49 år 5 7 8 12 2 2 7 7 1 1 1 5 281 273 292 276 50-59 år 1 3 6 9 1 2 3 5 0 1 1 4 342 325 307 295 60-75 år 1 1 2 2 0 1 1 3 1 1 1 2 397 426 445 426 Utbildning Låg 1 2 6 4 1 2 3 3 0 1 1 3 493 424 426 383 Medellåg 3 9 10 12 3 4 5 6 1 1 3 5 586 559 584 535 Medelhög 4 6 11 15 2 4 3 6 1 1 1 4 414 343 324 344 Hög 4 10 9 13 2 3 4 6 1 1 5 6 336 346 395 367 Betalform Privat kontantkort 3 5 5 6 1 2 3 4 1 1 2 4 856 748 736 638 Privat abonnemang 3 9 12 16 2 5 5 6 1 2 3 4 604 668 725 734 I tjänsten 5 9 13 17 6 6 7 10 1 2 5 12 345 384 383 336 Källa: Riks-SOM undersökningen 2003 samt 2006- Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser det lägsta antalet svar för respektive fråga och år. Kommentar: Med allmänheten avses samtliga svenskar i åldern 15-85 år. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda internet innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. 408

mobil.nyheter.se? Vad gäller användning hos olika grupper har det över tid blivit allt tydligare att män i högre utsträckning än kvinnor anammat mobilen som internetredskap. År nyttjar var tredje man mobilen för Internet, vilket är dubbelt så många som bland kvinnor. Under hela tidsperioden har svenskar i åldern 15-39 år skiljt ut sig genom en högre användning än övriga åldersgrupper. Fram till och med 2006 var den dagliga användningen mycket begränsad, men har sedan ökat markant. Det kan vidare noteras att mellan år och ökade andelen användare inom åldersgruppen 40-49 år från 16 till 24 procent, och att det i synnerhet är i den dagliga användningen det skett en uppgång. När det kommer till användning beroende på utbildningsnivå visar resultaten att användningen är tämligen jämnt fördelad bland olika grupper och över tid, med undantag för de lågutbildade, bland vilka användningen är mer begränsad. Användningsmönster skiljer sig också mellan olika grupper vad avser betalform. Abonnemangsinnehavare, särskilt personer med företagsabonnemang, använder mobilt Internet i klart större utsträckning än kontantkortsinnehavare. En slutsats är att användningen av Internet i mobilen har ökat väsentligt den senaste femårsperioden, i synnerhet bland män, 15-49 åringar samt abonnemangsinnehavare. Vad är det då svenskarna använder för internetrelaterade tjänster och funktioner med sina mobiler? Från tidigare studier kan det konstateras att svenskarna framförallt använder mobilen till e-post, söka information samt ta del av nyheter (Westlund & Bohlin, ). Från års SOM-mätning framgår att 12 procent av svenska befolkningen använder e-post med mobilen någon gång i månaden, medan motsvarande användning av nyheter landar på 11 procent. Förändringsmönster i nyhetsanvändningen När frågan om användning av nyheter i mobilen ställdes första gången år 2005 var det sju procent bland allmänheten som överhuvudtaget använde mobilen som nyhetsmedium. 2006 hade andelen ökat till tio procent, och under följande år har andelen stabiliserats kring denna nivå. Det är först vid en närmare granskning av användningen bland specifika grupper som vi kan skönja förändringstendenser. Såväl bland män som personer i åldern 20-39 år sker det en ökning i daglig användning, medan andelen veckovisa användare har sjunkit något. Vad gäller utbildningsnivå kvarstår föregående års mönster; de lågutbildade är de minst regelbundna användarna, och särskiljer sig därmed från medellåg-, medelhög- och högutbildade. Användning av nyheter i mobilen skiljer sig också beroende på betalningsform; kontantkortsanvändarna använder nyheter i mobilen mer sällan än de övriga grupperna. Det förklaras av att mobiler som säljs med kontantkort vanligen är mindre avancerade, samt att dess användare är mer priskänsliga. Resultaten i tabell 2 visar att det i synnerhet är bland personer med företagsabonnemang som den regelbundna användningen ökat under tidsperioden. År är andelen användare i 409

Oscar Westlund denna grupp 23 procent, bland vilka fem procent är dagliga användare. Det är i synnerhet den dagliga användningen som ökat i denna grupp under senare år, vilket kan förklaras av att de inte upplever samma osäkerhet kring kostnaderna som övriga grupper (Westlund ). Tabell 2 Användning av nyheter i mobilen bland olika grupper 2005- (procent) Varje månad Varje vecka Dagligen Antal svar 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Allmänheten 4 6 6 6 2 3 4 3 1 1 1 2 1775 1707 1769 1661 Kön Man 5 9 7 9 3 5 6 5 1 1 3 3 850 807 857 773 Kvinna 3 4 5 4 2 1 1 1 1 0 1 1 925 900 912 888 Ålder 15-19 år 5 10 12 3 2 4 6 6 2 1 3 2 128 125 146 105 20-29 år 7 8 12 12 5 10 5 4 1 2 2 5 215 185 207 193 30-39 år 6 12 10 11 4 4 6 5 1 1 5 4 282 252 236 243 40-49 år 7 8 7 8 4 3 7 3 0 1 2 3 288 274 292 276 50-59 år 2 4 5 5 1 2 2 2 0 1 1 1 327 325 301 295 60-75 år 1 3 2 2 1 1 1 2 0 0 0 0 405 426 445 426 Utbildning Låg 2 3 3 2 1 1 1 3 0 1 1 1 441 424 426 383 Medellåg 4 7 7 6 3 4 4 3 1 1 2 2 600 560 584 535 Medelhög 5 6 8 8 7 5 4 4 1 0 1 3 350 343 324 344 Hög 4 10 7 9 2 3 5 2 1 1 3 2 348 346 395 367 Betalform Privat kontantkort 3 3 4 4 1 2 2 3 1 0 1 2 864 748 736 638 Privat abonnemang 5 10 9 8 3 5 4 4 1 2 2 2 588 669 725 734 I tjänsten 7 11 9 13 5 6 9 5 1 2 3 5 366 384 383 336 Källa: Riks-SOM undersökningen 2005- Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser det lägsta antalet svar för respektive fråga och år. Kommentar: Med allmänheten avses samtliga svenskar i åldern 15-85 år. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Liksom föregående års analys av nyheter i mobilen (Westlund, ), kan vi dra slutsatsen att användningens utbredning överlag är begränsad, samtidigt som regelbundenheten i användningen ökar bland de faktiska användarna. Också användning 410

mobil.nyheter.se? av nyheter i mobilen är vanligast, om än i begränsad omfattning, bland män, abonnemangsinnehavare och personer inom åldern 15-49 år. De allmänna nyhetsvanornas betydelse Det har konstaterats att användning av nyheter i mobilen är högre bland personer som har en digital orientering i sin nyhetsanvändning. Mer specifikt kan sägas att användning av nyheter i mobilen är mer vanligt bland regelbundna nättidningsanvändare, i synnerhet vad gäller kvällspress på nätet. Likaså är användning av nyheter i mobilen mer utbredd bland regelbundna gratistidningsläsare, medan det tvärtom är mindre förekommande bland personer som regelbundet tar del av dagstidningar i pappersform (Westlund, ). Dessa resultat har därmed inte givit stöd för den hypotes som bekräftats i många äldre studier, nämligen att en omfattande användning av nyheter i ett nyhetsmedium innebär omfattande exponering för nyheter också i andra medier (se t ex Weibull, 1983:332ff). En förklaring till att hypotesen inte bekräftas vad gäller nyheter i mobilen handlar om att storkonsumenter av nyheter i pappersform (samt tv och radio) företrädelsevis är äldre personer med väl inarbetade medievanor, vanor som vanligen exkluderar digitala nyhetsmedier. Det hör också samman med att i dagens mångfacetterade medielandskap är fragmentering ett utmärkande drag för medieanvändningen (Hadenius, Weibull och Wadbring, ). Dessa resultat ger emellertid anledning till fortsatt analys av de regelbundna nätoch gratistidningsanvändare utifrån hur situationen utvecklats år i jämförelse med. Resultaten i figur 1 illustrerar användningen av nyheter i mobilen bland regelbundna användare gratistidningar, samt regelbundna användare av morgon- och kvällstidning i både papper och på nät. Under har andelen användare av nyheter i mobilen minskat något bland regelbundna användare av morgon- och gratistidningar i pappersform. Nedgången i användning av nyheter i mobilen bland de regelbundna gratistidningsläsarna kan delvis förstås utifrån den något förändrade sammansättningen hos gruppen gratistidningsläsare och då främst en konsekvens av nedläggningen av punkt.se under våren. År var det framförallt regelbundna besökare av kvällspressens nättidningar som nyttjade sin mobil för nyheter. Då var det drygt en av fyra som gjorde så, och resultaten för år visar att situationen i princip är oförändrad. Bland de regelbundna användarna av morgontidningar däremot har det skett en stadig ökning, i synnerhet av dagliganvändare. Med en ökning på fem procentenheter har andelen ökat till 23 procent, och är därmed i princip lika stor som andelen regelbundna besökare av kvällspressens nättidningar. En möjlig förklaring till ökningen kan vara att morgontidningar satsat på utveckling av innehåll och tjänster för den mobila kanalen under tidsperioden mellan de två undersökningar. En annan möjlig förklaring är att gruppernas sammansättning har förändrats; de yngre har i ökande grad lämnat papperstidningarna och samtidigt har de digitala 411

Oscar Westlund kvällstidningarna fått en bredare publik, vilket kan ha påverkat intresset för nyheter i mobilen. Figur 1 Användning av nyheter i mobilen bland olika grupper av högfrekventa användare av andra nyhetsmedier - (procent) Morgontidningsnyheter på papper Kvällstidningsnyheter på papper Gratisstidningsnyheter Morgontidningsnyheter på internet Kvällstidningsnyheter på internet 0 5 10 15 20 25 30 Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen och Antal svar: morgontidningsnyheter på papper: 1143 () och 1221 (), morgontidningsnyheter på internet 150 () och 233 (), kvällstidningsnyheter på papper 133 () och 153 (), kvällstidningsnyheter på internet 223 () och 246 (), gratistidningsnyheter 168 () och 142 () Kommentar: med användning av gratistidning och morgontidning (papper & internet) avses minst fem dagar i veckan och för kvällstidningsläsning (papper & internet) avses minst sex dagar i veckan. Det innebär att skillnaderna för kvällspressens användare kan förmodas vara något förstärkta. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Att frekventa nätnyhetsanvändare i större utsträckning än andra tar del av nyheter i mobilen kan förklaras av att de har utvecklat både en kompetens och ett behov för uppdaterad och interaktiv nyhetskonsumtion. Vad gäller den omfattande användningen bland högfrekventa läsare av gratistidningar förklaras det dels av att de till stor del består av ungdomar och unga vuxna, dels av att de är kollektivresenärer som skaffat sig för vana att uppdatera sig om nyhetsflödet på resande fot. Att frekventa papperstidningsläsare använder mobilen mindre för nyheter hör samman med 412

mobil.nyheter.se? att vi bland dessa finner vi en stor andel äldre, vilka vanligen är mer orienterade mot traditionella nyhetsmedier. Mobilens roll i den aktiva livsstilen Enligt Weibull finns tre övergripande förklaringsfaktorer till människors nyhetsanvändning; samhällssituationen, individens sociala situation och mediesituationen (Weibull 1985). Vad gäller de första faktorerna kan vi konstatera att svenskarnas arbetssituation sedan åttiotalet blivit mer flexibel, och att tiden för mediekonsumtion har blivit mer utspridd över tid och rum. Sammansättningen i svenska hushåll har förändrats; andelen ensamhushåll har ökat. Detta hänger samman med att övergångarna mellan olika faser i livet förskjutits; svenskarna bildar numera familj i ett senare skede. Det kan sägas ha skett en individualisering av svenskar, såväl i värderingar som i medieanvändning (Bergström 2005, Ahrne et al ). Man kan också tala om en ökad rörlighet p.g.a. den långtgående urbanisering som skett under 1900-talet, men också p.g.a. att människor förflyttar sig längre sträckor inom såväl yrkes- som privatliv. När det kommer till mediesituationen kan det konstateras att traditionella nyhetsmedier och internet för många utgör basen för nyheter vid specifika platser som hemmet och arbetsplatsen. Dessa nyhetsmedier har väl etablerade rums- och tidsstrukturer i vardagen. Exempelvis levereras den prenumererade morgontidningen gårdagens nyheter till hemmets dörr lagom till frukost, och läses av tradition också vanligen vid denna tidpunkt. Användningen av ett individualiserat nyhetsmedium som mobilen är mindre knuten till specifika tider och rum, och kan därför förmodas passa för människor i rörelse (Andersson, 2006). I det följande presenteras en analys av de två livsstilar som visade sig ha störst betydelse i föregående års undersökning: en allmän rörlighet och en knuten till arbete (Westlund, b). Med allmän rörlighet avses aktiviteter som innebär att man lämnat hemmets domän och dess tillgång till olika nyhetsmedier, och kan ha ett behov av att nyttja mobilen för nyheter. Från Tabell 3 ser vi att i jämförelse med allmänheten så är användning av nyheter i mobilen år klart vanligare bland dem som ofta äter snabbmat, samt går på restaurang/bar/pub på kvällstid. Bland dem som gör så minst någon gång i veckan är andelen veckovisa användare av nyheter i mobilen nio procent, jämfört med två procent bland dem som aldrig gör så. Vad gäller betydelsen av att ägna sig åt aktiviteter utanför hemmet på kvällstid så har den skillnad som funnits fram till nu utjämnats. 413

Oscar Westlund Tabell 3 Andel användare av nyheter i mobilen åtminstone någon gång per vecka efter hur ofta man utöver olika aktiviteter 2005- (procent) Aldrig Varje månad Varje vecka 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid 1 1 3 2 3 4 5 5 7 9 12 9 Ätit snabbmat (hamburgare/ pizza/kebab) 2 1 2 2 3 4 5 5 4 7 13 9 Varit upptagen kvällstid med aktiviteter/ärenden utanför hemmet 1 1 2 4 3 5 6 6 3 5 6 3 Arbetat övertid 1 2 2 3 5 5 6 6 4 6 11 9 Rest i tjänsten x 3 3 3 x 5 8 7 x 8 11 21 Antal svar 273-276- 239-213- 546-450- 461-472- 152-143- 151-62- 859 1056 990 1002 1224 1197 1166 1088 790 1197 758 298 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2005- Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser intervallet mellan det lägsta och högsta antalet svar för samtliga frågor för respektive år. Kommentar: med andel användare av nyheter i mobilen avses dem som använder detta minst någon gång per månad. Frågan om resande i tjänst ställdes inte 2005. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Vad gäller analysen av hur människors livsstil är knuten till arbete är det två faktorer som ställs i fokus; övertidsarbete och resande i tjänsten. Resultaten visar att nyhetsanvändning i mobilen är vanligare också bland människor där arbetet kan sägas ta en stor plats i vardagslivet. Andelen användare av nyheter i mobilen bland dem som varje vecka arbetar övertid har sjunkit från elva procent år till nio procent år, en andel som dock fortfarande är högre än 2006 års nivå. Därmed kan dess betydelse sägas ha minskat. Däremot har det skett en tämligen kraftig ökning i användning bland dem som reser i tjänsten varje vecka. År var andelen användare elva procent, vilket skall jämföras med 21 procent år. En slutsats är att den specifika gruppen av regelbundna tjänsteresenärer i relativt stor omfattning börjat integrera nyhetsanvändning via mobilen i sina vanor. Den tekniska orienteringens betydelse I förståelsen av varför människor tar del av nyheter brukar man tala om att man söker en orientering om omvärlden, utifrån ens intresse för exempelvis lokalsamhället, kultur, sport, politik eller nöje. Ett stort intresse för teknik är vanligen inte av betydelse för att man ska börja använda ett nyhetsmedium, men har visat sig vara 414

mobil.nyheter.se? viktigt för nyheter i mobilen eftersom detta fordrar en viss teknisk kompetens. Detta medför att somliga grupper väljer att avstå från användning, medan mer tekniskt orienterade grupper är snabbare med att anamma (Ohlsson, Westlund b). Denna tekniska orientering kan ta sig uttryck genom vilka medieteknologier en individ tagit till sig och använder. Redovisningen i Figur 2 fokuserar innehav av bredband och 3G-mobil, samt huruvida man är en regelbunden användare av Internet med datorn. Det skall noteras att innehavsfrågan för bredband avser hushållsnivå, och att de presenterade resultaten sannolikt därför är något lägre än om de skulle spegla individens eget teknikintresse till fullo. Figur 3 Användning av nyheter i mobil beroende på teknisk orientering bland olika grupper - (procent) Har bredband Regelbundna Internetanvändare Har 3G-mobil 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen och Antal svar: har bredband 1194 ()och 864 (), regelbundna Internetanvändare 1050 () och 846 () har 3G-mobil 336 () och 433 (). Kommentar: med regelbundna Internetanvändare avses de som använder internet flera gånger i veckan. Med innehav av bredband avses hushållsnivå medan innehav av 3G-mobil avser individnivå. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ för olika frekvenser. Resultaten visar att användningen av nyheter i mobilen är högre jämfört med allmänheten vad avser samtliga tre dimensioner. Mellan och har det skett 415

Oscar Westlund en minskning i användning bland innehavare av bredband, men en ökning bland regelbundna Internetanvändare. Att andelen användare inte är mer utbredd i dessa grupper i jämförelse med allmänheten förklaras rimligtvis av att dessa fenomen blivit tämligen vanligt förekommande i det svenska samhället. Att ha bredband är inte något som längre skiljer ut människor intresserade av ny kommunikationsteknik (jfr Annika Bergströms artikel om hushållens teknik i denna volym). Det är sannolikt också ur detta perspektiv vi ska förstå nedgången i användning av nyheter i mobilen bland innehavare av 3G-mobiler. Ur ett tekniskt perspektiv kan 3G-mobiler sägas främja användning av nyheter. Det eftersom dessa kan nyttja den snabbare överföringshastighet som 3G erbjuder i jämförelse med GSM/ GPRS, men också eftersom de vanligen har en förbättrad användarvänlighet för sådana funktioner. Tidiga studier har visat att användning av internetrelaterade mobila tjänster är högre bland 3G-användare än GSM-användare (Kivi ). År var andelen användare av nyheter i mobilen 24 procentenheter högre än för allmänheten, vilket kan jämföras med tio procentenheter för år. Tidiga anammare av 3G-mobiler har skaffat sig dessa delvis för att kunna nyttja mobilen för internetrelaterade tjänster. I dagsläget är det nästan enbart 3G-mobiler som erbjuds till nyförsäljning, vilket innebär att alla slags användare blir innehavare av dessa, inklusive dem som inte har för avsikt att använda dessa för Internet och nyheter. mobil.framtid.nu? I jämförelse med de traditionella nyhetsmedierna är användningen av mobilen för nyheter begränsad. Samtidigt är möjligen massmediernas tid gången; istället har ett fragmentiserat mediesamhälle har vuxit fram. I detta mediesamhälle gör svenskarna individualiserade val bland ett växande smörgåsbord av nyhetsmedier. Användare av såväl nyheter och internet i mobilen återfinns särskilt bland män i åldern 15-49 år, samt abonnemangsinnehavare. Även teknisk orientering och regelbunden användning av nyheter på nätet har visat sig ha en betydelsefull inverkan. Det är utifrån SOM-statistiken möjligt att göra analyser av typfallsgrupper som innehar specifika kännetecken. I sådana analyser måste man ta hänsyn till att desto fler kännetecken som används, desto lägre antal respondenter återfinns i den specifika typfallsgruppen. Med utgångspunkt i att ålder, kön och innehav av 3G visat sig ha stor betydelse i de tidigare analyserna, används de nu för en slutlig analys. Typfallsgruppen tidiga accepterare består av män 15-49 år som har en 3G-mobil, eftersläntrare å andra sidan består av kvinnor i åldern 50 år och uppåt som inte har 3G-mobil. 416

mobil.nyheter.se? Figur 3 Användning av nyheter och Internet i mobil bland tidiga accepterare och eftersläntrare (procent) Tidiga accepterare; Internet i mobilen Tidiga accepterare; nyheter i mobilen Eftersläntrare; Internet i mobilen Eftersläntrare; nyheter i mobilen 0 10 20 30 40 50 60 70 Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Antal svar: tidiga accepterare av både Internet och nyheter (169) samt eftersläntrare av både Internet och nyheter (394) Kommentar: med tidiga accepterare avses män 15-49 år som har en 3G-mobil. Med eftersläntrare avses kvinnor i åldern 50 år och uppåt som inte har 3G-mobil. Figur 3 visar att 66 procent av de tidiga accepterarna använder mobilt Internet och 52 procent använder mobilen för nyheter. Även om andelen månatliga användare är hög så framgår att 20 procent av de tidiga accepterarna av mobilt Internet använder det dagligen. Bland eftersläntrarna är det endast fem procent som överhuvudtaget använder mobilt Internet, och två procent som använder nyheter i mobilen. Figuren pekar med andra ord också på det växande gap i användning mellan dessa två funktionsområden som de tidigare presenterade resultaten i denna artikel vittnat om. En möjlig tolkning är att medan de flesta användarna av Internet i mobilen under tidigare år också nyttjade mobilen för nyheter, så är detta mindre vanligt i dagsläget. En förklaring kan vara att det är andra typer av sajter som lockar i mobilen, som exempelvis sociala nätverkssajter. Att kolla meddelanden och statusuppdateringar på Facebook i mobilen kan vara en drivande faktor till användning av Internet i mobilen. I dagsläget kan sådana typer av användningsområden öka gapet mellan användningen av mobilt Internet och nyheter i mobilen. På lång sikt bidrar emel- 417

Oscar Westlund lertid dessa drivkrafter troligen också till att de nya användarna av mobilt Internet också upptäcker möjligheten att uppdatera sig om nyhetsflödet via mobilen. Dessa resultat och tolkningar ligger i linje med de slutsatser Bergström presenterat om Internetanvändning via datorn. Hon skriver att det framförallt är andra användningsområden än nyheter som lockar folk ut på Internet, men att nyhetssajter ändå utgör en del av det utbud man vanemässigt tar del av (Bergström, 2005). Att anammandet av nyheter i mobilen sker sakta bör förstås i ljuset av att förändringar i användarbeteenden sker sakta p.g.a. exempelvis vanor. Den betydelse spridning av touch-screen mobiler, utveckling av innehåll och tjänster specifikt för mobilen, samt utbredning av flat-rate abonnemang kommer att ha får utläsas i kommande års SOM-undersökningar. Not 1 Mobilen kan användas som nyhetsmedium på en rad olika sätt via nyhetssajter, applikationer, RSS podcasts, radio eller genom meddelanden i form av e-post, SMS och MMS. I SOM-undersökningen bes respondenterna att ta ställning till om de använder mobilen för att ta del av nyheter, vilket alltså kan innefatta samtliga olika distributionstekniker. Referenser Ahrne, Göran, Christine Roman och Mats Fransén () Det sociala landskapet en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg: Korpen. Andersson, Magnus (2006) Hemmet och världen, Avhandling vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) Bergström, Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) Church, Karen, Smyth, Barry, Cotter, Paul, Bradley, Keith () Mobile information access: a study of emerging search behaviour on the mobile internet, ACM Trans. Web, 1, 1, Article 4 (May ), http://doi.acm.org/10.1145/1232722.1232726 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart och Wadbring, Ingela () Massmedier, Ekerlids förlag Ito, Mizuko, Okabe, Daisuke & Matsuda, Misa (2005) Personal, portable, pedestrian: mobile phones in Japanese life, Cambridge, MIT Press Kivi, Antero (). Diffusion and usage of mobile browsing in Finland 2005-2006. Paper presented at Mobile Media, 4th international CICT conference, Technical University of Denmark, Lyngby, Denmark. NTT DoCoMo () Comparison of General Outlook for Mobile Societies in China and Japan (Global Questionnaire), Mobile Society Research Institute, Tokyo Ohlsson, Jonas (). Göteborgsakademiker 2006 medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade, Arbetsrapport 48, Institutionen för journalistik 418

mobil.nyheter.se? och mass kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Rogers, M Everett (2003) The diffusion of innovations, Free Press, New York Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm, Publica. Weibull, Lennart (1985) Structural factors in gratifications research, i Karl-Erik, Rosengren, Lawrence A, Wenner & Palmgreen, Philip (Red) Media gratifications research. Current perspectives. Sage, London Westlund, Oscar () Internet and news in mobile devices attitudes towards adoption among young adults, I Gerard Goggin & Larissa Hjorth (red) MobileMedia, The University of Sydney, Sydney Westlund, Oscar (a) Diffusion of internet for mobile devices in Sweden, Nordic and Baltic journal of information and communications technologies (nb!ict) Volume 2, issue 1, pp 39-47 Westlund, Oscar (b) En mobilt uppkopplad nyhetsgeneration?, i S Holmberg & L Weibull Nilsson (red) Skilda världar, SOM-institutet, Göteborgs universitet Westlund Oscar & Bohlin Erik () Explaining Mobile Internet Adoption and Use: Results from a National Survey in Sweden, Paper presented at the 17th Biennial ITS Conference, Montreal, Canada, June 24-27, Wilson, Jason (2006) 3G to Web 2.0? Can mobile telephony become an architecture of participation?, Convergence, Vol 12 (2), pp 229-242, Sage, London World Association of Newspapers () World Digital Media Trends, Special Report. Paris 419