Karlstads Universitet 2012-03-25 Estetisk-filosofiska fakulteten Kulturvetenskap VT12 Värmlands Museum - En fallstudie på verksamheten Av: Karoline Höglund Petra Svensson Madeleine Wigertoft Isabel Andersson Charlotte Lewin Examinator: Peter Almerud 1
Inledning Det här är en fallstudie av hur stiftelsen Värmlands Museum fungerar och driver sin verksamhet i det stora hela men också inom varje enskild enhet. Vi har bland annat undersökt hur väl verksamheten följer de grundläggande stadgar som fastställdes år 1979 i samband med att stiftelsen Värmlands Museum bildades. Vi har använt stadgarna som grund men också fördjupat oss i verksamhetsberättelser för att se om och hur de sätter upp nya mål utifrån stiftelsens stadgar. Vi har även valt att se närmare på bland annat huruvida verksamhetens mål och idéer uppnås, om de når sina önskade målgrupper, om armslängdsprincipen tillämpas och om det finns samarbeten med andra aktörer. Källor vi har använt oss av är dokument som finns tillgängliga på museets hemsida, varmlandsmuseum.se, såsom verksamhetsberättelser, stadgar för styrelsen, verksamhetsplan och utredningar. Vi har även haft kontakt med museet via e-post då vi haft frågor som vi inte funnit svar på i de dokument som funnits tillgängliga. Kontakt via e-post har också förekommit med Region Värmland och Karlstad kommun som är stiftelsens två av tre huvudmän. Värmlands Museiförening verkar som tredje huvudman. Ett besök vid Länsstyrelsen resulterade i att vi fick ta del av hur det kan se ut när museet söker bidrag till sin verksamhet. 2
Innehållsförteckning 1. Värmlands Museum Organisationen..4 2. Värmlands Museum Verksamhet 5 2.1 Mål och omfattning...5 2.2 Samarbeten och projekt.6 3. Värmlands Museum Publiken.8 3.1 Besöksstatistik..8 4. Värmlands Museum Budget 9 5. Värmlands Museum Personal 11 6. Målens genomslag i verksamheten...12 7. Styrkor och svagheter i verksamheten och om hur den kan komma att förändras i framtiden 13 8. Källförteckning.16 8.1 Elektroniska källor..16 8.2 Tryckta källor..16 3
1. Värmlands Museum - Organisationen Värmlands Museum är liksom 14 av de övriga länsmuseerna en stiftelse som skapades 1980 och den är en självständig stiftelse. (ABM i Värmland, s.15, Att vara eller att inte vara stiftelse - Frågan om organisationsform för Värmlands Museum, s.6) Organisationsformen för Värmlands Museum är en stiftelse som har en styrelse vilket styr det mesta av verksamheten och som tar beslut om de större frågorna inom till exempel ekonomin. Stiftelsen Värmlands Museum ska sköta och sprida kunskap om bland annat kulturminnesvård, utställningar och pedagogisk verksamhet. Stiftelsen Värmlands Museum tar även hand om de byggnader som museet äger samt alla föremål som finns i samlingarna. Stiftelsen Värmlands Museum ska inte ha som syfte att gå med vinst. Stiftelsen Värmlands Museum får ta emot olika form för att kunna stödja verksamheten men inte om det ställs krav som strider mot det som stiftelsen står för. (Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum, 4, 6, 13) Styrelsen utses av Karlstad kommun, Region Värmland och Värmlands Museiförening. Styrelserna eller nämnderna för de instanser som beslutar om de ekonomiska tilldelningarna (Region Värmland, Karlstads Kommun och Statens Kulturråd) har inget inflytande över det konstnärliga uttrycket inom Värmlands Museums verksamhet. (Åsa Hallén, museichef vid Värmlands Museum via e-post, 2012-03-16) Dessutom utser huvudmännen tre revisorer plus deras suppleanter som kontrollerar ekonomin varje år. (Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum, 1) Verksamheten är inte lagstiftad, utan är i mån av en stiftelse styrd av en styrelse vilket består av representanter från de tre huvudmännen: Region Värmland, Karlstad Kommun och Värmlands Museiförening. Styrelsen följer de riktlinjer och uppsatta ändamål som står skrivna i stadgarna, vilket upptecknades 1979. (ABM i Värmland, s.15) I styrelsen sitter det nio stycken ledamöter plus nio stycken suppleanter. Eftersom museet har tre huvudmän så kommer tre ledamöter plus tre suppleanter ifrån varje huvudman. Dessutom utser huvudmännen tre revisorer plus deras suppleanter som kontrollerar ekonomin varje år. Tiden för att sitta i styrelsen är fyra år, vilket överrensstämmer med det kommunala valet. Suppleanterna är ersättare som tar och ersätter en de ordinarie ledamöterna om denna inte kan närvara. Suppleanterna ska få information om sammanträdenas plats och tid och får även närvara på dessa. (Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum, 6, 10, 15) I styrelsens roll ingår att bland annat se över och besluta i frågor som bland annat rör ekonomi och verksamhetsmål. I övrigt får styrelsen även ta beslut om ändringar i stadgarna men först måste ändringarna har godkänns hos de tre huvudmännen innan den börjar gälla. Styrelsen kallar förutom vid de ordinarie sammanträdena även till sammanträden om ordförande känner att det behövs eller när minst en tredjedel i styrelsen ber om ett möte. Med på sammanträdena är även museichefen samt två personalrepresentanter. Inom styrelsen finns det ett arbetsutskott. I arbetsutskottet sitter det en representant plus en suppleant ifrån varje huvudman. (Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum, 6, 10, 17) En annan del av styrelsens roll är att utse och sammanarbeta med länsmuseichefen. I museichefens/landsantikvarien roll ligger det bland annat att vara sekreterare när styrelsen möts. Det är museichefens/landsantikvariens som ser till den dagliga verksamheten fungerar. (Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum, 7) 4
2. Värmlands Museum verksamhet 2.1 Mål och omfattning Då Värmlands Museums stiftelse bildades överlämnades av Värmlands fornminnes- och museiförening med äganderätt, alla föreningens tillhörande samlingar av bland annat föremål, arkivalier, böcker och inventarier och även ett antal fastigheter och byggnader. (Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum, 2) Enligt 4 i Värmlands Museums stadgar är stiftelsens ändamål att: Förvalta ovan nämnda samlingar, fastigheter och byggnader och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen skall huvudsakligen i Värmlands län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom forskning inom museets områden. Sålunda skall museets utställnings-, musik- och publiceringsverksamhet fortsättas efter hittillsvarande riktlinjer, och arbetet i länet såväl beträffande utställningar, inventering, kulturminnesvård mm fullföljas. Stiftelsen skall icke ha till syfte att inbringa vinst. I verksamhetsplanen för 2011 är innebörden av ändamålsparagrafen formulerad på det viset, att Värmlands Museum ska vara hela länets museum och ha resurser avsatta för kontakt med medborgarna och länets kommuner samt föreningar. Att de är en del av Värmlands kollektiva minne och därmed ska ansvara för insamling, vårdande och dokumenterande av föremål och företeelser. Att de ska se till att hela tiden ha kompetens att förmedla kulturhistoria och konst samt att de ska värna om Värmlands kulturmiljöer. (Värmlands Museum Verksamhetsplan 2011, s.7) Utöver de mål som finns i stadgarna sätts inför varje nytt år mer specifika mål upp. Värmlands Museum har som uppgift att förmedla konst, historia och kulturarv i form av kunskap och upplevelser för alla sinnen. De arbetar också för att väcka barns intresse för teknik. Syftet med museets verksamhet är folkbildning. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.12) På Värmlands Museum kan man ta del av basutställningar och tillfälliga utställningar, som både kan vara producerade på plats eller inköpta från utomstående kulturaktörer. Basutställningarna skildrar berättelsen om Värmlands historia och konst. De tillfälliga utställningarna har man för att kunna vara aktuell och för att uppnå mångfald och förändring. De basutställningar man kan se på museet är Jag Herulen en värmländsk historia, Stadsliv KARLSTAD, Teknikklubben LUSTEN, Klädloftet, Skogen Fattigmans tröja, Rökstugans folk, Kaffe och Samlat i Cyrillus. Exempel på tillfälliga utställningar som visades under 2010 är bland andra LEK! en allvarlig utställning, Livets steg och Påskbrev. I de tillfälliga utställningarna kan man, av 2010 års utställningar att döma, få se och uppleva allt ifrån olika rum för barn att utforska sitt lekande i, storhelgsrelaterade tävlingar som kan ta sig uttryck i påskbrevs-utställningar och pepparkakshus-utställningar och man kan också få se utvalda konstnärers verk av olika slag, allt ifrån bilder och foton till textilier och andra material. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.12-16) Det konstnärliga skapandet ger kunskap, upplevelser och insikter om människan, tiden, värderingar och tankesystem i ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Som medel för att nå verksamhetens syfte om folkbildning föreligger en konstsamling som täcker 300 års utveckling och uppmärksammandet av en ofta utmanande avantgarde-konst. Förutom museets konstbasutställning visades under 2010 tolv konstutställningar. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.22) 5
Museet anordnar, ofta tillsammans med andra aktörer, programverksamhet som likt utställningsverksamheten distribueras ut till många olika målgrupper och visar på så sätt mångfalden i konst, historia, teknik och kulturarv. Flera av aktiviteterna som anordnas är programserier som återkommer till exempel en speciell dag varje vecka, eller med nytt tema varje månad men det anordnas också arrangemang i samband med speciella dagar som rättvisedagen eller världsmiljödagen. År 2010 anordnades 250 offentliga arrangemang. Förutom programverksamheten bedriver Värmlands Museum även pedagogisk verksamhet som förekommer både på museet och ute i länet. Den pedagogiska verksamheten syftar till att ge klasser och grupper möjlighet att boka visningar, lektioner, skapande möjlighet och program. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.17) Värmlands Museum handhar en omfattande verksamhet även utanför Karlstad, där museet ligger, och anser sig därför vara ett länsmuseum. De har ett nät av fyra filialer. En av dem är Dyvelstens flottningsmuseum som ligger strax utanför Forshaga och berättar om den traditionsrika flottningen på Klarälven. Långbans gruvby, två mil norr om Filipstad, är den andra av de fyra filialerna och där kan man ta del av en god bevarad industrimiljö med gruvbyggnader, hytta och bostäder. Den tredje filialen är Torsby Finnkulturcentrum vars uppgift är att sprida kunskap om ett unikt kulturarv i form av språk, sägner, myter, gårdar och byggnader. Von Echstedtska gården är den sista filialen och hittas 20 kilometer nordväst om Säffle, där kan man uppleva en gård byggd på 1760-talet med allt vad det innebär. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.27-33) Förutom de tidigare nämnda verksamheterna omfattar Värmlands Museums arbete även en del andra saker. Bland annat kontinuerlig tillsyn och vård av föremålen, negativen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna som finns samlade i lokaler på museet och i Ulvsbymagasinet norr om Karlstad. Visningar av dessa samlingar hålls vid ett flertal tillfällen under året. Det arbetas också för en digital arkivering av bilder och dokument i syfte att underlätta och effektivisera. Ett projekt har startats för att skapa nya vägar till vårt, med flera andra europeiska länder, gemensamma kulturarv. Fotodokumentationer görs ofta för att samla material beträffande vår miljö och samtid. En stor del av dagens samhälle är de nya värmlänningarna, människor med ursprung i andra länder, som tidigare inte satt några spår i museets samlingar. Men då man 2010 dokumenterade sex nya värmlänningars liv i Sverige finns det nu berättelser i arkivet för kommande generationer att tillgå. Förutom vård, effektivisering och tillväxt av samlingarna utför Värmlands Museum också byggnadsvård. Under 2010 gjorde de takomläggningar, snickeri- och måleriarbeten, samt att de följde ett stort antal renoveringar av länets kyrkor. Vad gäller den arkeologiska uppdragssidan arbetar man bland annat med kulturmiljöutredningar, utgrävningar, skaderapporter angående fornlämningar samt föreläsningar och visningar av olika utgrävningar ute i länet. Värmlands Museums verksamhet innefattar också en teknisk enhet och administrativ service. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.9-11, 19, 20-21, 26, 34) 2.2 Samarbeten och projekt Värmlands Museum har ambitionen att fungera som en aktiv samhällsaktör och det uppnås genom samarbeten med andra aktörer runtomkring i samhället. Samarbeten skänker nya perspektiv och kunskap från båda håll och stärker gemenskapen inom kulturfältet. Värmlands Museum har en fungerande samverkan med en mängd olika aktörer runtom i Värmland och övriga landet: föreningar, skolor, företag, kommuner, länsstyrelsen, riksmuseer, andra länsmuseer, regionen, etcetera. Ofta återkommer olika samarbetsaktörer, 6
men projektet i fråga kan skilja sig från tillfälle till tillfälle. Inför olika utställningar och projekt kan olika utomstående aktörer engageras i ett samarbete. Inför utställningen Made in Värmland, som ägde rum 11 juni- 6 november 2011, gjordes ett omfattande samarbete med allt ifrån företag och organisationer, som till exempel Almi Företagspartner och Handelskammaren, till den breda allmänheten. Målet var att visa upp ett Värmland som inte bara består av rally och dansband som nämns på Värmlands Museums hemsida (http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/582/1/), utan ett Värmland där en företagsanda har växt fram genom ett flöde av idéer, människor och kapital. Det finns även en satsning kallad Värmlands museum besöker..., då ett utbyte sker mellan en grupp av museets sakkunniga och en utvald plats. Gruppen åker till platsen och spenderar en vecka, för att dels dela med sig av sin kunskap, men även för att inhämta egen kunskap och dokumentera. Satsningen kräver ett nära, väl fungerande samarbete mellan Värmlands museum och kommuner, skolor, byalag, hembygdsföreningar, idrottsklubbar, företag, etcetera. Ett pågående samarbete är det delvis EU-finansierade projektet Bergslagssatsningen, där syftet är att bygga upp och lyfta fram några Bergslagshistoriska områden som kulturhistoriska platser och besöksmål för turister. Långban Gruvby är ett exempel på ett tillvarataget och utvecklat natur- och kulturarv. Övriga samarbeten omfattar: ett nära samarbete med länets övriga konstmuseum, då ett av Värmlands Museums mål är att göra Värmlands konstliv omtalat i Sverige. Samtal om staden med kommunen och föreningar i samband med utvecklingen av utställningen om Karlstad. I samarbete med Karlstad stift och Västarvet görs en inventering och skadeanalys av lösa inventarier i stiftets kyrkor. (Värmlands Museum Verksamhetsplan 2011, s.17) 7
3. Värmlands Museum - Publiken Värmlands Museum har ingen specifik målgrupp utan vänder sig till allmänheten och vill ha en mångfald av besökare. Det finns dock målgrupper som Värmlands museum fokuserar sig mer på för att få dessa att besöka museet, målgrupper som inte är regelbundna museibesökare och skolungdomar. Det är värmlänningar som av logistiska skäl har svårare att besöka museet i Karlstad, den äldre befolkningen som bor på äldreboenden och nya värmlänningar som inte har vetskap om museet. När de besöker skolor i områden med hög andel av nyinflyttade till Värmland delar Värmlands Museum ut fribiljetter till barnen som sedan kan ge biljetterna till föräldrarna, eftersom alla under 25 år besöker museet gratis eliminerar då Värmland Museum den ekonomiska orsaken till att inte besöka museet. Gällande de logistiska och tidskrävande skälen att inte besöka museet erbjuder Värmland Museum heldagar på museet. Detta gäller dock bara för skolklasser från norra, östra och västra Värmland. De utökar även öppettiderna till kl 18.00 på vardagar för att ge fler möjligheter att besöka museet. Mångfalden i utställningar och den pedagogiska verksamheten är viktig för Värmlands Museum. Som de själva skriver i verksamhetsberättelsen från 2010 Målsättningen med verksamheten är att nå många olika målgrupper och spegla mångfalden i konst, historia, teknik och kulturarv. 2010 skedde en nationell satsning för att marknadsföra projektet Konstresan Värmland med bidrag från Statens kulturråd och Region Värmland. Det resulterade i en publikation som trycktes i 10 000 exemplar som distribuerades genom gallerier, museer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå samt med tidskriften Konstperspektiv. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.4) 3.1 Besöksstatistik Värmlands Museum har inga färska siffror gällande marknaden och publiken men planerar att göra en undersökning under år 2012. Där emot finns det relativt nya siffror angående besöksstatistik. 2007 2008 2009 2010 Värmlands Museum, Karlstad 227 233 244 344 246 492 235 323 varav till utställningarna 60 772 88126 89 345 86 626 Dyvelstens flottningsmuseum 2 400 2 100 2 250 2 825 Långbans gruvby 6 000 6 000 6 000 5 650 varav till utställningarna 3 250 3 200 4 200 4 750 von Echstedtska gården 5 500 4 500 5 900 4 800 Torsby Finnkulturcentrum 7 686 7 638 8 212 7 054 (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.8) 8
4. Värmlands Museum Budget I verksamhetsplanen för år 2011 uppges den totala finansieringen 2011 vara 41, 1 miljoner kronor där Region Värmland var den största bidragsgivaren med 11, 4 miljoner kronor följt av Karlstad kommun och Kulturrådet. Övriga statliga bidrag, övriga kommunala bidrag, EU-bidrag och lönebidrag (LAN) bidrar också till museets ekonomiska inkomst. Egna intäkter får de bland annat in via entrékostnader, försäljning i museibutik och konferensintäkter. (Värmlands Museum Verksamhetsplan 2011, s.5) Finansiering för 2011(tkr): Region Värmland 11 450 Karlstads kommun 7 630 Övriga kommunala och regionala bidrag från bl.a. Säffle, Filipstad, Torsby 2 760 Kulturrådet 6 245 Övrigt statligt bidrag 520 Egna intäkter Uppdrag 3 220 Entré 1 440 Försäljning 4 273 Sponsring 128 Övrigt (konferens) 104 EU-bidrag 810 Lönebidrag (LAN) 2 580 Summa 41 160 (Värmlands Museum Verksamhetsplan 2011, s.5) Vi kontaktade Länsstyrelsen och fick genom dem ut dokument angående en bidragsansökan Värmlands Museum gjort. Denna ansökan gjordes inför restaurering av den norra och den södra flygeln vid von Echstedtska gården, i Kila kommun, under 2010, då Värmlands Museum ansökte om bidrag från Länsstyrelsen för restaureringens kostnader. Med detta bidrag fanns krav på vad som fick göras och inte fick göras under restaureringen. Dessa krav gällde bland annat vilket datum arbetet senast skulle påbörjas och avslutas, att arbetet efter skulle godkännas av en expert inom området, vilken färg man skulle använda vid ommålning och att det skulle ges minst ett tillfälle för press/fackmän/allmänhet att ta del av restaureringen. Om dessa krav inte hade uppfyllts innan avsatt datum så hade Värmlands Museum inte haft någon rätt till det, av Länsstyrelsen, godkända bidraget. (Riksantikvarieämbetet, 2010-11-25 via Länsstyrelsen Värmland) Krav från eventuella donatorer kan finnas på att museet ska använd finansieringen till ett visst ändamål inom verksamheten, men om museet anser att dessa krav inte passar verksamheten kan de välja att inte ta emot donationen. (Susanne Alexandersson, administrativ chef vid Värmlands Museum via e-post, 2012-03-07) 9
Verksamheten planeras efter de stadgar, mål, visioner och krav från omvärlden som museet har. De ekonomiska resurserna prioriteras och fördelas sedan efter denna planering (Susanne Alexandersson, administrativ chef vid Värmlands Museum via e-post, 2012-03- 02). Vi har kontaktat Värmlands Museum om att vi skulle vilja ta del av en mer utförlig budgetredovisning där man kan se verksamhetens ekonomiska fördelningar, men museet anser att dessa uppgifter är interna. (Susanne Alexandersson, administrativ chef vid Värmlands Museum via e-post, 2012-03-07) Bland den information som finns på deras hemsida framgår det att det inte finns några specifika uppgifter om ekonomisk fördelning för hela verksamheten, men det tas upp för några enskilda finansieringar för avsatta ändamål. Till exempel att Teknikklubben Lusten fick sponsormedel till utveckling av utställningen om förnyelsebar energi (år 2010). Dock redovisas inte var ifrån dessa sponsormedel kommer. Värmlands Museum sökte även bidrag till ett flertal projekt under 2010 från Kulturrådet och fick till slut bidrag för ett projekt: Artist in Residence. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.6) Värmlands Museum fick bidrag från Värmlands Museiförening (år 2010) som möjliggjorde utgivningen av museets årsbok Värmland förr och nu och detta bidrag var på 45 000 kronor. Värmlands Museiförening har även finansierat 25 000 kronor för konstinköp, 30 000 kronor till textilrekonstruktion på von Echstedtska gården och 60 000 kronor till projektet Made in Värmland. (Värmlands Museiförening Verksamhetsberättelse 2010, s.7, 9) 10
5. Värmlands Museum - Personal Värmlands museum har drygt 50 stycken anställda, som är fördelade på de olika enheterna. I museiledningen sitter museichefen, vilket är den högsta positionen. De andra olika enheterna omfattar följande: kanslienheten, enheten för kulturhistoria, enheten för konst, enheten för kulturmiljö, enheten för publik verksamhet, samt den tekniska enheten. Till de anställda på Värmlands museum räknas även filialerna Långbans Gruvby och Torsby Finnkulturcentrums anställda. Museet är uppbyggt så att det finns en enhetschef på varje enhet, och samtliga enheter har även ett varierande antal intendenter och assistenter. I övrigt finns det specialutbildad personal som gynnar enhetens specifika inriktning. Enheten för konst har syftet att förmedla upplevelser, kunskaper och insikter om människan genom vårdande och uppvisande av konstsamlingar, och på enheten finns det till exempel konservatorer, konstpedagoger och konsulenter anställda. Enheten för kulturmiljö, som har som syfte att assistera vid byggnadsvård och arkeologiska utgrävningar, består till största del av antikvarier och arkeologer. Den tekniska enheten består till en majoritet av museitekniker och ansvarar för tekniska installationer för utställningar, samt för hantering av konferensverksamheten och bevakning under öppettiderna. Enheten för publik verksamhet, som även är den största enheten, har en bredd på positioner: alltifrån kommunikatörer till grafiska formgivare, museivärdar och receptionister. Eftersom enheten för publik verksamhet hanterar museets bild utåt, både genom hemsidan, marknadsföringen och genom det personliga mötet mellan museivärd och besökare på plats, är det en mycket viktig enhet på museet. Kanslienheten ansvarar för allt rörande ekonomi- och personaladministration, it- och säkerhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor och telefonväxel. De spelar även en viktig roll i samspelet med restaurangen och hanterandet av konferensverksamheten på museet. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.34, 36-37) Till den icke fastanställda personalen räknas extrainsatt personal i museibutiken och receptionen. Under vissa perioder finns det även säsongsanställda och sommarpraktikanter på Sandgrundsudden, von Echstedtska gården, Långbans gruvby, Dyvelstens flottningsmuseum samt Torsby Finnkulturcentrum. Under sommarsäsongen, då Värmlands museums utgårdar hålls öppna, anställs sommarvikarier och extra personal. (Susanne Alexandersson, administrativ chef vid Värmlands Museum via e-post, 2012-03-07) 11
6. Målens genomslag i verksamheten Enligt 4 i Värmlands Museums stadgar är stiftelsens ändamål att: Förvalta ovan nämnda samlingar, fastigheter och byggnader och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen skall huvudsakligen i Värmlands län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom forskning inom museets områden. Sålunda skall museets utställnings-, musik- och publiceringsverksamhet fortsättas efter hittillsvarande riktlinjer, och arbetet i länet såväl beträffande utställningar, inventering, kulturminnesvård mm fullföljas. Stiftelsen skall icke ha till syfte att inbringa vinst. Ändamålsparagrafens första mening säger att stiftelsen ska förvalta nämnda samlingar, fastigheter och byggnader. Vad gäller detta mål får det i allra högsta grad genomslag i verksamheten. Museet ser till att föremålen förvaras i ändamålsenliga lokaler och ger dem kontinuerlig tillsyn och vård och det arbetas också för effektivare arkivering och förbättrad förvaring. Fastigheterna och byggnaderna tas också omhand och det i form av byggnadsvårdsarbeten. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.9, 19) Ett annat av stiftelsens mål är att nå ut till allmänheten. Då museet nyligen inte genomfört någon publik-/marknadsundersökning vet vi inte om detta mål uppnås, däremot vet vi att de i stor utsträckning arbetar för att nå allmänheten. Museet har en bred verksamhet och god marknadsföring som kan tilltala och nå alla. Förutom det så inriktar de verksamheten lite extra mot de målgrupper som är svårare att fånga, det vill säga nya värmlänningar, barn och unga samt de äldre. Med museets fyra filialer utspridda i Värmland är de inte bara ett regionalt museum utan även ett länsmuseum. Därmed når de upp till målet om att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet i hela länet. Vad gäller målet om forskning så finns det att hitta i verksamhetsberättelsens avsnitt om arkeologi. Museet arbetar med utgrävningar för att hitta nya fynd, undersökningar för att klargöra eventuella intressanta samband mellan olika lämningar och förundersökningar av platser där det ska byggas nytt. (Värmlands Museum Verksamhetsberättelse 2010, s.20) Vad gäller målet att ha till syfte att inte inbringa vinst är detta svårt för oss att undersöka då vi inte fått ta del av någon utförlig budgetinformation. Men vi kan av museets verksamhetsberättelse för 2010 utläsa en total avsaknad av fokus på ekonomisk vinst, det är ingenting som nämns bland deras arbete överhuvudtaget. Tilläggas bör dock att avsnittet ekonomisk berättelse är borttaget på grund av att detta anses vara interna uppgifter, vari vi eventuellt hade kunnat se hur väl detta mål uppnås. Vad vi har kommit fram till är att man i stor utsträckning når upp till de övergripande mål som finns i stiftelsens ändamålsparagraf. Vi anser dock att Värmlands Museums verksamhet innehåller fler delar som fattas i paragrafen och anser därför att man borde se över om denna inte bör skrivas om eller utökas. I paragrafen finns det till exempel inget mål om att fånga upp samtiden i verksamheten och mål om folkbildning är också något vi saknar. Kanske räknas dessa in under museal verksamhet men en mer detaljerad ändamålsparagraf hade kanske varit positiv för en så omfattande stiftelse som Värmlands Museum är. 12
7. Styrkor och svagheter i verksamheten och om hur den kan komma att förändras i framtiden Det existerar flera styrkor i verksamheten, dessa ska vi nu redovisa. Värmlands Museum har ett omfattande och varierande arbetssätt gällande att nå ut till allmänheten och specifikt till de målgrupper där det behövs lägga ner mer resurser på för att få dessa att besöka museet. Några exempel på hur Värmlands Museum synliggör sin verksamhet och informerar allmänheten är dels i form av projekt som Lyssna på din kulturhistoria, Kultur i vården, Berätta ditt liv, Värmland besöker..., Bilderna berättar samt museets besök på skolor i Värmland. Den stora satsningen på barn och unga för att skapa ett intresse och ett engagemang för bildning, kreativitet, skapande och utbildning i tidig ålder är en viktig del i verksamheten och det anser också vi då detta är en förutsättning för framtiden inom museiverksamheten samt samhället i stort. Värmlands Museum har under åren 2007-2009 även synts i flera inslag gjorde av traditionella medier såsom press, radio och TV. De använder sig också av det sociala mediet Facebook där publiken får ta del av kommande utställningar, föreläsningar och workshops. Att Värmlands Museum har ett flertal samarbeten med olika aktörer som föreningar, skolor, företag och andra institutioner är även det en styrka för att lyckas nå ut till en bredare publik och de målgrupper som vanligtvis inte besöker museet. Museibutiken som finns i Värmlands Museums lokaler i Karlstad har ett väldigt gott anseende i besökarens ögon som TV-profilen Ernst Kirchsteiger kan intyga efter ett besök med kommentaren Detta är den bästa museibutiken i Sverige!.(Värmlands Museum Verksamhetsberättelsen 2010, s.17) Värmlands Museums arbete för mångfald gällande både utställningar och besökare är även det en styrka. Samhället är i ständig förändring och så dess invånare, därför är det viktigt att institutionen också förändras för att spegla samhället. Museet ser själva vikten i att vara lyhörda gentemot allmänheten och att ta emot önskemål för att mångfalden även ska infinna sig på museet. Förutom att ställa ut samlar de även in dokumentation, till exempel värmlänningarnas minnen och fotograferar aktuella händelser som vargjakten. Det bidrar till en känsla av gemenskap, engagemang samt ett kollektivt minne. Eftersom Värmlands Museum är ett länsmuseum och därav har filialer, är det inte centraliserat, detta leder till positiva effekter på verksamheten, regionen samt lokalt. Filialerna gynnar den lokala ekonomin i form av till exempel fler cafébesök, boende på camping/vandrarhem men även inom den sociala och regionala tillväxten då ett befinnande kulturliv leder till samhörighet, stolthet för sin bygd och en gemenskap. OpenSource museum är ett projekt som syftar till att stärka museets kompetens och utveckla museets användande av digitala medier Det är en styrka att de ser globaliseringen som en fördel för museets framtid, att de använder den i form av kompetensutbyte, utvidga museets perspektiv och verksamhet i det globala samhället. Inte enbart se Värmlands Museum som ett lokalt och regionalt baserat museum utan att det ska vara engagerande och lockande för alla även om man inte härstammar ifrån Värmland och/eller känner till Värmlands historia sedan förr. Tillväxtsperspektivet finns och museet vill vara en del av det stora globala sammanhanget. Svagheterna i verksamheten ligger i stadgarna, att anslagen till museet inte har ökat i takt med kostnaderna och avsaknaden av regelbundna marknads- och publikundersökningar. 13
Verksamhetsmålen i stadgarna som blev godkända 1979 är i sig fortfarande giltiga och aktuella i dagens verksamhet men borde förnyas. Vi anser att de behöver uppdateras och inkludera verksamhetens mål att spegla samtiden, då den skulle kunna gälla för en längre tid. Att Värmlands Museum inte har sett över sin verksamhet i den mån att försäkra sig om att nedskärningar av tjänster och ett hotande utbud av utställningar inte blir en realitet anser vi vara en svaghet. Som man kan läsa i artikeln Kulturens ekonomisering av Ann- Sofie Köping, Jenny Lantz och Emma Stenström att även inom organisationer som är drivna av offentligt stöd finns uttryck för ekonomiseringen. Att till exempel museer måste tillägna sig olika strategier för att öka intäkterna när de fasta kostnaderna ökar och en utökad produktivitet inte kan tillgodose kostnaderna, de lider av den så kallade kostnadssjukan. Vi anser att Värmlands Museum kunde ha gjort mer för att förhindra nedskärningar och det genom att inte höja fri entré- åldern från 20 till 25. Vi kan inte heller se någon anledning till varför Värmlands Museum inte har gjort mer regelbundna marknads- och publikundersökningar då vi ser det som ett utmärkt avstämningsverktyg för att se om verksamhetens mål gällande till exempel mångfald och utbudet av utställningar får det gehör av allmänheten som eftersträvas samt vad som kan gynna verksamheten i framtiden. Värmlands Museum uppvisar ett högt besöksantal och de befann sig på andra plats gällande flest besökare inom kategorin Regionala Museum 2009. Detta är bevisligen en styrka men vi kan dock se oegentligheter då Värmlands Museum räknar in alla som tar sig in genom entrédörrarna. Det kan vara problematiskt att göra en jämförelsestatistik, då vi i rapporten från Statens kulturråd Besöksutveckling och tillgänglighet för museer 2011 kan läsa: Kartläggningen visade att mätmetoderna skiljer sig åt mellan museerna. I vissa fall registreras samtliga besökare som passerar entrén, inklusive de personer som besöker enbart restaurang eller butik. I andra fall registreras enbart besökare som tar del av utställningarna. Besökare till restaurang eller butik exkluderas. I verksamhetsplanen gällande 2011 kan man läsa att Värmlands Museum har ett mål att: Vi ska se till att vårt museum blir mer attraktivt som konferensarena och mötesplats. En delsatsning blir att Skulpturhallen görs om till lounge ett socialt rum för både vila, studier och intensiva samtal, där man sitter skönt med konst runt omkring sig och härliga böcker, tidskrifter och kataloger om konst till hands. (Värmlands Museum Verksamhetsplanen 2011, s.19) Detta kan vi se både som något positivt men också negativt. Utvecklingen till upplevelseindustrin är giltig för att nå en bredare publik och icke vana museibesökare, men balansen mellan kultur och ekonomi är viktig. Bedriva och främja museal verksamhet som är ett av museets huvudmål kan inte bli allt för lidande i kampen om besökare. Detta kan dock vara en risk att det blir i sidosatt av till exempel en större fokusering på konferensverksamhet. Värmlands Museums framtid ser ljus ut på grund av deras öppna dialog med allmänheten och deras ihärdiga strävan efter mångfald. Om verksamheten försvagas kommer de att bli tvungna att vara ännu mer lyhörda till de önskemål allmänheten har. Även deras satsning på barn och unga anser vi kommer att främja deras verksamhet i framtiden eftersom det kan bidra till en mer långvarig publik. 14
Det faktum att Lars Lerin-museet under sommaren 2012 öppnar sina dörrar på Sandgrundsudden och därmed blir granne med Värmlands Museum, tror vi kommer att leda till både positiva och negativa konsekvenser för Värmlands Museum. Det positiva är att Lars Lerin-museets besökare även skulle kunna bli intresserade av att besöka Värmlands Museum. Dock kan fler kulturinstitutioner koncentrerade på ett och samma geografiska område även skapa konkurrens dem emellan. Trots Värmlands Museums svagheter anser vi att de positiva aspekterna i verksamheten väger tyngre och därför tror vi på museets framtid som långvarig och kvalitativ. 15
8. Källförteckning 8.1 Elektroniska källor Värmlands Museum Hemsida, http://www.varmlandsmuseum.se Verksamhetsberättelse 2010, Värmlands Museum Nytt på Värmlands Museum 2011, Verksamhetsplanen i korthet ABM i Värmland, Jönsson Tomas, 2006 Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum, 1979 Verksamhetsberättelse 2010, Värmlands Museiförening Kulturens ekonomisering ur KulturSverige 2009. Köping Ann-Sofie, Lantz Jenny och Stenström Emma. SWecult/Linköpings universitet och Sörlins förlag, 2008. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:220672 8.2 Tryckta källor Ärendeöversikt, Riksantikvarieämbetet 2010-11-25, via Länsstyrelsen Värmland 16