DYSFAGI DVS SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER Aivohalvaus- ja dysfasialiitto ry Stroke- och dysfasiförbundet rf

Dysfagi dvs sväljningssvårigheter Att svälja är en viktig funktion för människan, både för att få i sig näring men också för en god livskvalitet. Människan sväljer i medeltal 580 gånger i dygnet. Genom sväljningen transporteras livsviktiga näringsämnen och energi till vår kropp. Med tanke på näringsintaget är bara en del av sväljningarna betydelsefulla. Förutom att få i sig näring är även själva matsituationen mycket viktig för människan, den har en stor social och interaktiv betydelse. Genom att matsituationen fortlöper flexibelt och man under måltiderna har en trevlig atmosfär, kan man höja livskvaliteten och tillföra njutning till livet. Sväljningen är en reflexmässig funktionsserie, som för vidare matoch vätskeportionen från munnen via svalget till matstrupen och därifrån vidare till magsäcken. Sväljningen består av både viljemässiga och reflexmässiga delprocesser. Dysfagi är en störning i den reflexmässiga rörelseserien. Dysfagi kan förekomma i olika grad och i vilket fas av sväljningsfunktionen som helst. När problemet är lindrig kan man underlätta problemet genom att kontrollera kosten. Vid en grav dysfagi kan sväljningsfunktionen fattas helt och hållet. Sväljningssvårigheten kan inverka på tuggandet av maten, på flyttandet av maten i munnen och/eller på påbörjandet av sväljningen. Det ät vanligt att svalgets skyddsmekanismer inte fungerar ordentligt och då kan maten hamna i luftstrupen istället för i matstrupen. Detta kallas aspiration. Dysfagi hör ihop med bl.a. följande sjukdomsgrupper: - Plötsliga blodcirkulationsstörningar i hjärnan, t.ex. hjärninfarkt och hjärnblödning (speciellt i akuta skedet) - Även cancertumörer i mun och halsområdet och/eller operationer kan vara orsaker till sväljningssvårigheter - Traumatiska hjärnskador - Neurologiska degenerativa sjukdomar: Parkinsons sjukdom, ALS, Huntingtons sjukdom, Myasthenia gravis, MS, Alzheimer - Proteser som passar dåligt samt tändernas dåliga hälsa inverkar på svälningsprocessen och är ofta delorsaker till dysfagi 2

Följande symtom kan förekomma vid dysfagi: - Tydligaste symptom är hostande under måltiden, speciellt när man dricker eller genast efter att man druckit - För att tömma munnen behövs ett flertal sväljningar. - Näringsbrist och viktnedgång. - Känsla att maten åker i fel strupe. - Svårigheter att kontrollera maten i munnen, t.ex. maten blir kvar i munnen eller samlas i kindfickorna efter sväljningen. - En gurglande röst, speciellt efter måltiden. - Ätandet går betydligt lånsammare än tidigare. - Ätandet orsakar trötthet. - Återkommande lunginflammationer. - Även tyst aspiration är möjlig, speciellt ifall det till symtombilden hör känselstörningar. Då märker den insjuknade inte själv aspirationerna, hostreflexerna fungerar inte fast maten eller drycken skulle hamna i luftstrupen. Undersökning av dysfagi Undersökningen av sväljningsprocessen är tvådelad: - Med hjälp av röntgenundersökning dvs videofluorografi ser man vad som konkret händer under sväljningsprocessen. - Under talterapeutens sväljundersökning kartläggs problemen i sväljningsprocessen. Därefter söks lösningar med vilka sväljningen ska lyckas på ett så tryggt sätt som möjligt trots svårigheterna. - På basen av undersökningarna gör talterapeuten upp en plan om hur man kan underlätta sväljningen, tips som ska följas vid matsituationerna samt tips om lämpliga hjälpmedel Det är bra att få råden skriftliga, ha dem lätt tillgängliga för att friska upp minnet vid varje måltid. På sjukhuset följer både personalen och anhöriga råden vid alla måltider. Också hemma lönar det sig att ha råden framme. 3

Rehabilitering av dysfagi - Vid blodcirkulationsstörningar i hjärnan och andra plötsliga hjärntrauman blir dysfagin ofta betydligt lindrigare med tiden och kan ofta till och med korrigeras av sig självt efter det akuta skedet. - Symtomen kan också vara långvariga, svårighetsgraderna kan variera under rehabiliteringens gång. - Symtomen kan också uppkomma först i ett senare skede. - Vid degenerativa sjukdomar sker ingen egentlig förbättring. - Genom ersättande metoder och tekniker kan man lära sig kontrollera sväljningen bättre, varav ätandet blir lättare. - Matens konsistens har en stor betydelse. - Hur sväljningsfunktionen lyckas varierar beroende av sinnesstämning och t.ex. att dricka tunnflytande drycker är mera riskfyllt vid trötthet, fast sväljningen annars skulle ha blivit bättre. Ifall man blir medveten om problemen kan man fördröja sväljningssvårighetens framfart. Dysfagi kan rehabiliteras. Rehabiliteringsbehovet vid dysfagi utvärderas alltid individuellt av talterapeut. Vad bör beaktas vid ätandet? När det uppkommer störningar i sväljningsfunktionerna går ätandet långsamt och kräver mera koncentration än tidigare. Symptomen av sväljningssvårigheterna kan lindras betydligt genom att beakta några grundregler under måltiden. Genom att följa dessa grundregler kan man stöda att sväljningen går bra, många som lider av sväljningssvårigheter kan med hjälp av dessa stödande metoder klara sig bra i vardagen. Måltiden Brådska och andra störande faktorer försvårar sväljningen. Måltiden borde således ordnas som en lugn och trevlig händelse utan störande moment. 4

Bra sittställning - Bra sittställning med god hållning är viktig. Stöd underarmarna mot bordet. Det är bra att luta överkroppen lite framåt. Vid sväljningen får hakan sjunka lite neråt. - Drick alltid i sittande ställning från ett lämpligt glas eller mugg, gärna små klunkar. - Efter måltiden är det bra att vänta åtminstone 20 minuter förrän man lägger sig. - Att dricka och äta i liggande ställning kan orsaka att maten åker ner i luftstrupen. Sinnesstämning och vakenhetstillstånd - Växlingar i sinnesstämningen och vakenhetstillståndet inverkar på hur sväljningen lyckas. - Använd mat som är lätt att svälja när du är trött. - Ta speciellt drickandet i beaktande, tillför t.ex. förtjockningsmedel i dricksglaset på nattduksbordet. Ät många små måltider per dag - Hungern hålls borta och portionen kan ätas utan att man blir uttröttad. - Små portioner hålls också varma under hela måltiden. Om maten ändå hinner bli kall, värm maten en stund. Kall mat är inte trevlig att äta och maten blir därför lätt oäten. - Helhetsenergibehovet garanteras lättare ifall man äter ofta. Om man går ner i vikt försämras ofta även den allmänna konditionen. - Vid behov kan man i kosten inkludera olika typer av tilläggsnäringsdrycker och -puddingar som kan köpas från apotek. 5

Matens och dryckernas konsistens - Uppmärksamma matens konsistens och iakta dig själv som ätare. - Välj en för dig lämplig mat. - Mjuka, fasta maträtter är lätta att svälja (potatismos, krämer, gröt). - Bröd, kött och andra gryniga eller sega maträtter är svåra att äta. Även maträtter i vilka det kombinerats olika typer av grovheter (t.ex. köttsoppa) kan vara problematiska. - Det är om möjligt bra att i dieten också ínkludera maträtter med grövre sammansättning. Genom att äta dessa tränar man tuggmusklerna och förebygger förstoppning. - Trögflytande drycker (surmjölk) är lättare att dricka än tunnflytande (vatten) - Man kan vid behov göra dryckerna mera trögflytande med hjälp av förtjockningsmedel som man kan köpa från apotek. - Kalla drycker lönar sig att dricka nästan isiga. Detta aktiverar strupens funktion effektivt. Före måltiden och även under måltiden lönar det sig att ta några klunkar kallt vatten för att uppfriska strupen (det får inte finnas synligt is i drycken). 6

Ät en tugga åt gången - Töm alltid munnen ordentligt före nästa tugga. - Inta alltid mat och dryck skillt dryck endast i tom mun. Hjälpmedel - Skaffa lämpliga hjälpmedel och använd dem under alla måltider. - Dessa hjälpmedel kan vara t.ex. bra mugg, som tillåter en bra ställning för huvudet vid drickande, (ingen pipmugg på sjukhuset!) samt en liten stadig sked som är lätt att föra maten på tungan med. Orientering - Den insjuknade bör alltid vara medveten om vad och när nånting sätts i munnen. Glöm inte smakupplevelser, och absolut inte favoritmaten! Favoritmaten kan man ofta göra säker att äta genom små förändringar. Kom ihåg att njuta av måltiden! Sväljningssvårigheter yttrar sig alltid individuellt. Förutom dessa grundråd, kan talterapeuten ge mera specifika och individuella råd, efter att personligen ha undersökt den insjuknade. Ifall du misstänker sväljningssvårigheter hos dig själv eller hos din nära, prata om saken med vårdande läkare och begär remiss till talterapeut. Tilläggsuppgifter: Helposti Nieltävä - opas nielemishäiriöstä kärsiville, Suomen MS-liiton julkaisuja. Stroke- och dysfasiförbundet rf Suvilinnavägen 2, 20900 Åbo tel. (02) 2138 200, fax. (02) 2138 210 aivohalvaus.dysfasia@stroke.fi www.stroke.fi Bilden: Futureimagebank Översättning: Kati Karlsson, Victoria Zilliacus Broschyren publicerades 12/2006 7

Nutilis Förtjockar lätt och snabbt utan att förändra smaken Nutilis bibehåller matens behagliga utseende Nutilis kan tillsättas i vilken som helst vätska eller mos Maten kan djupfrysas, tinas och uppvärmas utan att konsistensen förändras Det förmånligaste förtjockningsmedlet på marknaden Forticreme Pudding, lätt att sväljas Bruksfärdig tillskottsnäring Rikligt med protein och energi Smakvarianter: banan, kakao, skogsbär, mocca och vanilj info@nutricia.fi, www.nutricia.fi tel. (02) 274 4111 Båda produkterna fås från apotek