Friluftsliv bland hus eller träd

Friluftsliv bland hus eller träd En komparativ undersökning av innehåll och omfattning i friluftslivsundervisning Friluftsliv among houses or trees A comparative study of the content and range of friluftslivs education Anders Wallman Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper 15 högskolepoäng Owe Stråhlman Konstantin Kougioumtzis 2014-01-22

Sammanfattning Den senaste kursplanen i idrott och hälsa betonar att friluftsliv ska vara en del av undervisningen. I samband med en flygande inspektion av skolinspektionen 2010 uppdagades det att olika bollsporter var det som förekom mest i idrottsundervisningen. Med detta i åtanke var undersökningens syfte att beskriva innehåll och omfattning i friluftsundervisningen i skolan, och om det fanns några skillnader beroende på om skolan ligger i en stats- eller naturmiljö. Undersökningens syfte var också att ta reda på elevernas uppfattning om vad friluftsliv är och deras inställning till friluftsliv. Undersökningen har en kvantitativ komparativ ansats och resultatet baseras på 76 enkäter. Insamlad data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att små skillnader finns men att både innehåll och omfattning är liknande på skolorna. Resultatet visar också att eleverna har en positiv syn till friluftsliv och undervisningen kring friluftsliv. En slutsats som drogs var att miljön kring skolan inte nödvändigtvis påverkar undervisningen i friluftsliv negativt eller positivt. Nyckelord: Friluftsliv, Naturmiljöaktivitet, Skola. Abstract The latest curriculum in physical education emphasizes that friluftsliv should be part of the teaching. In conjunction with a flying inspection of the school inspectorate in 2010, it emerged that various ball games were the most represented in physical education. With this in mind the survey's purpose to describe the content and scope of outdoor education in schools, and whether there were any differences depending on whether the school is surrounded by roads and houses or nature. Its objective was to find out students perception of what friluftsliv are and their approach to friluftsliv. The investigation had a quantitative comparative approach and the result is based on 76 surveys. Collected data were processed in SPSS. The results show that small differences exist but that both the content and scope is similar in the schools. The results also show that students have a positive approach to friluftsliv and the education around friluftsliv. One conclusion drawn was that the environment around the school does not necessarily affect the teaching of friluftsliv negatively or positively. Key words: Friluftsliv, Activities in nature environment, School.

Innehåll Sammanfattning... Abstract... 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 5 2.1. Friluftslivets historia... 5 2.2. Friluftsliv i skolan... 6 2.3. Friluftsliv i kursplanen... 7 3. Syfte och frågeställningar... 9 4. Litteraturgenomgång... 10 4.1 Teoretiska utgångspunkter... 10 4.1.1. Begreppen Friluftsliv och naturmiljöaktivitet... 10 4.1.2. Didaktik... 11 4.1.3. Idrott och hälsa ett bildningsämne... 12 4.2. Tidigare forskning... 12 5. Metod... 17 5.1. Design... 17 5.2. Urval... 18 5.3. Mätinstrument... 19 5.4. Genomförande... 19 5.5. Databearbetning... 20 5.6. Reliabilitet och validitet... 20 5.7. Etiskt förhållningssätt... 21 6. Resultat... 23 6.1. Elevers uppfattning om och inställning till friluftsliv... 23 6.2. Innehåll och omfattning av friluftsliv... 27 7. Diskussion... 30 7.1. Metoddiskussion... 30 7.2. Resultatdiskussion... 31 7.2.1. Uppfattning och innehåll av friluftsliv... 31 7.2.2. Inställning till friluftsliv... 34 7.3. Slutsatser... 34 7.4. Förslag till fortsatt forskning... 35

Referenser... Bilaga 1

1. Inledning Den senaste kursplanen för Idrott och hälsa på högstadiet är indelad i tre övergripande områden kallade Centralt innehåll. Ett av dessa områden är Friluftsliv och utevistelse. 1 I en undersökning av skolinspektionen gjord våren 2010 visade att en stor dela av undervisningen i idrott och hälsa var undervisning i olika idrotter, framför allt olika bollspel och bollekar. Till följd av detta åsidosätts undervisningsmoment som ska innefattas i undervisningen enligt kursplanen. 2 Erik Backman menar att eftersom friluftsliv och utevistelse är ett av idrottsämnets huvudmoment bör det också anses som en signifikant del av ungdomars lärande. Detta till trotts så förekommer stora bollsporter oftare i undervisningen, även om de inte har samma plats i läroplanen, än vad friluftsliv gör. 3 Backman framhåller också att barns uppväxtmiljö påverkar i vilken mån de kommer i kontakt med friluftsliv. Detta gör det än viktigare att barn som inte får uppleva friluftsliv på hemmaplan får den möjligheten i grundskolan, som har till uppgift att erbjuda alla barn en likvärdig utbildning. 4 1 Skolverket. (2011). Kursplan för idrott och hälsa, Västerås: Skolverket. s.54 2 Skolinspektionen.(2010). Mycket idrott och lite hälsa. url: http://www.skolinspektionen.se/documents/regelbundentillsyn/flygande%20tillsyn/slutrapport-flygande-tillsyn-idott.pdf hämtad: 2013-11-18 3 Backman, E. (2011). Friluftssport och äventyrsidrott- Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur AB. s. 69 4 Backman, E. (2004). Mellan nytta och nöje- Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. s. 173 4

2. Bakgrund 2.1. Friluftslivets historia Friluftsliv som begrepp har en relativt kort historia som tar sin början under 1800-talets senare del. I Sverige växte ett intresse för friluftsliv och naturen fram i anknytning till industrisamhällets frammarsch. Industriernas påverkan på landskapet startade ett naturskyddsintresse. Kännedomen om sitt land och dess natur blev ett sätt att skapa en ny nationell identitet som ersättning för det minskande bysamhället. Det uppstod också ett ökat intresse för geografiskt upptäckande av det okända och exotiska som gjorde att flera svenska upptäcktsresande startade sin bana under denna period. Under perioden kring sekelskiftet bildades det som skulle komma att bli Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen, Sveriges Scoutförbund och Naturskyddsföreningen. Samtliga var organisationer som hade intressen i natur, miljö och friluftsliv. 5 Friluftslivet och naturkontakten användes under 1900-talet i fostrande syfte. 1892 bildades Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige, idag bättre känt som Friluftsfrämjandet, och 1912 Sveriges Scoutförbund. De båda organisationerna hade vissa militära inslag de såg bland annat som sin uppgift att fostra en ungdom som kommit på glid bland stadens försvagande lockelser. Friluftslivet och dess organisationer blev under sekelskiftet en beståndsdel i den svenska kulturen och således en del i byggandet av den nya nationella identiteten och gemenskapen. 6 Från att ha varit något som framförallt de mer välbärgade sysslade med, inleddes under mellankrigstidens en spridning av intresset för friluftslivet. Ett kollektivt intresse för dess värden växte fram bland alla samhällsklasser i det nya välfärdssamhället. I takt med en växande konsumtionskultur under 1960- och 1970- talet rättade friluftslivet in sig i ledet, vilket fick till följd att en ökad vikt lades vid det materiella. Som en motreaktion påpekades miljöproblemen i världen och friluftslivet blev också en kanal för miljömedvetenhet. 7 I dagsläget har friluftslivet till stor del blivit mer sportifierat; prestationer och tävlingsinslag har blivit en viktig del av upplevelsen. Detta gör att dagens friluftsliv i mångt och mycket är en jakt på extrema utmaningar och äventyr så som multisporttävlingar. Friluftslivets övergång till friluftssport eller upplevelsesport syns också tydligt i dagens turistindustri där det går att välja bland en mängd olika 5 Sandell, K, Sörlin, S. (2008). Friluftshistoria- Från»härdande friluftslif«till ekoturism och miljöpedagogik, Malmö: Carlsson Bokförlag. s. 11ff 6 Sandell, Sörlin. 2008, s.27-39 7 Sandell, Sörlin. 2008, s. 258f 5

äventyrsresor. 8 Dagens friluftsliv är en del av den vinstinriktade marknaden där specialutrustning är en förutsättning för många aktiviteter. Men dagens friluftsliv består också av det traditionella och enkla friluftslivet. Denna delning mellan äventyret och det enkla är det som karaktäriserar 2000-talets friluftsliv. 9 2.2. Friluftsliv i skolan Sedan 1842 och införandet av den obligatoriska skolan har det undervisats i gymnastik. 1919 döps ämnet om till Gymnastik med lek och idrott 10 och fick en ny kursplan som bland annat innefattade friluftsaktiviteter. Aktiviteterna skulle vara fysiska och bedrivas utomhus och innefattade skid-, skridsko- och kälkåkning samt simning. Syftet med undervisningen var att elevernas hälsa skulle stärkas genom aktiviteter i den friska luften. Detta gick hand i hand med gymnastikundervisningens generella mål vilket var att främja elevernas kroppsutveckling och inspirera till fortsatt fysisk aktivitet. 1942 får friluftslivet en utökad roll i den svenska skolan genom att ett beslut togs om obligatoriska friluftsdagar. I anvisningarna från Skolöverstyrelsen angavs alla aktiviteter som utfördes utomhus som friluftsaktiviteter, vilket gjorde att det förekom såväl bollsport som friidrott under vissa friluftsdagar. Synen på friluftsliv förändras i början på femtiotalet det gjorde att gränsen mellan friluftsliv och idrott blev tydligare i kursplanen. Från att ha varit fysisk aktivitet utomhus tillkom moment som vandring och lägerliv, friluftslivet började också sättas i förbindelse med naturvård. 11 Under perioden från friluftslivets intåg i skolan och fram till 1970- talet var den dominerande synen på friluftslivet att det skulle fungera som en motvikt till det alldagliga livet i Staden. Detta återspeglades också på friluftslivet i skolan. Friluftslivet skulle motverka det nedbrytande och förslappande livet i staden som vuxit fram i takt med industrialiseringen. Under sextiotalet sågs idrottsundervisningen och tillsammans med den undervisningen i friluftsliv som ett sätt att främja elevernas möjligheter att behålla sin fysiska förmåga under hela livet. Friluftslivet sågs som en metod för att bibehålla en god hälsa livet igenom. Detta medförda att friluftslivets framför allt bestod av aktiviteter som gav en allsidig träning så som skidlöpning och orientering. 12 8 Arnegård, J. (2011). Friluftssport och äventyrsidrott- Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur AB. s. 90ff 9 Sandell, Sörlin. 2008, s. 206 10 Sundberg, M, Öhman, J. (2008). Friluftshistoria- Från»härdande friluftslif«till ekoturism och miljöpedagogik, Malmö: Carlsson Bokförlag., s. 102 11 Sundberg, Öhman. 2008, s. 102-105 12 Sundberg, Öhman. 2008, s. 107-113 6

Friluftslivets plats i kursplanerna under 1970-, 1980- och 1990- talen bestod till största del av ett miljöpedagogiskt tänkande. Eleverna skulle lära sig att vistas i naturen på lämpligt sätt och erhålla kunskap om de positiva hälsoaspekterna naturreservat hade. I kursplanen från 1994 dominerar fortfarande miljöpedagogiken undervisningen i friluftsliv. Friluftslivets uppgift var att genom naturupplevelser och erfarenheter väcka ett engagemang och vetskap om natur- och miljöfrågor hos eleverna. Friluftslivet sågs som en metod för att väcka elevernas natur- och miljö engagemang. 13 2.3. Friluftsliv i kursplanen Kursplanen för idrott och hälsa i LGR 11 inleds med en kort förklaring till varför det är en del av undervisningen. Redan här står att läsa: Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. 14. Därefter är kursplanen indelad i syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftet ska på ett tydligt sätt beskriva vilket innehåll undervisningen har för att eleven ska kunna utveckla de angivna kunskaperna. I syftet beskrivs hur ämnet ska utveckla ett intresse hos eleverna att vara fysiskt aktiva och visats i naturen. 15. Senare i texten beskrivs att: Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. 16. Syftet avslutas med punkter där ämnesspecifika förmågor listas. 17 Här beskrivs hur eleven genom undervisningen ska få förutsättningar att utveckla sina förmågor att: genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, 18 Det centrala innehållet är uppdelat i tre kunskapsområden och har som syfte att ange vad som ska behandlas i undervisningen. Kunskapsområdena är indelade i ett antal punkter och i området Friluftsliv och utevistelse i årskurs 7-9 ingår: Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. 13 Sundberg, Öhman. 2008, s. 113 f 14 Skolverket. 2011. s.51 15 Skolverket. 2011. s.51 16 Skolverket. 2011. s.51 17 Skolverket. (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa, Västerås: Skolverket. s. 4 18 Skolverket. 2011. s.51 7

Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. 19 Avslutningsvis görs kursplanen fullständig med Kunskapskraven som konstruerats utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet för ämnet idrott och hälsa. Kunskapskraven anger vilken kunskapsnivå som krävs för de olika betygen i ämnet. 20 19 Skolverket. 2011, s.54 20 Skolverket. 2011, s. 5 8

3. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att beskriva innehåll och omfattning i friluftsundervisningen och om det finns några skillnader beroende på vilken miljö skolan har omkring sig. Undersökningens syfte är också att ta reda på elevernas uppfattning om vad friluftsliv är och deras inställning till friluftsliv. Vilka aktiviteter uppfattar eleverna som friluftsliv och vad är elevernas inställning till friluftsliv? I vilken omfattning undervisas det i friluftsliv och vilka aktiviteter innehåller undervisningen? Finns det några skillnader mellan skolorna? 9

4. Litteraturgenomgång 4.1 Teoretiska utgångspunkter Här kommer bärande begrepp och teorier presenteras. Begreppen och teorierna har som syfte att öka förståelsen av resultatet. De teoretiska utgångspunkternas funktion är att visa vad eleverna upplever att friluftsundervisningen består av, varför det är relevant att undervisningen består av detta, samt vikten av att veta vad eleverna upplever som friluftsliv. 4.1.1. Begreppen Friluftsliv och naturmiljöaktivitet Begreppet friluftslivs innebörd är något som skiftat genom åren beroende av vem som har uttalat sig i frågan och dennes intressen. Det som idag kan ses som den officiellt svenska definitionen av friluftsliv är den Friluftsgruppen arbetade fram på uppdrag av regeringskansliet runt millenniumskiftet och lyder; "Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling." 21 Detta för att man från statligt håll ansåg sig behöva skilja på bidragen till friluftsrörelsen och idrottsrörelsen eftersom deras syften är olika. 22 Johnny Nilsson problematiserar den tidigare nämnda definitionen av friluftsliv i syfte att ytterligare tydliggöra vad friluftsliv innebär. Nilsson menar att i de flesta definitioner av friluftsliv finns en betoning på någon typ av naturmöte. Med detta i åtanke och mot det att friluftsliv inte ska innefatta något krav på fysisk prestation eller tävling föreslår Nilsson en särskiljning mellan friluftsliv och vad han valt att kalla naturmiljöaktivitet. I begreppet friluftsliv är huvudsyftet med vistelse i naturen naturupplevelser. En naturmiljöaktivitet är vistelse i naturen där huvudsyftet är något annat än naturupplevelsen; exempelvis skidåkning, jakt eller orientering. Naturupplevelsen kan också vara ett syfte under en naturmiljöaktivitet men det är inte huvudsyftet menar Nilsson. 23 Nilsson menar att en särskiljning av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter är nödvändig för att tydliggöra deras olika betydelser i ett kultur- och samhällsperspektiv och utveckla aktiviteterna och didaktiken som berör dem. 24 21 Friluftsgruppen. (1999). Statens stöd till frilufts och främjandeorganisationer. s. 9 22 Backman. 2004. s. 175f 23 Nilsson, J. (2012). Idrottsdidaktiska Utmaningar, Stockholm: Liber AB. s. 141-144 24 Nilsson. 2012. s.144 10

I undersökning kommer begreppen friluftsliv och naturmiljöaktivitet användas för att ytterligare få ett perspektiv på vad som undervisas i under kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse. 4.1.2. Didaktik Didaktik är läran om undervisning och behandlar teori och praktik inom undervisning och inlärning. Didaktiken är ett omfattande område som behandlar lärande och undervisning i förhållande till kunskapstraditioner och kunskapspraktiker, normer, bedömningssystem och institutionell inramning, lärresurser och handlingsutrymme. Didaktiken rymmer också kunskaper i hur man utvecklar identitet och förmågor. 25 Inom didaktiken utgår man från ett antal grundfrågor som kan förenklas med tre stycken centrala frågor; Vad ska läras ut? Hur ska det läras ut? Varför ska det läras ut? Dessa frågor kan översättas till; innehåll, metod och syfte. De tre frågor bildar den didaktiska triangeln. 26 Figur 1. Den didaktiska triangeln. Den didaktiska triangeln ställer frågorna som ska svara till vad undervisningen ska innehålla, hur innehållet ska läras ut samt varför det ska läras ut. Vad som saknas i triangeln är de som ska ta emot innehållet genom metoden och den som ansvarar för att innehållet levereras med en lämplig metod. Eleverna och läraren är en central del av lärandemiljön och de båda parterna påverkar undervisningen med sina olika erfarenheter och identiteter. Detta gör att didaktiska frågor också handlar om att få en uppfattning om individernas i lärandemiljöns åsikter om undervisningen och dess innehåll. 27 25 Nationalencyklopedin. (2013). Didaktik url: http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/didaktik Hämtad: 2013-12-29 26 Skolverket. (2013). Didaktik. url: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik Hämtad: 2013-12-29 27 Skolverket. (2013). Didaktik. url: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik Hämtad: 2013-12-29 11

4.1.3. Idrott och hälsa ett bildningsämne Claes Annerstedt betonar och talar för att ämnet idrott och hälsa ska ses på som ett bildningsämne. Han menar att idrott och hälsa inte enbart ska ses på som ett ämne där eleverna ska erhålla rörelse utan att ämnet består av fler dimensioner. Ämnet idrott och hälsa innehåller också reflektioner kring varierande idrotter och aktiviteter samt synen på hälsa. Inom ämnet lär man sig både praktiskt och teoretiskt om idrott och hälsa och genom detta blir eleverna medvetna om sina kroppar och deras funktion i olika sammanhang. Annerstedt påpekar att detta berättigar synen på idrott och hälsa som ett bildningsämne eftersom de kunskaper eleverna erhåller genom undervisningen följer med dem in i vuxenlivet och blir en del av var och ens livsstil. Han framhäver att om ämnet endast hade som syfte att eleverna skulle får röra på sig skulle de övriga momenten inte vara en del av undervisningen. 28 Annerstedt pekar på att trots att ämnet inte enbart är ett rörelseämne så är rörelsen en signifikant del av undervisningen och lyfter fram tre dimensioner av rörelse som en del ämnet. Han menar att bildning inom idrott och hälsa sker om rörelse, genom rörelse och i rörelse. När man lär sig om rörelse lär man sig om vad olika aktiviteter går ut på samt vad som är tillåtet och inte tillåtet. När man lär sig genom rörelse använder man rörelser för att nå andra mål. Han menar att man kan utbilda eleverna genom att fysisk aktivitet används som ett instrument för att nå social eller moralisk utveckling. När man lär sig i rörelse handlar det om att i utövandet lära sig och utvecklas i rörelsen. 29 Man kan till exempel läsa om hur man gör för att ta sig upp ur en vak men genom att utföra det i praktiken kommer man underfund med hur rörelserna fungerar. 4.2. Tidigare forskning Erik Backman har gjort flera studier kring friluftsliv och friluftslivsundervisningen i skolan. I studien Är det inne att vara ute? som är en delstudie i den större studien Skola- Idrott- Hälsa, har Han undersökt vilka friluftsvanor elever i årskurs nio har och vilka sociala faktorer som har betydelse för deras friluftslivsvanor. 30 I resultatet av studien framgår att de friluftsaktiviteter som eleverna har provat i skolan, i samband med undervisning i idrott och hälsa eller under en friluftsdag, är orientering den aktivitet som är mest 28 Annerstedt, C. (2001). Idrottsundervisning: Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare, 2001 s. 134f 29 Annerstedt. 2001. s. 139f 30 Backman, E.(2004). Är det inne att vara ute?- en studie av friluftsaktiviteter bland ungdomar. Idrottshögskolan i Stockholm, rapport nr 3 i serien Skola-Idrott-Hälsa. s. 8f url: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:577/fulltext01.pdf hämtad: 2013-11-18 12

frekvent förekommande följd av skridskoåkning och slalom. Aktiviteter som långfärdsskridsko, paddling och friluftsteknik, som Backman menar är mer förknippat med friluftsliv än de föregående som har mer idrottskaraktär, är de som förekommer minst i undervisningen. 31 Han ser det som anmärkningsvärt att de aktiviteterna som är starkt förknippade med friluftsliv är de som förekommer minst i undervisningen med tanke på friluftslivets framskjutna position i styrdokumenten. 32 I studien framgår också att ungdomar som bor i Norrland och Svealand i större utsträckning har provat på olika friluftsaktiviteter än ungdomar i Götaland. Skridskoåkning och paddling är mer förekommande i Svealand medan vandring och övernattning i tält är vanligare i Norrland. 33 Genom intervjuer med verksamma lärare i idrott och hälsa har Backman i studien What controls the teaching of friluftsliv? Analyzing a pedagogic discourse within Swedish physical education, tagit reda på och analyserat faktorer som enligt lärarna själv påverkar deras kontroll av undervisningen i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa. 34 Påverkande faktorer som framkom var läroplanens konstruktion och tydlighet, tid, utrustning och ekonomi samt skolans placering och risker. 35 Ytterligare en faktor var friluftsliv som ett gemensamt projekt, vilket framförallt handlar om friluftslivet under friluftsdagar. Det framkommer att huvudansvaret ligger på idrottsläraren när det handlar om planering av friluftsdagar, men de andra ämneslärarna finns tillhands under utförandet av dessa dagar. 36 I intervjuerna framkommer bland annat avståndet till naturen som ett problem för undervisningen i friluftsliv. En intervjuad lärare tar som exempel upp Stockholm, Göteborg och Malmö som platser där det är problematiskt att undervisa i friluftsliv, just på grund av det långa avståndet till naturen. Backman menar att många har en bild av att den natur som krävs för friluftsundervisning måste ligga skiljt från civilisationen. Faktorer som tid och ekonomi visar sig också hänga samman med skolans placering. Den begränsade tiden för lektionerna gör det svårt att åka iväg till naturmiljön för att undervisa, ett liknade hinder utgör ekonomin. Det kostar pengar att hyra bussar för transport men också att köpa friluftsutrustning menar de intervjuade lärarna. 37 I sin licentiatuppsats Teaching and learning friluftsliv in Physical Education Teacher Education från 2007 har Backman studerat friluftsundervisningen i den svenska idrottslärarutbildningen utifrån 31 Backman. 2004. s. 33 32 Backman. 2004, s. 37 33 Backman. 2004, s. 47 34 Backman; E. (2011). What controls the teaching of friluftsliv? Analysing a pedagogic discourse within Swedish physical education. s. 52 url: http://www.tandfonline.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/abs/10.1080/14729679.2010.532988#.usgn_tului hämtad: 2013-11-18 35 Backman 2011 s. 56 36 Backman 2011 s. 59f 37 Backman 2011 s. 57ff 13

intervjuer med lärare på idrottslärarutbildningen. 38 Hans syfte är att beskriva vilken syn idrottslärarutbildarna har på friluftsundervisning, deras syn på studenternas relation till friluftsliv samt utbildningens förmåga att förändra studenternas relation. Syftet är också att analysera och diskutera vilka konsekvenser detta har på reproduktionen av undervisningspraktiker inom ämnet idrott och hälsa, samt diskutera åtgärder för hur man på idrottslärarutbildningen kan utveckla friluftsundervisningen i skolan. 39 I studien har han kunnat urskilja ett antal teman inom friluftsundervisningen som kan ses som varandras motsatser. Två teman var tävling kontra naturupplevelse. Naturupplevelsen sågs av de intervjuade som den faktiska andemeningen med friluftsliv medan tävling uppfattades som något som hör idrotten till. Exklusivt och ordinärt friluftsliv var två ytterligare teman tillsammans med genuint och nytt samt teoretiskt och praktiskt. Det exklusiva friluftslivet beskrevs som något som innefattade fysisk ansträngning och utfördes i natur som var avlägsen från civilisationen samt kräver vissa specialkunskaper. I motsats till detta är det ordinära friluftslivet möjligt att utföra i den lättåtkomliga närmiljön utan krav på några speciella kunskaper. Genuint friluftsliv beskrivs som ett enkelt opåverkat liv nära naturen med få moderna hjälpmedel. Det nya friluftslivet tenderar att var mer sportlika friluftsaktiviteter som påverkats av kommersialisering, media och en teknisk utveckling. Praktiskt friluftsliv består av tekniskt och kroppsligt kunnande inom friluftsliv medan det teoretiska avser kunnande och reflekterande om friluftsliv. Backman menar att de teman som tenderar ha högst värde inom idrottslärarutbildningen är det exklusiva, genuina och praktiska friluftslivet. Trots att dessa värderades högst inom utbildningen påpekades att det friluftsliv som var lämpligast och mest genomförbart i en skolmiljö var det ordinära. 40 Friluftsliv i förändring var ett tvärvetenskapligt nationellt forskningsprogram som pågick mellan 2006 och 2013. Programmet bestod av 15 forskare från sju olika högskolor och universitet och dess syfte var att studera friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige. 41 Vad är friluftsliv? är en av fyra rapporter i en av forskningsprogrammets undersökningar. Grunden till rapporten är en enkätundersökning där frågor som rör friluftsliv som begrepp har redovisats. 42 Respondenterna fick i enkäten rangordna i vilken omfattning de ansåg olika aktiviteter vara friluftsliv. Av resultatet framgår att de aktiviteter som respondenterna tydligast kopplar till friluftsliv är vandring i skog och mark samt vandring i fjäll, 87 % 38 Backman, E. (2007). Teaching and learning friluftsliv in Physical Education Teacher Education. Stockholm: Stockholm Instute of Education. s. 1ff 39 Backman. 2007. s. 38 40 Backman. 2007. s. 46f 41 Friluftsforskning. (2013). url: http://www.friluftsforskning.se/lankar/friluftsliv-i-forandring/ hämtad: 2013-11-22 42 Fredman, P, Karlsson, S-E, Romild, U, Sandell, K. Red. (20008) Vad är friluftsliv? Friluftsliv i förändring: Örnsköldsvik: Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. s. 7ff url: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:128285/fulltext01.pdf hämtad: 2013-11-22 14

och 88 % ansåg dessa aktiviteter helt och hållet vara friluftsliv. Andra aktiviteter som helt och hållet ansågs vara friluftsliv var kajakpaddling 61 % och fågelskådning 59 %. Att gå in en stadspark var den aktivitet som fick den lägsta svarsprocenten, men det ska dock påpekas att 77 % ansåg det vara en viss form av friluftsliv. Av de tre aktiviteterna med stark koppling till friluftsliv är samtliga knutna till naturmiljöer. 43 I masteruppsatsen Ut och njut: En jämförelse av 15-åringars friluftsvanor 2001-2007 har Sara Höckert och Matilda Pamelius som syfte att studera 15- åringars friluftsvanor och om de har förändrats mellan åren 2001 och 2007 med utgångspunkt från ungdomarnas bostadsorters geografiska placering. En av frågorna de ställer är hur respondenternas friluftundervisning såg ut. De har nått sitt resultat genom att jämföra data från projektet Skola-Idrott-Hälsa. 44 I resultatet som behandlar friluftsaktiviteter i skolan framkommer att de aktiviteter vilka lyfts fram som mest frekvent förekommande i skolan är simning, orientering och skridskor. Aktiviteter som förekom minst i undervisningen var friluftsteknik, paddling och långfärdsskridskor. I resultatet framgår det också att friluftsundervisningen i skolan tenderar att vara mer förekommande i Norrland än i Svealand och Götaland. 45 I studien En studie av GIH- studenters erfarenhet av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter före utbildning har Johnny Nilsson och Eva Kraepelien- Strid avsett att utforska blivande idrottslärarstudenters erfarenhetsbakgrund om och kring naturmiljöaktiviteter, natursäkerhet och friluftsliv. 46 Studien bestod av en enkätundersökning där 92 nyblivna GIH- studenter deltog hösten 2007 varav 48 % var män och 52 % var kvinnor. Enkäten inleddes med en beskrivning med definitionerna av naturmiljöaktivitet och friluftsliv: 47 Naturmiljöaktivitet aktivitet som bedrivs i naturen t.ex. orientering, simning, skridskor eller längdskidåkning och där aktiviteten är det väsentliga. Friluftsliv Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturupplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. I skolan bedrivs friluftsliv alternativt naturmiljöaktivitet inom begreppet Friluftsdag. 48 43 Fredman, Karlsson, Romild, Sandell. 2008. s. 17 44 Höckert, S, Pamelius, M. (2011). Ut och njut: En jämförelse av 15-åringars friluftsvanor 2001-2007. s. 19-23. url: http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:561094 hämtad: 2013-12-13 s. 14f 45 Höcker, Palmenius. 2011. s 34f 46 Kraepelien- Strid, E, Nilsson, J. (2009). s. 7. url: http://www.gih.se/global/3_forskning/pedagogik/rapportserie/eva_kraepelien_johnny_nilsson_rapport_10_2009.pdf hämtad: 2013-11-25 47 Kraepelien-Strid, Nilsson. 2009. s. 8 48 Kraepelien-Strid, Nilsson. 2009. s. 8 15

Av studien framgår att cirka 70 % av respondenterna endast har en viss eller liten erfarenhet av naturmiljöaktiviteter och friluftsliv. Detta menar Kraepelien- Strid och Nilsson kan påverka utbildningsnivån eftersom tid från friluftsundervisningen måste läggas på undervisning i naturmiljöaktiviteter som är fundamentala för friluftsliv. Författarna menar också att till skillnad mot vad man föreställt sig så har elever uppväxta närmare skogs- och naturmiljöer ingen större erfarenheter av friluftsliv och naturmiljöaktiviteter. Undersökning visar följaktligen att närhet till naturen automatiskt inte bidrar till ett ökat kunnande inom friluftsliv och naturmiljöaktiviteter. 49 49 Kraepelien-Strid, Nilsson. 2009. s. 22f 16

5. Metod 5.1. Design En viktig del vid arbete med en forskningsstudie är frågeställningen om genom hur man väljer att samla in, bearbeta och analysera data. De val man gör handlar om vilken typ av framställning och generalisering man avser att göra. I föreliggande studie handlar det om att analysera i huvudsak numeriska data (siffror) och som resultat redovisa olika former av siffervärden med möjlighet att generalisera till en population som är större än det urval av respondenter som ingår i studien. Vid en numeriska (kvantitativ) ansats bearbetas och analyseras data ofta statistiskt medan man vid en icke - numerisk (kvalitativ) ansats oftast tolkar informationen med hjälp av verbala analysmetoder. En numerisk forskningsstrategi är till för att samla in generaliserbar data som gäller för fler individer än den undersökta gruppen. Icke numerisk forskning i sin tur består av färre respondenter och strävar efter att karaktärisera eller gestalta något och har fått en viss kritik för sin brist på objektiv analys då deras resultat i hög grad beror på vem som tolkat insamlad data. 50 De två metoderna framställs ofta som motsatser till varandra vilket inte är helt relevant. Majoriteten av dagens forskning inom samhälls- och beteendevetenskaplig forskning befinner sig mellan de två metoderna. Det som avgör vilken metod man i huvudsak kommer att använda sig av i sin forskning är hur syftet eller problemformuleringen är formulerade. Är syftet att ta reda på frågor angående likheter och skillnader eller få svar på frågorna var? och hur? bör en numerisk ansats användas. Är syftet att förstå och tolka individers upplevelser eller finna underliggande mönster är en icke numerisk ansats mest lämplig. 51 Som beskrivet tidigare karaktäriseras oftast numerisk - kvantitativ forskning av en större undersökningsgrupp till skillnad mot icke - numerisk kvalitativ forskning som består av färre respondenter. För att nå ut till en större grupp individer på olika platser är enkäter en lämplig metod. Enkäter lämpar sig också när det är standardiserad data utifrån identiska frågor som behandlar fakta och åsikter som eftersträvas. 52 50 Stukát, S. (2011) Att skriva examensarbeten inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. s. 34 ff 51 Patel, R, Davidsson, B. (2010). Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. s. 14 52 Denscombe, M. (2011). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB. s. 208f 17

Studien har en jämförande eller komparativ design då den jämför elevers åsikter och uppfattningar utifrån två skolors olika naturförhållanden med hjälp av ett frågeformulär. 53 Studien har också en tvärsnittsdesign i det att data har insamlats för att studerar relationer mellan variabler. 54. 5.2. Urval Skolorna i studien valdes utifrån sin placering. Eftersom en del av studiens syfte är att jämföra två skolor utifrån deras närhet till naturen. Valdes en skola som ligger i anslutning till en naturmiljö och en skola som ligger i stadsmiljö. Med skola i naturmiljö menas en skola som ligger i nära anslutning till en skog eller skogsområde närhet till vatten räknas också in. Skolan i stadsmiljö har inte samma närhet till en skog utan är belägen i en mer urban miljö, omgärdad av mer trafikerade vägar och hyreshus. I undersökningen bestämdes närheten till naturmiljön utifrån tiden det tog att ta sig från skolan till naturmiljön. På skolan som benämns som naturskola tar det inte någon längre tid att ta sig till naturmiljön än vad det gör att ta sig till idrottshallen. Skolorna valdes också utifrån kontakter och närhet vilket gör urvalsmetoden till ett bekvämlighetsurval. 55 I studien deltog två klasser i årkurs nio från de båda skolorna. Klasserna valdes utifrån vilka som var tillgängliga vid undersökningstillfället detta kan också ses som ett bekvämlighetsurval. Tabell 1. Det totala urvalet i enkätundersökningen. Skola Pojkar Flickor Totalt Naturmiljö 25 20 45 Stadsmiljö 20 11 31 Totalt 45 31 76 53 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. s. 80 54 Bryman. 2011. s.63f 55 Hassmén, N, Hassmén, P.(2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. s. 94 18

5.3. Mätinstrument Enkäten (se bilaga 1) som delades ut till eleverna är konstruerad utifrån en tidigare enkät gjord av Abrahamsson och Rogö Helmner som använts till deras C-uppsats Storstad kontra landsort en jämförelse av elevers erfarenheter av friluftsliv i skola och på fritid. 56 Vissa av frågorna behölls i sin helhet medan vissa omarbetades för att passa den här studiens syfte. Formuläret är strukturerat och inleds med sakfrågor som bestämmer respondenternas kön och vilken skola de går på. Där efter består enkäten av frågor som behandlar attityder och åsikter angående friluftsliv och undervisning i friluftsliv. En strukturerad enkät innebär att samtliga frågor har ett antal fastställda svarsalternativ. 57 Fasta alternativ underlättar bearbetningen av insamlad data och ökar jämförbarheten mellan respondenternas svar. 58 Om formuläret består av allt för många frågor kan det leda till att respondenterna tröttnar och ger bristfälliga eller inkorrekta svar, vilket leder till ett ökat bortfall. För att i möjligaste mån undvika ett sådant scenario består enkäterna av tio frågor utöver de inledande sakfrågorna. 59 Enkäten har en hög grad av standardisering i det avseende att samtliga formulär är lika varandra och inte är anpassade efter olika respondenters förutsättningar. Detta är av största vikt för att kunna göra en trovärdig analys och jämförelse av den insamlade datan. 60 5.4. Genomförande En form av pilotstudie gjordes genom att enkäten kontrollerades av en grupp studiekamrater och handledaren för att säkerhetsställa att frågorna var tydligt utformade. Därefter bearbetades enkäten utifrån responsen från pilotstudien. Därefter togs kontakt med rektorerna på de två utvalda skolorna. På en av skolorna togs kontakten via e-post och på den andra via ett möte. Enkäterna delades ut av forskaren under lektioner som passade för de undervisande lärarna. 56 Abrahamsson, J, Rogö Helmner, M. (2012). Storstad kontra landsort en jämförelse av elevers erfarenheter av friluftsliv i skola och på fritid. Bilaga 1 57 Stukát. 2011. s.50 58 Stukát. 2011. 236f 59 Hassmén, Hassmén. 2008. s.245f 60 Trost, J. (2011). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB. s. 59f 19

5.5. Databearbetning Insamlad data har bearbetats med hjälp av analysprogrammet SPSS. Datan har analyserats med hjälp av Descriptive statistics, Crosstabs och Frequensies. En nemesis till forskare som söker tillförlitlig kunskap genom undersökningar är bortfallet. Bortfallet delas brukligt in i internt och externt bortfall. Det interna bortfallet består oftast av felaktigt ifyllda eller obesvarade enkäter vilket medför att de inte kan användas i undersökningen. Faktorer för ett ökat internt bortfall är dåliga eller otydliga frågor. Ett externt bortfallet beror på att undersökningspersoner inte dyker upp eller enkäter som inte lämnas in. Faktorer som påverkar det externa bortfallet är bland annat sjukdom eller tidigare upplevelser av undersökningar som varit av sämre kvalitet vilket fått de tänkta respondenterna att motsätta sig undersökningar. 61 Samtliga enkäter som samlades in var korrekt ifyllda. Detta gjorde att inget internt bortfall registrerades. Något externt bortfall noterades inte heller. Detta eftersom de tänkta respondenterna för undersökningen var de elever som var närvarande vid undersökningstillfället. 5.6. Reliabilitet och validitet Reliabilitet innebär att en undersökning ska vara tillförlitlig och upprepbar. För att en undersökning ska anses vara reliabel ska den ge samma resultat om mätningarna görs två gånger tätt efter varandra. En förutsättning för detta är att situationen är densamma vid de båda mätningarna. Ett vardagsexempel som visar på god reliabilitet är när en människa kliver upp på en våg. Vågen visar 65 kg, för att människan ska vara säker på att vågen visar rätt kliver hon av den för att på nytt kliva upp på den. Resultatet blir återigen 65 kg, personen har här kontrollerat vågens reliabilitet genom att med kort mellanrum mellan två tester fått samma resultat. 62 Det ska påpekas att 65 kg inte behöver vara den rätta vikten, eftersom vågen kan visa fel. Validitet handlar i sin tur om giltigheten i det som undersökts, validiteten svarar på om det som varit av intresse i undersökningen har fångats. Validitet kan förklaras utifrån det tidigare nämnda exemplet med vågen. Om syftet med undersökningen hade varit att mäta en människas kroppsvikt hade validiteten varit förträfflig, eftersom det är det som är vågens primära funktion. Om syftet hade varit att med hjälp av resultatet från vågen jämföra vem av två individer som är mest överviktig. Baserat på vem av dem som 61 Stukát. 2011. s. 72f 62 Hassmén, Hassmén. 2008. s. 122f 20

väger mest, hade vågens validitet varit betydligt lägre trots en hög reliabilitet. Detta eftersom det inte är självklart att den människa som har den högsta kroppsvikten nödvändigtvis har den största övervikten. 63 Reliabiliteten för undersökning ska anses som stark eftersom undersökningen gjordes under en kortare tidsperiod under likartade förhållanden. Undersökningens validitet bör också ses som god eftersom mätinstrumentet är konstruerat utifrån tidigare mätinstrument som använts för liknande mätningar. 5.7. Etiskt förhållningssätt Forskare bör hålla sig till fyra etiska krav för att skydda de individer som deltar i undersökningen. Informationskravet innebär att deltagarna ska informeras om forskningens syfte och deras uppgift i undersökningen. Det ska vara tydligt att deltagandet är frivilligt och att det går att avbryta sitt deltagande när som helst under undersökningens gång. 64 Deltagarna i studien informerades vid insamlingstillfällena om vad syftet med undersökningen var samt att deras deltagande var helt frivilligt. Samtyckeskravet innebär att deltagarna måste ge sitt tillstånd att medverka i undersökningen. Skulle deltagarna vara under 15 år behövs vårdnadshavarens tillstånd. 65 Eftersom samtliga deltagare i studien är elever i årskurs nio och gjordes bedömningen att samtliga var 15 år eller äldre. Därför ansågs rektor och ansvariga lärares tillstånd vara tillräckligt. Konfidentialitetskravet innebär att enskilda deltagare i undersökningen inte ska kunna identifieras av någon obehörig. Uppgifter om undersökningens deltagare ska behandlas med konfidentialitet och uppgifter som skulle kunna härleda till vilka de är måste behandlas på ett sätt som gör det omöjligt för obehöriga att ta del av dem. 66 Vid insamlingstillfällena informerades eleverna att enkäterna skulle fyllas i anonymt. Detta för att forskaren inte ska kunna veta vem som har svarat på någon enskild enkät. Att de skulle fyllas i anonymt stod också nämnt på enkäterna. För att ytterligare skydda deltagarnas identitet har skolorna fått fiktiva namn i underökningen. Nyttjandekravet innebär att information som samlats in om enskilda individer enbart får användas i forskningssyfte. Informationen får inte föras vidare och användas i icke vetenskapliga syfte. Uppgifterna 63 Hassmén, Hassmén. 2008. s. 122f 64 Forskningsetiska rådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. s. 7f. url: http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf hämtad:2013-12-10 65 Forskningsetiska rådet. s. 9ff 66 Forskningsetiska rådet. s. 12f 21

får inte heller användas i beslut som rör den enskilde individen om inte denne har gett sitt medgivande. 67 För att motverka att informationen används i ett icke vetenskapligt syfte kommer enkäterna att förstöras när undersökningen är avslutad. 67 Forskningsetiska rådet. s. 14 22

6. Resultat Här kommer resultatet av enkätundersökningen presenteras med hjälp av figurer och tabeller. Resultatet har för avsikt att besvara syftet med undersökningen. För att knyta an till frågeställningarna och göra det tydligare för läsaren kommer resultatet redovisas under rubrikerna Elevers uppfattning om och inställning till friluftsliv och Innehåll och omfattning av friluftsliv. Under de båda rubrikerna kommer resultatet av jämförelsen mellan skolorna också redovisas. 6.1. Elevers uppfattning om och inställning till friluftsliv Enkätens första fråga behandlar elevernas uppfattning i vilken mån de utövar frilufts på sin fritid. Resultatet är likartat för skolorna där en majoritet av eleverna sällan anser sig utöva friluftsliv på sin fritid. 53,3 % procent av eleverna på naturmiljöskolan och 54,8 % av eleverna på stadsskolan. Bland respondenterna på stadsskolan är det 22,6 % som anser sig utöva friluftsliv ofta, samma siffra gäller för de som aldrig anser sig utöva friluftsliv 22,6 %. Detta skiljer sig mot naturskolan där 37,8% av eleverna anser sig utöva friluftsliv ofta medan 8,9 % av eleverna menar att de aldrig gör det. Fråga nummer fyra i enkäten syftar till att eleverna utifrån ett antal aktiviteter ska visa vilka aktiviteter de anser vara friluftsliv. Tabell 2. Visar vilka tio aktiviteter flest elever från respektive skola anser vara friluftsliv (n=76). Naturskola 1. Orientering 2. Paddla kanot/kajak Sova i naturen 3. Vandra i fjäll/naturmiljö Klättra i berg Promenad i skogen Åka längdskidor 4. Fiske Laga mat i naturen 5. Göra upp eld Stadsskola 1. Paddla kanot/kajak 2. Fiske Klättra i berg 3. Vandra i fjäll/naturmiljö 4. Orientering Terränglöpning 5. Promenad i skogen 6. Sova i naturen Laga mat i naturen Göra upp eld Åka längdskidor Åka skridskor 23

Tabellen visar de tio aktiviteter som flest elever på respektive skola anser vara friluftsliv. Stadsskolan lista består av tretton aktiviteter eftersom flera aktiviteter hamnade på samma andel procent. Resultatet visar att eleverna från skolorna i stort är överens om vilka aktiviteter de mest anser vara friluftsliv. De aktiviteter som skiljer listorna åt är understrukna och består av terränglöpning och åka skridskor, båda av dessa aktiviteter finns representerade på Stadsskolans lista men inte på Naturskolans. Av resultatet går det också att se skillnader i hur aktiviteterna är rankade; på Naturskolan är Orientering den högst rankade 84 % följt av paddla kanot/kajak 82,2 % och sova i naturen 82,2 %. Stadsskolans lista toppas av paddla kanot/kajak 83,9 % följt av fiske 77,4 % och klättra i berg 77,4 %. Tabell 3. Visar de fem aktiviteter elever anser vara minst friluftsliv (n=76) Aktiviteter minst förknippade med friluftsliv i % Bada i pool 82,9 Klättra på klättervägg 75 Åka vattenskidor/wakeboard 69,7 Surfa 69,7 Promenad med hunden 68,4 Resultatet som visas i tabellen ovan är de fem aktiviteter som eleverna oberoende skola minst associerar med friluftsliv. Aktiviteterna är de som fått minst markeringar i enkäten. Av resultatet kan urskiljas att åtta av tio elever inte anser att de utövar friluftsliv när de badar i en pool. Drygt sju av tio elever tycker inte att klättring på en klättervägg är friluftsliv. Varken vattensporter efter en båt eller surfing anses vara friluftsliv och inte heller en promenad med hunden. I figur 2 visas hur viktigt eleverna anser det vara med friluftslivsundervisning i skolan. Resultatet visar svaren för respektive skola. 24

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20 % 60 % Hur viktigt är det med friluftsliv i skolan 51,6 % 32,3 % 15,6 % 9,7 % 4,4 % 0 % 3,2 % 3,2 % Naturskola Stadsskola Mycket viktigt Ganska viktigt Inte speciellt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Figur 2. Elevernas fördelning för hur viktigt friluftsliv är i skolan (n=76). Figuren visar att majoriteten av eleverna på de båda skolorna anser att friluftsliv i skolan är ganska viktigt. Den visar också att en större andel av eleverna i naturskolan ser friluftsliv i skolan som mycket viktigt jämfört med eleverna i stadsskolan. Att friluftsliv i skolan inte är speciellt viktigt tycker drygt 15 procentenheter fler på stadsskolan jämfört med eleverna på naturskolan. Av de som anser friluftslivsundervisnigen oviktig är det ingen markant skillnad mellan de båda skolorna. Resultatet på frågan hur eleverna upplever friluftsundervisningen i skolan redovisas för respektive skola i figur 3. Hur upplever du friluftsundervinsningen i skolan 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 6,7 % 60 % 24,4 % 2,2 % Naturskola 6,7 % 9,7 % 54,8 % 19,4 % 6,5 % Stadsskola 9,7 % Mycket positivt Positivt Mindre positivt Negativt Vet ej Figur 3. Visar hur eleverna upplever friluftsundervisningen i skolan(n=76). 25

Figuren visar att en övervägande del av eleverna på skolorna upplever friluftsundervisningen som positiv. På stadsskolan är det en något högre andel som upplever undervisningen som mycket positivt jämfört med naturskolan, medan eleverna från naturskolan i högre grad ser undervisningen som mindre positiv. Upplevelsen av undervisningen som negativ är något högre på stadsskolan än på naturskolan. Resultatet av hur god kunskap eleverna anser sig har om allemansrätten visar att 11,1 % av eleverna på naturskolan anser sig ha mycket goda kunskaper om allemansrätten och 60 % anser att de har ganska god kunskap om allemansrätten. På stadsskolan är det fem procentenheter fler som anser sig ha mycket god kunskap 16,1 %, medan drygt fem procentenheter färre, 54,8 %, tycker sig ha ganska god kunskap om allemansrätten. En likartad del på skolorna anser inte sina kunskaper om allemansrätten vara speciellt bra. Resultatet visar också att bland eleverna på stadsskolan är det 12,9 % som anser sina kunskaper om allemansrätten inte vara bra alls. På naturskolan är det en lägre andel 6,7 % som inte tycker att sina kunskaper är bra alls. Av de elever som svarat på naturskolan är det också 6,7 % av dem som inte anser sig veta hur deras kunskap om allemansrätten förhåller sig motsvarande siffra på stadsskolan är 0 %. Resultatet på frågan som behandlar i vilken mån eleverna tror att de kommer ha användning av friluftundervisningen i framtiden visar att 20 % av eleverna på naturskolan upplever att de kommer att ha stor användning av friluftsundervisningen medan 48,9 % anser att de kommer att ha ganska stor användning. 24, 4 % anser att de inte kommer att ha speciellt stor användningen av friluftsundervisningen och 4,4 % menar att de inte kommer att ha någon användning alls av undervisningen. 2,2 % vet inte om undervisningen kommer att vara användbar. Resultatet för stadsskolan skiljer sig mot naturskolans då endast 6,5 % tror sig ha mycket stor användning och 35,5 % ganska stor användning av friluftsundervisningen. Det vanligast förekommande svaret på stadsskolan visar att 41,9 % av eleverna upplever att de inte kommer att ha speciellt stor användning av friluftsundervisningen eller kunskaperna i friluftsliv. 9,7 % menar att de inte kommer ha någon användning av den medan 6,5 % inte vet i vilken mån undervisningen kommer att var användbar. 26

6.2. Innehåll och omfattning av friluftsliv Vid fråga fem i enkäten ska eleverna markera vilka aktiviteter de har fått prova på i skolan. Tabellen nedan redovisar topp tio av de aktiviteterna med högsta svarsfrekvens från respektive skola. Tabell 4. Visar de tio aktiviteter som flest elever angett att de prövat på i skolan (n=76). Naturskola Stadsskola 1. Orientering 2. Åka skridskor 3. Lära sig om allemansrätten Terränglöpning 4. Lära sig om friluftsliv 5. Promenad i skogen 6. Åka pulka 7. Bada i hav/sjö 8. Laga mat i naturen 9. Bada i pool 1. Orientering 2. Åka skridskor 3. Terränglöpning Åka skidor/snowboard Åka pulka 4. Bada i pool 5. Promenad i skogen 6. Laga mat i naturen 7. Lära sig om friluftsliv 8. Åka längdskidor Gå på skidtur Av resultatet går att se att orientering (na=95,6 %, s=90,3 %) och åka skridskor (na=68,9 %, s= 83,9 %) är de aktiviteter som innehar plats ett och två på listan både på natur- och stadsskolan. De aktiviteter som särskiljer de båda skolorna är att lära sig om allemansrätten och bad i hav eller sjö som endast förekommer på Naturskolans lista. På Stadsskolan återfinns istället åka skidor eller snowboard, åka längdskidor och gå på skidtur. Till skillnad från stadsskolan där 54,8 % av de svarande angett att de fått prövat att åka skidor eller snowboard i skolan är motsvarande siffra på naturskolan 2,2 %. På naturskolan har 42,2 % angett att de har fått bada i sjö eller hav medan siffran på stadsskolan är 6,5 %. På Stadsskolan har istället nästan hälften 48,4 % markerat att de fått badat i pool under sin skoltid, motsvarande siffra för Naturskolan är 28,9%. Figur 4 redovisar resultatet av förekomsten av friluftslivsundervisning under det senaste året jämfört mellan de två skolorna. 27