Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Lärande och kunskaper Övergripande mål: Utveckling och lärande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-08-11 12:18 1
Nyckeltalsanalys Nyckeltalsanalys Målets innehåll Enligt förskolans läroplan ska verksamheten präglas av en pedagogik där omvårdnad, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål och förbättringsområden Utveckling och lärande 2015 Förskolechefer tar ett tydligt ansvar för verksamhetens resultat och genomför de åtgärder som identifieras genom det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarsfördelning mellan förskollärare och arbetslag är tydlig och accepterad. Förskoleverksamheten i Vetlanda kommun utgår från överenskomna pedagogiska grundvärderingar. Arbetslag använder pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att granska, följa upp och utvärdera kvaliteten i verksamheten. Kunskapsområdet naturvetenskap och teknik ingår en självklar och naturlig del i det pedagogiska arbetet. Specialpedagoger har mandat och legitimitet att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande i den pedagogiska verksamheten och är ett stöd till arbetslagen i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Beslutade insatser Förskolechefer: Kompetensutveckling, individuell utvecklingsplan läsåret 15/16, utvecklingsdialog läsåret 15/16. Förskollärares ansvar: Seminarium kring yrkesetiska regler ht 15, arbetslagsledare testas, dialog kring legitimationskravets kompetenskriterier. Gemensam process kring ledningsgruppens framtagna pedagogiska grundvärderingar. Processutbildning i pedagogisk dokumentation under två år 2015-2017. Naturvetenskap och teknik: Förskolelyftet på hemmaplan, 40 pl. 2015-2016 Upphandla processutbildning för specialpedagoger; specialpedagogiskt förhållningssätt 2.0. 2015-2016 Konsekvenser för vårt sätt att arbeta I hög utsträckning innebär beslutade insatser att avsätta tid och resurser för att genomföra aktiviteterna. Vissa delar. som t. ex. förskollärares ansvar och pedagogiska grundvärderingar måste ske genom ett samspel mellan övergripande och förskolechefs-enhetsnivå. På vilket sätt som dessa processer ska ske måste diskuteras och beslutas gemensamt. Processutbildningen för specialpedagoger behöver föregås av en kartläggning av behov och önskemål hos målgruppen. Genom att konkretisera deras uppdrag och lönekriterier kan vi få information om vilka inslag som bör ingå i utbildningen. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-08-11 12:18 2
1. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning Underlag för nulägesbeskrivningen hämtas från förskolechefernas kvalitetsrapporter, Klassens kvalitetsrapport, föräldraenkäten, utvecklingsdialoger samt från dialoger och samt samtal som förts i olika forum med förskolechefer. Enligt den årliga undersökningen kring hur barn uppfattar sina dagar i förskolan, Klassens kvalitetsrapport, når resultaten kring frågorna som handlar om utveckling och lärande höga värden. Barnen anger att de lär sig saker i förskolan, att de är nyfikna på vad som ska hända och att de tycker om saga, matematik och skapande etc. De lägsta resultaten ges på frågan om de använder digitala verktyg i förskolan, ett värde som var lågt även vid mätningen 2015. Högst värden ges frågorna som handlar om förskolans inre miljöer och det material som erbjuds där. Det är inga större skillnader mellan årets resultat och föregående. Även föräldrarna anger höga värden på frågorna kring barnens utveckling och lärande. Enligt årets Föräldraenkät anger föräldrarna att barnen utvecklar såväl sin språkliga, matematiska som sin naturvetenskapliga förmåga i förskolan. De anser i hög utsträckning att pedagogerna utgår från barnens behov vid planering av verksamheten och förskolan erbjuder en miljö som utmanar och lockar till lek och utveckling. Resultatet visar högre värden i årets undersökning i jämförelse med föregående års, vilket är mycket positivt. I förskolechefernas kvalitetsrapporter beskrivs hur arbetet med målet sker genom ett tematiskt arbetssätt, där flera olika kunskapsområden integreras. Temat/projektet formas genom att barns intressen och behov fångas upp, och där man låter barnen vara delaktiga i utformningen och genom lyhördhet för barns frågor och funderingar. Genom att dela barngruppen i mindre grupper ges förutsättningar för att möta varje barns behov. Även resultaten från arbetet kring Klassens kvalitetsrapport har bidragit till utveckling och förändring i förskolornas arbetssätt. På det viset har barnens delaktighet och inflytande ytterligare haft påverkan på verksamhetens utformning och innehåll. Miljöerna i förskolan formas mer och mer medvetet kring den verksamhet som ska bedrivas. Lärmiljöerna förändras och anpassas, så att barn kan ta ansvar självständigt utan att alltid be en vuxen om hjälp. Under året har i stort sett samtlig personal, ca 180 personer, har deltagit i generell kompetensutveckling kring Pedagogisk dokumentation via uppdragsutbildning från Högskolan i Jönköping. Dessutom har förskolelyftskursen Naturvetenskap och teknik genomförts på plats i Vetlanda. Ytterligare genomförda kompetensutvecklingsinsatser är nätverk för lokala utvecklare inom språk- respektive matematik. Även nätverk inom IKT har genomförts. Sammantaget har insatserna bidragit till ökad kunskap och kompetens inom viktiga kunskapsområden i förskolan som även börjat tillämpas i varierande utsträckning utifrån varje förskolas utvecklingsbehov. Det har inte funnit förutsättningar för att genomföra en särskild satsning riktat mot det specialpedagogiska området. Detta är ett område som fortsatt behöver arbetas med. Svårigheterna att rekrytera behöriga, legitimerade förskollärare har bidragit till utmaningar att arbeta kvalitetsutvecklande i förskolorna. Personalbyten innebär förändringar i arbetslag och inverkar även negativt när det gäller kontinuiteten bland barngrupper och att ha tillräcklig kunskap och kompetens kring barns utveckling och lärande. Under hösten genomfördes ett seminarium kring lärares yrkesetiska regler och förskollärares kompetenskrav. Det har dock inte funnits förutsättningar att följa upp tillfället, i hög utsträckning beroende på bristen på förskollärare. Mer kraft har istället fått läggas på hur arbetslaget tillsammans kan jobba för att fullgöra läroplanens uppdrag. Med avsikt att skapa likvärdighet och en gemensam grund för förskolans verksamhet i Vetlanda, har förskolans ledningsgrupp formulerat sju pedagogiska grundvärderingar som ska komma till uttryck i den dagliga verksamheten. Två av dessa grundvärderingar anknyter till målområdet Utveckling och lärande: Barnperspektiv: Ett begrepp som ska förstås som vikten av att inta ett barnperspektiv, vilket innebär att verksamheten utgår från det som vi tror är bra för barn, att vi har organiserat verksamheten utifrån att barn ska ha en bra och meningsfylld dag och ges möjligheter att utvecklas och samspela med andra barn och vuxna. För att veta vad som är bra för barn måste vi även hämta in barnens perspektiv, dvs. fråga dem om vad de tycker är bra för barn. Det innebär att barns perspektiv är en förutsättning för att inta ett barnperspektiv. Det lägger grunden till det livslånga lärandet. Utforskande och medskapande arbetssätt: Barns utveckling och lärande är sammankopplat med den omgivande miljön och med andra människor. Genom att vi är öppna och lyhörda för barns frågor, nyfikenhet och intressen, blir vi medskapare av kunskap tillsammans med barnen. Det innebär att ta tillvara olikheterna som finns i olika barns sätt att tänka och göra, och att utforska konsekvenserna av olika sätt att tänka och göra. Då blir kreativitet och fantasi centrala aspekter av det utforskande arbetet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-08-11 12:18 3
Grundvärderingarna ska under kommande år att bearbetas, förstås och förankras så att tillämpningen kommer till uttryck och tydligt kan identifieras i konkreta situationer i förskolan. Bedömning av föregående års förbättringsåtgärder är att de i hög utsträckning har genomförts, vilket har bidragit till en högre måluppfyllelse. Genom arbetet med grundläggande pedagogiska grundvärderingar har viktiga diskussioner kring gemensamt förhållningssätt, överenskomna och accepterade arbetssätt i arbetslagen inletts. Arbetet måste dock ske långsiktigt och hållbart och kan inte förväntas bli klart under endast en kort tid. Ett ökat fokus på att det systematiska kvalitetsarbetet har bidragit till en större medvetenhet om behovet, intresset och vikten av att följa upp vilka resultat som arbetet leder till och vad som ytterligare behövs för att öka måluppfyllelsen. Det framgår tydligt i förskolornas kvalitetsrapporter att arbetslagen och förskolorna tillsammans "äger" utvecklingen vid enheterna och att förskolecheferna har en viktig roll i detta arbete. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Enligt barnens svar i Klassens kvalitetsredovisning finns det skillnader som bör uppmärksammas när det gäller skillnader mellan hur flickor och pojkar har upplever verksamheten när det gäller frågorna "lyssna på saga", "att sjunga" där flickor är mer nöjda än pojkar. Pojkar är däremot mer nöjda när det kommer till att "bygga" och att "leka ute". Skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser i förskolan är också något som flera förskolor lyfter fram som ett utvecklingsområde. Detsamma gäller att några förskolor ser att de har svårare att möta behoven hos barn med annat modersmål. Inte så många förskolor berör arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Någon anger att brist på resurser gör det svårare att möta dessa barn. En aspekt som flera förskolechefer beskriver som påverkar resultatet är att barn som har kortare vistelsetider eller sporadisk närvaro innebär svårigheter att tillgodose deras behov av stöd och utveckling i sitt lärande och i sin utveckling. De har svårare att komma in i ett sammanhang och att känna trygghet i rutiner i olika situationer. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? De mål som ryms under läroplanens övergripande mål om utveckling och lärande beskriver i 22 punkter vad förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar för förmågor och kunskaper. Här ingår Barns självkänsla och självförtroende Språk och språkutveckling Matematik Naturvetenskap och teknik Bild, form, musik, dans, teater och drama Motorik och koordination Modersmål Genom att använda ett temainriktat arbetssätt ges barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Kunskap kommer till uttryck i olika former, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det förutsätter att verksamheten är varierad och erbjuder olika sätt för lärande. I kvalitetsrapporterna beskrivs hur flera av de olika kunskapsområdena kommer till uttryck. Barns språkliga och matematiska utveckling kopplas samman med bild, musik etc. Samspel, tillit till sin egen förmåga och delaktighet är förutsättningar för lärande och utveckling och genomsyrar allt arbete i verksamheten. De områden som är i fortsatt behov av utveckling är naturvetenskap och teknik samt IKT som pedagogiskt verktyg. Även att arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska behöver utvecklas, liksom det specialpedagogiska förhållningssättet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-08-11 12:18 4
2. Orsaksanalys Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis? Kompetensutveckling inom områdena pedagogisk dokumentation, naturvetenskap och teknik och nätverksträffar har på olika sätt bidragit till att medvetna arbetssätt har kommit till uttryck, liksom att värdera och följa upp effekterna. Det handlar om miljöns betydelse, medveten och kompetent personal samt erfarenhetsutbyte. Förskolechefernas roll och uppgift har förtydligats och förväntas mer och mer ta ett ansvar för att följa upp resultaten, leda arbetslagens arbete till utveckling och skapa förståelse hos medarbetarna. Delaktighet och inflytande är viktiga aspekter för motivation i barns lärande och utveckling. Att förhålla sig till barns perspektiv, att låta barn påverka innehållet, att vara lyhörd för barns frågor och intressen är tecken på en inriktning mot en kunskapssyn som innebär att kunskap inte är endimensionell utan kan se olika ut. Att arbeta utforskande tillsammans med barn är även ett sätt att skapa motivation och intresse bland de vuxna i förskolan, dvs. en social-konstruktionistisk kunskapssyn. Att dela barnen i mindre grupper är ett arbetssätt som de flesta förskolor anammar. Det påverkar personalens möjligheter att fånga upp och använda barnens olika intressen och nyfikenhet samt att minska risken för konflikter och missförstånd bland barnen. Det är även en stor fördel att ha gemensamma pedagogiska grundvärderingar för såväl förskolan som helhet som i enskilda förskoleenheter. Det skapar gemensamma normer och en kompass som bidrar till likvärdighet och vi-känsla inom förskolan. Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis? Svårigheterna att rekrytera personal har i hög utsträckning försvårat högre måluppfyllelse. Även rekrytering av tim- och korttidsvikarier har varit svåra att göra. Det har bidragit till bristande kontinuitet i arbetslag och nya kontakter för barnen, samt även en tuff arbetsuppgift för förskolechefer. Till följd av svårigheter att få in vikarier har ibland kompetensutveckling, planerings- och reflektionstid tvingats ställas in. Det har medfört lägre kvalitet i förskolans verksamhet samt en lägre ambitionsnivå. I kvalitetsrapporterna beskrivs att arbetet kring barn med annat modersmål är svårt och att det är utmanande att finna på goda arbetssätt och metoder som bidrar till att underlätta deras lärande och utveckling. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor? Ett tydligt ledningsansvar har gett mandat och legitimitet att driva på och förändra i de områden som har behov av förändring. Tillsammans med stabila arbetslag med hög kompetens ges goda förutsättningar för hög måluppfyllelse. En bra kontakt och gott samarbete med föräldrar är en viktig faktor för att lyckas med förskolans uppdrag på ett bra sätt. Förtroendefulla relationer, tillit och samarbete innebär att förskolan kompletterar hemmet och ger barn goda förutsättningar för lärande och utveckling. Att arbeta i mindre barngrupper har stor betydelse för att möta varje barns behov och intressen. Arbetet med pedagogisk dokumentation har till viss del vänt perspektivet mot pedagogernas ansvar för vilket lärande barn tillägnar sig. Genom att kritiskt granska dokumentationen och ställa den i relation till sitt arbete, ges en bild av vilka villkor och förutsättningar barn har fått för lärande och utveckling. Vad har de förstått? Inte förstått? Hur går vi vidare? Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? Att fortsatt lägga vikt vid processerna kring den pedagogiska dokumentationen, genom att arbetslag tillsammans reflekterar över den som ett resultat på barns lärande, och som också ger vägledning till fortsatt inriktning. Fortsatt fokus på ämnesområdena språk, matematik, natur och teknik. Informations- och kommunikationsteknik är viktiga verktyg i arbetet och måste läras att användas på ett bra och meningsfullt vis. Förstärka stödet till arbetslag och förskolechef när det gäller specialpedagogiskt förhållningssätt, så att alla barn ges goda förutsättningar för lärande och utveckling oavsett språkbakgrund eller funktionshinder. Det finns även behov av att öka medvetenheten om hur verksamheten ger flickor och pojkar lika möjligheter och förutsättningar. Förskolan har stora möjligheter att påverka barns uppfattningar om vad som är "flickigt" och vad som är "pojkigt". Inget barn ska behöva känna sig styrd av stereotypa könsrollsmönster. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-08-11 12:18 5
3. Insatser och åtgärder för utveckling Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra? Fortsatt fokus på förskolechefernas ansvar för att förskolans innehåll utformas i enlighet med läroplanen, så att barn ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Gemensamma pedagogiska grundvärderingar förankras och kommer till självklara uttryck i verksamheten. Pedagogisk dokumentation måste fortsatt läggas vikt vid, skapas förutsättningar för och komma till användning i den pedagogiska planeringen/reflektionen. Kompetensutvecklingsinsats riktat till specialpedagoger i deras uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande på såväl individuell som grupp- och organisationsnivå. Förankra nyligen framtagen rutin kring oanmäld frånvaro i förskolan, med syfte att dels förmedla vikten av att barnet deltar i förskolans verksamhet, dels att i tidigt skede upptäcka risk för negativ utveckling där sporadisk närvaro kan vara ett första tecken. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Det finns behov av att öka antalet specialpedagoger i förskolans organisation, så att det uppgår till en tjänst per varje förskolechef. Det skulle dels innebära ökade möjligheter till stöd på individuell nivå, men även bidra till att ett specialpedagogiskt synsätt kommer till uttryck i hela förskolans verksamhet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-08-11 12:18 6
4. Planering av införande Mål/förbättringsåtgärder Förskolechefer tar ett tydligt ansvar för verksamhetens resultat och genomför de åtgärder som identifieras genom det systematiska kvalitetsarbetet. Förskoleverksamheten i Vetlanda kommun förhåller sig till och tillämpar de gemensamma pedagogiska grundvärderingarna. Arbetslag använder pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg för att granska, följa upp och utvärdera kvaliteten i verksamheten. Specialpedagoger har mandat och legitimitet att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande i den pedagogiska verksamheten och är ett stöd till arbetslagen i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Beslutade insatser Förskolechefer: Tydliga utvecklingsförväntningar och adekvat stöd i ledningsarbetet i medarbetarsamtal/individuell handlingsplan, utvecklingsdialog med temat På vilket sätt bidrar er förskola till att alla barn hos er utvecklas så långt som möjligt? Pedagogiska grundvärderingar bearbetas och följs upp i december 2016. Upphandla processutbildning för specialpedagoger; Specialpedagogiskt förhållningssätt 2.0. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta För att stödja förskolecheferna i sitt uppdrag är det viktigt att tillräckligt med tid och andra förutsättningar ges. Det kan innebär att tid avsätts vid ledningsgrupper, men även att verksamhetschefen avsätter tid och tillfällen till enskilda samtal om utmaningar, svårigheter och strategier. Målkriterier Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt och dokumenteras i loggboken. Vid samtal med förskolechefer, samt vid utvecklingsdialoger görs observationer. Även Klassens kvalitetsrapport och föräldraenkäten bidrar till att få en bild av utvecklingens riktning. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-08-11 12:18 7