Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN SOCIALTJÄNSTEN PRIMÄRVÅRDEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN Utvärdering av Hälsoläget en mottagning för hälsorådgivning på Fyrklöversgatan Projektledare och distriktssköterska Anna-Nora Zell Socionom Raija Timmerbacka Hisingen 1 maj 2001 Utvärderingsrapport
INLEDNING Utvärdering har varit ett centralt och integrerat inslag i DELTA-samverkan som bedrivs på Hisingen i Göteborg sedan 1997. Tillsammans med ett drygt tjugotal rapporter utgör denna rapport en del av den lokala utvärderingen av DELTA-samverkan. Uppdraget DELTA-samverkan har sin grund i den så kallade SOCSAM-lagstiftningen. SOCSAM är en försökslagstiftning, som medger att resurser från socialtjänst, försäkringskassa och sjukvård läggs samman för att användas för ökad välfärd, effektivare hushållning med de gemensamma resurserna samt ökad professionalitet hos de samverkande organisationernas medarbetare. Försökslagstiftningen upphör i och med årsskiftet 2002/2003. I sin ansökan om att få bedriva försöksverksamheten preciserade de dåvarande huvudmännen, Göteborgs allmänna försäkringskassa och Göteborgs stad, att man ville bedriva försöket med fokus på grupper i åldrarna 16 till 64 år som inte på effektivt sätt nås av välfärden. Försöket skulle bedrivas i form av avgränsade, gemensamt finansierade delprojekt. I den gemensamma finansieringen skulle sjukvården företrädas av primärvården. I ansökan angavs också att samverkan, utanför den finansiella samordningen, skulle sökas med Länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs- och Bohus län. Organiseringen Försöksverksamheten har bedrivits i enlighet med de givna förutsättningarna. Från och med 1998 har psykiatrin vid länssjukvården inlemmats i samverkan. Vuxenutbildningen har ingått från och med år 2000. Dessa båda har deltagit på samma förutsättningar som Länsarbetsnämnden. Regionbildningen i Västsverige ändrade ägarbilden så att från och med 1999 består ägarna av Västra Götalands allmänna försäkringskassa, Västra Götalandsregionen samt Göteborgs stad. Två genomgående strategier för DELTA-samverkan bör noteras. Den ena är att varje aktivitet har föregåtts av ett gemensamt kartläggningsarbete, Kunskaps-DELTA. Syftet har varit tvåfalt, dels att skapa en gemensam utgångspunkt, dels att från start försöka optimera förhållandet behov åtgärd. Den andra strategin är att DELTA-samverkan skall ägas lokalt och stöttas centralt. Med lokalt skall förstås medarbetarna som i sitt dagliga arbete möter Hisingsborna. Det är dessa medarbetare som bäst kan läsa av i vilka avseenden som välfärden fungerar eller inte fungerar och därmed kan vara av intresse för samverkan inom DELTA. Med centralt skall förstås samtliga övriga nivåer inom respektive organisation. Utvärderingen Uppdraget att utvärdera SOCSAM-försöken ligger på Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. Årliga lägesrapporter har lämnats till regeringen. Senast den 1 december 2001 skall en slutrapport lämnas. I denna skall en sammanfattande rapportering och bedömning lämnas. De förhållanden som inte kan rapporteras vid denna tidpunkt skall rapporteras senast den 1 juli 2003. Parallellt med den nationella utvärderingen har DELTA-samverkans politiska ledning, Beställarförbundet, redan i ett tidigt skede avsatt resurser för utvärdering av DELTA s olika aktiviteter och konsekvenser av dessa. Beställarförbundet har därmed betonat vikten av systematik och konsekvens inte bara i identifiering, start och drift av aktiviteter, utan också i uppföljning med avseende på effekter och resultat för varje aktivitet. 2
Utvärdering av DELTA s aktiviteter har gjorts i form av självvärdering. Detta har varit ett naturligt val utifrån de två angivna strategierna för DELTA-samverkan. En strävan har även varit att uppföljning och utvärdering skall utvecklas till att bli en naturlig och integrerad del i arbetet. Varje aktivitet har därmed ägt sin egen utvärdering. DELTA s nätverk för utvärdering, sammansatt av representanter för ägarna och från olika institutioner eller motsvarande vid västsvenska högskolor och universitet, har lämnat riktlinjer för utvärderingsarbetet. Två representanter från universitetet har fortlöpande lämnat metodologiskt stöd till varje aktivitet. Varje aktivitet har uppmanats att skaffa en medbedömare som i slutskedet har gjort en så kallad kollegiebedömning av den då nästan färdiga rapporten. Under arbetets gång har en gemensam struktur arbetats fram. Innebörden i denna är att varje aktivitet skall redogöra för sina förutsättningar, sin process och sina effekter/resultat. Dessa tre perspektiv skall anläggas på dels de Hisingsbor som deltagit i aktiviteten, dels aktivitetens medarbetare, dels berörda organisationer. På detta sätt erhålls en matris med nio kombinationer. Olika instrument/redskap har använts för att beskriva och värdera innehållet i respektive kombination. Exempel är dagbok, enkäter, fokusgrupper, loggbok och EuroQol. Såväl individnivå som strukturer har belysts. I respektive rapport beskrivs det tillvägagångssätt som använts. En ambition har varit att inte enbart beskriva vad som åstadkommits och hur detta gjorts, utan även att reflektera över varför olika val och ställningstaganden gjorts Det har varit angeläget att komplettera utvärderingen av varje aktivitet med värderingar av DELTA-samverkans effekter på dels respektive hemmaorganisation, dels samhällsekonomin. Detta har gjorts i särskilda studier. DELTA som lärande organisation har också studerats. Dessa tre studier har genomförts av representanter från högskola/universitet i DELTAsamverkans nätverk för utvärdering. Slutligen har en studie av läkemedelsförskrivningen vid Hisingens vårdcentraler genomförts. Samtliga ovanstående utvärderingar är daterade 1 maj 2001. Under perioden fram till 1 augusti 2001 kommer sammanfattande utvärderingar att göras. En är en värdering av utvärderingen av DELTA-samverkan. En annan är en sammanfattande diskussion av de rapporter som lämnas den 1 maj 2001. Dessa båda rapporter tas fram av utvärderingsnätverkets medlemmar från universitet och högskola. De av nätverkets medlemmar som representerar huvudmännen, kommer att beskriva och värdera DELTA s arbete med utvärdering ur ett huvudmannaperspektiv. Slutligen kommer en rent beskrivande rapport att tas fram i syfte att redogöra för uppbyggnad, strategier etc för DELTA-samverkan. I enlighet med grundprincipen för DELTA-samverkan ansvarar varje projektledare för sin rapport. Projektledarna har haft fortlöpande avstämningar med sina respektive styrgrupper, inklusive projektansvarig. Hisingen 1 maj 2001 Johan Jonsson Verkställande tjänsteman Beställarförbundet DELTA på Hisingen 3
Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Sammanfattning 5 1. Bakgrund 6 1.1 Problemområde 6 1.2 Målsättning med projektet 7 2. Utvärdering 7 2.1 Målsättning med utvärderingen 7 2.2 Metoden för utvärderingen 7 3. Projektets förutsättningar 8 3.1. Personalen 8 3.2. Organisation/stödsystem 8 4. Hur drivs processen 9 4.1 Förhållningssätt 9? Salutogent perspektiv 9? Förebyggande arbete med barn- och familjeperspektiv 9 4.2 Våra arbetsmetoder 9? Fokusgrupper 10? Områdesarbetet 10? Lösningsfokuserad inriktning och Marte meo-metoden 11? Det individuella arbetet 11? Att arbeta med grupper 12 5. Resultat, effekter 12 5.1 Tillgängligheten, klimatet, bemötandet och tiden 12 5.2 Deltagarna 13? Antal besök och anledning till besök 14? Besöksfrekvens 14? Anledning till besök hos distriktssköterskan 14? Anledning till besök hos socionomen 16? Samhällsinformatörens arbete 18 5.3 Gruppverksamheten 18 5.4 Enkäter, Utvärdering av Hälsolägets mottagningsverksamhet 19 och Hälsoenkät ett Euroqolinstrument? Resultat av enkäten om Hälsoläget 20? Hälsoenkät Euroqol 22 5.5 Statistik över besöksfrekvensen till jourmottagningen 22 5.6 Samarbete inom arbetsgruppen 23 5.7 Samarbete och samverkan utåt 24 6. Erfarenheter och ny kunskap 25 6.1 Reflektioner och Visioner om Hälsoläget 25 6.2. Implementering 25 7. Delta att underlätta samverkan 26 Litteraturlista, referenser 27 Bilaga 1:Hälsoenkät Bilaga 2: Euroqolinstrument 4
Sammanfattning Hälsoläget är en mottagning för hälsorådgivning i bostadsområdet Fyrklövern som är beläget i stadsdelen Lundby på Hisingen. I bostadsområdet med ca 1400 inv bor det många stora barnfamiljer och många med utländsk bakgrund. Bland de boende finns sociala problem och ohälsotalet är högre än i Göteborg i genomsnitt. Många av de boende besökte vårdcentralen (VC) i stor utsträckning. Besöken handlade också om omfattande sociala problem. Då det ofta var tidsbrist och inte heller tillräcklig beredskap för att kunna eller orka möta detta väcktes idén om en mottagning för hälsorådgivning som skulle ligga i bostadsområdet. Detta möjliggjordes genom Deltas samfinansiering. Personalen består av en distriktssköterska, en socionom och en samhällsinformatör med kulturkompetens, en distriktsläkare från den närbelägna VC arbetar på mottagningen fyra timmar i veckan. Hälsoläget öppnades i november 1999. Målsättningen med projektet är att de boende ska återfå tilltron till sin förmåga, att ta fram sin egen kraft, empowerment, vilket skall leda till en bättre livskvalitét och en stärkt själv-känsla. Mottagningsverksamheten skall också minska besöksfrekvensen på vårdcentralens jourmottagning och utgöra ett komplement till den. Dessutom att ta reda på om det döljer sig sociala problem bakom besöken. Utvärderingens resultat redovisas genom statistik över Fyrklöversbornas besök på Hisingens jourmottagning och till Hälsoläget, enkäter till ett urval av besökarna till Hälsoläget och fallbeskrivningar. Förhållningssättet är salu-togent med familje och barnperspektiv. Arbetsmetoderna är bla psykosocialt behandlings-arbete med lösningsfokuserad inriktning. De boendes behov kartlades med hjälp av fokus-grupper. Arbetet rör sig på individ-, grupp-, och områdesnivå. 849 vuxna och 87 barn besökte Hälsoläget under år 2000. Merparten har utländsk bakgrund. Den dominerande orsaken till besöken hos distriktssköterskan och distriktsläkaren är somatiska besvär, som ofta visar sig vara av psykosomatisk karaktär. Anledningarna till besök hos socionomen är relationsproblem, kriser, arbete, ekonomi mm. Samhällsinformatörens arbete sker främst ute i området och då framför allt i tvättstugan. Hon fungerar som en brygga mellan de boende i området och den övriga personalen på Hälsoläget. Dessutom som en vägledare ut i samhället för många av invandrarna. Detta är förebyggande arbete på ett mycket tidigt stadium. Arbetet med grupper blev mer tidskrävande och komplext än förväntat. Fem grupper med varierande teman var igång under året. Tillgänglighet, klimat, bemötande och tid har stor betydelse för arbetet. Två enkäter användes, en där frågor ställs om besökarnas bakgrund, vårdkonsumtion och uppfattningar om vårt arbete. Enkät två, ett Euroqolinstrument, innehöll frågor om upplevelse om hälsa. 35,6% av de vuxna besökarna besvarade enkäterna och både köns- och nationalitetsfördel-ningen stämmer väl överens med de övriga besökarna. 45% är antingen arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionärer. Vårdkonsumtionen är hög. Betyget på Hälsolägets insatser blev 4,8 på en skala 1-5. På Euroqolenkäten blev index på upplevd hälsa 0,542 jämfört med 1 som innebär frånvaro av besvär och sjukdomssymtom. Statistiken över besöksfrekvensen till jourmottagningen visade endast en marginell minskning av antalet besökare från Fyrklövern. Med stor sannolikhet krävs flera års verksamhet på Hälsoläget innan det kan resultera i en minskning av antalet besök till jourmottagningen, detsamma gäller om att förbättra livskvalitén och självkänslan bland de boende. När fyra yrkeskategorier arbetar tätt tillsammans med ett gemensamt synsätt, kan besökarnas behov och möjligheter lättare upptäckas, hela människan blir tydligare. Under året som gått har vi skaffat oss ny kunskap men många frågeställningar har vi ännu inte någon beredskap att svara på. Arbetet på Hälsoläget handlar mer om metodutveckling än behovet av nya resurser. Vår slutsats är, att en finansiell samverkan underlättar samverkan mellan olika professioner vars hemorganisationer är olika. 5
Hälsoläget - en mottagning för hälsorådgivning på Fyrklöversgatan 1.Bakgrund 1.1 Problemområde "Fyrklövern" heter ett bostadsområde som är beläget på Hisingen i stadsdelen Lundby. Det består av trevåningshus i grå betong som byggdes 1960 som ett provisorium, då det var stor bostadsbrist. De står fortfarande kvar och det har inte hänt så mycket vad gäller renovering, i gengäld hör nog området till de bostadsområden i Göteborg med de lägsta hyrorna.då lägenheterna har många rum (är dock ytmässigt inte så stora, 5:a 80 kvadratmeter) bor där många stora barnfamiljer och många med utländsk bakgrund.bostadsområdet är känt i Lundby, det är som ett eget samhälle i samhället. Bland de boende finns sociala problem och personal från socialtjänsten har arbetat där under åren i olika projekt. Men det finns också mycket styrka i området och det är en självklarhet att man inom de olika familjerna och släktena ställer upp för varandra. Det är inte ovanligt att man bor där i flera generationer både vad gäller svenskar och de med utländsk bakgrund. Den sociala kontrollen är stor. Ohälsotalet är högre än Göteborg i genomsnitt, då ligger Göteborg ändå över riksgenomsnittet. Några fakta om de boende i Fyrklövern Jämförelseindex Nationaliteter i området % Göteborg (100) Arbetssökande 209 Sverige 47,8 Antal socialbidragsfamiljer 273,1 Iran 6,3 Ohälsotal, samtliga 159,6 Turkiet 6,8 Andelen personer över 75 14,1 Latin,Amerika 6,1 Andelen barn 1-15 år 151,1 Sydostasien 6,4 F.d Jugoslavien 7,5 Afrikanska länderna 5 Övriga 14,1 Källa: Göteborgs Stadskansli 2000 Många av de boende i bostadsområdet besökte vårdcentralen i stor utsträckning, framför allt besökte de läkaren, många gånger var det för s.k. banala besvär, ex hosta, feber eller diarré och kräkningar. Symtom som man med egenvård kan bota eller lindra om kunskapen finns. Besöken handlade också om omfattande sociala problem. Besöken blev på fel nivå och även ibland fel instans. Personerna visste inte vart de ska vända sig, de saknade basinformation om vårt system och tilltro till sina egna förmågor. Personalen på de olika vårdinrättningarna runt om i Lundby reagerade på detta och anade att det kunde ligga annat bakom besöken, att oron över barnets feber eller den egna ryggvärken egentligen rörde sig om djupare allmänmänskliga frågor och sociala problem(1). Dock var det ofta tidsbrist och inte heller tillräcklig beredskap för att kunna eller orka möta detta. Ur detta växte idén fram att en mottagning med socialmedicinsk inriktning skulle startas i "Fyrklövern". Ett ställe som var mer informellt och mer lättåtkomligt än de vanliga mottagningarna inom primärvården och socialtjänsten. Det var i samarbete mellan cheferna för primärvården och socialtjänsten som idén till projektet föddes. De arbetade sedan tidigare med Delta och såg möjligheterna och resurserna som fanns där. Först rekryterades en distriktssköterska som kan göra undersökningar och bedömningar och utföra omvårdnad eller 6
ge egenvårdsråd alternativt hänvisa till vårdcentralen (VC) när det behövs. Det anses ju också ofarligt att gå till distriktssköterskan för att "bara" mäta sitt blodtryck. Distriktssköterskan fick också funktionen som projektledare och skrev projektansökan till Delta.Men på grund av de sociala problemen behövdes också en socionom som kan fånga upp behoven på ett tidigt stadium stötta och vägleda barnfamiljer och samarbeta och förmedla kontakter med olika myndigheter. Med det stora antalet invånare med utländsk bakgrund var det nödvändigt med en person med kulturkompetens. Det visade sig att denna person bodde i området och hade dessutom gått en utbildning till samhällsinformatör på Göteborgs folkhögskola som har en filial som heter "Hela Världen" i området. Slutligen var det viktigt att finna en intresserad distriktsläkare från VC som kunde komma och arbeta en halv dag i veckan. När det blev bestämt vilka personer det var som skulle arbeta i projektet var det bara att hyra en lägenhet och inreda och utrusta den, knyta de nödvändiga kontakterna och presentera personalen för alla tänkbara samarbetspartners. "Hälsoläget- en mottagning för hälsorådgivning slog upp sina portar den 23 november 1999. 1.2 Målsättningen med projektet De boende i "Fyrklövern" ska återfå tilltron till sin egen förmåga, att ta fram sin egen kraft, empowerment, som ska leda till att självkänslan stärks och livskvalitén höjs.(2) Mottagningen ska också med sitt arbete, både minska besöksfrekvensen på VC och utgöra ett komplement till den. Dessutom ta reda på om det döljer sig sociala problem bakom besöken och fånga upp dem på ett tidigt stadium för att i slutändan minska kostnaderna och lidandet för den enskilda människan. En av de grundläggande förutsättningarna för verksamheten är att arbeta förebyggande och med hela människan på ett tidigt stadium. För att möjliggöra detta krävs samverkan mellan olika professioner och utgångspunkten var att det då behövdes en finansiell samverkan. Arbetsmetoden är ett lösningsfokuserat arbetssätt där man arbetar med livssituationen här och nu och hur gå vidare med hjälp av stöd och varsam vägledning. Förhållningssättet innebär att se till möjligheterna och inte till problemen. 2.Utvärdering 2.1 Målsättningen med utvärderingen Utifrån Delta s idé ställde vi oss följande frågor: Har vi nått ut till målgruppen, syns vi i området? Upplever de boende i Fyrklövern att de fått någon hjälp, hur är deras syn på oss? Kan vi visa på det unika i vårt arbetssätt och vad det har gett för resultat? Att vi tillhör olika professioner har det något värde? Beskriva de olika nivåerna som vi bedriver arbetet på. Tvättstugan och samhällsinformatörens arbete där, vad det innebär och har för mening och vad det tillför mottagningens arbete. 2.2Metoden för utvärderingen Utvärderingen är en del av uppdraget, tankarna om den fanns med från början. Det är också en självutvärdering men med metodstöd av Knut Lönnroth medicine doktor och doktor i socialmedicin från socialmedicinska institutionen och Cecilia Abrahamsson, resursperson från Delta. Vi har flera olika verktyg till hjälp i vår utvärdering: Statistik över de besökande från "Fyrklövern" till vårdcentralens jourmottagning och genomgång av diagnoserna. Mätningarna görs inte kontinuerligt utan det blir nedslag i januari och oktober månad år 2000. Detta för att mäta om vårt arbete har gett resultat på det sätt att besöksfrekvensen till vårdcentralens jourmottagning har minskat och har vi utgjort ett komplement till den, visa på det med konkreta exempel. 7
Statistik över besök till Hälsoläget vad gäller antal, orsak, kön och ålder. Djupgående beskrivningar i form av berättelser om en del av de personer som vi har arbetat kontinuerligt med. Dagböckerna som förutom beskrivning av vårt arbete också innehåller egna tankar och reflexioner kring arbetet. Att kunna få inblick i och följa processen, vad vårt arbete innebär och vad effekterna blir för våra besökare och för oss som personal och vårt inflytande på hemmaorganisationerna. Fokusgrupperna som vi arbetade med för att skapa oss en bild av brukarna och deras behov. Feed-back seminarium under två dagar i Lökeberg, tillsammans med de övriga projektledarna i Delta samt utvärderingsnätverket. Medbedömaren Karin Alsén folkhälsoplanerare i Tynnered, som studerat vår utvärderingsrapport ur en utomståendes synvinkel. Enkäter till en del av besökarna, där vi frågar om deras sociala situation och vårdkonsumtion, vad de anser om vårt arbete och om de upplever att de fått någon hjälp. Förutom vår egen enkät har samma besökare också fått svara på en Hälsoenkät (EuroQol ) som alla projekt inom Delta använder, vilken innehåller frågor om upplevd hälsa. Mätningen gjordes under hösten 2000 till ett urval av besökarna (48). Vi förstod att frågorna måste vara så få som möjligt och formulerade på ett enkelt och tydligt språk. Tanken var först att översätta dem på de fem huvudspråk som är representerade i bostadsområdet men det saknades ekonomiska resurser för detta. Vi gjorde en provomgång bland fem utvalda besökande för att testa frågorna och det föll väl ut. Från början hade vi tänkt att gå ut med enkäten till alla hushåll i området men efter diskussioner med andra projektledare valde vi att inrikta oss på de som kom till mottagningen. Detta på grund av det enorma arbete det hade inneburit för oss själva att springa i trappor inte bara en gång utan flera gånger och förmodligen ändå med ganska magert resultat i form av antalet besvarade enkäter. 3. Projektets förutsättningar 3.1 Personalen Mottagningen är öppen för icke tidsbeställda besök fyra förmiddagar i veckan, på eftermiddagar kan tid avtalas för besök. Andra tider bedrivs gruppverksamhet med olika teman, allt efter de besökandes behov. En dag i veckan är reserverad för dokumentation, planering, handledning, studiebesök och utbildning. Personalsammansättningen är: Distriktssköterska 100% Socionom 100% Samhällsinformatör 100% Läkare 10% Personalkostnadens andel av den totala budgeten: 86,7% 3.2 Organisationen/stödsystem En styrgrupp är kopplad till projektet. Den består av primärvårdschefen på Hisingen och chefen för Individ och Familjeomsorg (IFO) i Lundby Stadsdelsförvaltning. Under året som gått har de fungerat som värdefulla diskussionspartners och angett riktningen i projektet. Vi har träffats tre gånger under år 2000. 8
För att Hälsoläget inte skall bli ett isolerat projekt i ett bostadsområde krävs att vi bygger upp ett samarbete med huvudorganisationerna dvs primärvården och socialtjänsten. Att vi i personalen kan se moderorganisationerna som en resurs samtidigt som socialsekreterare och vårdpersonal kan se Hälsoläget som ett tillskott till deras arbete. 4. Hur drivs processen 4.1Förhållningssätt Salutogent perspektiv Det salutogena perspektivet har visat sig vara användbart både vid kartläggningen av de besökandes livssituation och i det direkta behandlingsarbetet på Hälsoläget för att se var resurser respektive brister ligger hos dem vi möter. Vi lägger tonvikten vid det hälsobringande, och inte problemskapande i arbetet. Frågan kan bli: Hur kan du må så bra, trots att du utsätts för dessa påfrestningar? Svaren på frågan blir då positiv, i riktning mot en förändring. Teorin bygger på hypotesen: Ju högre känsla av sammanhang,(kasam) en individ har, ju högre beredskap och större tillgång till resurser att hantera stress och svåra livsomständigheter har individen..(4) Det centrala begreppet i salutogenes är alltså känsla av sammanhang dvs om man har en varaktig och dynamisk känsla av tillit till, att det som kommer från ens yttre och inre värld är begripligt, strukturerat och förutsägbart. Om det finns tillgängligt när man behöver det, det handlar om hanterbarhet. Om kraven är utmaningar, värda att engagera sig i, leder till meningsfullhet. (5) En rad olika faktorer har en salutogen roll, alltså är framgångsrika att stödja. På individnivå: god social kapacitet, dvs att vara socialt öppen, beredd till samarbete, ha ett öppet, lugnt och vänligt bemötande, positivt självförtroende, självständighet, framgångsrik coping, dvs om man framgångsrikt handskas med och löser kriser och problem och handskas med stress. Intelligens och kreativitet hjälper också till. Förmågan att utveckla intressen, om man har en känsla av att själv kunna påverka sitt liv, i motsats till att känna att livet styrs av andra. Känslan av inre kontroll bidrar också till ökad hanterbarhet och meningsfullhet i livet. På familjenivå: Att hjälpa andra när de behöver det, att ha tillitsfulla och intima relationer, att ha andra viktiga personer omkring sig, att det finns en positiv föräldra-barn relation, att ha delade värderingar i hemmet.(6) Förebyggande arbete med barnperspektivet och familjeperspektivet Vi är måna om att hålla barnperspektivet levande trots att vi mest besöks av vuxna. Familjen är mycket betydelsefull för de flesta som bor i Fyrklövern och i mångas berättelser om sin livssituation finns bekymmer när det gäller relationen till sina barn. Barnen går ofta förbi sina föräldrar både när det gäller språkutveckling och levnadsvanor. 4.2 Våra arbetsmetoder Arbetsmetoderna i projektet har vuxit fram genom den dagliga dialogen med de boende i området och genom arbetet med fokusgrupper. (7) Genom arbetet i grupp och de individuella samtalen framkommer ständigt nya behov från besökarna, allt i en pågående process. Dessutom har kunskap inhämtats via föreläsningar, kurser, litteratur och studiebesök. Dagligen pågår en diskussion i arbetsgruppen om vilka metoder som är mest lämpliga och om de behöver förändras. Dagboken som skrivs är en källa till reflektioner och för att ej tappa tankegångar som finns. Arbetet rör sig på tre olika nivåer. Områdesarbete, individuellt arbete och arbete med grupper. 9
Fokusgrupper Att arbeta med fokusgrupper är en del av det brukarstyrda områdesarbetet. Ett informationsmöte anordnades två månader efter invigningen av projektet. Där informerade vi om projektets målsättning och vad våra olika yrken innebär, då den grundkunskapen saknades. Vi informerade om arbetet med fokusgrupper. Fyrtiofem slumpvis utvalda familjer skulle få en inbjudan att delta i en liten grupp där endast en fråga skulle ställas: Vad är viktigt för att Hälsoläget skall kännas intressant för dig. Sammanlagt kom nio personer som alla var mycket engagerade av frågan. Förslag kom fram om hur informationen, om vad vi kan erbjuda på Hälsoläget skulle se ut, samt att den skulle vara riktad till olika grupper. Rådgivning till olika målgrupper efterfrågades ex tjejgrupper, föräldrarådgivning, uppsökande utåtriktad verksamhet, att ha någon att prata med mm. Dessutom kom förslag om olika gruppverksamheter och friskvård. Utöver detta framkom önskemål om strukturellt arbete, exempelvis att skapa mötesplatser i området, att förbättra utemiljön. Efter samtalet i smågrupperna anordnades ytterligare en informationsträff i området där fokusgruppernas förslag presenterades. Efter detta var det inga svårigheter att påbörja arbetet med grupper. Genom fokusgruppernas förslag såg vi också de individuella behoven. Områdesarbetet Hur kommer de besökande till Hälsoläget? Hittills har de fått kontakt med Hälsoläget bl a genom det arbete som bedrivs ute i bostadsområdet och i tvättstugan. Främst är det via samhällsinformatörens arbete. Hon rör sig varje dag i området och informerar om att Hälsoläget finns och vad vi kan hjälpa till med. I tvättstugan som är en naturlig mötesplats i området informeras de boende om sin närmiljö och vardag såsom sophantering, att inte skräpa ner, att respektera varandras olikheter och vanor dessutom om regler och vanor i det svenska samhället. De boende får också tillfälle till information om hälsa och stödsamtal om olika livsfrågor. Social träning med handfast rådgivning exempelvis hur man använder tvättmaskinerna, förekommer också 10
Lösningsfokuserad inriktning och Marte-Meo-metoden I vårt arbete både med grupper och i det individuella arbetet försöker vi fokusera på individens resurser istället för problem och att lyfta fram personens egna idéer till lösningar. Att göra upp realistiska mål, ofta i väldigt korta perspektiv. (8) Det känns som en utmaning eftersom vi arbetar i ett problemområde.i mötet med våra besökare startar vi ifrån här-ochnu situationen, vi utgår från personens egen beskrivning av behovet och frågar Vad är viktigast för dig att ta itu med just nu? Ofta befinner sig personen i ett kaos och har många frågeställningar på en gång. Genom en fokuserad fråga är det lättare att hitta en startpunkt och öka personens känsla av hanterbarhet. Andra sätt kan vara att gå igenom hur en person med stress använder sin tid, genom att kartlägga en dag i dess minsta beståndsdelar och därigenom medvetandegöra, konkretisera och göra prioriteringar. Det handlar om begriplighet. I arbetet med konfliktlösning i familjen, handlar det om att ta fram det som fungerar hos den som alla pekar ut som problemet. Hemläxor för att öva på det som fungerar och därefter analysera framstegen, brukar vara fruktbart för att lösa upp den låsta situationen. För den som har en hög ångestnivå handlar det om att bryta ner kaoset och strukturera och tänka i små beståndsdelar, att inte blicka över hela fältet på en gång. Att på detta sätt hjälpa personen att hitta strategier för att hantera vardagen bättre. Kompismassage dvs att lära sig att ge massage till en annan peson minskar experttänkandet, och ökar självförtroendet genom att kunna göra det själv och dessutom hjälpa andra. Ordet Marte-meo betyder Av egen kraft. Den bärande idén i Marte-meo-metoden är att livskvalitén i resurssvaga familjer är möjlig att förbättra genom att samspelet mellan föräldrar och barn förbättras i positiv riktning. Den kan bli bestående om denna förändring påbörjas så tidigt som möjligt. Marte-meo-metoden är en pedgogisk metod där man kan arbeta med videokamerans hjälp för att förstärka och lyfta fram det som fungerar och att hitta det som är förändringsbart. (9,10) Bilden är ett kraftfullt instrument som hjälper föräldern att själv hitta sin styrka och att fortsätta med det som fungerar och att inte upprepa det som inte fungerar, utan göra det annorlunda. Att de hittar nya handlingsmönster i mötet med sitt barn. Man kan också arbeta utan kamera och lyfta fram det som fungerar i en relation, exempelvis ge hemläxor som man återkopplar till och arbetar vidare med. Det individuella arbetet De personer som fångas upp via områdesarbetet kommer ofta till den öppna mottagningen, utan att behöva beställa tid. Det första motivationsarbetet har samhällsinformatören gjort. Lättillgängligheten, att vi finns i området gör att besöket blir avdramatiserat, besökaren behöver inte alltid vara välformulerad och helt fokuserad på ett enda problem. Distriktssköterskans arbete: Är mångfacetterat och det innehåller såväl somatiskt som psykosocialt arbete. Stor tyngdpunkt ligger också på det förebyggande som hälsorådgivning och råd om egenvård. Arbetet är av tradition pedagogiskt hälsoupplysare och i mottagningens arbete har det tagit en stor plats då det ofta är viktigt att förklara hur kroppen fungerar och skillnaden mellan virus och bakterier för att på så sätt motivera personerna till att det inte krävs någon medicinering eller läkarkontakt. Nästan alla söker för somatiska åkommor som rör sig om allt mellan snuva och hosta till yrsel och värk och smärta. Arbetet pendlar också mellan undersökningar såsom auskultation, inspektion, palpation, utredande samtal, receptförskrivning, injektionsgivning, förskrivning av olika sorters hjälpmedel och stödsamtal vars mening är att vara lyssnande, stöttande och hjälpa personen till att nå en insikt om besvärens egentliga orsak och hur hantera detta, att finna copingstrategier. Läkarens arbete De personer som söker till läkaren har framför allt kommit för kroppsliga symtom. Vid konsultationen har det dock framkommit många psykiska orsaker till besvären. 11
Om det har krävts utredning har läkaren remitterat till sig själv på vårdcentralen då sjukskrivningar, intyg och remisser inte görs på Hälsoläget. Många besökare har varit barn och det har då framför allt rört sig om infektioner och hudproblem. De allra flesta har efter undersökningen kunnat gå hem och tillfrisknat utan några mediciner. Ofta leker de en stund i vänt/vardagsrummet innan de går, vilket gör det möjligt med observation för att säkerställa att det inte behövdes någon medicin. För läkaren har Hälsoläget också inneburet en förlängd arm till och från vårdcentralen. Enkelt att ta kontakt med personalen på VC för uppföljning av en patient eller att hänvisa patienter till Hälsoläget. Socionomens arbete är både förebyggande och psykosocialt behandlingsarbete. Det individuella arbete sker i en process mellan samtal i mellanrummet dvs. öppna samtal kring teman och att fånga upp behov när de besökande sitter i väntrummet. Därefter sker motivationssamtal för att stödja personen att ta tag i sitt problem. Ibland handlar det om kartläggningssamtal för att bringa ordning i ett kaos i livssituationen, där det kan ingå hälsa, arbete, ekonomi, familje/relationsproblem, psykiska problem mm. Därefter följer stödsamtal, här handlar det att avgöra på vilken nivå samtalen skall ske. Alltså hur praktiskt eller teoretiskt inriktade samtalen skall vara. Och att utgå ifrån det som personen anger som sitt viktigaste behov just nu. Krissamtal förekommer när det gäller relationsproblem. Ibland handlar om rådgivning eller praktisk handfast hjälp kring ekonomi, familjesituationen eller arbete med relationen i familjen. En lösningsfokuserad ansats är ofta fruktbar. Där kommer Marte-meo metoden in med eller utan videofilmning för att främja kommunikationen i familjen. För familjens vidare stöd behövs föräldrasamtal och familjesamtal.det individuella arbetet är alltså en blandning av olika tekniker i en ständig process för att vägleda och stödja personen vidare. Att arbeta med grupper resursbesparande och ett sätt att skapa stödjande strukturer i området Under året som gått har fem olika gruppverksamheter startats i projektet på eftermiddagstid. Redan från början var vi mycket entusiastiska inför arbetet med grupper. Det var ett sätt att starta stödjande strukturer i bostadsområdet som förhoppningsvis skulle leva kvar över tid. Vilket innehåll grupperna skulle ha, kom fram bl.a. genom de förslag som fokusgrupperna presenterat. Flera nyckelpersoner i området lämnade också förslag på vilka teman grupperna kunde samlas kring. Vi själva tror att arbetet med grupper med olika teman kan vara ett sätt för människor att mötas över kulturgränserna, att skapa nätverk och att det är resursbesparande både när det gäller tid och pengar. 5. Resultat, effekter 5.1Tillgängligheten, klimatet, bemötandet, och tiden Tillgängligheten, dvs utlokaliseringen till bostadsområdet där målgruppen finns, är en viktig orsak till att Hälsoläget har blivit accepterat. De boende har lätt att göra spontana besök utan att beställa tid eftersom mottagningen finns i en lägenhet mitt i bostadsområdet. Då kan man komma för enkla frågeställningar eller sådant som man länge har tänkt att ta tag i. Besöken är kostnadsfria vilket gör det lättare att förutsättningslöst komma till mottagningen och ställa frågor eller diskutera sitt problem. Detta är en viktig aspekt eftersom många av besökarna är arbetslösa, har försörjningsstöd eller har låg inkomst. Förutsättningen för att det skall ske ett möte mellan oss och dem som kommer hit är att det finns ett klimat som möjliggör möten. Detta har vi åstadkommit praktiskt, genom att iordningsställa lägenheten på ett så hemlikt sätt som möjligt. Väntrummet ser ut som ett 12
vardagsrum med TV, soffgrupp och vackra tavlor på väggarna. Det finns också en liten lekhörna med sagoböcker och leksaker för barn i skiftande åldrar. I väntrummet kan man läsa tidningar, samtala med andra besökare, lyssna till rofylld musik. Ibland sitter vi i personalen ner och samtalar om det mesta med besökare och försöker sammanföra dem och skapa nätverk. Vi eftersträvar en hög grad av omhändertagande på olika sätt dvs att vi bryr oss om och lyssnar till människors berättelser (11) och på så sätt skapar tillit och trygghet. Då är tillgången till tid avgörande. Dels att ha tid för långa besök om så behövs och att ha ställtid mellan besöken d v s att ha tid för reflektion och planering. Då blir det lättare att ha ett respektfullt och lyssnande bemötande med ett öppet förhållningssätt som gör det lättare att tänka i helheter. 5.2 Deltagarna Antal besök av vuxna till mottagningen fördelat på nationaliteter Antal 250 200 150 100 Antal 50 0 Sverige Iran Turkiet Latin-Amerika Sydostasien F.d. Jugoslavien Utvärderingsperioden Det totala antalet besök av vuxna är 849 och 87 besök av barn. Statistiken över antal besök och antal personer som kommit till mottagningen gäller för hela år 2000 under 42 veckor på förmiddagstid på den öppna mottagningen och på förbokade besökstider på eftermiddagarna. Den övriga tiden har mestadels upptagits av gruppverksamhet och områdesarbete på strukturell nivå. Under året har det varit stor variation i besöksantalet pga att många reser till sina hemländer under sommarmånaderna och under de stora helgerna. Längden på besöken varierar från femton minuter till en och en halv timma. Vissa av besökarna har behövt mycket stöd och vägledning tex att följa med till socialbyrå, försäkringskassa mm, då kan kontakten ha varat upp till en halv dag. I och med att vi avsätter mycket tid vid de första besöken blir besökstillfällena färre och därmed effektivare. 13
Antal besök och anledning till besök Socionom Distriktssköterska Läkare vuxna barn vuxna barn vuxna barn Somatiska besvär 335 30 139 15 Hälsorådgivning 14 158 Ekonomiska problem, bostadsfrågor 39 1 Arbete/sysselsättning 40 Relations och familjeproblem 53 42 4 Psykiska tillstånd och depression 15 12 Kriser 15 Multiproblem (minst tre komponenter) 24 Totalt 200 42 510 30 139 15 Totalt antal besök: 849 vuxna och 87 barn. Antalet personer som besökt mottagningen: 849 besök utgörs av118 vuxna fördelat på 94 kvinnor (79,6%) och 24 män (20,4%). Alltså har endast drygt 8% av de boende i området besökt Hälsoläget. 80% av besökarna har besökt mottagningen 1-5 gånger. En person har besökt mottagningen 36 gånger. Merparten av de besökande har utländsk bakgrund. 60 50 40 30 Besöksfrekvens 36 besök 20 10 Antal personer 0 1 besök 2-5 besök 6-12 besök 13-22 besök 36 personer Anledning till besök hos distriktssköterskan Både till distriktssköterskan och läkaren är den dominerande orsaken till besöken, somatiska besvär. För det mesta rör det sig om övre luftvägsinfektioner, värk och smärta i muskler, huvud, bröst, leder och skelett. Magkatarr och yrsel är också vanliga orsaker. Det är sällsynt att den egentliga orsaken till besvären är rent somatisk. Mycket vanligt är, att det efter en undersökning och ett utredande samtal, döljer sig ångest och depression på grund av en pressad livssituation. Tragiska människoöden, krigets grymma konsekvenser, relationsproblem, kvinnomisshandel, arbetslöshet, att inte finna sin plats i tillvaron, rotlöshet i det nya landet är några av förklaringarna till den pressade livssituationen.den vanligaste orsaken till besök hos distriktssköterskan är massage (25%), vilket beror på värk och smärta framför allt i 14
muskler i nacke, axlar och rygg. Med tanke på vad som ofta orsakar värken medför det också stödsamtal. Mycket vanligt är också blodtryckskontroller (14%) p.g.a. yrsel och en allmän oro över det egna hälsotillståndet liksom rådfrågning om mediciner och sjukdomar och hudutslag (14%). Den därnäst vanligaste anledningen till besöken är övre luftvägsinfektioner (10%), vilket ofta innebär att avdramatisera symtomen och förklara hur kroppen ( immunförsvaret) fungerar och ge egenvårdsråd, alternativt boka en tid till vår läkare på mottagningen eller en akuttid till vårdcentralen. Sårvård är också nästan lika ofta förekommande(9%). Övriga anledningar till besök (28%) är, injektioner, behov av inkontinenshjälpmedel, hälsorådgivning angående kost och motion, hjälp med att kontakta vårdcentral, sjukhus eller barnmedicin, stödsamtal samt provtagning. Följande två fallbeskrivningar får illustrera bredden bland de som söker med somatiska besvär. Fall 1. Bakgrund: Kvinna 60 år analfabet med invandrarbakgrund. Kom till Sverige på 60-talet och arbetade på Volvo. Fick inte för sin make gå på SFI och har därför endast lärt sig mycket lite svenska. Lever i dag ensam då maken ligger på sjukhem. Kvinnan började komma till Hälsoläget pga värk och smärta och fick massage, ofta kom hon också för att få hjälp med att läsa meddelanden från olika myndigheter och boka olika besök till t ex läkare, mammografi mm. Efter ett besök på VC hos vår läkare framkom det att hon var orolig för begynnande demens och hade också en vilja att sluta röka. Åtgärder: Kvinnan fick göra ett demenstest och tillsammans med läkaren planerades en strategi för rökstopp. Vi gjorde en samtalsserie tillsammans med en och samma tolk, vilken kvinnan kände sen tidigare och hyste förtroende för samtidigt som medicinsk behandling sattes in. Förutom den sedvanliga informationen om tobaken och dess skadeverkningar och motivationsstärkande argument kom samtalen mycket att röra sig om kvinnans livssituation och hur hon skulle klara av den. Många gånger fungerade samtalen som en ventil för kvinnan och blev därför närmast terapeutiska. Resultat: 13 besök hos dsk, 2 till läkare på Hälsoläget, 2 till VC. Kvinnan har klarat av att inte röka under drygt tre månader. Hon säger själv att hon aldrig skulle klarat av det utan samtalen, tolken har naturligtvis spelat en viktig roll. Kvinnan behöver också dessa samtal för att få kraft att gå vidare i livet. Samtal har också förts om vikten att söka sig ut i samhället men det är svårt p.g.a. läs -och språksvårigheter. Fall 2. Bakgrund: Flicka svensk född 94 kom tillsammans med mamman p.g.a. av hosta. Det framkom att hon hade varit sjuk i feber och förkylning under en vecka, tillfrisknat för att sedan ånyo fått en temptopp. Flickan var vid besöket tempfri men besvärades fortfarande av hosta, mamman undrade om hon ändå kunde gå till skolan. Åtgärd: Vid undersökningen hördes ett knastrande ljud på lungorna. VC kontaktades och flickan fick en akuttid samma dag. Resultat: 1 besök till dsk, 1 till VC, 1 till läkaren på Hälsoläget. Det visade sig att flickan hade en lunginflammation och penicillinbehandling sattes in. Det bokades ett återbesök till läkaren på Hälsoläget för att följa upp behandlingsresultatet. Flickan blev frisk utan några fler komplikationer och mamman var glad och tacksam över att det hela gick så enkelt och smidigt till väga. 15
Anledning till besök hos socionomen Socionomens arbete är förebyggande arbete som går tvärsöver olika sektioner inom socialtjänsten. En fjärdedel, (25%) av besöken handlar om relationsproblem, det kan handla om problem mellan mannen och kvinnan, behov av stöd i föräldraskapet, syskonrivalitet, våld i nära relationer och konflikter mellan grannar. En stor del av arbetet är kvinnomisshandelsärenden. Frågan är, vart har dessa kvinnor vänt sig tidigare? En femtedel (20%) av besöken handlar om arbete och sysselsättning. Exempel på ärenden kan vara att stödja personen att ta kontakt med, reda upp konflikter och missförstånd med försäkringskassa, arbetsmarknadstorget, fackföreningen, arbetsgivaren. Anordna sommarjobb åt ungdomar i området, stöttning i att komma ut på arbetsmarknaden och att starta eget mm. Samarbeta med Sophie-projektet och försäkringskassan kring arbetsrehabilitering. En femtedel (20%) handlar om ekonomiska problem och bostadsfrågor. Båda dessa frågor kan handla om att stödja i känslor av utsatthet i kontakten med myndigheter. Bostadsfrågorna kan handla om problem i förhållande till bostadsföretaget i området, hot om vräkning, problem med kontakten med socialbyrån i samband med skilsmässa (ekonomi,bostad), rådgivning om vart man skall vända sig för att få lägenhet. När det gäller ekonomi handlar det om att förklara beslut om försörjningsstöd, ibland har personen ej ens förstått om de fått ek bistånd eller ej! Det har också handlat om hjälp med skrivelser till kronofogdemyndigheten, inkasso, CSN mm. Också om förstahjälpen i en ekonomiskt kaotisk situation, hur prioritera mm. Drygt en fjärdedel (27%) handlar om kriser, psykiska tillstånd och multiproblem En del av dessa ärenden är mer eller mindre akuta, något som nyss hänt där personen inte ser någon väg ut, eller något gammalt obearbetat som aktualiserats igen. En stor del av dessa handlar om situationer där många problem är sammanflätade i varandra. Många av dessa har hänvisats vidare till andra myndigheter. Andra har löst sig genom några samtal när kaoset har lagt sig. De flesta barnen kom tillsammans med sina föräldrar, endast några tonåringar kom själva. Barnbesöken ( 42st) handlar till övervägande delen om relationsproblem i familjen. I något fall handlade det om konflikter i området och i ett annat fall om att reda upp missförstånd och kontakta en myndighet. Ett exempel på ekonomisk rådgivning: Fall 3. Bakgrund: Kvinna med invandrarbakgrund, ca 50 år, tre vuxna barn, yrkesarbetande, men med långa sjukdomsperioder. Anledning till besök: Kaos i ekonomin, problem på arbetsplatsen, depression, uppgivenhet, värkproblematik och andra hälsoproblem. Kvinnan fick kontakt med Hälsoläget via folkhögskolan Hela Världen som finns i området. Hon hade sökt hjälp hos flera myndigheter men tappat tron på att någon kunde hjälpa henne. Tack vare att Hälsoläget fanns i området vågade hon be om hjälp. Åtgärder: Socionomen påbörjade ett arbete med den ekonomiska situationen parallellt med hälsoproblematiken. 1. Stödsamtal och information på basplanet om det svenska låne- och bidragssystemet för att minska okunskapen och för att undanröja många missförstånd, ett vanligt fenomen bland många av Hälsolägets besökare. 2. Hjälp till att mycket konkret strukturera sin ekonomiska situation i mycket små steg och att upprätthålla strukturen, allt för att minska kaoset. 3. Att uppsöka budgetrådgivaren, trots tidigare misslyckanden, det krävdes att soc. sekr följde med som en stödperson eftersom tilliten saknades.4. Att arbeta med insikten om att kvinnan ej saknade förmåga utan at t det handlade om avsaknad av baskunskap., därmed stärktes självkänslan. 5. En realistisk bedömning av nuläget och vad 16
som går att förändra, ett sätt att minska kaos vilket gjorde kvinnan lugnare och mer kompetent. 6. Samtidigt fick kvinnan en läkarkontakt för att gå igenom sin hälsosituation och för att sanera bland sina kontakter. 7. Parallellt fick hon hälsorådgivning av distriktssköterskan.8. dessutom deltar kvinnan i gruppverksamhet som rör värkproblematik.9.resultat: : Sex besök hos socialsekreteraren varav två besök tillsammans med henne hos budgetrådgivaren, två besök hos distriktssköterskan och tre besök hos läkaren varav två av dessa på vårdcentralen. Ett minskat kaos i sin livssituation och mer kontroll över sin ekonomi. Och större förmåga att ta itu med sina svårigheter. Och insikt om att det tillsynes omöjliga går att lösa! Följande får exemplifiera hur komplext ett ärende kan vara och hur vi samarbetar mellan yrkeskategorierna. Fall 4. Bakgrund: Kvinna ca 50 år med invandrarbakgrund med tre vuxna barn, bott i Sverige 16 år. Varit yrkesarbetande med tunga slitsamma arbeten. Var kontorist i hemlandet. Kom till Hälsoläget genom rekommendationer från Vårdcentralen. Anledning till besök: Varit föremål för arbetsmarknadsåtgärder men hamnat i rundgång, arbetsgivaren har inte tagit sitt rehabiliteringsansvar, facket har ej hjälpt till. Ekonomiska problem. Svårigheter med tillit till samhällets stödsystem. Vill få hjälp med en meningsfull sysselsättning för att orka gå vidare i livet pga sin smärtproblemtik.vill få hjälp med att få vitamin B12 injektioner. Åtgärder: Deltagit i två grupper. När distriktssköterskan vid första besöket frågade efter vilka symtom som B12 bristen gett upphov till framkom det att kvinnan sedan flera år tillbaka lidit av värk och smärta. Hon hade varit sjukskriven i flera månader och kände sig uppgiven. Vid första besöket fördes ett långt samtal om värk och smärta och vad det innebär och hur det påverkar livet och att kvinnans upplevelse av den är sann. Hon kände sig sedd och därigenom bekräftad. Vid flera besök fördes samtal vidare omkring smärtan och förhållningssättet till den, hur orka leva vidare här och nu trots värken. Kvinnan fick information om Värkstaden och uppsökte också den ett flertal gånger. Så småningom började samtalen att försiktigt röra sig om orsakerna till värken, tidigare upplevelser och det blev allt tydligare att kvinnan var mycket deprimerad och varit med om svåra upplevelser i sitt hemland. Kontakt förmedlades med socionomen för vidare samtal och kartläggning av den skiftande problematiken. Personalens roller tillsammans var att vara stödjande, lyssnande, hälsorådgivare, vara container, försiktigt konfronterande, hitta coping-strategier, vara pedagog, krisstödjare, ombud och ledsagare i kontakten med facket, arbetsgivaren, försäkringskassan, socialkontoret Remiss till vuxenpsykiatrin. Resultat: 16 besök hos distriktssköterskan, tre besök hos läkaren på Hälsoläget, åtta besök på Vårdcentralen hos läkaren och 10 besök hos socionomen. Efter nästan ett år har kvinnan fått kontakt med vuxenpsykiatrin något som var ett mycket stort steg för henne. Hon ville vara kompetent i alla avseenden, men insåg med Hälsolägets hjälp att delar av hennes liv måste bearbetas på ett djupare plan. Hälsolägets arbete har, åtminstone periodvis, gett henne hopp att gå vidare, att orka hålla ut. Hon har fått hjälp att hitta sina resurser både när det gäller att hantera sin värk och med livet i övrigt. Hon inser att hon är en kompetent person men har ej ännu hittat en meningsfull sysselsättning på deltid pga att facket, arbetsgivaren och försäkringskassan ej är överens. Hon håller hoppet uppe med hjälp av stödjande samtal. 17
Samhällsinformatörens arbete Samhällsinformatörens arbete i tvättstugan har pågått under ett helt år med besök två till tre gånger per dag. En sittgrupp med gardiner, blommor och en anslagstavla har iordningsställts, detta i samarbete med bostadsföretaget Drott. Allt för att öka trivseln mellan de boende. Där kan också samhällsinformatören sitta ner och informera om hälsa och där finns också tillfälle till stödsamtal. Samhällsinformatören informerar eller samtalar med fem till femton personer per dag. De som tvättar i tvättstugan idag ser klara skillnader på för hur det var för ett år sedan, trivseln har ökat genom att man tar ett större ansvar för varandra och miljön. En del har kommit in med fler växter och andra städar efter sig. Samhällsinformatören är bryggan mellan oss andra på Hälsoläget och många av invandrarna i området, hon är också bryggan mellan dem och samhället. Vägen in till den övriga personalen på Hälsoläget blir okomplicerad och naturlig, eftersom samhällsinformatören arbetar både inne och ute. Förarbetet har gjorts av henne, hon har tagit reda på och vet vilka behov de boende har. Hon har också lätt att förmedla detta till oss andra. Genom att de har tillit till henne får de det också till oss och den första kontakten går lätt och en öppenhet råder redan från början. Det blir tidsbesparande och effektivt. Ofta behöver inte heller tolk anlitas eftersom hon är flerspråkig. Detta är förebyggande arbete på ett mycket tidigt stadium. Samhällsinformatörens arbete underlättas genom att hon har en tillhörighet till Hälsoläget jämfört med om hon arbetade ensam i området. Men samtidigt som närheten till de boende är en fördel är det också en nackdel eftersom många har svårt att förstå var gränsen går mellan yrkesarbetet och att hon är en av invånarna i området. Sekretessfrågan är ingen av de boende van att hantera Resultatet blir att kvällar ibland upptas av jourverksamhet inte minst när det gäller kvinnomisshandelsärenden. Det är just till samhällsinformatören många vågar vända sig med sin första fråga. Andra insatser har varit att ordna en träff för invandrarföräldrar till barn som skall börja första klass. Temat var: Hur kan jag som förälder göra det bra för mitt barn som går i första klass? Anledningen var att invandrarföräldrar inte förstår vilket ansvar de har när det gäller kontakten med skolan. I sitt hemland har de ofta överlämnat ansvaret till den mer auktoritära skolan. Femton föräldrar var inbjudna, tio kom, mest från den turkiska folkgruppen. Rektorn och hemspråksläraren i turkiska var med och informerade. Samhällsinformatören visade en film om hur det svenska skolsystemet fungerar. Föräldrarna fick låna hem filmen som var på flera språk. Språkförskolan startade i Lundby under hösten 2000. Samhällsinformatören fångade upp behovet i området och visste att föräldrar var svårmotiverade att skriva in sina barn där, trots att behovet fanns. Personalen från språkförskolan bjöds in där de fick presentera sig. De föräldrar som kom anmälde sina barn redan vid första mötet. Idag går fem barn från Fyrklöversgatan i verksamheten. Alla fungerar bra och föräldrarna har en tät kontakt med Språkförskolan och är nöjda över insatsen. 5.3 Gruppverksamheten Föräldragrupp, 4 tillfällen varannan vecka, fyra vuxna med sex barn Soppa med samtal, fyra tillfällen,vid två av tillfällena kom ingen och vid de andra två kom tre personer Avkoppling och inspiration, elva tillfällen, fem deltagare varje gång Kvinnor och Hälsa, åtta tillfällen,tre till tio besökare varje gång Träffar för tonårsföräldrar, tre tillfällen, 18 besök en gång, tre besök en gång och ett inställt tillfälle 18
Kommentarer: Formandet av grupperna blev mer komplex, och tidskrävande än vad vi hade trott. Trots att många hade antecknat sig på listor vid första informationstillfället fick vi påminna flera gånger via personliga informationsblad och anslag i trappuppgångar och på områdets anslagstavla. Metoden fick också bli informell, dvs strikta regler om deltagarantal och om gruppen skulle vara mångkulturell eller mer homogen fick diskuteras igenom varje gång. Ju mer flexibla vi lyckades vara desto bättre lyckades vi genomföra arbetet. Timing, dvs att befinna sig på plats vid rätt tillfälle, när ett behov uttalades, blev också viktigt. Idag är vi mer av den uppfattningen att homogena grupper ibland fungerar bättre, än att integrera olika språkgrupper till varje pris. Invandrare är ju ingen homogen grupp i sig.andra svårigheter blev att vi har olika sätt att tänka när det gäller tid, tex att komma i tid och att komma varje gång. Om man har åtagit sig något, så förhåller vi oss olika till det. Vi tänker olika om kontinuitet och hur vi prioriterar vad vi gör under vår dag. Ytterligare en reflektion är att det kan vara svårare för utsatta människor, att upptäcka fördelarna med att träffas i grupp, för att basbehoven prioriterar sig själva. Detta ger en förklaring till varför det varit så energikrävande att få ihop fungerande grupper. När det gäller gruppen för tonårsföräldrar blev det antagligen så få deltagare dels pga att bostadsområdet är så litet och att det är stor social kontroll. Att en del kände sig utpekade som problemföräldrar och kunde därför inte gå. En annan tydlig anledning var att vår information inte nådde ut när exempelvis ungdomsmottagningen skulle presentera sig. Det visade sig senare att människor inte ens visste vad en ungdomsmottagning var! Till gruppen soppa med samtal kom endast ett fåtal, och de som kom var bekanta med varandra. Då föll meningen med den gruppen, att den skulle ge möjlighet för dem som inte kände varandra att samtala på enkel svenska. Troligtvis var vi inte tillräckligt kända i området vid detta tillfälle. Vi tror fortfarande på idén och kommer att ta upp den vid ett senare tillfälle. För övrigt har gruppverksamheten fungerat bra och alla har varit nöjda med både innehållet och att få träffa varandra. Flera personer kommer på gamla grupptider och frågar varför vi inte kan träffas igen. Att få tillfälle att överhuvudtaget träffas, blev viktigare för en del, än vad innehållet var i gruppen. Flera människor har breddat sitt sociala nätverk genom att ha lärt känna nya människor genom gruppträffarna. 5.4 Enkäterna : Utvärdering av Hälsolägets mottagningsverksamhet Urval Det visade sig vara trögt för oss i början att komma ihåg enkäten vid besöken. Emellanåt gjorde vi ett medvetet val att inte dela ut den, det kunde bero på språksvårigheter ( var inte ens möjligt att på ett enkelt sätt förklara vad det var för papper vi gav till dem) eller också kunde det röra sig om en besökande som endast fått hjälp genom hänvisning till någon annan person eller institution och då kändes det övermäktigt att be personen att besvara en enkät. Många av dem som fick enkäten blev alltså medvetet utvalda och de flesta av dem hade besökt oss flera gånger. Vi höll på med enkätarbetet från 1 oktober till 15 december, då det avslutades hade 42 av 48 möjliga besvarat enkäten. Det är 35,6% av våra vuxna besökare, vilka var 118 under år 2000. När det gäller andelen svenskar och människor med utländsk bakgrund som besvarat enkäten stämmer det ganska väl överens med andelen som besökt mottagningen, urvalet är ganska representativt. 16,5% av dem som besvarat enkäten är svenskar och 22% av dem som besökt mottagningen är svenskar. De andra nationaliteterna som besvarat enkäten står i ganska god överensstämmelse med andelen som besökt mottagningen. 19
Genomförande Målet var att åtminstone nå fram till 50 besvarade enkäter under oktober månad, men det visade sig vara mycket svårare än vad vi hade tänkt oss p g a flera orsaker. En del tog med sig enkäten för att besvara frågorna hemma antingen för att de inte hade tid för det i samband med besöket eller också för att de behövde hjälp med tolkning av frågorna. Vi skrev påminnelsebrev som vi delade ut i brevlådorna, ringde i telefon, haffade dem i affären, tvättstugan eller vid busshållplatsen. Många fick vi sitta bredvid och förklara frågorna för, andra fick hjälp av vår samhällinformatör med tolkning på arabiska. Objektiviteten, när det gäller frågorna om betygsättningen av vår verksamhet, blev därför inte vad vi hade hoppats. Men vi fick en fördjupad kunskap om våra besökare på bekostnad av anonymiteten. Många efterfrågade vår hjälp och förstod inte varför det var så viktigt att de skulle klara detta själva, det var ju vi som bad dem om hjälp att fylla i! Vi är ganska nöjda med resultatet trots att vi inte fick in alla 50 svaren och vi har genom enkätarbetet lärt oss att traditionellt enkätförfarande är svårt att genomföra i ett bostadsområde som Fyrklövern. Resultat av enkäten om Hälsoläget De olika nationaliteternas andel av de som besvarat enkäten överensstämmer ganska väl med fördelningen av de olika nationaliteterna som besöker mottagningen, (jfr avsnitt 5.2)De stora befolkningsgrupperna från Latinamerika, Sydost-asien och Turkiet, var representerade. Ur innehållet väljer vi att redovisa några intressanta fakta. - 37 kvinnor och 3 män besvarade enkäten - De var i åldrarna 24-74 år - 35 personer var födda utomlands (83%) - Endast 24 % anger att de är förvärvsarbetande! - 45% av de som besvarat enkäten är antingen arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionärer. Enkätsvaren angående anledningen till besök på Hälsoläget stämmer väl överens med vår statistik. En del har inte besvarat frågan, andra har inte ens själv formulerat sitt problem eller besvarat den oklart. De har istället t ex svarat För min hälsa, Dålig situation, Träffa läkare, Sjuk. När det gäller de vuxnas vårdkomsumtionen under de tre senaste månaderna har 86 % någon gång vänt sig till hälso- och sjukvården och så många som 53% av dessa har besökt hälso-och sjukvården mellan 3-12 gånger. Svaren på frågan visar på en hög vårdkonsumtion. Under samma period har 38% vänt sig till hälso- och sjukvården med sitt/sina barn. Övervägande delen av besöken skedde mellan 2-7 gånger. Även här handlar det om en hög vårdkonsumtion. Lika många vände sig till Hälsoläget som till Brämaregårdens vårdcentral. 20