Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan 15, sal1 Hjälpmedel: Inga Ansvarig lärare: Ulla Stroh-Wollin Obs! Denna tentamen är uppdelad i tre delar, A: Formlära, B: F on etik, ordbildning och semantik, C: Syntax. Del A poängsätts inte utan bedöms endast som godkänd eller icke godkänd. Del B och C poängsätts som vanligt. För godkänt resultat på hela delkursen måste man ha godkänt på varje del var for sig. Betyget avgörs av den sammanlagda.poängen på del B och C. Om du beviljats rest från tidigare prov kan du tentera for godkänt genom att skriva endast den eller de delar du inte fått godkända tidigare. Jag siaiver hela skrivningen D Jag siaiver endast del A D del B D del C D Kodnummer: Lycka till! Ulla
l På kvällen dagen före julafton 1482 inträffade på Kindstugatan i Stockholm en dramatisk händelse som finns noterad i stadens tänkebok, det vill säga det protokoll som fördes vid rättsförhandlingarna i rådstugan. 5 Tänkeboken berättar hur Karl grytgjutare i sällskap med Andres Martinsson, Claus kanngjutares dräng, och Erik, Botvid grytgjutares dräng, vid niotiden på kvällen var på hemväg efter att ha varit "till öls östan til" i staden. När de kom gående på "Kinhästa gatw", nuvarande Kindstugatan, träffade de ~ en l O kvinna, hustru Elin, som tydligen var känd får att ha öl utskänkning, och frågade henne om hon fortfarande hade öl att sälja. Utanför kvinnans port stötte de ihop med en överförfriskad krigsknekt, som kom farande ur porten med draget svärd och högg efter dem med sådan kraft att han föll huvudstupa i 15 gatan och tappade sitt svärd. F ortfarande krypande på gatan fick knekten tag i svärdet igen, och väl på fåtter riktade han på nytt ett hugg mot grytgjutaren och hans dryckesbröder. Kanngjutardrängen Andres Martinsson hade emellertid också han ett svärd under armen, och när Andres högg mot knekten 20 så att svärdet flög ur händerna på denne, lyckades de bli honom kvitt. Om mannen samtidigt blivit sårad visste de inte, men svärdet tog de!!lm från gatan och satte in det som bevis i rätten. Ur: Lena Moberg: Svenskt och tyskt i det medeltida Stockholm. I: Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska språkets utveckling. Red.: Lena Moberg och Margareta Westman. Norstedts, 1996. Del A: Formlära l. Ange ordklasstillhörighet får de understrukna orden i texten ovan. Som ordklassbeteckningar räknas: substantiv, adjektiv, pronomen, artikel, räkneord, verb, particip, adverb, verbpartikel, preposition, konjunktion, subjunktion, infinitivmärke och interjektion. Obs! ev. particip ska klassas som sådana, inte som verb eller adjektiv. Rad l före 7 var 2 dramatisk 8 att 2 noterad 9 på 5 hur 11 om 7 niotiden 12 de
13 farande 14 efter 14 att 15 sitt 16 och 18 emellertid 19 ett 20 denne 21 inte 22 upp 2. a. När man tar tema på ett verb räknar man upp vissa av verbets former. Tema för verbet bita är bita - bet- bitit. Ange i) med vilka termer man betecknar verbformerna bita, bet och bitit ii) beträffande varje form om den är finit eller infinit. bita bet bitit (verbform) ( fmit/infinit) b. Vilka övriga verbformer är fmita (förutom den eller de ovan angivna)? Ange i) med vilken term dessa övriga finita verbformer betecknas ii) vad verbet bita heter i dessa former c. Ange genus, numerus, species och kasus för substantivet pennan. genus numerus species kasus d. i) Ringa nedan in alla pronomen som kan kongruensböjas. ii) Rama in alla adverb som kan kompareras. (Obs! En del av orden hamnar utanför dessa båda kategorier.) hans min fort snabb där länge ofta liten någon gul hit denna
Del B: Fonetik, ordbildning och semantik 3. (6 poäng) Skriv följande ord med fonetisk skrift. Utgå ifrån tydligt, men naturligt, centralsvenskt standarduttal a) skönhet d) torsdag b) växthus e) djärv c) guldring f) kjoltyg 4. (6 poäng) Ange de fonetiska särdragen för följande allofoner. a) [t] b) [n] c) [e:] d) [:l] 5. (4 poäng) Nedanstående mening är tvetydig i skrift. Förklara i fonetiska termer hur den kan göras entydig med tydligt tal. Strax efter engelsmannens ankomst hördes skotten.
6. ( 4 poäng) Rita ett ordbildningsträd på ordet begreppsförvirring. Dela upp ordet i morfem. Ev. fagernorfem sätts inom parentes enligt följande exempel: bord-(s)-ben). Notera under varje morfem om det är ett rotmorfem eller om det är ett prefix eller ett suffix. (Man kan skriva '~rot" resp. "pref' och "suff'.) I trädstrukturen anges vid varje nod om det rör sig om en sammansättning eller en avledning. 7. (4 poäng) Exemplifiera och förklara vad som avses med a) determinativ sammansättning b) kopulativ sammansättning
8. (2 poäng) Torsdagen före påsk kallas skärtorsdag. Förleden, skär, i detta ord är av gammalt germanskt ursprung och betyder 'ren'. Benämningen på fårgen skär däremot kommer av franskans ord för kött, chaire. Ange med vilken term man brukar benämna relationen mellan ord som skär 'ren' och skär 'ljusröd' samt precisera vad termen står för. 9. (2 poäng) Det finns ett substantiv skära, som inte har med skär i vare sig den ena eller andra betydelsen ovan att göra (men däremot med verbet skära 'dela'). Detta substantiv kan beteckna både ett bågformat skörderedskap och månen i ny och nedan, dvs. när den ser ut som parentestecken. Hur har ordet fått dessa olika betydelser och med vilken term brukar man beteckna sådan mångtydighet hos ord? l O. (2 poäng) Vad är det för skillnad på antonyrna och komplementära motsatser? ( 4 poäng) 11. (2 poäng) Man kan säga att det svenska ordet farfar och det engelska ordet grandfather har olika extension. Vilket av ordet har störst extension och vad innebär det?
Del C: Syntax 12. (10 poäng) Stryk under samtliga bisatser i nedanstående text, förstagradsbisatser med ett streck, ev. andragradsbisatser med ytterligare ett osv. På kvällen dagen före julafton 1482 inträffade på Kindstugatan i Stockholm en dramatisk händelse som finns noterad i stadens tänkebok, som är det protokoll som fördes vid rättsförhandlingarna i rådstugan. Tänkeboken berättar hur Karl grytgjutare i sällskap med Andres Martinsson, Claus kanugjutares dräng, och Erik, Botvid grytgjutares dräng, vid niotiden på kvällen var på hemväg efter att ha varit "till öls östan til" i staden. När de kom gående på "Kinhästa gatw", nuvarande Kindstugatan, träffade de på en kvinna, hustru Elin, som tydligen var känd för att ha ölutskänkning, och frågade henne om hon fortfarande hade öl att sälja. Utanför kvinnans port stötte de ihop med en överförfriskad krigsknekt, som kom farande ur porten med draget svärd och högg efter dem med sådan kraft att han föll huvudstupa i gatan och tappade sitt svärd. F ortfarande krypande på gatan fick knekten tag i svärdet igen, och väl på fötter riktade han på nytt ett hugg mot grytgjutaren och hans dryckesbröder. Kanngjutardrängen Andres Martinsson hade emellertid också han ett svärd under armen, och när Andres högg mot knekten så att svärdet flög ur händerna på denne, lyckades de bli honom kvitt. Om mannen samtidigt blivit sårad visste de inte, men svärdet tog de upp från gatan och satte in det som bevis i rätten.
13. (16 poäng) a) Gör en fullständig satslösning på foljande meningar. 1482 inträffade det vid jultid i Stockholm en dramatisk händelse som beskrivs i stadens tänkebok. Tre män attackerades med ett svärd av en överförfriskad krigsknekt. Kanngjutardrängen Andres hade emellertid också ett svärd och högg mot knekten så att svärdet flög ur hans händer. b) Gör en primär satslösning på foljande mening. Männen tog upp svärdet från gatan och använde det som bevis i rätten.
14. (4 poäng) Ange för var och en av understrykningama nedan vilken typ av fras eller satsförkortning den representerar. a) Andres, Claus och Erik är goda vänner. b) De gillar att dricka öl. c) De går mycket ofta... c)... på krogen. 15. {l O poäng) Skriv in huvudsatser och bisatser i följande textutdrag i ett fåltschema. Underlag till schema finner du sist i skrivningen, men observera att du ska fylla i positionsmarkeringar själv. När de kom gående på Kindstugatan träffade de på en kvinna. Det var hustru Elin som tydligen var känd för att ha öl utskänkning. De frågade henne om hon fortfarande hade öl att sälja. 16. ( 4 poäng) Förklara i grammatiska termer tvetydigheten i följande mening. Anna ville inte hälsa på morfar.
17. (4 poäng) I sin uppsats "Talets signalord" redovisar Lars-Gunnar Andersson en modell av ett yttrandes funktioner såsom det beskrivs av den tyske språkpsykologen Karl Biihler. En av dessa funktioner är yttrandets symbolfunktion som avser det vi gärna uppfattar som yttrandets egentliga betydelse. Men Biihler (och Andersson) menar att varje yttrande också har två andra väsentliga funktioner. Vad kallas dessa andra funktioner och vad innebär de?