Almekärrsskolans kvalitetsrapport Skolenhet 1 och Berit Pedersen Nils Funnemark

Almekärrsskolans kvalitetsrapport 2014 Skolenhet 1 och 2 2014-10-12 Berit Pedersen Nils Funnemark 1

Innehåll 1 Inledning 4 2 Allmän del 5 2.1 Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter... 5 2.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer... 5 2.2.1 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten... 5 2.3 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs... 5 2.3.1 Skolenhet 1... 6 2.3.2 Skolenhet 2... 6 2.4 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs... 6 2.4.1 Skolenhet 1... 6 2.4.2 Skolenhet 2... 7 2.5 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs... 7 2.5.1 Skolenhet 1... 7 2.5.2 Skolenhet 2... 7 2.6 Integrerade grundsärskoleelever... 8 2.7 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen... 8 2.8 Organisationens Förbättringshistoria... 8 2.9 Socioekonomisk fördelning (görs inte på skolenhetsnivå 2014)... 9 2.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek... 9 2.10.1 Skolenhet 1... 9 2.10.2 Skolenhet 2... 9 2.10.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek... 9 2.11 Organisation av elevhälsa... 10 2.12 Arbete med särskilt stöd... 10 2.13 Studie- och yrkesvägledning... 10 2.14 Inflytande och samråd... 11 2.14.1 Skolenhet 1... 11 2.14.2 Skolenhet 2... 11 2.14.3 Gemensamt - eventuellt... 11 2.15 Trygghet och studiero... 11 2.15.1 Skolenhet 1... 11 2.15.2 Skolenhet 2... 11 2.16 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel... 12 2.17 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning... 12 2.18 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner... 12 3 Resultat och analys 13 3.1 Grundskolan kunskapsresultat... 13 3.1.1 Årskurs 2... 13 3.1.2 Årskurs 3... 14 3.1.3 Årskurs 5... 16 3.2 Enkätresultat grundskolan... 19 2

3.2.1 GR-enkäten... 19 3.2.2 Örebroenkäten... 21 3.2.3 EL-enkäten... 23 3.3 Förskoleklassen... 25 3.4 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten... 26 3.4.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet... 26 3.4.2 Område för särskild uppföljning... 26 3.5 Synpunkter och klagomål... 27 4 Strategisk del 28 4.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport... 28 4.2 Strategier för 2014... 28 3

1 Inledning Almekärrskolan är en skola i den södra delen av Lerums tätort byggd i slutet av 70-talet. Den utformades då som en tvåparallellig skola åk 1-6. Förändringar på 90-talet innebar att åk 6 flyttades till närliggande högstadieskolor och deltidsförskolan (sedermera förskoleklassen) och fritidshem bereddes plats i skolan, Detta innebar en stor förändring både lokalmässigt och verksamhets-mässigt. Lokalerna byggdes om och organisationen anpassades efter verksamheternas behov. När byggnation av södra delen av Lerum ökade, uppstod behov av ytterligare lokaler, varför Almekärrssskolan byggdes ut i slutet av 00-talet. Kapaciteten ökade då från cirka 300 till 450 elever. Lerums skolor har sedan 90-talet varit resultatenheter med ett elevpengssystem och en ansvarig rektor. Runt sekelskiftet när skolorna växte i omfång infördes möjligheten att vara två rektorer och 2003 genomfördes en organisations-förändring som innebar att de närliggande förskolorna införlivades under skolans hägn. Detta innebar att det på de flesta skolor bildades ledarteam bestående av två eller fler rektorer. På Almekärrs enhet fanns under 00-talet 3-4 rektorer. 2012 separerades dock förskola och skola och Almekärrsskolan leds numera av två rektorer. Almekärrsskolan har av olika skäl de senaste åren haft många rektorsbyten, vilket inneburit att verksamheten har blivit lidande. Den ombyggnation som skedde innebar också att stora ansträngningar fick göras av personalen för att verksamheten skulle fungera. Under läsåret 2013-2014 leddes skolan av två rektorer som båda börjat sin anställning under 2013. 4

2 Allmän del 2.1 Kort beskrivning av skolan och dess indelning i skolenheter Almekärrsskolan består av två skolenheter som benämns skolenhet 1 och skolenhet 2 och leds av varsin rektor. Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av en förskoleklass och fyra klasser åk 1-3, fem fritidshemsavdelningar för barn 6-8 år (F-3), samtliga klasser åk 4-5 (sex stycken) samt öppen fritidsverksamhet för barn 9-10 år (åk 4-5), vilken bedrivs på entreprenad av Kreativ fritid. Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av två förskoleklasser, sex klasser åk1-3 samt fyra fritidshem för barn 6-8 år (F-3). 2.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Almekärrsskolan är, som tidigare nämnts, indelad i två skolenheter som leds av varsin rektor. Ansvarsfördelningen är baserad på en praktisk uppdelning, så att arbetsbördan blir jämnt fördelad. Detta innebär att rektorerna har fullt personalansvar och elevansvar för personal och elever inom respektive enhet. Av praktiska skäl är dock övriga ansvarsområden gemensamma, såsom fastighet och ekonomi. 2.2.1 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Verksamhets- och personalansvaret är som ovan beskrivits uppdelat på de båda skolenheterna. Ansvar för ekonomi, organisation, utveckling och lokaler är gemensam. Dock har rektor för skolenhet 1 huvudansvar för arbetsmiljö och rektor för skolenhet 2 huvudansvaret för ekonomin. 2.3 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Under läsåret 2013-2014 har skolan 451 elever. Området har under en period varit i stark expansion, vilket innebär att skolan har stora klasser i vissa årskurser. Dock har denna ökning nu stagnerat och antalet barn som söker sig till Almekärrs-skolan har minskat något. Almekärrsskolan är lokalmässigt indelad i tre så kallade gårdar, Norrgården, Mellangården och Sörgården. På varje gård finns barn i alla åldrar från förskoleklass till åk 5. Målsättningen är att ha ett tätt samarbete i syfte att utveckla barnens sociala 5

färdigheter. På varje gård finns fritidshem dels för barn i förskoleklass och åk 1,dels för barn i åk 2 och 3. 2.3.1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av de barn och elever som lokalmässigt är placerade på Mellangården samt alla elever i åk 4 och 5. Åk 4 och 5 är däremot lokalmässigt placerade på varje gård av de skäl som angivits ovan. Dock utgör personalen i åk 4-5 ett arbetslag, som samarbetar kring elevutveckling och utveckling av verksamheten. På Mellangården finns tre fritidshem, Korpen, Örnen och Ugglan. Korpen har barn från förskoleklass och åk 1, medan barnen i åk 2 och 3 är placerade på Örnen och Ugglan. Eftersom åk 2 är indelade i fyra klasser och två av dessa klasser är placerade på Mellangården finns här två fritidshem för de äldre barnen. (På Norrgården respektive Sörgården finns ett fritidshem för de äldre barnen). Den personal som arbetar med barn och elever i förskoleklass och åk1-3 på Mellangården utgör ett arbetslag och ansvarar gemensamt för elevutveckling och verksamhetsutveckling. Skolenhet 1 innehåller dessutom en öppen verksamhet för eleverna i åk 4 och 5, vilken kallas fritidsklubb och bedrivs på entreprenad av ett personalkooperativ, Kreativ fritid. Varje klass i åk 1-3 har en klassföreståndare som ansvarar för de flesta ämnen. Vidare finns en fritidspedagog knuten till varje klass, som i sin tjänst har så kallad skolsamverkan. Tiden för skolsamverkan är beroende på behov och är tänkt som ett stöd i barnens utveckling. Tiden kan användas på olika sätt men tanken är fritidspedagogens kompetens ska komplettera lärarens för att på bästa sätt gynna elevernas utveckling. 2.3.2 Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av förskolebarn och elever i åk 1-3 på Norrgården och Sörgården. Personalen samarbetar med de klasser och den personal som lokalmässigt är placerade på samma gård för att främja den sociala utvecklingen som ovan nämnts. Dock utgör personalen som arbetar med barnen och eleverna från förskoleklass och klass 1-3 ett arbetslag på respektive gård och har därmed ansvar för barnens och eleverna utveckling samt verksamhetsutvecklingen inom arbetslaget. 2.4 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs 2.4.1 Skolenhet 1 Varje förskoleklass har två förskollärare som ansvarar för gruppen. Verksamheten bedrivs under förmiddagstid från 08.10 till 11.45 och inkluderar lunch för alla barn. Förutom utevistelse och fysisk aktivitet i idrottshallen innehåller dagen en balanserad mängd undervisning där den fonologiska medvetenheten tränas och där grundläggande begrepp inom matematiken tränas. Den sociala utvecklingen är ett viktigt inslag där barnen tränas att leka i olika konstellationer och med olika aktiviteter som läraren bestämmer. 6

2.4.2 Skolenhet 2 Förskoleklassernas verksamhet är organiserad på samma sätt i skolenhet 2 som skolenhet1. (Se 2.4.1 Skolenhet 1) 2.5 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs 2.5.1 Skolenhet 1 Fritidshemmen är organiserade i avdelningar för 6-7-åringar respektive 8-9-åringar, så kallade yngrefritids och äldrefritids. På skolenhet 1 finns Korpen som tar emot barn från förskoleklassen och åk1 samt Örnen/Ugglan som tar emot barn från de två klasserna i åk 2 och klass 3C. Fritidshemmen har två fritidspedagoger utom Örnen/Ugglan som har tre, eftersom de tar emot 3 klasser mot normalt två. Verksamheten erbjuder morgonomsorg från klocka 06.00 då Korpen är öppen för alla barn som har behov att komma tidigt. Klockan 06.45 öppnar en avdelning på varje gård och frukost erbjuds de barn som så önskar kl 07.50. Frukosten serveras i matsalen. Efter frukost börjar skoldagen för eleverna och förskoleklassen startar sin verksamhet samtidigt. När förskoleklassens verksamhet avslutas fortsätter 6-åringarna i samma lokaler, som då erbjuder fritidsverksamhet. Klockan 12.30 fylls gruppen på av de barn som går i åk 1. Verksamheten på Örnen/Ugglan startar då skoldagen för åk 2 och 3 tar slut 13.20 respektive 14.00. Ett mellanmål serveras vid 14.30. Aktiviteterna som erbjuds kan dels vara initierade av personal men också av barnen själva och kan vara såväl planerade som spontana. Skolenhet 1 ansvarar vidare för den fritidsverksamhet som erbjuds eleverna i åk 4 och 5. Denna benämns Fritidsklubb och bedrivs på entreprenad av personal-kooperativet Kreativ Fritid. Eleverna erbjuds en öppen verksamhet dit alla barn är välkomna utan kostnad och anmälningsplikt. De erbjuds dock ett mellanmål till självkostnadspris, vilket kräver anmälan. På grund av platsbrist har fritidsklubben under året flyttat till lokaler utanför skolan. Verksamheten leds av två anställda. 2.5.2 Skolenhet 2 Fritidshemmen på Skolenhet 2 är organiserade på samma sätt som på Skolenhet 1 dvs i avdelningar för 6-7-åringar respektive 8-9-åringar, så kallade yngrefritids och äldrefritids. På Skolenhet 2 finns Falken och Tärnan som tar emot barn från förskoleklassen och åk 1 samt Måsen och Svalan som tar emot barn från de två klasserna i åk 2 och 3 på respektive gård. Grundbemanningen på fritidshemmen är två fritidspedagoger på äldrefritids. Yngrefritids har dels tva fritidspedagoger, dels del av tjänst av de förskollärare som ansvarar för förskoleverksamheten på förmiddagen. Eftersom Korpen är den avdelning som erbjuder morgonomsorg från klockan 06.00, öppnar inte Falken och Tärnan förrän 06.45 och frukost erbjuds de barn som så önskar kl 07.50. Frukosten serveras i matsalen. Efter frukost börjar skoldagen för eleverna och förskoleklassen startar sin verksamhet samtidigt. När förskoleklassens verksamhet avslutas fortsätter 6-åringarna i samma lokaler, som då erbjuder fritidsverksamhet. 7

Klockan 12.30 fylls gruppen på av de barn som går i åk 1. Verksamheten på Svalan och Måsen startar då skoldagen för åk 2 och 3 tar slut 13.20 respektive 14.00. Ett mellanmål serveras vid 14.30. Aktiviteterna som erbjuds kan dels vara initierade av personal men också av barnen själva och kan vara såväl planerade som spontana. 2.6 Integrerade grundsärskoleelever På Almekärrsskolan finns för närvarande inga integrerade grundsärskoleelever. 2.7 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Almekärrsskolan är en skola som lägger stor vikt vid läroplanens värdegrundsuppdrag. Skolan har fem värdegrundsord som introduceras i förskoleklassen och sedan arbetas med kontinuerligt i alla årskurser. Allt arbete grundar sig på tanken att social utveckling och kunskapsutveckling samverkar och förutsätter varandra. Lokalmässigt är verksamheten organiserad så att varje gård innehåller alla åldrar från förskoleklass till åk 5. Syftet är att yngre och äldre barn skall lära sig av varandra genom att de äldre är goda föredömen och hjälper de yngre, t.ex. genom fadderverksamhet och att läsa för sina yngre kamrater i F-klass och åk 1. Gårdsaktiviteter anordnas några gånger varje termin, vilket svetsar samman både personal och elever. Vidare har en satsning på entreprenöriellt lärande genomförts, vilket har utvecklat personalens syn på det kompetenta barnet (eleven) och som i förlängningen förhoppningsvis kan öka måluppfyllelsen. Dessutom har denna utbildning ökat personalens förståelse för arbetslagsarbete. Almekärrsskolan arbetar läsåret 2013-2014 i arbetslag F-3 och 4-5 och olika lärarkompetenser samverkar under dagen då fritidspedagoger och grundskollärare har skolsamverkan för att bidra med sina respektive kompetenser och ge bättre förutsättningar för t.ex. läsinlärning och grundläggande matematik. Varje F-3-arbetslag har två arbetslagsledare utom 4-5-arbetslaget som har en. Arbetslags-ledarna utgör tillsammans en grupp, där alla yrkeskategorier är representerade. Denna grupp träffas varje vecka under ledning av rektorerna. 2.8 Organisationens Förbättringshistoria Almekärrsskolan har under de senaste åren av olika anledningar haft många rektorsbyten. Detta har påverkat organisationens utveckling såtillvida att det är svårt att se en kontinuitet i förändringsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet har blivit lidande och eftersom dokumentation saknas låter sig inte skolans förbättringsarbete beskrivas mer än det senaste läsåret. Rent organisatoriskt har Almekärrsskolan en kort historia med arbetslag bestående av olika kompetenser. Först under läsåret 2012-2013 bildades arbetslag bestående av lärare, förskoleklasslärare och personal på fritidshem. Innan dess bestod arbetslagen endast av lärare. Under läsåret 2013-2014 organiserades personalen i 4 arbetslag 3 stycken bestående av personal på varje gård som arbetade med barn från förskoleklass 8

och klass 1,2 3 samt ett arbetslag som bestod av personalen som arbetade med åk 4 och 5. Vid läsårets början i augusti tillträdde en ny rektor som tillsammans med en kollega som anställdes i slutet av februari samma år hade som uppdrag att driva det systematiska kvalitetsarbetet. Om Almekärrsskolan ska beskrivas i termer av de typskolor som Ulf Blossing, forskare vid Göterborgs Universitet, har myntat, kan man konstatera att den lånar drag av flera av de sex typskolorna. Det finns en levande idé om den sociala sammanhållningen som grund för en god utveckling, vilket har förstärkts genom den utbildning inom entreprenöriellt lärande som stora delar av personalen deltagit i. Vidare har det senaste läsåret präglats av en planstyrning, initierad av rektorerna, i synnerhet beträffande det löpande arbetet med systematiska kvalitetsarbetet. Under året som gick har dessutom en modell för läsförståelsestrategier kommit fokus, vilket har haft stor betydelse för Almekärrsskolans fokus på läs- och språkutveckling. Dock har det faktum att skolan under läsåret har haft stora problem med att hantera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bidragit till att fokus för flera utvecklingsinsatser varit styrda av dessa problem. Almekärrsskolan lånar alltså drag från den idéstyrda skolan genom sitt entreprenöriella lärande; den planstyrda skolan genom sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet; den modellstyrda skolan genom sitt fokus på; den problemstyrda skolan genom sitt arbete för tillgodose behoven hos barn med riska funktionsnedsättningar. 2.9 Socioekonomisk fördelning (görs inte på skolenhetsnivå 2014) Almekärrsskolan har inga socioekonomiska medel. 2.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek 2.10.1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 har största delen av sina lokaler i den del av Almekärrsskolan som kallas Mellangården. Här finns lokaler för förskoleklassen, fritidshemmen och klasserna 1-5. I stort sätt är alla klassrum utrustade med PC-projektor. 4-5-klasserna är dock uppdelade så att de finns på varje gård. 2.10.2 Skolenhet 2 Skolenhet 2 har sina lokaler i de delar av skolan som benämns Norrgården och Sörgården. Här finns lokaler för förskoleklassen, fritidshemmen och klasserna 1-3. I stort sätt är alla klassrum utrustade med PC-projektor. 2.10.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek I stort sätt är alla klassrum utrustade med PC-projektor och 2 klassrum är utrustade med smartboard. I gårdarnas studiehallar finns halvklassuppsättningar av datorer. Skolan har 2 slöjdsalar, trä och textil samt idrottshall och rörelserum. Vaktmästare och assistent har var sitt rum. 9

Elevhälsoteamet har lokaler för speciallärare, specialpedagog, elevhälsopedagog och sjuksköterska. I anslutning till skolsköterskemottagningen finns också ett vilrum. Skolan har 2 personalarbetsrum och ett personalrum med personaldusch. Rektorerna delar rum. Biblioteket finns i anslutning till en studiehall och sköts av en lärare som har fått tid för detta uppdrag.. 2.11 Organisation av elevhälsa Beträffande elevhälsan omfördelas resurserna efter behov kontinuerligt. Skolenhet 1 och 2 utnyttjar därmed elevhälsan gemensamt. Elevhälsan består av 2 speciallärare/specialpedagog (vardera 50%), 90 % skolsköterska, 50 % kurator, 50% elevhälsopedagog och tillgång till psykolog. Skolans två rektorer arbetar heltid. Teamet samverkar kring en helhetssyn på barns lärande, där olika kompetenser möts för att förebygga svårigheter kring lärandet. EHT har möten en gång per vecka då inkomna ärenden behandlas. Under läsåret har speciallärare/specialpedagoger och skolsköterskor delat upp ansvaret så att arbetsbördan har blivit jämnt fördelad på de olika skolenheterna. 2.12 Arbete med särskilt stöd Arbetet grundar sig på skollagens krav på att utreda och upprätta åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven samt de elever som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om man på enheten upptäcker genom t ex nationella prov, uppgifter från personal, elev, vårdnadshavare att en elev riskerar att inte nå målen ska detta anmälas till rektor. Enligt skolans arbetsgång gör lärare en anmälan till rektor och därmed elevhälsoteam om att eleven riskerar att inte nå målen. Därefter kartlägger och bedömer läraren i samverkan med specialpedagog/speciallärare eleven, där elevens behov framkommer. Rektor fattar sedan beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Beslutet grundar sig på vad som framkommit i utredningen. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp och utvärderas. Efter utvärdering görs en ny bedömning om åtgärdsprogram ska fortsätta eller inte. Eleven och vårdnadshavare är delaktiga under hela processen 2.13 Studie- och yrkesvägledning Almekärrsskolan har ingen studie- och yrkesvägledning 10

2.14 Inflytande och samråd 2.14.1 Skolenhet 1 Under läsåret har ett av skolenhetens fokusområden varit inflytande och delaktighet. Varje klass arbetar med klassråd och har representanter i skolans gemensamma elevråd. 2.14.2 Skolenhet 2 Skolenhet 2 har arbetat med inflytande och delaktighet på fritidshemmen genom att barnen har fått lära sig den demokratiska processen vid inköp av material. Varje klass arbetar med klassråd och har representanter i skolans gemensamma elevråd. 2.14.3 Gemensamt - eventuellt Skolans personal arbetar med elevråd, matråd och ambitionen har varit att rektorerna möter föräldrar en gång per termin i enhetsrådet. Skolan har även värdegrundspiloter och miljöpiloter för att engagera eleverna i dessa kommunalt prioriterade områden. 2.15 Trygghet och studiero Under läsåret har utformningen av ordningsregler uppmärksammats. Ordningsregler utan en konsekvensbeskrivning av vad som händer om man bryter mot reglerna upplevs som meningslösa. Därför har en konsekvensbeskrivning bifogats till de ordningsregler som fanns. Dessa har bearbetats i elevrådet och skickats hem till vårdnadshavare. Vidare har en översyn av rastvärdssystemet gjorts för att öka tillsynen av eleverna på rasterna. Dessutom har reglerna för skogårdsgränserna reviderats och nya markeringar har skapats för att skapa trygghet för eleverna. Ett staket som markerar gränsen för förskoleklassbarnen och årskurs 1 har satts upp i skogsbacken söder om skolan. På skolan finns dessutom så kallade värdegrundspiloter som har till uppgift att initiera olika projekt som syftar till att uppmärksamma och förmedla värdegrundsfrågor. 2.15.1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 och 2 har samarbetat kring dessa frågor 2.15.2 Skolenhet 2 Skolenhet 1 och 2 har samarbetat kring dessa frågor 11

2.16 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. På Almekärrskolan finns ett trygghetsteam som arbetar för att främja likabehandling och förebygga, motverka och åtgärda kränkande behandling. Trygghetsteamets arbete utgår från de rutiner som finns beskrivna i Almekärrsskolans Likabehandlingsplan. Denna revideras vid behov varje år och varje år tas en handlingsplan fram för det kommande årets arbete. Denna baseras på de resultat som olika enkäter visar. Om en elev upplever sig utsatt på kränkande behandling och det kommer till Trygghetsteamets kännedom, gör Trygghetsteamet en utredning. Om utredningen visar att eleven varit utsatt för kränkande behandling fortsätter arbetet enligt de rutiner som finns beskrivna i Likabehandlingsplanen. Skolenhet 1 och 2 arbetar på samma sätt i dessa frågor. 2.17 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisningen i modersmål sker i samarbete med Kerstin Weiler, rektor för modersmålundervisningen. Ansökan om modersmålsundervisning görs av respektive vårdnadshavare och lämnas till ansvarig rektor på skolenhet 1 eller 2. Rektor förvissar sig om att barnet är berättigat modersmålsundervisning och tillstyrker eller avstyrker ansökan innan den skickas vidare till rektorn för modersmålsundervisningen. Om barnet har behov av undervisning i svenska som andra språk, görs ett test för att konstatera barnets behov och undervisning erbjuds. Särskilda rutiner för nyanlända finns och kan sammanfattas på följande sätt: Möte tillsammans med familjen, ansvariga på socialkontor, berörda på skolan Möte med skolsköterska Uppföljande möte med vårdnadshavare Kontakt med ansvarig för modersmålsundervisning Vid behov ansökan om fritidshemsplats Testning av kunskaper i svenska språket Insatser i form av svenskundervisning Skolenhet 1 och 2 arbetar på samma sätt med ovanstående. 2.18 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare varje termin på tider då dessa har möjlighet att komma. Individuella utvecklingsplaner skrivs kontinuerligt och skriftliga omdömen ges en gång per termin. Samma rutiner gäller för skolans båda enheter. 12

3 Resultat och analys 3.1 Grundskolan kunskapsresultat 3.1.1 Årskurs 2 Skolenhet 1 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter Utifrån bifogade kunskapsresultat kan konstateras följande: Andelen elever som kan läsa och skriva enligt Nya Språket lyfter har varierat de senaste åren. 2014 års resultat har åter stigit till samma nivå som Almekärrsskolan kade 2012, dvs 95% efter en nedgång under 2013. Flickornas resultat stigit med 10%-enheter och ligger nu på 100%, medan pojkarnas ligger kvar på samma nivå som 2013, 92%. Pojkarna ligger nu något sämre än flickorna efter att under 2013 ha haft ett något bättre resultat. Totalt har skolenhet 1 95% måluppfyllelse 2014, jämfört med 91% 2013 och 95% 2012. Varje år genomförs en screening i åk 1, där läsförmågan testas. Utifrån resultaten erbjuds en intensivträning, Reading Recovery, som är en en-till-en-träning under 8 veckor, där eleven tränar enskilt med en pedagog 4 gånger per vecka. Det goda resultatet som uppnåtts beträffande andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter kan härledas till vårt screeningarbete med påföljande insatser i form av Reading Recovery. Skolenhet 1 har under året arbetat med läsförståelse och då framförallt fokuserat på faktatexter. Detta har gett gott resultat och är ytterligare en faktor som bidragit till det goda resultatet. Skolenhet 2 Utifrån bifogade kunskapsresultat kan konstateras följande: Andelen elever som kan läsa och skriva enligt Nya Språket lyfter har varierat de senaste åren. 2014 års resultat har åter stigit efter en nedgång under 2013. Pojkarnas resultat har stigit med 8%-enheter och ligger nu på 100%, medan flickornas resultat har stigit med drygt 4%-enheter(94,4%) På samma sätt som på skolenhet 1 genomförs varje år en screening i åk 1, där läsförmågan testas. Utifrån resultaten erbjuds en intensivträning, Reading Recovery, som är en en-till-en-träning under 8 veckor, där eleven tränar enskilt med en pedagog 4 gånger per vecka. Det goda resultatet som uppnåtts beträffande andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter kan delvis härledas till vårt screeningarbete med påföljande insatser i form av Reading Recovery. Vidare har ett av skolenhetens förbättringsområden under året varit läs- och språkutveckling. Det är framförallt läsförståelse som varit i fokus och då i synnerhet förståelse av faktatexter. En viss 13

utveckling har skett och det goda resultatet kan till viss del härledas till de insatser som gjorts under året inom området. Skolenhet 1 och Skolenhet 2 Andel elever som uppnått alla fyra kravnivåerna enligt UIM Utvärdering I Matematik Andelen elever som uppnått alla kravnivåerna för åk 2 enligt UiM ligger för flickor på hela Almekärrsskolan betydligt sämre än snittet i kommunen, 66% jämfört med 75%. Pojkarna uppvisar dock ett resultat som ligger lite över snittet för pojkar i kommunen, 74% respektive 72.Totalt hamnar Almekärrsskolan på 70%, vilket är lägre jämfört med snittet i kommunen, vilket är 74%. Resultaten har försämrats betydligt jämfört med både 2013 och 2012, då Almekärrsskolan hade 84% respektive 90%.. Det är alltså framförallt flickornas resultat som har försämrats. Det område som uppvisar lägst resultat är problemlösning, där både pojkar och flickor på Almekärrsskolan har sämre resultat än snittet i Lerum. Flickorna ligger långt under snittet (69% jämfört med 86%), medan pojkarnas resultat bara skiljer sig med ett par procentenheter (76 respektive 78%). Ofta kan man se ett samband mellan problemslösning och låga resultat på läsförmåga. Beträffande åk 2 kan det vara svårt att se detta samband, varför förklaringen måste sökas på annat håll. Problemlösningsdelen på UiM har generellt de lägsta resultaten även i kommunen i övrigt. En orsak till flickornas sämre resultat kan vara förväntningar från omgivningen. Senare i rapporten redovisas resultat från åk 3 och 5, där skillnaden minskar i åk 3 och är den motsatta i åk 5. För att komma tillrätta med de låga resultaten har Almekärrsskolan valt att arbeta specifikt med detta område under kommande läsår. 3.1.2 Årskurs 3 Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska och matematik. Skolenhet 1 Svenska Andel elever som når målen i svenska har varierat mycket de senaste åren på Almekärrsskolan. Från att 2011 ha legat på 99% och 2013 varit 90% (ej uppdelat på skolenheter) visar 2014 års resultat på en uppgång till 96%. Dock visar en jämförelse med skolenhet 2 att denna enhet kan ha bidragit med de lägre resultaten för hela skolan. Flickornas resultat ligger på 100% och pojkarnas på 92%. Resultatet är mycket bra. Det är endast ett barn som inte nått målen i svenska. En viktig faktor som bidragit till det goda resultatet är det fokus som skolenheten haft på att utveckla läsförståelsestrategier. Alla barn nådde målet i de nationella proven beträffande läsning och skrivning av faktatext. 14

Nationella Prov i svenska En jämförelse med Nationella Prov i svenska uppvisar samma resultat som den inrapporterade måluppfyllelsen, 100% flickor respektive 92% pojkar har erhållit godkända kunskapsresultat - totalt för enheten 96%. Matematik Andelen elever som når målen i matematik har också varierat betydligt under de senaste åren. Resultaten för skolenhet 1 under 2014 är lägre än 2013 och det är flickorna som drar ned resultaten. Pojkarna har nämligen 100% måluppfyllelse medan flickorna ligger på 86%. Totalt hamnar skolenheten på 93%. Det är värt att hålla i minnet att även om procentsatserna visa på stora differenser är det endast två barn som inte når målen i matematik, vilket måste anses som ett bra resultat. Målet är dock att alla barn ska nå målen, varför det är viktigt att identifiera de svårigheter som ligger bakom. Skolenhet 2 (I skolenhet 2 finns två klasser i åk 3, varför varje barn motsvarar ca 2%) Svenska Andelen elever som når målen i svenska har varierat under de senaste åren på Almekärrsskolan. Skolenhet 2 uppvisar en kraftig försämring som kan ha dolts av att tidigare resultat redovisats på hela skolan. Från att ha legat på 99% måluppfyllelse 2011 och 2013 varit 90% (totalt på hela skolan) visar 2014 års resultat på ytterligare nedgång till 80%. Det är en stor skillnad på pojkar och flickor i skolenheten. Pojkarna ligger på 72% måluppfyllelse med flickornas resultat är 88%. På skolenhet 2 finns ett relativt stort antal barn i behov av särskilt stöd. Stora stödinsatser har satts in i form av en andra omgång Reading Recovery och läs- och skrivträning med hjälp av speciallärare. Flera barn har stora koncentrationssvårigheter och ett barn har fått diagnosen dyslexi medan ett annat väntar på dyslexiutredning. Orsaken till det låga resultatet står att finna i att de stödinsatser som satts in inte har varit tillräckliga. Ett av skolenhetens fokus-områden har under året varit att utveckla läsförståelsestrategier. Resultatet av insatserna är att fler elever har klarat detta delmoment i de nationella proven. Detta innebär dock ej att resultaten totalt har förbättrats jämfört med tidigare år. Nationella Prov i svenska Resultaten på NationellaProv i svenska i åk 3 visar att 84% erhöll godkända resultat i svenska, flickor 92% och pojkar 76%. Nationella Prov är inte heltäckande beträffande bedömningen av måluppfyllelse i svenska, vilket torde förklara varför procentsatserna skiljer sig något. Matematik Andelen elever som når målen i matematik har också varierat betydligt under de senaste åren. Resultaten för skolenhet 2 under 2014 är lägre än 2013 och det är flickorna som drar ned resultaten. Flickorna har 88% måluppfyllelse medan pojkarna ligger på 96%. Totalt hamnar de på 92%. 15

92% måluppfyllelse innebär att 45 av 49 barn når målen i matematik, vilket får anses som ett relativt gott resultat. Det är dock 4 barn som inte når målen och orsaken till detta är förmodligen att det i gruppen finns flera barn med stora koncentrationssvårigheter som skolan ännu inte har kommit till rätta med. Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen. Skolenhet 1 Andelen elever som når målen i alla ämnen i Skolenhet 1 ligger på samma nivå som hela Almekärrskolan hamnade 2013, 89%. Dock är flickornas resultat betydligt sämre än totalresultatet för Almekärrsskolans flickor 2013. Då nådde 100% av flickorna målen i alla ämnen, medan flickorna i Skolenhet 1 2014 ligger på 86%. Pojkarna har ett något bättre resultat, 86% 2014 jämfört med Almekärrsskolans totalresultat 81% 2013. Det är 3 barn som inte når målen i alla ämnen, vilket måste anses vara ett mycket gott resultat. Som ovan nämnts ska detta inte hindra oss att oförtrutet arbeta vidare för att identifiera svårigheterna och sätta in rätt stöd så att alla barn når målen. Skolenhet 2 Alla ämnen Andelen elever som når målen i alla ämnen 2014 ligger för skolenhet 2 betydligt lägre än det resultat som hela Almekärrsskolan uppvisade 2013. Då var det en stor skillnad på pojkar och flickor till flickornas fördel (81% respektive 100%). I skolenhet 2 är det pojkarna som har ett betydligt sämre resultat än flickorna, 72% jämfört med 83% för flickorna. Som redovisats både under svenska och matematik har enheten inte lyckats eliminera de hinder som finns för att alla barn ska nå målen i alla ämnen. Det återstår mycket arbete men målet är att alla barn ska få tillräcklig övning i grundläggande färdigheter så att de har redskap att nå målen för alla ämnen. En jämförelse mellan skolenheterna visar att åk 3 i skolenhet 1 generellt har bättre kunskapsresultat än motsvarande årskurs i skolenhet 2. Skillnaden i resultat mycket stor beträffande andelen som målen i alla ämnen (89% respektive 78%) och även i ämnet svenska (96% respektive 80%), medan skillnaden i matematik är relativt liten (93% respektive 92%) 3.1.3 Årskurs 5 Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Skolenhet 1 16

Svenska Jämfört med resultaten 2013 har både flickor och pojkar ett bättre resultat.100% av flickorna nådde målen i svenska 2014 medan 97% nådde målen 2013. Pojkarnas resultat uppvisade samma förändring, 91% jämfört med 87%. Totalt nådde 96% av eleverna i åk 5 målen i svenska 2014, medan resultatet för åk 5 2013 var 92%. Åk 5 uppvisar ettt mycket gott resultat. En orsak kan vara den satsning på läsförståelsestrategier som gjorts under året tillsammans med den uppföljning av läsförmåga som görs varje år. En iakttagelse, som är värd att nämnas, är att årskursens resultat 2012, då eleverna gick i åk 3, låg på 93%. Goda resultat i svenska är ingen garanti för goda resultat i övriga ämnen. Dock är god läsförmåga en viktig förutsättning för all kunskapsinhämtning. Den satsning som Almekärrsskolan gör på uppföljning av läsförmåga varje år med påföljande insatser ger goda resultat i ämnet svenska. Matematik Matematiken uppvisar på totalen samma resultat som svenskan, 96% måluppfyllelse. Dock är skillnaden mellan pojkar och flickor mindre beträffande matematik jämfört med svenskan. Både pojkar och flickor har en större andel som når målen 2014 jämfört med 2013-98% jämfört med 94% för flickorna, 94% jämfört med 90 för pojkarna. Även om både pojkar och flickor har bättre resultat jämfört med 2013 är det intressant att konstatera att flickorna har bättre resultat än pojkarna. I de lägre årskurserna uppvisar pojkarna bättre resultat både i åk 2 och 3. En förklaring kan vara att matematiken i åk 5 mera bygger på s k lästal och att flickornas bättre läsförmåga ger utslag. Engelska Även måluppfyllelsen för engelskan är något bättre än föregående år. Totalt är resultaten tillbaka på 2012 års nivå då 94% av eleverna i åk 5 nådde målen i engelska. 2013 var det 90% som nådde målen. Jämförelsen mellan könen visar att skillnaden 2014 är till flickornas fördel, 98% jämfört med pojkarnas 91%. Jämfört med 2013 års resultat har flickorna 11%-enheter bättre 2014 medan pojkarna har 3%-enheter sämre resultat 2014. Engelskan är i högsta grad ett levande inslag i elevernas vardag. Det goda resultatet kan förmodligen härledas till detta faktum Bild I ämnet Bild når 99% av eleverna målen. Det är en pojke som inte når målen medan alla flickor når målen. 2013 nådde alla elever målen i Bild. 17

Hem- och konsumentkunskap Samtliga elever når målen i hem- och konsumentkunskap 2014. Detta var samma resultat som 2013. Idrott och Hälsa Samtliga elever når målen i idrott och hälsa 2014. Jämfört med 2013 är detta ett bättre resultat, då endast 95% av eleverna nådde målen. Musik Samtliga elever i åk 5 når målen i musik 2014, vilket är samma resultat som föregående år. NO Måluppfyllelsen i NO har under tidigare år varit 100%. 2014 har alla flickor nått målen medan en pojke inte nått målen i ämnet fysik. SO Måluppfyllelsen i SO har under 2012 och 2013 legat på 100%. 2014 har samtliga flickor nått målen i SO, medan en pojke inte uppnått lägsta kravnivån för samtliga i SO ingående ämnen. Teknik Under 2012 och 2013 uppnådde alla elever den lägsta kravnivån för ämnet teknik. En pojke når inte målen i Teknik 2014, medan alla flickor når målen. av resultaten i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, NO, SO och teknik Skolenheten uppvisar ett mycket gott resultat beträffande rubricerade ämnen. En förbättring har skett inom ämnet idrott och hälsa, medan NO, SO och teknik har ett något bättre resultat. Detta kan härledas till att en pojke har haft anpassad studiegång och inte deltagit i alla ämnen. Andel elever som bedöms nått nivån för godtagbara kunskaper i alla ämnen. Alla ämnen Andelen elever som når målen i alla ämnen i åk 5 2014 har ökat något jämfört med 2013, 90% jämfört med 87%. Flickorna har ett betydligt bättre resultat än pojkarna, 98% jämfört med 81%. Flickorna når 100% måluppfyllelse i alla ämnen utom matematik och engelska. Antalsmässigt rör det sig om en elev som inte når målen i matematik och engelska. Pojkarnas resultat visar att det i de flesta fall rör sig om en elev som inte når målen, utom i svenska och engelska där det är tre elever och i matematik där det är två elever. 18

3.2 Enkätresultat grundskolan 3.2.1 GR-enkäten Resultat i årskurs 2, 5 och 8: Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Resultaten från övriga årskurser används i analysarbetet. Skolenhet 1 Resultat i årskurs 2 Utifrån bifogade enkätresultat kan konstateras följande: NKI har sjunkit jämfört med resultaten från 2012 och 2013, både vad det gäller pojkar och flickor. Detta återspeglas också i delresultaten, där samtliga resultat (utom fritidshem) uppvisar lägre resultat än 2013 och 2012. Generellt kan också konstateras att flickor har högre resultat än pojkarna, utom på NKI och Bemötande. Skolenhet 2 Trivsel och trygghet Skolenhet 1 ligger något lägre än Lerum och GR totalt, 90 jämfört med 93. Delaktighet och inflytande Skolenhet 1 uppvisar ett resultat som är lägre än Lerum totalt och GR totalt (82, 88 respektive 85) Skolmiljö Skolmiljön har låga resultat generellt men Skolenhet 1 har betydligt lägre resultat än Lerum och GR (58, 65 respektive 67) Kunskap och lärande Beträffande Kunskap och lärande ligger Skolenhet 1 högre än Lerum och GR totalt 91 jämfört med 87 (Lerum) och 89 (GR). Det är framförallt flickorna som har högt resultat, 94 jämfört med pojkarnas 88, vilket dock också ligger över Lerums totala resultat. Bemötande Bemötandet ligger något lägre än Lerum och något högre än GR 92, 93 respektive 91. Här skiljer sig flickor och pojkar åt såtillvida att pojkarna uppvisar ett högre resultat än flickorna, 94 jämfört med 90. Utifrån bifogade enkätresultat kan konstateras följande: NKI har sjunkit jämfört med resultaten från 2012 och 2013, både vad det gäller pojkar och flickor. Detta återspeglas också i delresultaten, där samtliga resultat (utom 19

fritidshem) uppvisar lägre resultat än 2013 och 2012. Generellt kan också konstateras att flickor har högre resultat än pojkarna, utom på skolmiljö där pojkarna är mera nöjda än flickorna. Trivsel och trygghet Skolenhet 2 har ett högre värde än både Lerum och GR beträffande Trivsel och trygghet 95 jämfört med 93 för Lerum och GR. Det är framförallt flickorna som ger det höga resultatet, 98 jämfört med pojkarnas 91 Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande har fått ett lägre värde på Skolenhet 2 jämfört med Lerum men har samma resultat som GR: 85 jämfört med 88 respektive 85. Skolmiljö Beträffande skolmiljön ligger nöjdheten på 56 för Skolenhet 1 medan Lerum har 65 och GR har 67. Kunskap och lärande Kunskap och lärande har också ett lägre resultat än Lerum och GR. (82, 87 respektive 89) Det är framförallt pojkarnas resultat som gör att värdet blir lågt. Flickorna ligger på 87 med pojkarna bara har 77, Bemötande Det är på samma sätt med Bemötandet som Kunskap och lärande, att det är pojkarnas resultat som drar ned totalvärdet för Skolenhet 1. Pojkarnas resultat är 83 medan flickornas är hela 97. Detta ger ett totalresultat på 90, vilket är sämre än både Lerum och GR, som ligger på 93 respektive 91. Resultat i årskurs 5 Skolenhet 1 NKI har sjunkit jämfört med 2013 och 2012. Detta återspeglas också i de olika delområdena, vilka alla utom Bemötande har lägre siffror jämfört med 2013 och 2012. Generellt kan konstateras att flickorna är mer nöjda än pojkarna utom beträffande Trivsel och trygghet och Kunskap och lärande. Trivsel och trygghet Trivsel och trygghet är något lägre än Lerum och GR 90 jämfört med 92 respektive 93. Pojkarna ligger på delområde högre än flickorna: 91 jämfört med flickornas 89. Delaktighet och inflytande Nöjdheten beträffande delområdet Delaktighet och inflytande är också lägre än Lerum och GR. Skolenhet 1 har ett index på 73 medan Lerum har 80 och GR 81. Skolmiljö Almekärrskolans resultat angående Skolmiljön ligger på 62, vilket är lägre än både Lerum och GR, vilka har ett resultat på 70 respektive 71. Kunskap och lärande Beträffande Kunskap och lärande i åk 5 är det pojkarna som är mer nöjda än flickorna. Pojkarnas resultat är 89 medan flickornas är 85. Totalresultatet 86 ligger dock lägre än Lerum, som har 88 och GR som har 91. 20

Bemötande Bemötande ligger kvar på samma resultat som 2013 92 - och ligger faktiskt över både Lerum och GR, vilka både har ett resultat på 91. Almekärr. av resultaten på GR-enkäten Resultaten på GR-enkäten visar ett sjunkande resultat över tid på alla områden. Följer man de elever som gick i åk 5 under läsåret 2014-2015 från det läsår de gick i åk 2, visar det sig att resultaten sjunker något varje år, men det är framförallt i åk 5 som de sjunker markant. Anledningen kan vara att man blir alltmer kritisk med stigande ålder och att man i åk 5 förbereder sig för att lämna den skola man gått på i sex år. Man kan däremot konstatera att årets åk 4 faktiskt genomgående har högre resultat än motsvarande årskurs i Lerum och GR och att de inte uppvisar samma nedåtgående tendens som årets åk 5. Om hypotesen ovan stämmer, d v s att det är ett psykologiskt fenomen, är det svårt att påverka. Det kan dock vara värt att fundera över vad skolenheten kan göra för att bibehålla de goda resultaten från åk 4 även i åk 5. Om man jämför skolenheterna kan man konstatera att resultaten på GR-enkäten uppvisar betydande skillnader mellan åk 1-3. Generellt är eleverna i skolenhet 2 betydligt nöjdare än eleverna i skolenhet 1. Störst är skillnaden mellan årskurserna 1 och 3, medan årskurs 2 uppvisar relativt små skillnader. Som ovan konstaterats är dock kunskapsresultaten i årskurs 3 bättre i Skolenhet 1 jämfört med skolenhet 2. På skolenhet 2 trivs man alltså bättre men har sämre kunskapsresultat. Båda skolenheterna har haft delaktighet och inflytande som ett förbättringsområde under året. Fokus har dock legat på den formella delen av inflytande. Här har alla grupperingar sett att medvetenheten om vad man kan ha inflytande på har ökat och att majoritetsbeslut i många fall innebär att någon annans förslag gäller. Grupperna anser att tiden har varit för kort för att insatserna ska slå igenom och skolenheterna kommer därför att fortsätta att arbeta med delaktighet och inflytande och ser fram emot nästa enkätresultat. Området delaktighet och inflytande blir också belyst via Örebroenkäten. Denna enkät erbjuds endast åk 4 och 5 och uppvisar ett delvis annat resultat än GRenkäten. Den ställer mera precisa frågor kring medbestämmande, medan GRenkäten ställer mera allmänna frågor. En analys av Örebroenkätens resultat kring inflytande och delaktighet redovisas nedan. 3.2.2 Örebroenkäten Årskurs 4-5: 21

Trygga och duktiga lärare Resultaten från Örebroenkäten beträffande delområdet Trygga och duktiga lärare, visar att Almekärrsskolans elever upplever sina lärare trygga och duktiga i hög grad. Almekärrsskolan ligger någon procentenhet över eller lika som Lerum totalt på alla frågor utom en där man ligger en procentenhet lägre. Förekomst av elevtrakasserier Almekärrskolan har ett index på elevtrakasserier som ligger på i stort sett samma index som Lerum i övrigt. Om man ser på varje delfråga, anger något fler elever, att de någon gång blivit fysiskt trakasserade, medan något fler än genomsnittet i kommunen anger att de flera gånger blivit hotade med stryk av annan elev. På övriga delfrågor har Almekärrsskolan något bättre resultat än genomsnittet i kommunen. Totalt hälsoindex Hälsoindex varierar över tid. Ser man på perioden 2007-2013 ser man en förbättring av måendet fram till och med 2009, då trenden är något sämre fram till 2013 då resultatet var sämre än 2007. Dock har resultatet alla år varit bättre än genomsnittet i Lerum. KASAM totalt När det gäller KASAM (Känsla av sammanhang) vilket är ett mått måendet, ligger Almekärrsskkolan på ett index över snittet i Lerums kommun. Almekärrsskolans elever har ett index på 32, 13 medan snittet i Lerum ligger på 31,55. Skalan går 14 till 36. Det är tydligt att eleverna på Almekärrskolan upplever sina lärare trygga och duktiga. 90% svarar ja på alla 5 delfrågorna och index hamnar på 9,67 av 10 möjliga. Beträffande elevtrakasserier har Almekärrskolan under året haft en del ärenden som utretts och åtgärdats. Almekärrskolan arbetar medvetet med värdegrunden och resultatet pekar på att skolan når upp till snittet i kommunen. Hälsoindexet visar att elevernas mående på Almekärrsskolan blev bättre fram till 2009. Sedan dess har trenden varit att barnen mår allt sämre. En ombyggnation av skolan var klar 2010, då skolans barnantal ökade kraftigt. Detta kan vara en bidragande orsak. Dock mår barnen på Almekärrsskolan bättre än eleverna i kommunen i stort. Almekärrsskolans index för KASAM (Känsla av sammanhang) har ökat jämfört med 2012 från 31,95 till 32,13. Detta går lite på tvärs mot ovan beskrivna hälsoindex, men betraktas som ett vederhäftigt mått på måendet. Hälsoindexet baseras på svar på frågor kring huvudvärk, sömn, magont etc. medan KASAM baseras på hur man upplever sin situation i skolan om den är hanterbar, om man förstår och begriper det som händer i skolan, om det känns meningsfullt. Det kan tolkas så att även om resultatet visar på ett sämre hälsoindex än tidigare känner eleverna att de har resurser att hantera situationen. En del av Örebroenkäten behandlar delaktighet och inflytande. Resultaten av denna uppvisar en delvis annan bild än GR-enkäten. Eftersom delaktighet och inflytande har varit ett viktigt förbättringsområde för Almekärrsskolan är det på sin plats att redovisa även dessa resultat. 22

2012 visade resultaten att Almekärrsskolan låg under snittet i Lerum på nästan alla frågor kring delaktighet och inflytande. Detta var en av anledningarna till att skolan valde just delaktighet och inflytande som förbättringsområde. Tyvärr pekar inte GRenkäten på den förbättring skolan hade hoppats på. Däremot visar resultaten Örebroenkäten på en tydlig förbättring. Alla resultat är bättre än 2012 och flertalet resultat är dessutom bättre än kommungenomsnittet. I vad mån man upplever att man kunnat påverka schemat är det mest remarkabla, där 15% 2012 har blivit 54% 2013. Likaså har upplevelsen att ha varit delaktig i Likabehandlingsplanen ökat från 24% till 46%. 3.2.3 EL-enkäten Resultat Utifrån den genomförda enkäten angående arbetet med det entreprenöriella arbetet kan konstateras att nuläget generellt ligger betydligt lägre än önskeläget. Lärarenkäten belyser 4 områden: 1. Elevkompetenser 2. Arbetssätt 3. Professionell gemenskap för lärande 4. Ledarskap De flesta skattningar hamnar beträffande nuläget mellan 3 och 4 på den 6-gadiga skalan, medan de flesta skattningar som gäller önskeläget ligger mellan 5 och 6. Några områden skiljer ut sig och hamnar under 3 på nuläget: 2. Arbetssätt Den tid läraren faktiskt använder för - olika former av projektarbete (2,79) - att eleverna själva får välja sitt arbetssätt.(2,43) - att eleverna själva väljer de frågeställningar som de vill utforska (2,57) - att eleverna besöker (eller får besök av) personer/miljöer utanför skolan (2.00) - att eleverna arbetar med uppdrag/uppgifter som kan vara till nytta för exempelvis företag eller organisationer utanför skolan (2,93) 4. Professionell gemenskap för lärande - Det finns förutsättningar (tid, lokaler etc) för att personalen kan samarbeta (2,21) 5. Ledarskap - rektor har fokus på hur väl det som undervisas hänger ihop med vad som ska läras ( 2,79) 23

- Rektor har fokus på vad som fungerar och vad som inte fungerar i undervisningen (2,92) - Rektor ger feedback på genomförandet och följer upp arbetet Det finns dessutom några områden som utmärker sig genom att ligga över 5 på nuläget: 1. Elevkompetenser Den tid läraren faktiskt använder för - att utveckla sociala färdigheter (5,00) - att utveckla förmågan att samarbeta och ta hänsyn till andra (5,14) 2. Arbetssätt - Det är positivt att vara duktig bland eleverna (5,07) Elevenkäten undersöker två områden: 1. Elevkompetenser 2. Arbetssätt Eleverna skattar de olika områdena generellt högre än lärarna. På de flesta frågorna ligger snittet mellan 4 och 5 (medan lärarna ligger mellan 3 och 4). Skillnaden mellan nuläge och önskeläge blir därmed också mindre hos eleverna jämfört med lärarna. Det finns dock några områden där lärarna har högre resultat än eleverna: 1. Elevkompetenser Den tid läraren faktiskt använder för - att utveckla sociala färdigheter (elever 4,25; lärare 5,00) - att utveckla förmågan att samarbeta och ta hänsyn till andra (elever 4,62; lärare 5,14) 2. Arbetssätt Den tid läraren faktiskt använder för - att föreläsa om, katederundervisning (elever 4,75; lärare 2,93) Detta arbetssätt skiljer sig dessutom på önskeläget, där eleverna önskar sig mera av detta arbetssätt (5,19), medan lärarna önskar mindre (2, 86) Utifrån resultaten på enkäten kan konstateras att det entreprenöriella lärandet uppfattas olika av lärare och elever. Det område som behöver utvecklas är arbetssättet. Arbetet har stannat upp och en bidragande orsak är att rektorerna som initierat utbildningen ej längre finns kvar i verksamheten. Dock kommer en del av det entreprenöriella lärandet att ingå i en särskild satsning via rektorernas aktionsforskning, vilken kommer att fokusera på delaktighet och inflytande. 24