Barn som lever med våld a/ upptäcka och riskbedöma Ole Hultmann & Anders Broberg Psykologiska insatuaonen Göteborgs universitet Ole.Hultmann@psy.gu.se Anders.Broberg@psy.gu.se Vad menas med våld Varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill. Per Isdal, ATV Delas oftast upp i: Fysiskt våld slag, sparkar, vapen etc. Psykologiskt våld hot, kränkningar, begränsningar Sexuellt våld våldtäkt, otillbörlig påverkan etc. Ekonomiskt våld bodelning, underhåll, m.m. Olika typer av våld i familjen Partnervåld våld mellan vuxna som har/har haft en kärleksrelation Barnmisshandel våld riktat direkt mot barnet från en vuxen i barnets familj Asymmetri vs. symmetri i kvinnors och mäns våldsanvändning Ömsesidigt kontra ensidigt våld Våld betingat av makt och kontroll Försvarsbetingat våld Situationsbetingat våld Separationsbetingat våld (Kelly & Johnson, 2008; Hamby, 2009; Johnson, 2011) Mammor som utsä?s för IPV är mer utsatta än andra kvinnor eftersom också deras omvårdnadsförmåga påverkas av våldet Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket är särskilt allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvård- nadspersoner Den våldsutövande mannen är dessutom oftast pappa till barnen med alla de konsekvenser det får känslomässigt, socialt & juridiskt Förekomst av familjevåld och insatser för våldsutsa?a barn >10 % av alla barn upplevt våld i familjen någon gång 5 % upprepade gångar (Annerbäck, 2010; Janson 2011) Frekvens och allvarlighet samvarierar Barn i socialt utsatta miljöer löper ]lerdubbelt större risk att drabbas av familjevåld Utredning och stöd för våldutsatta barn och vuxna inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är bristfällig (Maria Eriksson, 2006, Broberg och Almqvist, 2012, Inspektionen för vård och omsorg, 2015). 6 1
Hinder mot a? berä?a spontant om våldsutsa?het Våldsutsatthet kan avslöjas av barn eller förälder till en utom- stående (professionell) men det ]inns många hinder för detta Skam och skuldkänslor Rädsla för repressalier Bristande tro på att man får hjälp Tidigare negativa erfarenheter av att berätta för någon Känslan av att de vuxna som ]inns i närheten inte bryr sig Screening vs. rutinmässig kartläggning Screening Alla i en viss grupp (t ex. kvinnor över 40) undersöks med avseende på riskfaktor/förstadium till en sjukdom (mammogra]i). Undersökningen ger för den undersökte ny information Rutinmässig kartläggning Att som en del av anam- nesen fråga patienter/klienter om något (t ex. rökning/alkohol) av relevans för diagnostik & behandling (av hjärt- /kärl- sjukdom). Undersökningen ger INTE den undersökte ny information Att fråga rutinmässigt eller på indikation Rutinmässiga frågor innebär att handläggaren inte behöver överväga om eller förklara varför man frågar en viss individ, man vänjer sig vid att alltid fråga arbetsplatsen tvingas utveckla rutiner och ge utbildning och förutsättningar för att fråga Att fråga på indikation innebär betydligt större risk för godtycke och utrymme för handläggares fördomar Rutinmässiga frågor till barn och föräldrar om våldsutsatthet är det bra? Ja, men det ]inns en del hinder hos professionella: Rädsla att våldet ökar i familjen Rädsla för att föräldrar tycker det är störande frågor Obekvämhet över att ta upp en fråga som inte barn/ föräldrar har sökt för Osäkerhet över vad man skall göra med svaret, MEN Studier visar att obekvämheten ligger hos de professionella inte hos kvinnor som tillfrågas om våld Kunnighet, sekretess, tid och empati hos den professionella är avgörande Uppdrag från SoS a/ under 2013 2015 utveckla och pröva metoder för för våldsutsa/a barn rörande: kartläggning av förekomst av våld metoder för risk- /skyddsbedömning insatstrappa stödinsatser Uppdraget utgör en del av e/ uppdrag från regeringen All Socialstyrelsen (SoS dnr 33358/2012) e/ samarbete mellan Göteborgs (GU), Karlstads (KaU) och Örebro (ÖU) universitet, samt Mälardalens högskola (MDH) e/ samarbete mellan psykologi, socialt arbete & sociologi Bakgrund Utvärdering av situationen för barn i Göteborg som bor på Kvinnojourer med sina mammor (1998-2001). Almqvist & Broberg Utvärdering av Bojen gruppverksamhet för barn som bevittnat våld mot sin mamma och deras mammor (1998-2001). Broberg, Almqvist & Georgsson- Staf (2004 2007) Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som bevittnat våld mot mamma (2008 2011) Broberg, Almqvist, Almqvist, Axberg, Cater, Eriksson, Forssell, Grip, Iversen & Shari]i. Forskargruppen identi]ierade olika områden där kunskapen behövde fördjupas Socialstyrelsen gav förslag till Regeringen 2
Tidigare forskningsrapporter Kvinnojoursrapporten Barn som bevittnat våld mot mamma. Almqvist & Broberg, 2004. Göteborgs stad Bojenrapporter Lundgren, Hillman & Broberg (2009); Grip, Broberg & Almqvist (2010); Almqvist, Georgsson, Grip & Broberg (2012). Allmänna Barnhusets skriftserie Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg Åsa K Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen & Ulrika Shari]i. Rapport Göteborgs universitet (2011) ISBN 978-91- 633-9122- 4 Stöd till mammor som utsatts för våld av en manlig partner Resultat från en nationell utvärdering Karin Grip & Anders Broberg, Rapport Göteborgs universitet (2013) ISBN 978-91- 637-2605- 7 Doktorsavhandlingar Karin Grip (2012). The Damage Done Children Exposed to Intimate Partner Violence and theor Mothers Towards empirically based interventions in order to reduce negative health effects in children. Göteborgs universitet Anna Georgsson Staf (2013). I try to think about something else : Children s understanding of their situation and well- being when having experienced intimate partrner violence Göteborgs universitet Clara Iversen (2013). Making Questions and Answers Work: Negotiating Participation in Interview Interaction. Uppsala universitet Ole Hultmann (2015). Child Psychiatric Patients Affected by Intimate Partner Violence and Child Abuse. Göteborgs universitet Anna Forssell (2016). Örebro universitet Projektets tre delar Utveckling av bedömningsinstrument för kartläggning av våldsutsatthet, psykisk ohälsa, samt utveckling av metoder för insamling av uppgifter som underlag till risk- /skydds- bedömningar Utveckling av en modell för insatstrappa dvs. hur barn som levt med våld i sin familj ska få en insats som svarar mot barnets behov Införande och preliminär prövning av interventioner som i internationella studier visat sig ha god effekt för barn som bevittnat eller utsatts för direkt våld i sin familj Slutrapport Ill Regeringen 2015, muntligt redovisad för Socialdepartementet 150922 irisk Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn. Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Petra Appell, Ulf Axberg, Åsa Cater, Helena Draxler, Maria Eriksson, Karin Grip, Fredrik Hjärthag, Ole Hultmann, Clara Iversen & Karin Röbäck de Souza. Rapport Göteborgs universitet (2015) ISBN 978-91- 637-8559- 7 Länk till rapport: http://psy.gu.se/digitalassets/1532/1532050_irisk- rapport- 2015x.pdf Kartläggning av förekomst och allvarlighet av våld i familjen Anders Broberg & Ole Hultmann Psykologi, GU Karin Röbäck de Souza Socialt arbete, GU/MDH Maria Eriksson Socialt arbete. MDH Clara Iversen Sociologi, UU/MDH Deltagande prakiska verksamheter (alla tre projekten) IFO: Malmö, Göteborg, Örebro, Hässleholm, Ronneby, Uppsala, Trollhä/an, Karlstad, KrisAnehamn, Ludvika och Kungälv. BUP: Göteborg, Ronneby, Ludvika, Karlstad, Växjö, Trollhä/an, Mariestad och Falköping SäV: Kriscentrum/boende i Malmö, Göteborg och Stockholm. Brogården i Uppsala, Bojen i Göteborg, Utväg i Skövde och Göteborg, Tummen i Karlstad, Koncept Karin i Malmö. 3
Fyra nivåer av informaion GrundinformaIon: Basdatabladet GrundinformaIon: Basdatablad RuInmässig kartläggning (skri`liga frågor om förekomst av våld mot förälder och/eller barn) Fördjupad kartläggning (skri`liga frågor om typ och omfa/ning av våld mot förälder och/eller barn) Risk- /skyddsintervju (underlag för bedömning av risk för fortsa/, förgrovat våld) 19 Fylls i av handläggare e`er första kontakten med klienten: Ålder och kön på barnet Anmälare/remi/ent Boende, vårdnad, umgänge och förälders civilstånd. Har VIF använts - om inte, vad är skälet All det Fortsa/ handläggning Tolkbehov Risk- /skyddsbedömning aktuell? I synnerhet uppgi.er om boende och umgänge har varit väsentliga för rapporteringen och slutsatserna i projektet 20 RuAnmässig (IFO & BUP) VIF (Våld I Familjen) 5 frågor om våld: a) Fysiskt våld mot föräldern b) Psykiskt våld mot föräldern Senaste tre åren av nuvarande eller f d partner c) Upplevd otrygghet i relaaon All nuvarande eller f d partner d) Fysiskt våld mot barnet e) Psykiskt våld mot barnet Tar max 5 minuter a/ fylla Om ucall på VIF, fördjupad kartläggning Två sorters kartläggning Fördjupad CTS- B 8 frågor om typ och omfa/ning av våld mot föräldern och i vilken utsträckning barnet bevi/nat de/a VMB (Våld Mot Barnet) 17 frågor om våld riktat direkt mot barnet Tar 15 20 minuter a/ fylla i Underlag för beslut om risk- / skyddsintervju Våld I Familjen (VIF) 1. Har Du som vuxen blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på något annat sä/ av en vuxen? 2. Har Du som vuxen blivit hånad, hotad, trakasserad eller skadad på något annat liknande sä/ av en vuxen? 3. Känner du dig trygg i di/ nuvarande förhållande? 4. Finns det en person från e/ Adigare förhållande som gör sådant som får dig a/ känna dig otrygg för närvarande? Frågor om våld mot barnet 5. Har barn, som du bor eller bo/ Allsammans med, blivit slaget, sparkat, knuffat eller skadat på annat sä/ under uppväxten av en vuxen som barnet bo/ Allsammans med? 6. Har barn, som du bor eller bo/ Allsammans med, blivit hånat, hotat, trakasserat eller skadat på annat liknande sä/ under uppväxten av en vuxen som barnet bo/ Allsammans med? RESULTAT 1. Nya ärenden under perioden och basdatablad Verksamhet Antal nya ärenden (per år) Antal basdatablad Måluppfyllelse i procent IFO 8 214 1 489 18 BUP total 957 214 22 SÄV total 936 486 52 Total 10 107 2 189 24 4
Insamlade enkäter Våld I Familjen (VIF) VIF enkäter VIF huvud- informant mamma 88% pappa 12 % IFO 663 (59 %) 58 % BUP 383 (34 %) 35 % SÄV 82 (7 %) 7 % Total 1128 (100 %) 100 % Basdata och VIF Genomsni/såldern var inom BUP 13 år, inom IFO 9 år och inom SÄV 6 år. Häl`en av barnen bodde med en av föräldrarna (mamman o`ast). Häl`en (BUP och IFO) All tre lärdedelar (SÄV) av barnen All ensamstående hade umgänge med den andre föräldern. VIF gjordes i nästan häl`en av de familjer där det fanns basdatablad (BUP och IFO) dock stor variaaon mellan verksamheterna. 25 26 Resultat av svaren på VIF Mammor rapporterade våldsutsa/het dubbelt så o`a som pappor inom IFO och tre gångar så o`a som pappor inom BUP. Våld direkt mot barnet rapporterades under 10 % av fallen av föräldrar. Om föräldern själv hade utsa/s för våld, uppgav var tredje förälder a/ också barnet utsa/s varit för våld av samma förälder 27 Fysiskt och psykiskt våld mot föräldern Det fysiska och psykiska våldet mot förälder hade o`ast förekommit inom det senaste året. Om föräldern hade utsa/s för psykiskt våld hade hen i fyra femtedelar av fallen också utsa/s för fysiskt våld. Otrygghet gentemot en nuvarande partner var ovanligt (pappor 1 % och mammor 5 %) men vanligare gentemot en före de/a partner (pappor 7 % och mammor 13 %). En tredjedel av föräldrarna på IFO och en femtedel på BUP angav våldsutsa/het eller otrygghet. 28 Fördjupad kartläggning Om föräldern fick ucall på VIF, ställdes fördjupande frågor All föräldern. Om våldet föräldern utsa/s för med formuläret Conflict TacAcs Scale (CTS) Om våld barn eventuellt kunde vara utsa/ för, av den den person som utsa/ mamman med formuläret Våld Mot Barnet (VMB) Exempel på frågor i CTS Jag fick en stukning, blåmärke, eller ett litet sår på grund av ett bråk med honom/henne (milt fysiskt våld) Han/Hon slog, sparkade eller misshandlade med något som kunde skada (allvarligt fysiskt våld) Förstörde något som tillhörde mig eller hotade att slå mig (psykiskt våld) Använde våld (som att slå, hålla ner eller använda ett tillhygge) för att tvinga mig att ha sex (sexuellt våld) Följdfrågor till ovanstående: Barnen såg, hörde eller upplevde på annat sätt att han/hon gjorde detta 29 30 5
Exempel på frågor i VMB Har den person som barnet bott tillsammans med utsatt det för kränkande behandling, hot, våld eller övergrepp? Kränkande, nedsättande, "förminskande" tillmälen (ex. dum, värdelös, hora) Låst inne/stängt inne (på sitt rum, toaletten i garderob, i källaren etc.) Slag med föremål (t ex. livrem) Sexuellt våld eller ofredande CTS- B och VMB CTS fylldes i av: mamma 98 %, pappa 2 % VMB fylldes i av: mamma 99 %, pappa 1 % IFO 31 % 24 % BUP 4 % 4 % SÄV 65 % 72 % Total 100 % 100 % 31 32 Våld mot mamma inom IFO och BUP (CTS- B) Å/a av Ao angav fysiskt våld Nio av Ao angav psykiskt våld Tre av Ao angav sexuellt våld De flesta uppgav a/ våld förekommit under det senaste året Slutsats: Om utfall på rutinmässig kartläggning så visade den fördjupade kartläggningen nästan alltid förekomst av allvarligt våld Våld mot barn från mammans partner - inom IFO och BUP (VMB) Fyra av Ao angav fysiskt våld Fyra av Ao angav psykiskt våld 6 % angav sexuellt våld De flesta uppgav a/ våld förkommit under det senaste året Slutsats: Om utfall på rutinmässig kartläggning så visade den fördjupade kartläggningen förekomst av allvarligt våld i i ungefär hälften av ärendena 33 34 Våld mot barn från förälderns partner - inom SÄV (VMB) Sammanfa?ning kartläggning Fem av Ao angav fysiskt våld Sju av Ao angav psykiskt våld 2% angav sexuellt våld Tre av Ao angav annan typ av våld De flesta anger våld inom det senaste året Slutsats: Barn till mammor som har kontakt med SäV har oftast också själva varit utsatta för våld VIF ucall på mellan en tredjedel (IFO) och en femtedel (BUP) av de Allfrågade - MEN många Allfrågades inte. VIF träffar rä/ höga nivåer av våld rapporteras på den fördjupade kartläggningen. Många barn träffar den våldsutövande. Risk- /skyddsbedömningar är relevanta a/ göra i 10-15% av alla nya ärenden inom IFO och BUP och i nästan alla ärenden inom SÄV. 35 36 6
Slutsats ruinmässig kartläggning Inom verksamheter där det förväntade ucallet klart översager normalbefolkningens den e`erfrågade informaaonen har stor betydelse för behandling/handläggning av ärendet informaaon ges om skälet All kartläggningen kartläggningen genomförs på e/ professionellt och easkt godtagbart sä/ översager fördelarna med kartläggningen klart nackdelarna Slutsatser genomförande Av de aktualiserade barn inom IFO och BUP har det endast upprä/ats basdatablad på en femtedel av barnen. Av aktualiserade barn inom SÄV har basdatablad upprä/ats på häl`en av aktualiserade barn. När basdatablad väl upprä/ats görs VIF i en acceptabel omfa/ning i många av IFO och BUPs verksamheter 38 Anknytning i vuxna kärleksrelaioner Utveckling och preliminär utprövning av risk- /skyddsintervjuer Anders Broberg & Ole Hultmann Psykologi, GU Karin Röbäck de Souza Socialt arbete, GU/MDH Maria Eriksson Socialt arbete. MDH Clara Iversen Sociologi, UU/MDH Anknytning innebär att man vänder sig till den andre när man utsätts för hot/fara och använder den andre som en källa till trygghet och beskydd Välfungerande vuxen parrelation båda parter växlar mellan att ge och få omvårdnad Intimitet inte en fråga om maximal närhet utan om ]lexibla förhandlingar om vilken närhet båda parter önskar för ögonblicket När anknytningsrelationen inte fungerar utsätts parrelationen för allvarliga påfrestningar, vilket väcker starka känslor Två relaionsstrategier Förföljande = när jag inte får den närhet jag söker så kräver jag den mera intensivt och försöker få min partner känslo- mässigt engagerad och tillgänglig Distansering = när jag inte blir lämnad i fred drar jag mig ännu längre undan och försöker få min partner på fysiskt och känslomässigt avstånd Båda strategierna kan utvecklas till våld oftast när den egna strategin kollapsar, på grund av partnerns motstrategi MEN på många slagfält finns det bara en krigare Det utstuderat kontrollerande våld som mannen ut- övar i många familjer fångas inte upp i relations- inriktade beskrivningar, sannolikt för att dessa män sällan söker vård eller deltar i den typen av studier Söker inte hjälp, föraktar psykologiserande bl a. utifrån sin låga mentaliseringsförmåga Är oftast allmänt våldsamma, många med antisocial personlighetsstörning 7
Olika manliga utövare av IPV Män som enbart slår kvinnor som de har en kärleksrelation till Män med allvarlig psykisk ohälsa ofta depression, ångest och/eller borderline- problematik Allmänt våldsamma män ofta med antisocial personlighetsstörning Holtzworth- Munroe, A. & Stuart, G.L. (1994). Typologies of male batterers: Thre subtypes and the differences among them. Psychological Bulletin, 116, 479-497 Missbruk är vanligt 40 % i en norsk studie av män som sökt sig till ATV 72 % i en amerikansk metastudie 33 % missbrukare och 20 % problemdrickare i vår egen studie 2011 (byggd på mamma- rapporter) Barn som lever med familjevåld IPV är inget normaltillstånd; 90 % av barnen lever inte med familjevåld IPV är betydligt vanligare i risk- familjer och därmed också i familjer som har kontakt med Socialtjänst, BUP och andra hjälpinstanser Därför är det viktigt att skilja mellan barn i allmänhet, som har två välfungerande föräldrar, även om de inte alltid är sams, inte ens om vårdnad/umgänge barn i synnerhet, som har minst en förälder som inte är tillräckligt bra Inte allid en angripare och e? offer I en del familjer utsätts även barnet för direkt våld av den förälder som utövar våld mot den andre föräldern utsätts barnet för direkt våld av båda föräldrarna utövas våldet mellan föräldrarna av båda två Våldet är oda inte det enda bekymret Våldet är ofta bara en aspekt av uppväxtsitua- tionen, andra kan vara: Kaotisk familjesituation med vanvård, försummelse Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att var annan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc. Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än av någon enskild Många barn (40 60%) som utsä?s för våld utvecklar allvarliga symtom på psykisk ohälsa i olika former Aggressivitet, benägenhet att använda våld mot andra, irritabilitet, hyperaktivitet och annat antisocialt beteende (Howell, 2011). Låg självkänsla och depressivitet (Grych, Jouriles m. `l, 2000) Symtom på posttraumatisk stress (Sternberg m. ^l., 2006). Försämrad förmåga till emotionell reglering (Margolin, 2005). 8
En del barn klarar sig förvånansvärt väl Tigrinnor mammor som klarar av att försvara sig och sina barn och ta sig ur den destruktiva relationen, ü Våldet upphör eller åtminstone minskar i omfattning ü Barnet får respekt för och lär sig av mammans styrka ü Barnets tillit till vuxenvärlden stärks Maskrosbarn Personliga egenskaper (god begåvning; robust temperament; sociabilitet) Någon utanför familjen som kunnat stötta (mor- / farföräldrar; granne; lärare; fritidsledare) Barns symtom föräldraförmåga Återhämtning efter traumatiska händelser beror till stor del på föräl- ders förmåga och kapacitet att hjälpa barnet hantera och härbärgera oro Posttraumatisk stress hos mammor till förskolebarn predicerade barnens symtom bättre än pappans våld gjorde (Scheeringa, 2011) Barn med mer symtom mammor med högre grad av trauma- symtom (Lang & Stover, 2008) Återhämtningsförmåga första månaderna efter våld/trauma avhängigt förälderns föräldraförmåga (Gewirtz, 2011; Gewirtz, 2008) Slutsats det gäller att värna boendeförälderns föräldraförmåga!! Hur vet man vad som är barnets bästa? Domstolar dömer utifrån ett antagande om barnets bästa, MEN antagandet gäller vad som är barns i allmänhet bästa Domstolar gör sällan en individuell bedömning av vad som är det speci]ika barnets (i synnerhet) bästa Domstolar ber sällan om hjälp att bedöma om barnet är ett barn i allmänhet eller i synnerhet Umgänge vad säger lagen resp. BarnkonvenIonen Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (Lag 2006:458, Prop 2005/06:99) Barnkonventionen 9:3 Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna Slutsatser Barn tas inte på allvar I domstolar ]iltreras alltför ofta allt barn säger genom ett speci]ikt raster: har någon av föräldrarna (de juridiska parterna) nytta av det barnet säger? Om så bedöms vara fallet betraktas barnets utsaga inte sällan automatiskt som om det vore en partsinlaga Sanningshalten i det barnet säger prövas därmed inte på allvar Kan vi ändra på detta? Våld i familjen (VIF) är inget normalbeteende. Barn som levt med VIF är därmed inte barn i allmänhet För att kunna ge barn och föräldrar rätt insatser måste vi våga se hur komplex bilden är: ü En eller ]lera vuxna som utövar våld? ü Vilken typ av våld, och vad är det som utlöser våldet? ü Våld bara mellan de vuxna eller också direkt mot barnet? ü Annan form av omsorgssvikt? ü Andra allvarliga riskfaktorer i familjen (missbruk, PTSD, annan psykisk sjukdom, kriminalitet, kaotiskt liv) ü Hur är barnets psykisk hälsa? ü Föräldraförmågan ü Förekomst av skyddande faktorer 9
Risk- /Skyddsbedömning En process i flera steg Kartläggning av typ och omfattning av våldet baserat på boendeförälderns uppgifter Beslut om barnskyddsutredning för att möjliggöra samtal med barnet Risk- /skyddsintervjuer kompletterade med frågeformulär för att samla information som underlag för en risk- /skydds- bedömning Risk- /skyddsbedömning sammanvägning av den insamlade informationen med kompletterande information från register, samtal med den andre föräldern och ev. andra Risk- /skyddsintervjuer Avsedda att användas när ett barn levt/lever med våld utövat av en vuxen med omvårdnadsansvar förutsatt att: Barnet bor (alltid eller vx- vis), eller har umgänge med den vuxne som utövar/utövat våld Intervjun ska göra det möjligt att på ett strukturerat sätt få information från barn och en förälder rörande barnets situation för att bättre kunna Bedöma risken för fortsatt och/eller förgrovat våld mot förälder och/eller barn 56 Grad av struktur Vår inriktning är att utveckla en metod för risk- / skyddsbedömning som är en balansgång mellan Ostrukturerad informationsinhämtning handläg- garen baserar sin bedömning på svar i ett öppet sam- tal på de frågor som hen just då bedömer som mest väsentliga Poängsatta svar på en helt styrd informations- inhämtning handläggaren använder svaren på ett speci]icerat antal färdigformulerade frågor som underlag för sin bedömning om risken är över eller under ett visst gränsvärde Barn 5 8 år (N = 17) Barn 9 17 år (N = 12) Mammor (N = 63) Risk- /skyddsintervjuer Nästan alla intervjuerna genomfördes vid de särskilda verksamheterna (skyddade boenden & utredningsinstitution) Inom BUP genomfördes ingen bedömning Det ]inns dock sedan tidigare drygt 80 intervjuer med boendeförälder, knappt 60 med barn 9 17 och 16 med barn 5-8 år vid en BUP- mottagning (Gamlestaden i Göteborg) Tidsåtgång (inkl. ifyllande av frågeformulär) Förälder 60 90 minuter, beroende på art och omfattning av våldet mot föräldern och barnet. Det fungerar att genomföra intervjuerna med tolk Barn 9 17 år 40 60 minuter Barn 5 8 år 15 30 minuter Intervju yngre barn ( 5 8 år) Först en öppen fråga till barnet om våldet. Sedan frågor om: Våld mellan föräldrarna (ex. Har pappa gjort mamma illa? ). Våld direkt mot barnet (ex. Har mamma skrikit åt dig? ). Upplevd trygghet hos mamma och pappa. Förälderns bruk av alkohol Blir pappa full/konstig Traumareaktioner (ex. Får du otäcka bilder inne i huvudet när du tänker på händelsen?). 60 10
Barnintervjuerna tar upp barnets relaion Ill båda föräldrarna Föräldrar som är utsatta för våld av sin partner riskerar att själva utveckla mindre välfungerande föräldraskap För att ge en så allsidig bild av barnets situation som möjligt är det därför angeläget att diskutera barnets relation till båda föräldrarna Vi lutar oss mot Barnkonventionens tre principer, barns rätt till: (1) resurser, (2) skydd och (3) delaktighet Genom att intervjua barnet på ett strukturerat sätt hoppas vi kunna uppnå detta och ge barnets röst en större tyngd Intervju 5 8 år våld mot den andre föräldern Skrikit åt Gjort rädd Gjort illa Mamma Pappa Mamma Pappa Mamma Pappa Nej 8 2 12 4 14 1 Ja 3 0 3 3 0 5 flera ggr 5 14 0 7 1 10 Uppgid saknas 1 1 2 3 3 1 Intervju 5 8 år -- Våld mot barnet Skrikit åt Gjort rädd Gjort illa Mamma Pappa Mamma Pappa Mamma Pappa Nej 6 4 11 5 13 6 Ja 2 5 1 3 2 2 flera ggr 9 8 5 9 0 9 Uppgid saknas 2 Intervju 5 8 år -- skalor IPV- P IPV- M CA- P CA- M DV- P PTSS Medelv 4,57 0,69 3,64 2,07 6,80 10.72 SD 2,39 0,95 1,93 1,29 3,69 4.94 De yngre barnens olika uppgifter rörande våld mellan föräldrar respektive våld direkt mot barnet höll ihop och kunde slås samma till skalor. Undantaget var Familjevåld (DV) dvs., sammanslagning av våld mot den andre föräldern och våld direkt mot barnet, som utgjorde en sammanslagen skala bara för pappan. A? intervjua små barn om känsliga frågor FRÅGORS LEDANDE INSLAG Nej men Litet material men materialet tyder på att: barn kan hantera frågors ledande inslag men vissa frågekonstruktioner är problematiska. barn tar initiativ som blir uppmärksammade och bemötta med undantaget sluta intervjun. handläggare bekräftar i regel barnets utsagor text skiljer sig från tal på ett problematiskt sätt i de nedtecknade svaren viktigt att spela in intervjuer. #3, 9-17 år 176 H: Har han kastat eller knuffat ner dig på golvet. 177 (0.3) 178 B: Nä men i sängen, #4, 5-8 år 378 H: Brukar du bli arg nä ru tänker på de, 379 (0.6) 380 B: Ja blir lessen inte arg. 381 (0.6) 382 H: Du blir lessen inte arg. 65 11
Intervju äldre barn ( 9 17 år) Först en öppen fråga till barnet om våldet. Sedan frågor om: Barnets kontakt (typ och mängd) med den som utövat våld Barnets involvering i våldet mellan föräldrarna Föräldrarnas användning av (hårdhänta) uppfostringsmetoder Upplevd trygghet hos mamma respektive pappa Vad som ger anledning till upplevd otrygghet/fara Hur barnet hanterar upplevd otrygghet/fara Intervju boendeförälder (än så länge har intervjuer nästan enbart gjorts med isärboende föräldrar) Först en öppen fråga till föräldern om våldet Sedan frågor om: Förälderns kontakt (typ och mängd) med den som utövat våld Förekomst av brottsmål eller juridiska tvister Barnets kontakt med umgängesföräldern trygghet? Boendeförälderns (hårdhänta) uppfostringsmetoder Farlighetsbedömning boendeförälderns skattning av den våldsutövande 68 Föräldraintervju barnens ålder 0-2 3-4 5-8 9-14 15-17 Antal 10 15 21 13 2 Procent 16 % 24 % 33 % 21 % 3 % 40 % av barnen var yngre än 5 år Föräldraintervju boende M + P Illsammans eller vx- vis M + ev. St P Annat Antal 31 29 3 Procent 50 % 45 % 5 % Intervjuerna Har gett värdefull information som kan ligga till grund för en bedömning av den enskilda förälderns och barnets situation vilken risk förälder och barn löper att utsättas för förnyat våld Föräldraintervjun tar cirka en timme, intervjun med äldre barn ½ till 1 timme och intervjun med yngre barn knappt ½ timme i de ]lesta fall intervjuerna bara ska genomföras när det ]inns anledning att göra en risk- /skyddsbedömning, och då bedömer vi det som en rimlig investering de personer som arbetat med intervjuerna har överlag varit väldigt positiva och upplevt intervjuerna som meningsfulla. Intervjuerna behöver utvecklas Intervjuerna utgår från att barnet bor hos en förälder och har umgänge med den andre. Vissa barn har varit utsatta för direkt våld av föräld- rarna, utan att det förekommit våld mellan dessa Främst föräldraintervjun behöver ]innas i två versioner barnet bor med båda föräldrarna som bor tillsammans och barnet bor växelvis eller huvudsakligen med den ene men har umgänge med den andre föräldern 12
Övergripande slutsatser Inte någon av BUP mottagningarna har kommit igång med risk- och skyddsintervjuer. Även socialtjänstens IFO- enheter har haft stora svårigheter, trots att riskbedömning är ett uttalat uppdrag. Acceptans I något fall låg acceptans av rutinmässig kartläggning Fokus på våld inte alltid en tillräcklig förutsättning; personalen måste ser poängen med intervjuerna i förhållande till det egna uppdraget. Resurser Hög personalomsättning bland handläggare och chefer Extra medel eller utrymme i organisationen av andra skäl 73 Övergripande Ledarskap Ledningens förmåga att upprätthålla förändrings- arbetet. ( jag var med länge i att hjälpa till att dra i det hela - inget särskilt stöd ) Personalens förhållningssätt Ovana att arbeta så strukturerat Ovana att arbeta så systematiskt med våld förändrings- processen en läroprocess kring våld i nära relationer (vissa IFO: saknat adekvata stöd- och hjälpinsatser att hänvisa vidare till) 74 Från datainsamling Ill bedömning Intervjuerna är i sin nuvarande form ett sätt att samla in relevant information på ett systematiskt sätt Denna information behöver vägas samman med annan information om barnet, familjen och det sociala nätverket runt familjen i en samlad risk- /skyddsbedömning Det behöver också tydliggöras Hur risk- /skyddsbedömningarna passar in i BBIC Risk- /skyddsbedömningens plats i en barnskyddsutredning Vi vill gärna arbeta vidare med det Utbildning och ansvar för instrumenten Utbildnings- och förvaltningsfrågan är central Nationella kunskapscentret kan spela en viktig roll Samordnat nationellt stöd för implementering och upp- rätthållande av metoderna - Formulera en strategi för utbildning, handledning och fortbildning Användandet av metoderna bör kopplas till utbildning och medföljande ackreditering/licensiering Ta till vara specialkompetens som ]inns på olika lärosäten Ge lärosäten i uppdrag att ge utbildning i såväl kartlägg- ning (rutinmässig & fördjupad), risk- /skydds- bedömningar som interventioner 76 irisk FREDA Signs- of- Safety Vi använder FREDA farlighetsbedömning (Danger Assessment) FREDA kortfrågor något mer omfattande än VIF, men det viktigaste är inte vilka frågor man använ- der utan ATT man använder FREDA eller VIF irisk- intervjun är i första hand avsedd att identi- ]iera risker (Signs- of- Danger). När det är gjort är det läge för Säkerhetsplanering (Signs- of- Safety). 13