UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN. Ann-Sofie Bergman
|
|
- Maj-Britt Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN Ann-Sofie Bergman
2 Utvärdering av umgängestöd Utvärderingen genomförd vid en verksamhet för umgängesstöd i Stockholm, beställd av Stockholms stad och genomförd av FoU Södertörn Utvärderingen har fokus på hinder och framgångsfaktorer för att umgängesstödet ska bidra till: Trygghet för barnet Normalisering av umgänget
3 Utgångspunkter för umgängesstöd Barns rätt till umgänge Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. (FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 9)
4 Utgångspunkter för umgängesstöd Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt (Föräldrabalken 6:15).
5 Utgångspunkter för umgängesstöd När rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid (FB 6:15c)
6 När är umgängesstöd aktuellt? I prop. 2009/10:192 anges några omständigheter då umgängesstöd kan bli aktuellt (s. 10 f., s. 29): Barnet behöver umgängesstöd vid hämtning och lämning för att slippa uppleva konfliktfyllda konfrontationer mellan föräldrarna Barnet behöver umgängesstöd för att hen av någon anledning känner oro över umgänget Barnet behöver umgängesstöd för att umgängesförälderns omsorgsförmåga är bristande
7 Hur många barn berörs? Kontext: I Sverige finns ungefär 2 miljoner barn i ålder 0-17 år (SCB) Cirka 25 procent av barnen bor inte tillsammans med båda sina föräldrar Cirka 5 procent av barnen har aldrig gjort det Varje år berörs nästan barn av föräldrars separation (SCB)
8 Orsak till att inte bott med båda föräldrarna under sin uppväxt. Andel av hemmaboende 16- eller 17-åringar (Källa:
9 Hur många barn berörs av vårdnadstvist? Kontext: Årligen är cirka 14 procent av de barn vars föräldrar separerar föremål för tvister om vårdnad, boende och umgänge (Socialstyrelsen 2011). År 2015 var drygt 6200 barn aktuella för utredning om vårdnad, boende och umgänge År 2015 inhämtades upplysningar från socialnämnd avseende barn (Socialstyrelsen 2016)
10 Hur många barn får umgängesstöd? Cirka 1400 barn får umgängesstöd under ett år (Socialstyrelsen 2015)
11 På vilken plats ges umgängesstöd? Umgänge i särskild umgängesstödsverksamhet: 22 procent Umgänge i annan lokal som kommunen tillhandahåller: 71 procent Umgänge i umgängesförälderns hem: 57 procent Annan plats, exempelvis lekplats, simhall, bibliotek: 57 procent Källa: Socialstyrelsen 2013
12 Syftet med utvärderingen Syftet med studien är att utvärdera socialtjänstens umgängesstöd i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge, det vill säga att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Vilka framgångsfaktorer respektive hinder kan identifieras utifrån de berördas perspektiv (barn, föräldrar och personer som arbetar med umgängesstöd)?
13 Syftet med utvärderingen Ett andra syfte är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Vilka barn får umgängesstöd? Vilka behov av stöd har barnen inom ramen för umgängesstödet? Har barn och föräldrar andra parallella stödbehov från samhället och i så fall vilka?
14 Metod, material, analys Utvärderingen bygger på: Dokumentanalyser av akter (åren ) Intervjuer med barn, föräldrar och personal (totalt 20 intervjuer) Observationer i umgängeslokalen Programteori
15 Svårigheter vid genomförandet Svårt att nå fram till barn och föräldrar Inställda umgängestillfällen Adressuppgifter inte aktuella då en del föräldrar har flyttat/bytt telefonnummer Båda vårdnadshavarna ska godkänna att barnet tillfrågas om deltagande i en studie
16 Lokalt utvecklingsarbete Problem/förbättringsområden identifierades: Tidigare handläggning av umgänge var ineffektiv och ej högt prioriterad Icke-professionella kontaktpersoner gav stöd som ej var likvärdigt Stödjarna hade ej tydliga uppdrag Det fanns brister i säkerhet för de som arbetade med stödet Det fanns brister i uppföljning av umgänge
17 Lokalt utvecklingsarbete Förändringar som genomfördes: Umgängeslokal anpassad efter barnens behov Två team om vardera två umgängesstödjare (totalt fyra) Två (under utvärderingens gång utökat till tre) familjerättssekreterare Handledning till personal Under utvärderingens gång förbättring av säkerheten i lokalen
18 Vilka barn får umgängesstöd? I den aktuella verksamheten: 37 barn Barn i åldrarna 2-12 år, M=6,35 Lika andel flickor och pojkar Barnen bor oftast hos mamma och har umgänge med pappa Många föräldrar är födda utomlands
19 Varför umgängesstöd? Dokumentanalyserna visar: Yngre barn som inte har haft kontakt med sin förälder sedan en längre tid tillbaka, det kan röra sig om några månaders tid, ett år eller till och med flera års tid Umgängesstödet blir en länk för att återuppta kontakten mellan barn och förälder när föräldrarna inte kan träffas
20 Varför umgängesstöd? De har inte träffats. Han bodde hos oss till [barnet] var ett år. Sedan har de inte träffats och [barnet] är fem år idag. Därför sa jag att det kan inte bara bli umgänge så. Det är därför vi har umgängeslokalen. För att de ska få lära känna varandra (boendeförälder)
21 Varför umgängesstöd? Dokumentanalyserna visar: Det finns uppgifter om förekomst av våld Våld mot en förälder Våld mot en förälder i barnets närvaro Våld mot barnet Våld mot barnets syskon - Umgängesstödet blir en trygghet och säkerhet för barnet
22 Skydd från samhället Många mammor har fått skydd från samhället efter våld/hot: skyddade personuppgifter (10) skyddat boende (8) kontaktförbud för pappan (9)
23 Varför umgängesstöd? Det kan finnas andra bakomliggande orsaker till behovet som att umgängesföräldern har: Missbruksproblem Psykiska problem Funktionsnedsättning Boendeföräldern är orolig för att barnet ska föras bort till annat land
24 Omsorgsförmåga Utdrag från intervju: Barn: Det har varit problem när han var ensam med oss. Intervjuare: När han var ensam med er. Barn: Ja på grund av hans missbruk.
25 Omsorgsförmåga Barn kan beskriva omvända roller då deras umgängesförälder är mer som ett barn : Alltså pappa kan inte riktigt tänka själv tycker jag. Han kan inte riktigt bestämma som en vuxen. Han är mer som ett barn. Han kan antingen bli väldigt väldigt arg, väldigt väldigt ledsen, väldigt väldigt glad, väldigt väldigt överraskad. Inte något mitt emellan
26 Umgängesstödjarens roll I tidigare studier: stöd, observation, närvaro, skydd (Socialstyrelsen 2013) stödjande, observerande (Lagerlöf 2014) Metaforer: en fluga på väggen (Lagerlöf 2014) ett spöke vid sidan om (Bangura Arvidsson 2009)
27 Umgängesstödjarens roll I den studerade verksamheten enligt dokument: Stöd och trygghet för barnen Se och höra allt som sägs och sker mellan barnet och umgängesföräldern Synliggöra det enskilda barnets behov för båda föräldrarna Fungera som en bra vuxen förebild för såväl barnet som umgängesföräldern
28 Umgängesstödjarens roll Enligt föräldrar: Se till att barnet mår bra under umgänget Ge barnet stöd, lyssna på barnet, tänka på barnet Ge trygghet och säkerhet för barnet Observerande roll, bevakning, övervakning
29 Umgängesstödjarens roll Enligt barnen: trygghet för att inget jobbigt ska hända Man vet att han inte gör något när andra är med. vaka över barnet
30 Umgängesstödjarens roll Umgängesstödjare: Vi är en länk emellan. Vi kan vara väldigt nära men vi kan också ta ett steg tillbaka. Så fort vi märker att det börjar finnas en allians och en bärighet i relation så backar vi / / vi är ju i rummet men vi är inte precis bredvid nu längre. Och märker vi att det blir en svårighet så går vi nära. Så vi går in och ut i relation.
31 Umgängesstödjarens roll Umgängesstödjare: Vi ska höra vad de säger, vara för barnets och boförälderns trygghet och säkerhet. Men inte sitta så här jättenära dem [barnet och umgängesföräldern]. Väldigt försiktigt, att de känner sig, att båda känner trygghet, att nu kan vi vara tillsammans. På något sätt vill jag inte störa deras relation, däremot stödja den.
32 Vad betyder umgängesstöd för barnet? Umgängesstöd har betydelse här och nu: man träffar sin förälder som man inte bor hos med två andra vuxna personer som är som ett stöd för att man ska känna sig trygg och hjälpa till så att det blir en bra träff Umgängesstöd har betydelse för framtiden: man får träffa sin förälder under en viss period och under den perioden ska man vara med sin förälder och se om man vill tillbaka eller inte
33 Vad betyder umgängesstöd för barnet? Det som är bra är att man känner att de är där för en. Men det dåliga är att jag vet att han verkar jättesnäll då, men när folk är med så gör man inte dumma saker. Så på ett sätt är det lite dumt att de är där men det känns ändå bra att de är där. För om de inte skulle ha varit där skulle jobbiga saker ha hänt. Men nu när de är där så händer inte det.
34 Programteori Umgängesstöd Interna faktorer: Kontinuitet Tillit Närvaro Integritet Kompetens Kommunikation Flexibilitet Problem/förbättringsområden inom följande: 1 Tidigare handläggning var ineffektiv och ej högt prioriterad 2 Icke-professionella kontaktpersoner gav stöd som ej var likvärdigt 3 Stödjarna hade ej tydliga uppdrag 4 Det fanns brister i säkerhet för de som arbetade med stöd 5 Det fanns brister i uppföljning Aktiviteter: 1 Lokal anpassad efter barns behov 2 Två team om vardera två umgängesstödjare 3 Två (under utvärderingens gång utökat till tre) familjerättssekreterare 4 Handledning till de anställda 5 Under utvärderingens gång förbättring av säkerheten i lokalen Prestationer: de genomförda aktiviteternas konkreta innehåll 1 Information till föräldrar och barn 2 En utsedd umgängesstödjare för varje barn 3 Stöd till barn 4 Stöd till föräldrar 5 Återrapportering 6 Uppföljning Förväntade effekter: Umgängesstödjarna har en tydlig roll i sina uppdrag och arbetar professionellt och likvärdigt Skapa/återuppta/ utveckla relationen barn förälder Trygghet och säkerhet för barn, föräldrar och anställda Normalisering, dvs. att umgänge kan ske utan umgängesstöd inom ca ett års tid Förbättrat samarbete och kommunikation mellan föräldrarna Externa faktorer: Tid Maktrelationer Parallellt stöd Förekomst av våld/missbruk
35 Slutsatser Interna faktorer av betydelse: Tillit Kontinuitet Närvaro Integritet Kompetens Kommunikation Flexibilitet
36 Slutsatser Externa faktorer av betydelse: Tid Maktrelationer Tillgång till parallellt stöd Förekomst av missbruk/våld
37 The use of supervised services is considered a transitional service with the purpose of maintaining safety while families complete the required steps (e.g. enroll in counseling services, attend domestic violence programs, etc.) to decrease the risk factors so they no longer require the visits to be supervised. (Saini & Birnbaum 2015)
38 Paradoxala effekter Att känna sig instängd Motstridiga signaler från samhället
39 Trygghet för barnet Några reflektioner utifrån intervjuer med barn: Att personalen är närvarande, ser och hör Att stöd ges så länge det behövs Att umgänge avbryts om det inte är bra för barnet Att överenskommelser följs hålla vad man lovat Språk / kommunikation Att barnet får utvärdera stödet enskilt
40 Slutsats Socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.
41 Spänning mellan barns rättigheter Att ha kontakt med sin förälder Att inte utsättas för våld Vad är mest skadligt att bryta kontakt med en förälder eller fortsatt kontakt med risk att utsättas för våld?
42 Skydd Det viktigaste stödet för barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld mot en förälder är skydd från fortsatt våld (enligt Broberg et al. 2011)
43 Reflektion Behov av barnpsykologisk expertis
44 Barnpsykologisk expertis det skulle ha funnits med en barnpsykolog i hela processen som har träffat barnen och pratat med dem, och som kunde vara den som förde deras talan någon opartisk som liksom kan barn och som kan läsa av dem och som finns med i processen (föräldraintervju)
45 Referenser Bangura Arvidsson, M. (2009) Aktiv passivitet: Om kontaktpersoners roll och förhållningssätt till pappor, mammor och barn i umgängestvister, Socialvetenskaplig Tidskrift, 2009:1, Bergman, Ann-Sofie (2016) Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn. Stockholms stad och FoU Södertörn. Broberg, A., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., Cater, Å., Forssell, A., Eriksson, M. & Iversen, C. (2011) Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Forssell, Anna (2016) Better safe than sorry?: quantitative and qualitative aspects of child-father relationship after parental separation in cases involving intimate partner violence. Diss. Örebro universitet. Lagerlöf, H. (2014) Umgängesstöd i lokal: En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor. FoU Södertörns skriftserie 2014:128. Proposition 2009/2010:192, Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn. Socialstyrelsen (2013) Familjerätt: Kommunernas arbete med umgängesstöd. Socialstyrelsen (2016) Statistik om familjerätt år 2015.
Se, uppfatta, höra, Ann-Sofie Bergman, för barn. Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel. stockholm.se
Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn Ann-Sofie Bergman, 2016 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport September, 2016 Dnr:
Läs merReviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn svar på remiss från kommunstyrelsen
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12- 02 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2011-12-15 Reviderade
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström
Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar
Läs merReviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-28 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden
Läs merFamiljerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd
Familjerätt Kommunernas arbete med umgängestöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna
Läs merStrukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn
Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Barnrättsdagarna 9-10 april 2019, Örebro Ulf Axberg, Ole Hultmann Psykologiska
Läs merProjektet Konflikt och Försoning
Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds
Läs merProjektet Konflikt och Försoning
Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att
Läs merBARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet
BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det
Läs merSOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merFSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B Stockholm
FSR Familjerätssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Dalagatan 78B 113 24 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmänna förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merBarns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja
Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Svenska föreningen för familjeterapi 2016-10-14 Anna L Jonhed, fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet Upplägg 1. Barn och våld
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merAnsökan om stämning. 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm
Ansökan om stämning Kärande Ombud Svarande Ombud Saken Anna Nilsson 3B1, Azar Akbarian, Fanny Zakariasson, Gustaf Åleskog och Moa Granholm Johan Persson 3B3 Vårdnadstvist, sabotage av umgänge m.m. 1. Yrkande
Läs merSOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-15 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merTitel. Innehåll. När ni som föräldrar är överens kan ni skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge för barnet eller barnen.
Avtal Avtal Ni som föräldrar kan skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge när ni är överens om hur avtalet ska utformas och när barnet eller barnen är folkbokförda i Helsingborg. När ni som föräldrar
Läs merFamiljerätten och barnet i vårdnadstvister
Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson
BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merFamiljerättsdagarna Eskilstuna den mars Gunilla Cederström
Familjerättsdagarna Eskilstuna den 20-21 mars 2013 Gunilla Cederström Socialstyrelsen förändringar Tillsynsavdelningen - Inspektionen för vård och omsorg 1 juni 2013 Avdelningen för regler (och tillstånd)
Läs merAllvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-03-21 Dnr 3946-2011 Sid 1 (6) Allvarlig kritik mot Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd för att domstols beslut om umgängesstöd inte verkställts Beslutet
Läs merSamtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister
Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister 2019-05-14 Välkomna önskar Ulrika Heie (C) riksdagsledamot Fredrik Lundh Sammeli (S) riksdagsledamot
Läs merBarns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?
Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården
Läs merFamiljerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström
Familjerättsdagarna Stockholm den 22-23 mars 2012 Gunilla Cederström Familjerätt Adoptionsärenden Faderskaps- och föräldraskapsärenden Vårdnad, boende och umgängesärenden Familjerådgivning Socialstyrelsens
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merHej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed
Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Barns som upplevt våld i familjen förutsättningar för umgänge med en våldsutövande
Läs merSamarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation
Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal
Läs merAtt ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem
Läs merUtvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj
Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Syfte, upplägg och genomförande Linnéa Almqvist Projektkoordinator Linnea.Almqvist@psy.gu.se Regeringsuppdrag Hösten
Läs mer- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!
Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merJämställda vårdnadsutredningar
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merBarn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer
Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:
Läs merBarns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?
Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom
Läs merStockholm den 29 maj 2017
R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!
Läs merUmgängesstöd i lokal En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor
Umgängesstöd i lokal En studie om fyra kommuners arbete med umgängesfrågor 1 Hélène Lagerlöf FoU Södertörns skriftserie nr 128/14 FoU Södertörn är en forsknings-och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av
Läs merProjektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister
Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som
Läs merBarns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?
Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merFråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.
HFD 2017 ref. 40 Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Läs merStöd till barn som bevittnat våld mot mamma
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads
Läs merUtredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol
Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift
Läs merSyfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merFråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merSÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN
SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN Jag vill verkligen tacka er på Bris för allt ni gör för oss. Ni är hjältar. Tack Tack Tack Tack!!! Pojke, 15 år HEJ! Om du har frågor om dina rättigheter eller om
Läs merLänsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merBarn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige
Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:
Läs merSTÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson
STÄMNINGSANSÖKAN Till: Lunds Tingsrätt Datum: 2017-04-19 Kärande Anna Nilsson Ombud för kärande Gustav Björklund, Astrid Bendixen Kettis, Sofia Wedin, Gustav Persson Grupp 2a1 Svarande Johan Persson Ombud
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merBarn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld
Läs merRemissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017
Bromma stadsdelsförvaltning Socialtjänst och fritid Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-03-13 Handläggare Staffan Wallier Telefon: 08-50806126 Till Bromma stadsdelsnämnd (SOU 2017:6)" - KS dnr: 110-365/2017
Läs merSamverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation
Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation 2014-2018 Ett utvecklingsarbete som drivits med stöd från Socialdepartementet i Malmö, Helsingborg, Nacka, Västerås och Norrköping Varför
Läs merRemissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning
2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen
Läs mergemensam vårdnad vad innebär det?
Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK
Läs merrädd... Innerst inne var man Barn och och föräldrars röster umgänge umgänge umgänge tillsammans med med tillsammans med kontaktperson kontaktperson
Inger Inger Ekbom Ekbom Åsa Åsa Landberg Inger Ekbom Åsa Åsa Åsa Landberg Inger Inger Ekbom Ekbom Åsa Åsa Landberg Innerst inne var man rädd... Barn Barn Barn Barn Barn och och föräldrars och och och föräldrars
Läs merVårdnad, boende, umgänge och namn
Vårdnad, boende, umgänge och namn Reviderade riktlinjer för handläggning av enskilda ärenden enligt Föräldrabalken, Namnlagen m.m. antagna av kommunfullmäktige i Stockholm 2012-10-15. stockholm.se Riktlinjer
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merFamiljer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam
Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam Vilka är vi? Angelica Wågby, Familjerättsbyrån Malmö, samordnare i kommunen för Samverkansteam
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer4. Föräldrar och syskon
4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi
Läs merBarn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet
Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål
Läs merNär barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Läs merBarnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården
Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården UNICEF - FN:s barnfond - Världens ledande banrättsorganisation - FN:s mandat att förverkliga barnets rättigheter - Finns i 190 länder
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merFall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.
Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2
Läs merDet här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer medforskare, 9 år Pusslet barnets perspektiv 21 medforskande barn och unga har tillsammans med vuxna skapat www.opratat.se
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merCirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:
Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.
Läs merREMISSVAR Dnr 3.9:0508/15
REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar
Läs merFråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.
HFD 2017 ref. 39 Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
YTTRANDE 2017-05-29 Dnr SOU 2017:6 Ju2017/01226/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:6 Se barnet! Sammanfattning GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) utgår ifrån att alla barns
Läs merVäxelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr
Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 19 juni 2017 KLAGANDE AA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat Peter Lindahl Lewis & Partners Advokatbyrå AB Box 2104 103 13
Läs merKommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006
Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Inledning På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin
Läs merRiktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad,
Utlåtande 2012:124 RVII (Dnr 325-1826/2011) Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn Förslag till revidering från socialnämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merAnna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås
Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28
Läs mer