Skåne mejerier. Miljöredovisning 2008

Skåne mejerier Miljöredovisning 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD HAR ORDET 3 SKÅNEMEJERIER - OM OSS 4 VÅRA ANLÄGGNINGAR 5 SKÅNSK MJÖLK 6 MILJÖPOLICY 7 MILJÖASPEKTER 8 MILJÖMÅL 13 MILJÖMÅL - UPPFÖLJNING 15 MILJÖNYCKELTAL 16 LIVSCYKELANALYS 18 ÅRET SOM GÅTT 19 CERTIFIERINGAR 20 KONTAKTER 21

VD HAR ORDET Ordet miljö kan beskriva många olika saker. Det kan vara ett vackert landskap med gula böljande rapsfält, eller en trivsam miljö inne i ladugården. Men det kan också innebära att vi arbetar med att minska utsläpp till luft och vatten. Med detta menar jag att en god miljö står för en helhet där det mesta hänger ihop. Inom Skånemejerier arbetar vi för att hela kedjan ska hänga ihop - från bonde till butik. Alla våra gårdar är certifierade och godkända enligt IP Sigill och reglerna om bekämpningsmedel är strängare än vad lagen kräver. Det gäller såväl förvaring som hantering och spridning, samt hur utrustningen ska underhållas och skötas. Gräset och klövern som växer på vallarna och som korna äter när de är ute om somrarna, har till exempel inte besprutats med bekämpningsmedel. Inne i ladugården ska djuren ha en bra miljö och arbetet ska bedrivas med hänsyn till miljön. När korna har mjölkats så diskar våra bönder mjölkmaskinerna med diskmedel utan onödiga tillsatser. Detta är bara ett exempel på att miljötänkandet finns med på ett naturligt sätt i vårt dagliga arbete. När det gäller miljöbelastningen från våra transporter, vågar jag påstå att vi har unika förutsättningar. I vårt vackra skånska landskap är det bara ett par mil mellan mjölkgårdarna och mejerierna. Det gör Skånemejeriers mjölktransporter till de kortaste i Sverige - drygt sex kilometer per transporterad ton mjölk! Jag är mycket stolt över våra närproducerade kvalitetsvaror, för vi lever verkligen upp till det vi säger i reklamen. Flera av de distributionsbilar som kör ut mjölk till butikerna, går på gas istället för diesel. Detta ger positiva effekter på såväl närmiljön som den globala miljön i form av luftkvalitet, genom minskade svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp, samt minskade utsläpp av växthusgaser. Du kan läsa mer om våra transporter längre fram. Väl inne i mejeriet, där mjölken pastöriseras och förpackas, jobbar vi ständigt med optimeringar för att minska utsläppen via avloppsvattnet och rökgaserna. I vår anläggning i Lunnarp har vi satsat extra med ett eget avloppsreningsverk. Det jag nämner är bara några exempel på vårt helhetstänkande i miljöfrågorna, där vi vill ta ansvar för hela kedjan. Hos oss pågår ständigt ett arbete för att förbättra och utveckla nya sätt att minska belastningen på miljön. Vi är mycket stolta över att få vara med och värna om det skånska jordbrukslandskapet som gått i arv i generationer. Skånemejerier är med och bidrar till att traditionerna kan hållas vid liv. Med vänliga hälsningar Björn Sederblad, vd 3

SKÅNEMEJERIER - OM OSS Skånemejerier har som företag, arbetsgivare, partner och leverantör av livsmedel ett ansvar att uppträda som en god samhällsmedborgare. Om en hållbar utveckling ska kunna uppnås krävs att alla aktörer tar sitt ansvar. Kundens och konsumentens kunskap och krav ökar för varje år och de företag som inte lever upp till de krav som ställs på ett ansvarsfullt företagande får utstå skarp kritik. Ett företag som uppfattas som gott lockar kompetent och engagerad personal, har bättre vinstförutsättningar och kan vara med att driva utvecklingen, till skillnad från ett företag som hamnar i försvarsposition p g a sitt handlande. För Skånemejeriers del handlar det om att arbeta utifrån den gemensamma värdegrund som finns i företaget, att förstärka och arbeta vidare utifrån den. Det vi gör, och de budskap vi sprider, uppfattas av alla i vår omgivning. Våra gemensamma värderingar går under tre nyckelord; God smak, God hälsa och God miljö. Att arbeta utifrån en gemensam värdegrund innebär att man med fortsatt fokus på vinst och effektivitet tänker långsiktigt och skapar relationer som låter både kunder och leverantörer bli framgångsrika och därmed finnas med länge, lika länge som vi själva. Skånemejerier är stolta över att vara en del av det skånska matarvet och de öppna skånska slätterna. Våra anläggningar sträcker sig från Kristianstads låga landskap till det öppna Österlen till Nordens största storstadsregion. Den som påstår att Skåne är platt borde göra ett besök för att få en bild av den närproducerade mjölken och se sina föreställningar motbevisas. Här finns våtmarker, branta klippstup, bokskogar, milslånga stränder, åsar, långa pilalléer samt en mängd gamla slott och herrgårdar. I det Skånska landskapet är det inte mer än ett par mil mellan mjölkgårdarna och mejerierna vilket gör våra mjölktransporter till de kortaste i Sverige. Det gör att vi kan leverera närproducerade kvalitetsvaror, från juice till mjölk, till en miljon dagliga konsumenter i Sverige och Norden. Följande rapport du har framför dig är en sammanställning av Skånemejeriers miljöpåverkan från våra tre anläggningar runt om i Skåne. Varje år lämnar Skånemejeriers anläggningar in var sin miljörapport till sin tillståndspliktiga myndighet. I miljörapporten rapporterar anläggningarna bland annat sina utsläpp till vatten och luft, avfallsmängder samt att det sker en uppföljning av alla villkor som finns för att få bedriva verksamheten. En miljörapport följer vissa givna ramar och är kanske ingen rolig läsning för gemene man. Med fakta från miljörapporterna kommer här en sammanställning i enklare form där miljöarbetet sammanfattas och miljömålen följs upp för 2008. Följande sidor innehåller även diagram och beskrivande text där Skånemejeriers miljöpåverkan från ko till konsument redogörs. Ha det bra! 4

VÅRA ANLÄGGNINGAR MALMÖ Malmömejeriet i Fosie är ett av Sveriges största konsumtionsmjölksmejerier med cirka 200 anställda. Här sker tillverkning av konsumtionsmjölk med fetthalter mellan 0,1-3%, eller som vi i vardags kallar minimjölk och standardmjölk. Vidare tillverkas naturell och smaksatt filmjölk och yoghurt, gräddfil, kaffe- och vispgrädde samt ett ständigt ökande antal ekologiska mjölkprodukter Utöver ovan nämnda konsumentprodukter tillverkas produkter till industri- och storkunder, t.ex. skummjölk, kondensmjölk, grädde och standardmjölk. I Malmö finns även en distributionskyl på över 5000 m 2 där samtliga Skånemejeriers produkter, förutom ost, lagras. KRISTIANSTAD I Kristianstad ligger Skånemejeriers ysteri där ca 65 personer arbetar med att tillverka prisbelönta hårdostar så som Allerum och Marsvinholm m fl. Vasslen som erhålls vid ystningen vidarebearbetas vid mejeriet till vassleprotein och fodervassle. Ostproduktionen ökade kraftigt under 2008 jämfört med 2007, närmare bestämt med 3000 ton. LUNNARP Lunnarpsmejeriet i Tomelilla ute på Österlen har cirka 125 anställda som i skift tillverkar minst lika många artiklar. I Lunnarp finns ingen mjölkbehandling utan den mjölk och grädde som kommer hit har behandlats i andra anläggningar. Förutom mjölkprodukter som gräddfil, crème fraiche, fil, yoghurt och grädde, tillverkas specialprodukter såsom ProViva, ProViva Active, juice, krämer, fruktsoppor, smaksatt mjölk, låglaktosmjölk och Ljuva ostcreme. 5

Förutsättningar för biologisk mångfald med bevarande av det öppna landskapet med betande djur är en viktig faktor för skånskt lantbruk. Bekämpningsmedel är en fara för den biologiska mångfalden och för yt- och grundvattnet. Skånemejerier har en Miljöbonus som innebär förbud mot kemisk bekämpning av bete och vallfoder till mjölkkor. Skånemejerier har 27 mjölkgårdar som fram till december 2008 levererade ekologisk mjölk. Samtliga gårdar är godkända enligt KRAV:s regelverk vilket bland annat betyder att de inte använder kemiska bekämpningsmedel. Efterfrågan av ekologisk mjölk är idag större än tillgången så Skånemejerier uppmuntrar gårdar som vill övergå till ekologisk mjölk. Läkemedel inom jordbruksverksamheten innebär bl.a. risker för spridning i naturen med mutationer som följd samt resistens mot bakterier. Miljöbonusens djuromsorgsprogram har strikta regler för användningen av läkemedel och tillåter endast klorfria, miljöanpassade produkter som tagit hänsyn till kemikalieinspektionens Prio-lista. SKÅNSK MJÖLK Mjölkleverantörernas miljöprojekt Minska övergödningen till mark och vatten har lett till en minskning av outnyttjat kväve med ca 20 kg kväve/ha sedan certifieringen 1997 vilket är ett resultat av genomförda växtnäringsbalanser på gården. IP-GÅRDSCERTIFIERING IP-Sigill är en bekräftelse på hur gården sköts. Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke som garanterar att produkten är producerad på svenska gårdar som lever upp till fem höga krav: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar 4. Öppna svenska landskap 5. Oberoende kontroll Under 2007 anslöts de sista mjölkleverantörerna till IP-Sigill (Integrerad Produktion), vilket gör att samtliga Skånemejeriers bönder är anslutna. Detta medför att vissa produkter numera märks Svenskt Sigill. En mjölkbonde kan ha flera olika system att ta hänsyn till, vilket innebär att flera olika kontrollanter ska utföra kontroller. Detta beroende på att bonden levererar till många olika livsmedelsindustrier. Med det här IP-systemet ska en kontrollant kontrollera gårdens hela produktion (t ex mjölk, spannmål, växtodling osv). Hela gårdens verksamhet ska ses som en helhet. 6

MILJÖPOLICY Skånemejeriers verksamhet kännetecknas av sunt förnuft och hållbar utveckling, såväl i vardagen som i det långsiktiga arbetet. Vår målsättning är att systematiskt minska vår miljöpåverkan och ständigt förbättras. Viktiga områden är energianvändning, resurshushållning och utsläpp av klimatpåverkande och övergödande ämnen. Genom vårt arbetssätt skapar vi framförhållning till lagar och krav. Detta är vad vi kallar god miljö.

MARK Mjölkproduktion håller det skånska landskapet öppet och levande men all slags markanvändning påverkar naturen och förändrar biotoper för växter och djur, både till för- och nackdelar. Om mejerierna är hjärtat i mjölkproduktionen är gården, där korna betar och kalvarna föds, själen. För att korna skall kunna producera kvalitetsmjölk ställs en mängd krav beträffande djurhållning och hantering av mjölken. Skånemejeriers kvalitetsansvariga kontrollerar löpande gårdarna. Alltför kraftig jordpackning innebär försämrad markkvalitet som får flera oönskade följder. Därför väljer våra mjölkleverantörer maskiner för sådd och skörd så att god markbördighet uppnås. Det är både skonsamt mot naturen och plånboken. Vid slamanvändning finns det risk för att kadmium, zink eller andra föroreningar tillförs men bönderna följer den branschgemensamma slampolicyn som säkerställer att förorenat slam inte används. VATTEN Sverige är ett land som belönats med mycket vatten med god kvalitet. Trots att det finns gott om vatten i jämförelse med Sydeuropa så ser vi ingen anledning att slösa i onödan. Det jobbas ständigt med nya rutiner för att minska förbrukningen som för de tre anläggningarna uppgår till över en miljon m 3 för 2008. Det åtgår färskvatten till isvattensystemen, mjölkbehandlingen och i själva produkten (gäller ost). Den största vattenförbrukningen på anläggningarna åtgår dock för rengöring av alla livsmedelsobjekt med CIP-systemet. De centrala diskanläggningarna är i praktiken en mängd tankar och rör som är ihopkopplade på olika diskslinjer och övervakas av personalen i mjölkbehandlingen. Utöver CIPdisken så åtgår det vatten till manuell skumrengöring och självklart till sanitära behov. Processavloppsvattnet som lämnar mejerierna innehåller ofrånkomligt mjölkrester som i sin tur innehåller kväve, fosfor och organiskt material som förbrukar syre i vattnet och orsakar bottendöd om det inte behandlas. Näringsämnena bidrar till övergödningen och har en betydande miljöaspekt för Skånemejerier. Innan processavloppsvattnet når våra vattendrag reduceras det organiska materialet och näringsämnena i egna reningsverk (gäller Lunnarp) och sist nedströms i de kommunala avloppsreningsverken. Det är kväve som är svårast att reducera i avloppsreningsverken var på detta är av störst betydelse för oss. Vattenförbrukningen står i relation med den årliga produktionen dvs om produktionen ökar så ökar vattenförbrukningen. Den totala ökningen är ca 27 % och den relativa ökningen är cirka 20 % MILJÖASPEKTER 8 2008 2007 2006 2005 2004 Vattenförbrukning m 3 /år KEMIKALIER 900300 875000 Kemikalierna på våra anläggningar sträcker sig från rengörningsvätskor på ett par ml per år till lut och syra på ett par hundra tusen liter per år. Skånemejerier har drygt sexhundra olika kemiska produkter som i främsta hand skall säkerställa god hygien på anläggningarna. Skånemejerier hanterar inte kemikalier som anses som särskilt miljöfarliga i stor utsträckning. De största förbrukningsposterna är diskkemikalierna lut och salpetersyra samt olika former av skumrengöringsmedel, desinfektionsmedel samt smörjmedel (smörjmedel som används i maskiner och kartongbanor är livsmedelsgodkända). Kemikalierna med omfattande användning sker som bulkleveranser i container eller tank för att minimera emballageanvändningen i största möjliga mån. Rengöringsmedel, desinfektionsmedel och underhållsprodukter vid driftsplatserna innehåller ofta svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen som innebär risker vid spill och läckage. Stora utsläpp kan orsaka obalans i reningsverk och skada livet i vattendrag. Skånemejerier har vidtagit skyddsåtgärder för att minimera risken för störningar i omgivningen. Exempelvis finns säkerhetsanordningar i form av organisatoriska åtgärder och tekniska installationer för att undvika ofrivilliga kemikalieutsläpp av främst lut och syra. All förvaring av kemiska produkter och farligt avfall sker i särskilda utrymmen där eventuellt spill inte kan nå avlopp. Diskkemikalierna salpetersyra och lut förvaras i invallade cisterner eller nedgrävda under jorden. De separata invallningarna av rostfri stålplåt rymmer respektive cisterns volym. Inom invallningarna finns i vissa fall pumpgropar, försedda med nivåvakter, som vid läckage larmar operatör. Den dagliga hanteringen av kemiska produkter förbättras ständigt och kemikalier byts ut mot mer miljöanpassade. Arbetet följs upp med regelbundna internrevisioner. Kemikaliehanteringen förbättras årligen och numera finns det en huvudleverantör för hela Skånemejerier som ger en bättre optimering av processerna. 967400 930300 1021900

Vid inköp av nya kemikalier/produkter görs en bedömning ur miljö- och hälsosynpunkt. Till hjälp finns Svensk Mjölk:s branschlistor avseende funktion, miljö, hälsa och säkerhet samt Kemikalieinspektionens listor. LUFT Utsläppen till luft kommer från energianvändning i form av el, processenergi (värme, hetvatten, ånga) och transporter. 12500 10000 7500 5000 2500 0 Utsläpp till luft (kg/år) Kväveoxid Svaveldioxid 2004 2005 2006 2007 2008 2008 2007 2006 2005 2004 Användning av fossila bränslen (olja, diesel, gasol och naturgas) bidrar främst till försurning (svaveldioxider, kväveoxider) och övergödning (kväveoxider) samt förstärker växthuseffekten (koldioxid). Malmö är för närvarande den enda av de tre anläggningarna som är ansluten till naturgasnätet. Lunnarp använder gasol och intrimning till naturgas blir relativt enkelt när och om utbyggnaden av naturgasnätet når hit. Kristianstad är den enda som fortfarande använder eldningsolja av typen WRD (Wide Range Destillate) men dagens eldningsolja innehåller bara en bråkdel av de svavelhalter som fanns förr. Oljan som max innehåller 0,05 % svavel uppför sig som en tjockolja rent viskositetsmässigt vid kalla temperaturer och som en tunn olja vid rumstemperaturer. Ysteriet i Kristianstad håller i skrivande stund på att koppla in sig på det närliggande fliseldande Allöverken. Genom att köpa hetvatten/ånga kan ysteriet räkna med mindre utsläpp framöver. Om vi summerar CO 2 -utsläppen för elförbrukningen (som kraftbolagen själva redovisar men vi tar med dessa här ändå) samt de fossila bränslena så uppgår mängden CO 2 till 19 900 ton. Anläggningar som når över 100 000 ton måste ange detta i miljörapporten så det är långt dit. Detta medför dock inte på något sätt att Skånemejerier ser CO 2 -utsläppen som en obetydlig miljöaspekt. Just de klimatpåverkande utsläppen fick en stor prioritering när de nya miljömålen skrevs om 2002. totala CO 2 -utsläpp (ton/år) 17100 18100 17900 18750 19900 Räknat på 110 kg CO 2 /MWh el, 0,20 kg CO 2 /kwh naturgas, 0,23 kg CO 2 /kwh gasol och 0,26 kg CO 2 /kwh eldningsolja AVFALL Allt avfall innebär brutna kretslopp och risk för förorening av mark och vatten. Miljöbonusen och Gårdscertifieringen innebär att avfallet inventeras samt att rutiner för kontroll och omhändertagande förbättras. Skånemejerier följer upp sin miljöpåverkan genom internrevisioner och förbättrar driftsrutiner för att hanteringen ska vara korrekt. Att minska mängden deponerat avfall och öka mängden återvinningsbart är ett mål vi strävar efter. Källsortering finns givetvis på samtliga anläggningar och denna utvecklas successivt i samarbete med lokala avfallshanterare. Farligt avfall, till exempel spillolja och batterier, hanteras enligt gällande lagstiftning och tas om hand av entreprenörer med tillstånd från Länsstyrelsen som ser till att det omhändertas på ett säkert sätt. Avfallsfraktioner 2008 67% 25% Avfallet från Skånemejerier kan delas in i fyra kategorier; Det återvinningsbara avfallet delas upp i bland annat wellpapp, hård- och mjukplast, kontorspapper, metallskrot, metallförpackningar, samt färgat och ofärgat glas och tas om hand av lokala materialåtervinningsföretag med lång erfarenhet. Avfallshanteringen effektiviseras fortlöpande, dels genom ett bättre produktutnyttjande (mindre spill) dels genom mindre emballage vid bulkleveranser. Arbetet med avfallseffektivisering fortsätter enligt de rutiner och uppföljningssystem som finns i verksamhetssystemet. 1% 7% Deponi, förbränning, biologisk behandling Återvinning Farligt avfall Slam 9

Avfallsmängder 2007-2008 (ton/år) 2008 2007 Elförbrukning 2008 (MWh) 3680 4278 1341 1291 Lunnarp; 14370 Malmö; 13380 379 336 50 13 Deponi, förbränning, biologisk behandling Återvinning Farligt avfall Slam Kristianstad ; 14960 ENERGI Skånemejerier använder både el och fossila bränslen i sin produktion. Elektrisk energi används till all processutrustning där kompressorerna och kylaggregaten står för den största förbrukningen. Utöver dessa poster använd el till belysning, ventilation, separatorer, homogenisatorer, förpackningsmaskiner samt pumpar. Elenergin står för 43 % av Skånemejeriers totala energianvändning. De fossila bränslena används till att hetta upp vatten till hetvatten eller ånga för att värmebehandla mjölken och för att diska alla livsmedelsobjekt. Fossila bränslen står för 57 % av den totala energianvändningen. Eldningsolja, gasol och naturgas är ändliga naturresurser och användningen bidrar till försurning, övergödning och förstärker växthuseffekten. Inom Miljöbonusen och Gårdscertifieringen säkerställs att hanteringen sker på ett säkert sätt. Övergång till biobränslen uppmuntras och ett projekt i samarbete med fliseldande Allöverken i Kristianstad har inletts. Fossil energiförbrukning 2008 (MWh) Lunnarp; 21810 Malmö; 15360 Kristianstad ; 19560 Skånemejerier följer upp sin miljöpåverkan med hjälp av nyckeltalet kwh/ton produkt eller kwh. I den dagliga driften eftersträvar vi energihushållande åtgärder och vi arbetar aktivt med att finna alternativa bränslen. 10

TRANSPORTER Inom en radie av tio mil från någon av Skånemejeriers anläggningar ligger samtliga mjölkbönder. Det kallar vi mjölk hemifrån. Transporter är oundvikligt men vi jobbar aktivt med att minimera och optimera dem. Drivmedlen miljödiesel och naturgas baseras på ändliga naturresurser och bidrar både till försurning, övergödning samt att det förstärker växthuseffekten. Kväveoxider och kolväten kan bilda marknära ozon som är skadligt för både människor och grödor. Drivmedelsförbrukningen begränsas av bl a införande av optimeringssystem för distributionsbilar som verktyg vid ruttplanering. Vid driftsplatserna har utbytet börjat av gamla dieseldrivna rangerbilar till miljövänligare alternativ. Skånemejerier ingår i SMILE-projektet som är ett ramprojekt inom Civitas sedan 2004. Malmö Stad är huvudprojektledare tillsammans med aktörer från Estland, Italien, Rumänien och England. Projektets huvudinriktning är att reducera miljöbelastningen från transporter i storstäder genom att byta ut dieseldrivna fordon till gasfordon med CO 2 -kylaggregat. Projektet löper under fyra år och Skånemejerier investerar totalt i 10 nya natur- och biogasdrivna lastbilar. Två Malmöbaserade lastbilar införskaffades 2005, 3 stycken 2006, 2 st under 2007 och 3 st införskaffades under 2008. På konferensen Civitas Forum IV i Burgos, Spanien, i slutet av september 2006 fick Malmö stad och Skånemejerier motta utmärkelsen Best Civitas City of the year. Skånemejerier har även fått bidrag till utbildning av chaufförer genom så kallad Heavy Eco Driving. Denna utbildning lär chaufförerna att reducera bränsleförbrukningen med 10-15% genom bättre körning. Naturgasbil för en bättre stadsmiljö Allt var som bekant inte bättre förr... Mjölktransporter 2008 Typ av transport mil ton bränsleåtgång (l) CO2-utsläpp (ton)* NOx-utsläpp (ton)** Uppsamling mjölk 153.300 228.550 640.800 1.530 10 Uppsamling KRAV 17.600 12.500 73.000 180 1 Transport till andra 99.450 202.900 448.500 1000 7 mejerier Summa 270.350 443950 1.162.300 2710 18 *räknat på 10 kg/mil...det ger ett snitt på 6,1 km per transporterat ton mjölk! **räknat på 0,07 kg/mil 11

FÖRPACKNINGAR Kartongförpackningar står sig bra i jämförelse med andra förpackningar för livsmedel, speciellt när det handlar om klimatpåverkan. Ju större andel förnybara material som vi använder desto lägre blir miljöpåverkan. Näst störst betydelse har vad som händer med våra förpackningar när de är förbrukade: ju fler förpackningar som går till återvinning eller energiutvinning desto lägre blir vår klimatpåverkan. På våra förpackningar sitter en symbol som kallas för Medvetet förpackningsval. Denna märkning gäller bara för förpackningen, inte för produkten som helhet. En produkts koldioxidbelastning Carbon Footprint är summan av de växthusgaser som släpps ut under en förpacknings livscykel från råvara till återvinning. Nu märker Skånemejerier förpackningar från leverantörer som med hjälp av en så kallad Livscykelanalys eller andra åtgärder arbetar för att leverera förpackningar som belastar klimatet så lite som möjligt. Ambitionen är att den miljöpåverkan som förpackningarna har ska vara dokumenterad. Den nya symbolen visar på fördelarna med kartongförpackningar. Träden visar att kartongen i förpackningen hållbart brukad skog. CO2 symboliserar att förpackningen är gjord av en förnybar kommer från råvara (träfiber) och att den har en lägre koldioxidbelastning än förpackningar gjorda av icke-förnybar råvara. 1 liters förpackning utan skruvkork = 30,7 g CO2-ekvivalenter 1 liters förpackning med skruvkork = 38,7 g CO2-ekvivalenter En mjölkförpacknings livscykel motsvarar lika mycket CO2 som 150 m bilkörning i en medelstor bil. 12

MILJÖMÅL De relativa koldioxidutsläppen skall minska med 10 % fram till 2010 beräknat från 2001 Den relativa energiförbrukningen skall minska med 8 % fram till 2010 beräknat från 2001

MILJÖMÅL UPPFÖLJNING Sedan 2001 fram tills idag har Skånemejeriers totala energiföbrukning ökat med cirka 14 %. Under samma period har den relativa förbrukningen (kwh/ton) minskat med 14%. Det betyder att vi idag producerar våra produkter till en mindre miljöbelastning trots att vi ökat den totala energiförbrukningen. Målet att minska den relativa energiförbrukningen med 8% i jämförelse med 2001 verkar möjligt att uppnå om trenden fortsätter. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Relativ energiförbrukning (kwh/ton) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 50 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 Relativa CO2-utsläpp (kg/ton) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 De totala CO 2 -utsläppen har ökat med cirka 17 % eller 2000 ton de senaste åtta åren samtidigt som de relativa utsläppen minskade med 13 % eller 5 kg CO 2 /ton. Målet med att minska de relativa CO 2 -utsläppen med 10 % fram till 2010 verkar rimligt att uppnå. 15

MILJÖNYCKELTAL Skånemejerier arbetar internt på varje anläggning med miljörelaterade nyckeltal som följs upp för att säkerställa att verksamheten arbetar för en ständig förbättring med att minska utsläppen och energiförbrukningen. En fördel med att se på nyckeltal är att den står i relation med produktionen. Ibland sker det en ökning av de faktiska talen (tex antal kwh) men en minskning på nyckeltalet kwh/producerat ton. Det beror på att produktionen ökat och det måste finnas i åtanke. Nyckeltalen skiljer sig lite åt mellan anläggningarna. I Malmö och Kristianstad beräknas nyckeltalen per ton producerad produkt och i Lunnarp har man valt att beräkna nyckeltalen per färdigpackad produkt. De vanligaste nyckeltalen per produktionsenhet är BOD7, kväve, CO 2 samt energiförbrukning (el och fossila bränslen). Nyckeltalen är specifika för varje anläggning och kan inte användas för jämförelse mellan dem. Det beror på helt olika förutsättningarna samt att olika produkter produceras. Anläggningarna väljer själva internt om det finns behov av uppföljning av andra nyckeltal så som vattenförbrukning, avloppsvattenmängd samt en uppdelning av gas, olja, el (istället för total energianvändning). BOD7 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Samtliga mejerier ökade sina utsläpp senaste året vilket vi jobbar med i skrivande stund. Den relativa ökningen är inte lika hög som den totala, värdena är bättre 2008 jämfört med 2004 men att det ökade senaste året är vi inte nöjda med. GÖDANDE ÄMNEN BOD7 (g/ton produkt) Kväve är ett gödande ämne och bidrar i stora mängder med syrebrist och i sin tur bottendöd i våra vattendrag på grund av övergödning. Processavloppsvattnet från mejerierna innehåller rester av proteiner som är uppbyggda av aminosyror som i sin tur är uppbyggda av bl.a. kväve och kol. Kväve tillsammans med fosfor utgör vad vi till vardags kallar gödande ämnen. En annan kvävekälla är vissa kemikalier som salpetersyra (HNO 3 ) som bidrar till ökade halter totalkväve i vattnet. Alla som jobbar med någon form av underhållsarbete på ett mejeri har förmodligen stött på ordet BOD7 någon gång. Men vad betyder det och varför är det så viktigt? BOD7 eller bara BOD betyder Biochemical Oxygen Demand och är ett mått på den mängd syre som förbrukas av bakterier vid nedbrytning av organiskt material. Sjuan står för 7 dygn, den tid som testet tar. Ett mejeri har ofta villkorsrelaterade krav på sig att inte överstiga vissa BOD7-värden och så gäller även Skånemejerier. Våra anläggningar jobbar aktivt med att optimera processen för att minska BOD7-halten i processavloppsvattnet och därmed öka mjölkmängden ut till våra konsumenter. BOD7-halterna kan egentligen motsvaras med produktförlust och då får vi en bra bild över vikten att minska halterna. Ett mejeri med höga BOD7-värden bör se över sin processoptimering. BOD7 (ton/år) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2007 N+P totalt (ton/år) 2004 2005 2006 2007 2008 N+P (kg/ton produkt) 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Malmö Kristianstad Lunnarp 2004 2005 2006 2007 2008 16 2006 2005 2004 Den totala 0,00 mängden 0,05 gödande 0,10 ämnen har 0,15 ökat 40 % 0,20 de senaste 0,25 fem åren och den relativa ökningen i förhållande till produktionen är cirka hälften, 21 %. Vi fortsätter att optimera och halterna ska ner men det tar tid.

CO 2 Koldioxid är en lukt- och färglös gas som bildas vid förbränning av organiska (fossila) bränslen. På Skånemejeriers tre anläggningar sker tiotusentals CIPdiskar varje år. I korta drag kan en disk beskrivas som att varmt vatten i kombination med lut och syra sköljs runt med förutbestämt tryck, tid och temperatur för att rengöra tankarna, rören och maskinerna. Samtliga objekt som skall diskas är kopplade till ett CIP-system (Cleaning In Place) som genom olika diskprogram rengör objekten. En vanlig mjölktank på 10 m 3 tar ca 25-30 minuter att diska beroende på produkt undertiden en pastör kan ta upp till två timmar att diska. Ångan eller hetvattnet, beroende på typ av produktion, hettas upp med hjälp av gasol, naturgas eller olja. Rökgasen som bildas vid förbränningen av dessa fossila bränslen innehåller diverse ämnen, främst koldioxid och vatten. Nyckeltalet CO 2 /producerad ton följer årstiderna och är högre på de kalla månaderna då mejerierna använder mer fossila bränslen för uppvärmning av lokalerna. 6000 5000 4000 3000 2000 Totala CO 2 -utsläpp (ton/år) Malmö Kristianstad Lunnarp ENERGIFÖRBRUKNING Energiförbrukningen är en summerad mängd av energiinnehållet i de fossila bränslena (transporter ej medräknade) plus elförbrukningen. Det är främst upphettning av diskvatten,kyla, ventilation, tryckluftkompressorerna samt de hundratals pumpar som bidrar till Skånemejeriers energiförbrukning. Nyckeltalet energiförbrukning/ton produkt ger en bild om hur anläggningen arbetar för att nå målet till 2010 som säger att den relativa energianvändningen skall minska med minst 8 %till 2010. Nyckeltalet gäller för hela Skånemejerier beräknat från år Skånemejerier arbetar långsiktigt med att minska energiförbrukningen. Det sker via interna och externa revisioner, BAT (Best Availible Techniques) där det är ekonomiskt försvarbart samt energi och CIP-optimeringar. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Relativ energiförbrukning (MWh/ton produkt) Malmö Kristianstad Lunnarp 2004 2005 2006 2007 2008 1000 0 2004 2005 2006 2007 2008 Relativa CO 2 -utsläpp (kg/ton produkt) Mamö Kristianstad Lunnarp 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 17

EN KORTFATTAD LIVCYKELANALYS Livscykelanalys eller LCA introducerades i slutet av 1960-talet där ett känt läskedrycksföretag var först med att räkna ut resursanvändningen och miljöbelastningen på förpackningar analystekniken blev sedan känd som Resource and Environmental Profile Analysis (REPA) LCA blev mer känt på 1990-talet genom att ta fram kriterier för Miljömärkning. Produkter som undersökts är vitvaror, glödlampor och kopieringspapper. Idag är det en ISO-standard, ISO 14040. En LCA omfattar material och energiflöden samt bedömning på dess miljöpåverkan från vaggan till graven i syfte att hitta det flöde flöde i produktionskedjan med störst miljöpåverkan. Fördelar med denna metod är att man kan välja det material, tjänst eller produkt med minst miljöbelastning och även avslöja vissa flöden som annars skulle förbli dolda. Det finns nackdelar också. En LCA är både svår, kostsam och tidskrävande, speciellt för nya produkter. Datainsamlingen som är så viktig för resultatet kan vara svår då all fakta inte finns. Då måste man göra uppskattningar som kan få stor inverkan på resultatet. Nedan presenteras en kortfattad LCA på 1 liter mjölk för att få en uppskattning om hur många CO 2 -ekvivalenter som skapas under resan. Ni kommer märka att många avgränsningar är gjorda för att få det överskådligt. En riktig LCA på mjölk skulle förmodligen vara lika lång som hela den här rapporten. På gården Här sker hälften av energiförbrukningen i kedjan. Det är främst framställning av handelsgödsel och bränsle till traktorer mm. På gården sker de allra största utsläppen i hela kedjan. Det är främst kväveutsläppen från jordbruket och klimatpåverkande växthusgaser. Det kan nämnas att en ko i snitt mjölkar 40 kg/dygn. På ett år släpper hon ut 130 kg metan vilket motsvarar 2600 kg CO 2. För att få ihop 1000 kg mjölk så behövs 25 kor. Dessa 25 kor släpper dagligen ut 180 kg CO 2 vilket blir 180 g CO 2 /kg. Summan av alla utsläpp på gården omräknat till koldioxid blir ca 860 g/kg* Mjölktransporterna var 6,1 km/ton mjölk vilket blir 2,53 liter diesel som i sin tur ger 6,1 kg/ton eller 6,1 g/kg Transport Det gick 28.750 MWh att producera 220 000 ton dvs ca 0,13 kwh/kg. 47 % är el och 53 % är naturgas vilket ger ca 23,7 g CO 2 /kg Mejeriet En förpackningen med skruvkork ger 38,7 g CO 2 Förpackning Transport Distributionen ger ungefär dubbelt så mycket utsläpp* som mjölktransporterna dvs 12,2 g/kg Kunden har kanske den största miljöpåverkan beroende på hur han eller hon tar sig till butiken me i denna LCA har det inte tagits med i beräkningen. Resultat (g CO 2 per kg mjölk resp. %) Gården 860 91,4 % Mjölktransporten 6 0,6 % Mejeriet 24 2,6 % Förpackningen 39 4,1 % Distributionen 12 1,3 % SUMMA 941 100 % *Mjölkens miljöpåverkan - Svensk Mjölk - www.svenskmjolk.se 18

MALMÖ Produktionen har ökat i jämförelse med året innan vilket har lett till något högre total energiörbrukning. Mångden BOD7 har ökat och utredning pågår. 250000 200000 150000 100000 50000 0 Tillverkad mängd (ton) 2004 2005 2006 2007 2008 Produceratde produkter 2008 (ton) 2% 27% 7% 8% 3% K-mjölksprodukter Yoghurt Skummjölk 53% Filmjölksprodukter Gräddprodukter Industrimjölk ÅRET SOM GÅTT KRISTIANSTAD Produktionen har ökat kraftigt i jämförelse med 2007, hela 3000 ton mer ost producerades. En ny och mer effektiv oljepanna istallerades i slutet av 2007 och den har fungerat bra tillsammans med en ny olja som innehåller hälften så lite svavel i. I övrigt skedde ingen större förändring på miljöområdet. 50000 40000 30000 20000 10000 0 Tillverkad mängd (ton) 2004 2005 2006 2007 2008 Producerade produkter 2008 (ton) 15% 8% 31% 3% 43% Hårdost Skummjölk Grädde Vassleproteinkoncentrat LUNNARP Produktionen ökade vilket har lett till att en ny tillståndsansökan har börjat formuleras. Ingen större förändring skedde i övrigt som påverkade miljön. 100000 80000 60000 40000 20000 0 Tillverkad mängd (ton) 2004 2005 2006 2007 2008 Producerade produkter 2008 (ton) 0,5% 2% 4% 28% 7% Gräddbaserade produkter Yoghurt Soppor ProViva Kondensmjölk 10% 5% 36% 8% Filprodukter Juicer Ostcreme Mjölkbaserade produkter El: 13.380 MWh Naturgas: 15.360 MWh CO 2 : 3.120 ton Vattenförbrukning: 323.100 m 3 Avloppsmängd: 323.300 m 3 BOD7: 360 ton Kväve: 24,3 ton Fosfor: 3,8 ton El: 14.960 Olja: 19.560 MWh CO 2 : 4.920 ton Vattenförbrukning: 320.300 m 3 Avloppsmängd: 373.500 m 3 BOD7: 300 ton Kväve: 22,3 ton Fosfor: 7,5 ton El: 14.370 Gasol: 21.810 MWh CO 2 : 5.020 ton Vattenförbrukning: 378.400 m 3 Avloppsmängd: 326.000 m 3 BOD7: 130 ton Kväve: 14,3 ton Fosfor: 3,4 ton 19

CERTIFIERINGAR ISO 14001 Skånemejerier är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 1997. ISO 14001 utvecklades under mitten på 1990-talet av International Organization for Standardisation som ett verktyg som skall hjälpa företag att identifiera, prioritera och hantera sina miljörisker. Den senaste versionen heter ISO 14001:2004 och används av företag och organisationer över hela världen, så även Skånemejerier. Miljöledningssystemet har inga utsläppskrav utan utgår från grundstenen ständiga förbättringar. De krav som standarden har är att företagen i bästa mån förhindrar skadliga utsläpp till vatten, mark och luft genom utnyttjandet av BAT (Best Availible Techniques) Bästa möjliga teknik. Detta sker under förutsättning att det är ekonomiskt försvarbart. Standarden utgår från företagets miljöpolicy som är grunden för miljöarbetet. Miljöpolicyn följs av identifiering av miljöaspekter, lagar och andra krav, kompetens och utbildning samt hantering av avvikelser och förebyggande åtgärder. Den sista punkten är speciellt viktig för företagets arbete med ständiga förbättringar. Miljöledningssystemet följs sedan upp årligen av interna och externa revisioner. Kortfattat beskrivs miljöarbetet nedan med den vanliga typen av PDCA-cirkeln (Plan Do Check Act). Uppföljning Ständig förbättring Miljöpolicy Skånemejerier har valt att satsa mer på BRC än ISO 9001 då det passar livsmedelsföretag mycket bättre. Två anläggningar kommer under 2009 inte genomgå ny certifiering. BRC BRC (British Retail Consortium) en organisation för de största detaljhandelskedjorna i Storbritannien har utvecklat en livsmedelssäkerhetsstandard för utvärdering av leverantörer av produkter under detaljhandelns egna märkesvaror. Uppgradering till utgåva 5 kommer ske någon gång under 2009 i Lunnarp och Malmö. En viktig post inom BRC är HACCP som står för Hazard Analysis Critical Control Point ( Riskanalys och kritiska styrpunkter ). Det är ett produktsäkerhetssystem som innebär ett systematiskt och medvetet sätt att prioritera insatserna för att säkerställa att ingen blir sjuk eller skadad av våra livsmedelsprodukter. Det var NASA som lade grunden till HACCP redan 1959 som ett system avsett för att förhindra att astronauterna inte blev matförgiftade i rymden. Dagens HACCP principer är utvecklade av FN:s och WHO:s livsmedelsorganisation Codex Alimentarius och finns beskrivna i Annex to CAC/RCP 1-1969, Rev. 3 (1997), en bilaga till Codex Food Hygiene - Basic Texts (2001). HACCP ska enligt svenska och europeiska myndighetskrav ingå som en del i livsmedelsföretags egentillsynsprogram tillsammans med rutiner för god tillverkningssed (Grundförutsättningar, GMP (Good Manufacturing Practise), GHP (Good Hygiene Practise) o s v) Kontroll & korrigering Genomförande Planering HACCP-arbetet är mer inriktat på själva produktionen med sin process (från råvaror, insatsvaror, lagring, tillverkning, transport och rengöring) än enbart slutprodukten. Den stora fördelen med HACCP jämfört med traditionell kontrollverksamhet är att man snabbt kan upptäcka, korrigera och förhindra upprepning av brister i hanteringen vid källan till felet. ISO 9001 I och med miljöcertifieringen 1997 så implementerades även ett kvalitetsledningssystem, ISO 9001. Ledningssystemet påminner i mångt och mycket om uppbyggnaden i ISO 14001. Även denna standard återspeglar PDCA-cirkeln och är till för att säkerställa god produktkvalitet utifrån kvalitetspolicyn. Kvalitetsledningssystemet gör att det i efterhand är lätt att identifiera och spåra eventuella problem och orsaken till dessa. Genom planering och uppföljning kan risken för att samma fel inträffar igen minimeras. 20