Miljöredovisning Skåne mejerier

Transkript

1 Miljöredovisning 29 Skåne mejerier

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD HAR ORDET 3 SKÅNEMEJERIER - OM OSS 4 VÅRA ANLÄGGNINGAR 5 CERTIFIERINGAR OCH MJÖLKENS URSPRUNG 6 MILJÖPOLICY 7 MJÖLKEN OCH MILJÖMÅLEN 8 SKÅNEMEJERIERS MILJÖASPEKTER 1 ÅRET SOM GÅTT 14 MILJÖMÅL OCH NYCKELTAL 15 SAMMANFATTNING OCH SLUTORD 18 KONTAKTA OSS 19

3 3 VD HAR ORDET På Skånemejerier inriktar vi vårt miljöarbete mot ett kretsloppstänkande och en hållbar utveckling för miljön. Vi tänker oss leda utvecklingen just nu med nyckelord som närhet, spårbarhet, ursprung och miljö. Detta gäller hela kedjan, från bonde till butik. Som mjölkproducent är samspelet mellan oss själva och naturen oerhört viktig. När det gäller miljön så måste vi tänka på både vår egen men även kommande generationers livskvalitet. Därför strävar vi alltid efter minsta möjliga miljöbelastning i vårt arbete. Nytt för i år är att våra ägare har bestämt att vi ska skapa tillväxt i gränstrakterna utanför vårt norra område, genom att erbjuda nya medlemmar inträde i vår förening. Nyckelorden är tillväxt och spårbarhet, ända ut till den enskilde bonden. Nu kan konsumenterna gå in och se vart vi finns samt vilka gårdar som levererat mjölken i en viss förpackning. Konsumenterna får helt enkelt möjlighet att komma närmare och lära känna oss och våra mjölkbönder. Det handlar om förtroende mellan oss, våra ägare och konsumenterna! För mig går mjölkens ursprung och en god miljö hand i hand. För att kunna leverera mjölk av bästa kvalitet gäller det att ha friska och effektiva kor och att de har en bra miljö, samtidigt som arbetet på gården ska bedrivas med hänsyn till miljön. Skånemejeriers bönder har lagt väldigt mycket energi på sina växtnäringsbalanser de senaste åren. Sedan tio år tillbaka gör våra bönder växnäringsbalanser för att hålla koll på överskott av just kväve och fosfor. Det är bara ett exempel på miljötänkandet på våra gårdar. När det sedan kommer till mejeriet och transporterna så har vi verkligen satsat på förnyelsebar energi! Vår anläggning i Kristianstad har gått över till fliseldning istället för oljeeldning, vilket gör att vi under 21 kommer reducera våra CO 2 -utsläpp med upp mot 5 ton. Den andra riktigt stora insatsen för miljön 29 var investeringen i landets första privata tankdepå för fordonsgas vid mejeriet i Malmö. Att gasen delvis produceras av restavfall från jordbruket och mejeriindustri gör att vi sluter kretsloppet Skånemejerier förädlar mjölk från kor, samtidigt som gödsel från samma kor används som drivmedel till våra bilar som transporterar mjölken. Det är fantastiskt! Och mer ska det bli! Just nu utformas nya miljömål, som ska leda till förbättring och utveckling av nya sätt att minska miljöbelastningen på. För oss är det oerhört viktigt att värna om det skånska eller rättare sagt det svenska jordbrukslandskapet, så att våra barn och kommande generationer får leva i en frisk och hållbar miljö. Med vänliga hälsningar, Björn Sederblad, VD

4 4 SKÅNEMEJERIER - OM OSS Skånemejerier har som företag, arbetsgivare, partner och leverantör av livsmedel ett ansvar att uppträda som en god samhällsmedborgare. Om en hållbar utveckling ska kunna uppnås krävs att alla aktörer tar sitt ansvar. Kundens och konsumentens kunskap och krav ökar för varje år och de företag som inte lever upp till de krav som ställs på ett ansvarsfullt företagande får utstå skarp kritik. Ett företag som uppfattas som gott lockar kompetent och engagerad personal, har bättre vinstförutsättningar och kan vara med att driva utvecklingen, till skillnad från ett företag som hamnar i försvarsposition p g a sitt handlande. För Skånemejeriers del handlar det om att arbeta utifrån den gemensamma värdegrund som finns i företaget, att förstärka och arbeta vidare utifrån den. Det vi gör, och de budskap vi sprider, uppfattas av alla i vår omgivning. Våra gemensamma värderingar går under tre nyckelord; God smak, God hälsa och God miljö. Att arbeta utifrån en gemensam värdegrund innebär att man med fortsatt fokus på vinst och effektivitet tänker långsiktigt och skapar relationer som låter både kunder och leverantörer bli framgångsrika och därmed finnas med länge, lika länge som vi själva. Skånemejerier är stolta över att vara en del av det skånska matarvet och de öppna skånska slätterna. Våra anläggningar sträcker sig från Kristianstads låga landskap till det öppna Österlen till norra Europas största storstadsregion. Skånes natur erbjuder allt man kan önska. Här finns allt från gamla slott och herrgårdar till sjöar, våtmarker, bokskogar, milslånga stränder och de signifikanta pilalléerna. I det Skånska landskapet är det inte mer än ett par mil mellan mjölkgårdarna och mejerierna vilket gör våra mjölktransporter till de kortaste i Sverige. Det gör att vi kan leverera närproducerade kvalitetsvaror, från juice till mjölk, till en miljon dagliga konsumenter i Sverige och Norden. Miljöredovisningen du har framför dig skall på ett enkelt sätt beskriva och redovisa hur vi på Skånemejerier jobbar för en hållbar utveckling genom hela mjölkkedjan. Rapporten ämnar sig till allt från skolor till medvetna konsumenter. Kort om innehållet: Alla Skånemejeriers anläggningar bedriver enligt lagen en miljöfarlig verksamhet på B-nivå. Det betyder att de varje vår måste lämna in var sin miljörapport. Miljörapporterna följer vissa ramar där det rapporteras hur alla villkor uppfylls men det kan vara svårt att få en bra överblick. Med fakta från miljörapporterna kommer här en sammanställning i enklare form där hela kedjans miljöarbete sammanfattas och miljömålen följs upp för 29. Rapporten gör sig bäst i pdf format men givetvis går det att skriva ut den. Ha det bra!

5 5 VÅRA ANLÄGGNINGAR KRISTIANSTAD - Ysteriet Mejeriet i Kristianstad var mellan åren ett renodlat ysteri. Från och med vintern 21 tillverkas nu även K-mjölk här. Ysteriets 65 anställda tillverkar hårdost med Skånemejeriers logga på sedan maj 29. Innan dess var det Ostkompaniet. Det mest kända varumärket är Allerum som finns som Präst-, Grevé, Herrgård och XO. MALMÖ - K-mjölksmejeriet Invid E6:an i Malmös östra utkant ligger ett av Sveriges största mejerier, nämligen Skånemejeriers Konsumtionsmjölksmejeri. Här arbetar 2 personer med allt från orderbeställningar och avräkningar till produktion. Produkter som tillverkas här är standard-, mellan-, lätt- och minimjölk samt Åsens lantmjölk, grädde, kaffegrädde, gräddfil, yoghurt och filmjölk. LUNNARP - Hälsomejeriet Lunnarpsmejeriet ute på Österlen är Skånemejeriers specialmejeri. Här tillverkas alla laktosfria mjölkprodukter samt flaggskeppen BRAVO och ProViva. Övriga produkter som tillverkas är vispgrädde, yoghurt, fil, ostcreme samt gräddfil och crème fraiche i bägare. Nyligen anställdes ett 15-tal fler personer så styrkan uppgår idag till 15 personer.

6 6 CERTIFIERING OCH MJÖLKENS URSPRUNG Förutsättningar för biologisk mångfald med bevarande av det öppna landskapet med betande djur är en viktig faktor för skånskt lantbruk. Skånemejerier hade 572 mjölkleverantörer 29 vilket är en minskning med 54 mot året innan. Antal ekologiska gårdar uppgick till 3 stycken vilket är en ökning med 3. Alla gårdar levererade 353 Mkg mjölk vilket är en minskning med 1 Mkg jämfört med 28. Sett över hela Sverige har Skånemejerier 12 %av landets mjölkinvägning. Samtliga ekologiska gårdar är godkända enligt KRAV:s regelverk vilket bland annat betyder att de inte använder kemiska bekämpningsmedel. Efterfrågan av ekologisk mjölk är idag större än tillgången så Skånemejerier uppmuntrar gårdar som vill övergå till ekologisk mjölk. Just efterfrågan gjorde att Skånemejerier tillsammans med sju lokala ekologiska bönder startade Hjordnära Ekologiska Mejeri utanför Hjo. Det är sju bönder inom ett par mils radie som delar ägandet av mejeriet som har kapacitet för 8 Mkg ekologisk mjölk/år. IP-GÅRDSCERTIFIERING IP-Sigill är en bekräftelse på hur gården sköts. Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke som garanterar att produkten är producerad på svenska gårdar som lever upp till fem höga krav: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar 4. Öppna svenska landskap 5. Oberoende kontroll Under 29 har 31 gårdar reviderats, och 6 stickprov för betesgång har genomförts. För tredjepartsrevidering anlitas Intertek Semko Certification AB. Under 29 har de genomfört kontrollrevisioner på femtio gårdar. En mjölkbonde kan ha flera olika system att ta hänsyn till, vilket innebär att flera olika kontrollanter ska utföra kontroller. Detta beroende på att bonden levererar till många olika livsmedelsindustrier. URSPRUNGSBESTÄMNING Att känna till ursprunget för det vi stoppar i oss blir allt viktigare. Skånemejerier kan erbjuda sina kunder att spåra mjölken tillbaka till sitt ursprung på gårdarna. Via datumkoden på mjölkförpackningen kan du se vilka gårdar mjölken i just din förpackning kommer ifrån genom att knappa in koden på vår hemsida. Gårdar presenteras med bilder och fakta där du kan lära känna bonden bakom mjölken. MILJÖCERTIFIERING - PRODUKTION Skånemejerier är miljöcertifierade enligt ISO 141 sedan Faktum är att vi var bland de första i Sverige att både miljö- och kvalitetcertifiera oss. ISO 141 utvecklades under mitten på 199-talet av International Organization for Standardisation som ett verktyg som skall hjälpa företag att identifiera, prioritera och hantera sina miljörisker. Den senaste versionen heter ISO 141:24 och används av företag och organisationer över hela världen, så även Skånemejerier. Miljöledningssystemet har inga utsläppskrav utan utgår från grundstenen ständiga förbättringar. De krav som standarden har är att företagen i bästa mån förhindrar skadliga utsläpp till vatten, mark och luft genom utnyttjandet av BAT (Best Availible Techniques) Bästa möjliga teknik. Detta sker under förutsättning att det är ekonomiskt försvarbart. Standarden utgår från företagets miljöpolicy som är grunden för miljöarbetet. Miljöpolicyn följs av identifiering av miljöaspekter, lagar och andra krav, kompetens och utbildning samt hantering av avvikelser och förebyggande åtgärder. Miljöledningssystemet följs sedan upp årligen av interna och externa revisioner. Med det här IP-systemet ska en kontrollant kontrollera gårdens hela produktion (t ex mjölk, spannmål, växtodling osv). Hela gårdens verksamhet ska ses som en helhet.

7 7 MILJÖPOLICY Skånemejeriers verksamhet kännetecknas av sunt förnuft och hållbar utveckling, såväl i vardagen som i det långsiktiga arbetet. Vår målsättning är att systematiskt minska vår miljöpåverkan och ständigt förbättras. Viktiga områden är energianvändning, resurshushållning och utsläpp av klimatpåverkande och övergödande ämnen. Genom vårt arbetssätt skapar vi framförhållning till lagar och krav. Detta är vad vi kallar god miljö.

8 8 Sveriges nationella miljökvalitetsmål Den 1:a april 1999 fastställde Sveriges riksdag 15 miljömål i syfte att: 1. Främja människors hälsa 2. Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön 3. Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena 4. Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 5. Trygga en god hushållníng med naturresurserna Dessa mål följdes upp 25 då det 16:e målet tillkom; Ett rikt växt och djurliv. Dessa 16 mål är uppdelade i ett 7-tal delmål som vi inte skall gå in på nu men vi skall däremot se närmare på 6 utvalda huvudmål som påverkar Svensk mjölkproduktion allra mest. 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Sveriges mål: Sammanlagda utsläppen av växthusgaser skall 25 motsvara 4,5 ton CO2e/person och år (8 ton/person och år 27). Delmål: Medelvärdet för utsläpp av växthusgaser skall under perioden minst vara 4 % lägre i jämförelse med 199 räknat som CO2e. Mjölkproduktionen bidrar med utsläpp av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ) och lustgas (N 2 O). Cirka 8 % av växthusgasutsläppen sker fram till gårdsgrinden. Resten motsvaras av förädlingsledet (transport, mejeri, förpackning och konsumentfas). Mjölkbranschen arbetar aktivt för att ta fram nya klimatåtgärder för att minska utsläppen. Svensk mjölkproduktion är drygt 4 % mindre klimatbelastande än världsgenomsnittet. Vad gör Skånemejerier? MJÖLKEN OCH MILJÖMÅLEN Vi arbetar aktivt med att minska vår klimatpåverkan inom transporter, produktionen och primärproduktionen. Frågor som rör god djurhållning, energieffektivitet, nya förpackningar, alternativa bränslen och optimala transporter behandlas dagligen. Vi arbetar med miljömål som fokuserar på att reducera klimatpåverkande gaser genom fler fordonsgasbilar, alternativa bränslen och olika biogasprojekt. Vi medverkar i projektet Rätt fart - Såklart! vilket innebär implementerade rutiner som styr hastigheterna. Vi vill visa hur viktigt det är för oss och våra mjölktransportörer att hålla rätt fart. Att hålla rätt fart och inte gasa i onödan är ett enkelt och lönsamt sätt att göra en insats för miljön. Om alla Sveriges bilister följer Skånemejeriers chaufförers princip skulle koldioxidutsläppen minska med 7 ton. Det bör även nämnas att vi på mejeriet i Malmö har landets första privata tankdepå för fordonsgas. Här tankar 15 av våra 22 fordonsgasbilar med en 5/5 blandning av biogas och naturgas. Alla våra åkerier är miljöcertifierade och det arbetas ständigt med att optimera rutterna och fyllnadsgraden. Läs mer om våra transporter längre fram. 2. Endast naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Sveriges delmål: Fyra till antalet som behandlar försurning av vatten, skog samt utsläpp av svaveldioxider och kväveoxider. Exempelvis skall svaveldioxidutsläppen till luft minska till 5 ton år 21. Vad gör Skånemejerier? Se punkt Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kemiska produkter används både på gården samt inom produktionen för att upprätthålla god hygien och produktsäkerhet. För att främja utvecklingen mot en giftfri miljö bör miljövänliga kemiska produkter användas samtidigt som användningen av kemiska produkter bör ske på ett kontrollerat sätt. Det finns nio delmål som bl.a säger att senast 21 ha tydligt åtgärdsprogram som medför kontinuerlig minskning av dioxiner i livsmedel. Vad gör Skånemejerier? Våra mjölklevernatörer har slutat använda bekämpningsmedel på vallen och på kornas betesmark. Vi arbetarmed interna och externa kemikalieråd som bedömer kemikalierna utifrån ett miljö- och hälsoperspektiv. Inom produktionen finns en alltid uppdaterad kemikaliedatabas med säkerhetsdatablad och tillhörande riskbedömningar.

9 9 4. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Övergödning av våra sjöar och hav beror på överskott av näringsämnena kväve och fosfor. Stora mängder av näringsämnen cirkulerar inom mjölkproduktionen, vilket innebär en risk för stora förluster. Ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv är det därför väsentligt att man analyserar användningen av kväve och fosfor i gödsel och foder för att undvika stora överskott av dessa ämnen och näringsläckage. Vad gör Skånemejerier? Sedan 1997 har vi arbetat med att minska växtnäringsläckagen. Vi är delaktiga i informations- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Projektet stöttar och informerar bönderna om hur kväve- och fosforförlusterna inom lantbruket kan minska på ett kostnadseffektivt sätt med hjälp av en så kallad växtnäringsbalans. 5. Öppet odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. På grund av riskerna vid användandet av kemiska bekämpningsmedel har våra mjölkleverantörer slutat använda bekämpningsmedel på betes- och slåttervall för utfodring till mjölkkor. Genom att ha friska kor så ökar mjölkavkastningen och metanutsläppen per kilo mjölk minskar. 6. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Svenska naturbetesmarker bidrar positivt till bevarandet av den biologiska mångfalden eftersom de tillhör de områden med högst artrikedom i landet. Vad gör Skånemejerier? Se övriga mål. Detta mål är som en sammanställning av de övriga. Betande kor bidrar till ett öppet och varierande landskap. 9 % av det foder som svenska kor äter odlas i Sverige. Vad gör Skånemejerier? Med drygt 4 kor bidrar vi med ett öppet och varierande jordbrukslandskap som är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden. Dessutom binder gräs och växter koldioxid via fotosyntesen.

10 1 VATTEN Ett mejeri använder mycket vatten. Det används för följande: Process CIP-disk (Cleaning In Place) Produkt (ost) Yttre rengörning av tankbilar Isvatten Allmän rengöring (med slang) Sanitära behov Kyltorn Processavloppsvattnet som lämnar mejerierna innehåller ofrånkomligt mjölkrester som i sin tur innehåller kväve, fosfor och organiskt material som förbrukar syre i vattnet och bidrar till övergödningen som på sikt orsakar bottendöd om det inte behandlas. Näringsämnena och har en betydande miljöaspekt för Skånemejerier. Innan processavloppsvattnet når våra vattendrag reduceras det organiska materialet och näringsämnena i egna reningsverk (gäller Lunnarp) och sist nedströms i de kommunala avloppsreningsverken. Det är kväve som är svårast att reducera i avloppsreningsverken var på detta är av störst betydelse för oss. Vattenförbrukningen står bra i relation med den årliga produktionen dvs om produktionen ökar så ökar vattenförbrukningen. Däremot minskar den relativa förbrukningen Vattenförbrukning 29 (m 3 ) Malmö Kristianstad Lunnarp SKÅNEMEJERIERS MILJÖASPEKTER Det är ett aktivt arbete med att minska vattenförbrukningen. Det görs genom CIP-optimering, nya ventiler som kräver mindre vatten, produktionsplanering, nya pumpar och rutiner som minimerar läckage. LUFT Luftutsläppen kan delas in i tre kategorier: direkt påverkan, indirekt påverkan 1 och indirekt påverkan 2. Arbetet med att kartlägga så mycket som möjligt pågår. Direkt påverkan (Scope 1 enligt Greenhouse Gas Protocol) Förbränning av fossila bränslen på plats och transporter (mjölktransporter, distribution och tjänsteresor) Indirekt påverkan 1 (Scope 2) Koldioxidutsläpp från elproduktion och köpta transporter. Indirekt påverkan 2 (Scope 3) Övriga in- och uttransporter av förnödenheter samt produktion av dessa (förpackningar, kemikalier, utrustning etc), avfallsförbränning av externt företag, hur medarbetarna tar sig till och från jobbet, inhyrda aktiviteter etc. Malmö är för närvarande den enda av de tre anläggningarna som är ansluten till naturgasnätet. Lunnarp använder gasol och intrimning till naturgas blir relativt enkelt om utbyggnaden av naturgasnätet når hit. Kristianstad har under våren 21 gått över till inköpt ånga från närliggande Allöverken. Oljepannan finns kvar och används i nödfall då eventuella problem uppstår. Oljan är av typen WRD (Wide Range Destillate) och den innehåller bara en bråkdel av de svavelhalter som fanns förr. Oljan som max innehåller,5 % svavel uppför sig som en tjockolja rent viskositetsmässigt vid kalla temperaturer och som en tunn olja vid rumstemperaturer. Utsläpp i siffror Scope 1: Skånemejerier äger endast 3 distributionsbilar och inga mjölktransportbilar. Resten är inhyrda men här redovisas det under scope 1 ändå. Fossil förbränning: ton Intransporter: 2 9 ton Distribution: 1 46 ton Tjänsteresor: 11 ton (flyg 44 ton, bil 66 ton) SUMMA: 18 5 ton År (29) Ecofuel Diesel Bensin Antal mil Ton CO 2 3,4 8,7 53,5 SUMMA Ecofuel: 56 g CO 2 /km (123 CO 2 /km naturgas, 19 CO 2 /km biogas) Diesel: 149 CO 2 /km Bensin: 19 CO 2 /km En ny policy för tjänstebil har gjort att det endast går att välja mellan en diesel- eller ecofuelbil Utsläpp i siffror Scope 2: Elproduktion: 2 98 ton CO 2 Räknat på 7 kg CO 2 /MWh Utsläpp i siffror Scope 3: Denna påverkan har ej kartlagts till fullo. Malmös förpackningar har beräknats till 4 6 ton för 29. Lunnarps förpackningar = 6 26 ton CO 2. Summa Scope 1-3 = ton CO 2

11 11 KEMIKALIER Skånemejerier hanterar inte kemikalier som anses som särskilt miljöfarliga i stor utsträckning. De största förbrukningsposterna är diskkemikalierna lut och salpetersyra samt olika former av skumrengöringsmedel, desinfektionsmedel samt smörjmedel (smörjmedel som används i maskiner och kartongbanor är livsmedelsgodkända). Kemikalierna med omfattande användning sker som bulkleveranser i container eller tank för att minimera emballageanvändningen i största möjliga mån. Skånemejeriers tre anläggningar hanterar omkring sexhundra kemiska produkter vars främsta syfte är att säkerställa god hygien på anläggningarna. Kemikalierna på våra anläggningar sträcker sig från rengörningsvätskor på ett par ml per år till lut och syra på flera hundra tusen liter per år. Vissa produkter innehåller svårnedbrytbara och naturfrämmande ämnen som innebär risker vid spill och läckage. Stora utsläpp kan orsaka obalans i reningsverk och skada livet i vattendrag. Skånemejerier har vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder för att minimera risken för störningar i omgivningen. Exempelvis finns säkerhetsanordningar i form av organisatoriska åtgärder och tekniska installationer för att undvika ofrivilliga kemikalieutsläpp av främst lut och syra. Den dagliga hanteringen av kemiska produkter förbättras ständigt och kemikalier byts ut mot mer miljöanpassade. Exempel på en produkt som nyligen byttes ut är en ett golvrengöringsmedel vars aktiva ämne är citronsyra istället för fosforsyra. Vid inköp av nya kemikalier/produkter görs en bedömning ur miljö- och hälsosynpunkt, ofta tillsammans med leverantören. Till hjälp finns även Svensk Mjölk:s branschlistor avseende funktion, miljö, hälsa och säkerhet samt Kemikalieinspektionens listor. Samtliga kemikalier ligger i ett nytt web-baserat system med automatisk uppdatering av säkerhetsdatabladen Kemikalieförbrukning (CIP-disk) - de 2 största posterna Malmö Kristianstad Lunnarp AVFALL Allt avfall innebär brutna kretslopp och risk för förorening av mark och vatten. Salpetersyra Lut Miljöbonusen och Gårdscertifieringen innebär att avfallet inventeras samt att rutiner för kontroll och omhändertagande förbättras. Skånemejerier följer upp sin miljöpåverkan genom internrevisioner och förbättrar driftsrutiner för att hanteringen ska vara korrekt. Att minska mängden deponerat avfall och öka mängden återvinningsbart är ett mål vi strävar efter. Källsortering finns givetvis på samtliga anläggningar och denna utvecklas successivt i samarbete med lokala avfallshanterare. Farligt avfall, till exempel spillolja och batterier, hanteras enligt gällande lagstiftning och tas om hand av entreprenörer med tillstånd från Länsstyrelsen som ser till att det omhändertas på ett säkert sätt. Det återvinningsbara avfallet delas upp i bland annat wellpapp, hård- och mjukplast, kontorspapper, metallskrot, metallförpackningar, samt färgat och ofärgat glas. Avfallet tas om hand av lokala materialåtervinningsföretag med lång erfarenhet. Avfallshanteringen effektiviseras fortlöpande, dels genom ett bättre produktutnyttjande (mindre spill) dels genom mindre emballage vid bulkleveranser. Arbetet med avfallseffektivisering är ett ständigt arbete. Avfallstyp Malmö Kristianstad Lunnarp Konventionellt avfall (ton) Återvinning (ton) Farligt avfall (kg) Slam från reningsverk (ton) 363 Förklaring till tabellen: Malmös mängd farligt avfall är mycket på pappret men det beror på att det mesta är slam från en oljeavskiljare kopplad till biltvätten som tvättar cirka tiotusen tvättar per år. Kristianstad har väldigt lite avfall då de tillverkar stor mängd men få typer av ostar vilket inte genererar mycket avfall. Dessutom förpackas dessa på annan plats. Lunnarp är den enda anläggning som har eget reningsverk med slambildning.

12 12 De största posterna är: ENERGI Skånemejerier använder både el och fossila bränslen i sin produktion. Elektrisk energi står för ca 43 % av den totala energin som används på mejerierna. Kompressorer Kylmaskiner Ventilation Processutrustning (separatorer, homogenisatorer, pumpar och förpackningsmaskiner) Belysning Fördelningen 29 var Malmö 33 %, Kristianstad 35 % och Lunnarp 32 %av elenergin. Fossila bränslena används till att hetta upp vatten till hetvatten eller ånga för att värmebehandla produkterna, för att diska alla livsmedelsobjekt samt uppvärmning. Fossila bränslen står för 57 % av den totala energianvändningen. Fördelningen 29 var Malmö 29 %, Kristianstad 32 % och Lunnarp 39 %. Eldningsolja, gasol och naturgas är ändliga naturresurser och användningen bidrar till försurning, övergödning och förstärker växthuseffekten. Övergång till biobränslen uppmuntras och ett projekt i samarbete med fliseldande Allöverken i Kristianstad har lett till att Kristianstad köper ånga istället för att elda med olja. Skånemejerier följer upp sin miljöpåverkan med hjälp av nyckeltalet kwh/ton produkt eller kwh. I den dagliga driften eftersträvar vi energihushållande åtgärder och vi arbetar aktivt med att finna fler alternativa bränslen. TRANSPORTER Transporter skulle man kunna kalla ett nödvändigt ont men det är även ett spännande område där det händer mycket inom. Idag används diesel och fordonsgas (både 1 % biogas och en 5/5 blandning) samt ett fordon som på test kör med 1 %RME (rapsmetylester). Vid RME-drift är utsläppen av växthusgasen koldioxid 6-8 procent lägre än vid dieseldrift, beroende på odlingsmetoder men förbrukningen är något högre då energiinnehållet är något lägre. Det är idag möjligt att blanda in 5 % av RME i dagens motorer efter viss justering och Skånemejerier följer nyfiket utvecklingen av detta. Diesel och naturgas är ändliga naturresurser och bidrar både till försurning, övergödning samt att det förstärker växthuseffekten. Kväveoxider och kolväten kan bilda marknära ozon som är skadligt för både människor och grödor. Drivmedelsförbrukningen begränsas av bl a införande av optimeringssystem för distributionsbilar som verktyg vid ruttplanering. Vid driftsplatserna pågår ständigt utbytet av gamla dieseldrivna rangerbilar till nyare med Euro klass 5 motorer. Skånemejerier ingick tillsammans med Malmö stad i EU-projektet SMILE mellan åren Projektets huvudinriktning var att reducera miljöbelastningen från transporter i storstäder genom att bidra med pengar för att byta ut dieseldrivna fordon till gasfordon med CO 2 -kylaggregat. Slutresultatet blev tio nya fordonsgasdrivna lastbilar. Skånemejerier har även fått bidrag till utbildning av chaufförer genom så kallad Heavy Eco Driving. Denna utbildning lär chaufförerna att reducera bränsleförbrukningen med 1-15% genom bättre körning. Vi medverkade under 29 i projektet Rätt fart - Såklart! tillsammans med vägverket vilket innebar implementerade rutiner som styr hastigheterna på bilarna. Bara att hålla rätt på ett par km/h ger tusentals liter besparat bränsle per år. Vi vill visa hur viktigt det är för oss och våra mjölktransportörer att hålla rätt fart. Typ av tansport mil ton bränsle (l) CO2 (ton) 1 NOx (ton) 2 Insamling mjölk ,5 Insamling KRAV ,2 Överföring ,9 SUMMA ,6 1. räknat på 1 kg CO 2 /mil 2. räknat på,7 kg NOx/mil Det ger ett snitt på 4,96 km per ton fraktad mjölk! Mjölktransport med upp mot 35 ton mjölk på väg till ett våra mejerier.

13 Typ av transport mil Bränsle CO 2 (ton) NOx (ton) 1 Distribution Diesel l Sammanställning över Malmömejeriets förpackningar och dess CO2e Malmös förpackningar 29 2 Distribution gas 5/ Nm3 13 2,5 3 Distribution gas Nm3 SUMMA ,5 1. Räknat på 2,54 kg CO 2 /liter bränsle 2. Räknat på,8 kg CO 2 /Nm3 3. Räknat på kg CO 2 /Nm3 Summa in- och uttransporter 4 26 ton CO 2 FÖRPACKNINGAR Malmö* Antal förpackningar 29 CO2e (g) ton CO 2 1 liter liten kork , liter utan kork , ,5 liter , liter stor kork ,8 62,3 liter ,3 175,5 liter ,3 32 Åsen 1 liter Åsens 2 liter SUMMA % 1% 4% 16% 15% 24% 27% 12% 1 liter liten kork 1 liter utan kork 1,5 liter 1 liter stor kork,3 liter,5 liter Åsen 1 liter Åsens 2 liter Skånemejerier använder en uppsjö av olika förpackningar. Antalet artiklar ökar årligen och förpackningarna likaså. En vanlig mjölkförpackning av kartong står sig bra i jämförelse med andra förpackningar för livsmedel, speciellt när det handlar om klimatpåverkan. Ju större andel förnybara material som vi använder desto lägre blir miljöpåverkan. Kunden har även ett stort ansvar för ett fungerande kretslopp när det beslutas om förpackningen skall gå till återvinning eller ej. Ju fler förpackningar som går till pappersåtervinning desto lägre blir vår klimatpåverkan. En mjölkkartong kan återvinnas upp till sju gånger innan fibrerna blir för svaga. Samtliga förpackningar ovan är beräknade utifrån en princip som kallas cradle to gate. Det betyder att miljöpåverkan på förpackningen endast är beräknad från råvara tills att den lämnar tillverkaren. En riktig LCA kallas även cradle to grave och där tas även användningen och slutanvändningen med. Lunnarp Antal förpackningar 29 CO2e (g) Summa (ton CO 2 ) Alla (från ProVivashots till BRAVO 2 liter Summa förpackningar 9 5 ton CO 2 Skruvkork Vi sträver hela tiden efter att minska mängden material, främst plast, i våra förpackningar utan att gå ifrån vad konsumenten vill ha. Många konsumenter föredrar skruvkork och för att erbjuda olika förpackningar består vårt sortiment av förpackningar med och utan skruvkork. Tillverkaren av Åsens dunkar saknar en LCA-uträkning så det har uppskattats utifrån dess vikt då vi vet hur mycket en kork motsvarar. Åsens 1 l kommer utgå inom kort.,3 och,5 liters förpackningarna har antagits vara lika mycket som 1 liters förpackningarna tills producentens LCA är färdig. Därför kan värdena se något annorlunda ut framöver. Nyligen byttes korken på fil, yoghurt och ProViva ut mot en så kallad XE-light skruvkork. Denna är lite tunnare vilket gör att utsläppen från förpackningarna har minskat med ca 25 %. Lunnarp har många olika förpackningar och även här saknas uppgifter från vissa tillverkare. En uppskattning har gjorts på dessa utifrån material och vikt. Lite fakta: 1 liters förpackning utan skruvkork = 21,3 g CO2-ekvivalenter 1 liters förpackning med skruvkork = 28,6 g CO2-ekvivalenter Kristianstads ostförpackningar har ej räknats med för 29. En mjölkförpacknings livscykel motsvarar lika mycket CO 2 som 15 m bilkörning i en medelstor bil. Några av de 36 miljoner förpackningar med kork som lämnade Malmömejeriet 29 13

14 14 MALMÖ Malmö har tillsammans med Eon gas byggt en tankstation för Malmöregionens fordonsgasbilar. Skånemejerier har (29) 22 stycken gasbilar varav 15 rullar i Malmöområdet. Skulle dessa 15 bilar gått på diesel hade utsläppen varit ca 2 ton mer. Invigningen 29. ÅRET SOM GÅTT KRISTIANSTAD Arbetet med att koppla på ånga från det närliggande flisverket Allöverken fortsatte under 29 och i början av 21 kom det igång. I och med detta reduceras nästan 2 m 3 olja och cirka 5 ton CO 2. Det motsvarar uppvärmningen av tusen medelstora villor i mellansverige. Oljepannan finns kvar och används i nödfall. Skånemejeriers ost - inte långt kvar tills produktionen av osten är koldioxidneutral. LUNNARP Två nya förpackningsmaskiner installerades men det hör nästan till vardagen i Lunnarp som är Skånemejeriers specialmejeri. Under 29 skedde en flytt av vissa produkter till Malmö. Den största delen var smaksatt yoghurt vilket har lett till färre mjölktransporter till Lunnarp från Malmö då de inte har någon egen mjölkinvägning. Malmö har som resultat av detta tredubblat syltåtgången under 29. Bravo apelsin - en storsäljare från Lunnarp K-Mjölk Fil Grädde Yoghurt Industrimjölk Skummjölk Hårdost Skummjölk Grädde Vassleproteinkoncentrat Livsmedelsvassle Specialprodukter gräddbas Filprodukter Yoghurt Juicer Soppor Ostcreme ProViva Specialprodukter mjölkbas Legotillverkning Kondensmjölk Parameter Mängd Enhet El MWh Naturgas 16 7 MWh 1 CO ton 2 NOx 2 95 kg Vattenförbrukning m 3 Avloppsvatten 35 9 m 3 BOD7 499 ton N-tot 31,2 ton P-tot 4,5 ton Total produktion ton Parameter Mängd Enhet El MWh Olja 18 2 MWh 1 CO ton 2 NOx 5 85 kg Vattenförbrukning m 3 Avloppsvatten 361 m 3 BOD7 267 ton N-tot 22,3 ton P-tot 5,5 ton Total produktion ton Ostproduktion 1 22 ton Parameter Mängd Enhet El MWh Gasol MWh 1 CO ton 2 NOx 4 82 kg Vattenförbrukning m 3 Avloppsvatten m 3 BOD7 122,4 ton N-tot 22, ton P-tot 3,3 ton Total produktion 91 8 ton 1. CO 2 : Naturgas=,2 kg/mwh, Gasol,23 kg/mwh, Olja,26 kg/mwh, el,7 kg/mwh 2. NOx: För fossila = mätning på plats. För el =,275 kg/mwh

15 15 För att få ett bättre perspektiv på hur det går i produktionen arbeter vi på Skånemejerier mycket med nyckeltal i olika former. Det kan vara kostnad per producerat paket med alla personalkostnader inräknade och det kan vara nyckeltal som energiförbrukning per enhet. Det är den sistnämnda vi skall titta närmare på och jämföra med de totala utsläppen. Här undviker vi att ta med rörliga kostnader som el- och gaspriser samt personalkostnader. MALMÖ KOLDIOXID Nyckeltalet ligger ganska stabilt kring 2 kg CO 2 /ton de senaste sju åren och under tiden har de totala har ökat med cirka 1 5 ton eller motsvarande 33 %. KRISTIANSTAD CO 2 (kg/ton) CO 2 (kg/ton) Nyckeltalet har ständigt gått nedåt vilket är mycket positivt. Nästa år kommer både nyckeltalet och de totala utsläppen vara ännu lägre då vi kan räkna bort flera tusen ton CO 2. Anledningen att det pendlar så mycket är att ostproduktionen skiljer sig åt med ibland flera tusen ton ost per år. Ett år tillverkas mer skummjölk och grädde och mindre ost och nästa år tvärtom. Det går som bekant cirka 1 kg mjölk för ett kilo ost Totala CO 2-utsläpp (ton) Totala CO 2-utsläpp (ton) LUNNARP En liten höjning för ett par år sedan men sedan har det gått nedåt. En hel del gammal utrustning har bytts ut i Lunnarp de senaste 1 åren samt att viss produktion flyttats kan förklara resultatet. ENERGI MALMÖ Som synes ser kurvorna nästan likadana ut som utsläppen av koldioxid. Malmös värden pendlar lite upp och ner omkring 145 kwh/ton produkt samtidigt som den totala energiåtgången har ökat med knappt 3 %under samma period. KRISTIANSTAD MILJÖNYCKELTAL OCH MILJÖMÅL CO 2 (kg/ton) Energiförbrukning/ton produkt (kwh/ton) Energiförbrukning/ton produkt (kwh/ton) Som Malmö så följer energikurvan koldioxidkurvan men med andra värden. En positivt nedåtgående trend som gynnar både miljön och ekonomin Totala CO 2-utsläpp (ton) Total energiförbrukning (MWh) Total energiförbrukning (MWh) LUNNARP Energiförbrukning/ton produkt (kwh/ton) Likaså här är kurvorna väldigt lika varandra som för koldioxidutsläppen. Skillnaden är att den totala energiåtgången är något jämnare kring 37 MWh. Även här är den relativa förbrukningen på väg ner då det tillverkas mer produkter år för år i Lunnarp. Det har gjort att en ny tillståndsansökan håller på att fastställas Total energiförbrukning (MWh)

16 MALMÖ 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, VATTEN Att båda kurvorna pekar uppåt är aldrig bra. Vi jobbar ständigt med att reducera vattenförbrukningen så gott det går utan att dra ner på den hygieniska standarden. Det finns en del kvar att göra. Det är antalet ökade artiklar som gjort att det sker fler produktbyten och fler diskar som dragit upp vattenförbrukningen. KRISTIANSTAD 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Det är inget positivt att vattenåtgången ökar men att se att vi minskar i förhållande till produktionen gör i alla fall mig glad. Den sviktande kurvan beror på den ojämna produktionen. LUNNARP Vattenförbrukning/ton produkt (m 3 /ton) Vattenförbrukning/ton produkt (m 3 /ton) Total vattenförbrukning (m 3 ) Total vattenförbrukning (m 3 ) MALMÖ 2,5 2, 1,5 1,,5, AVLOPP Båda kurvorna pekar uppåt vilket inte är bra. Antalet artiklar på Malmömejeriet har ökat från 52 stycken 22 till 118 stycken 29 vilket har gjort att det blir fler produktbyten och mer spill. Vi jobbar givetvis med att minska denna negativa trend.,35,3,25,2,15,1,5, I och med att BOD-mängden ökat så ökar även mängden kväve och fosfor. Kan vi få ner BOD-mängden så följer dessa med. KRISTIANSTAD 14, 12, 1, 8, 6, 4, BOD7 (g/ton) Kväve + Fosfor (g/ton) BOD7 (g/ton) BOD7 (ton/år) Kväve + Fosfor (ton/år) BOD7 (ton/år) De totala utsläppen har gått upp och de relativa har gått ned de senaste åren. Det är inte bara mejerier som har haft lite höga utsläpp av kväve de senaste åren. Även reningsverk och andra industrier upplever samma problem. Ett problem som vi ännu inte till fullo vet orsaken till. LUNNARP 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Det kanske inte är så konstigt att Lunnarps BOD7-mängder minskat då de installerade ett reningsverk 26 som består av en flotationsanläggning och bioreaktor.,35,3,25,2,15,1,5, BOD7 (g/ton) Kväve + Fosfor (g/ton) Rent logiskt borde mängden kväve och fosfor minska då BODmängderna reducerats men den har istället ökat. Samma gäller här, att orsaken till de ökade kvävemängderna är oklara. Kan det ha att göra med att analysmetoden har blivit bättre på senare år (?) BOD7 (ton/år) Kväve + Fosfor (ton/år) Vattenförbrukning/ton produkt (m 3 /ton) 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Total vattenförbrukning (m 3 ) ,, Det mest önskvärda är givetvis att båda kurvorna går nedåt. Att släppa ut BOD eller kalla det organiskt material är ingenting mejerierna vill göra. Det är inga slaggprodukter som uppkommer utan mjölkrester som sköljs ut vid disk av processutrustning En topp för ett par år sedan har nu planat ut och är ungefär samma som 22 samtidigt som den totala förbrukningen har ökat med cirka 12 %. 1,4 1,2 1,,8,6 Kväve + Fosfor (g/ton) Kväve + Fosfor (ton/år),4 1,2 5,

17 KOLDIOXID ALLA 3 ANLÄGGNINGAR Totala CO 2 -utsläpp från produktionen (ton) MILJÖMÅL 21 De relativa utsläppen av koldioxid från produktionen skall minska med 1 % till 21 jämfört med CO 2 -utsläpp per ton (kg/ton) Relativa CO2-utsläpp Miljömål % -12% ENERGI Total energiförbrukning (MWh) Energiförbrukning per ton (kwh/ton) +15% -16% Vattenförbrukning per ton produkt (m 3 /ton) -5% 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, VATTEN 12 1 Total vattenförbrukning (m 3 ) +32% Som synes på diagrammet ovan ser det bra ut. Nya mål fastställs under hösten

18 18 SAMMANFATTNING OCH SLUTORD Parameter Värde Enhet Elförbrukning MWh Fossila bränslen MWh CO 2 -produktion ton CO 2 NOx-produktion kg Vattenförbrukning m 3 Avloppsvatten m 3 BOD7 888 ton N-tot 76 ton P-tot 13 ton Total produktion ton Förpackningar 9 5 ton CO 2 Transporter 4 26 ton CO 2 Tjänsteresor 11 ton CO 2 Summa all CO ton CO 2 När vi sammanfattar koldioxid, energi och vatten ser vi att alla totala värden har ökat de senaste åren men i förhållande till vår produktion har de minskat. Vi strävar alltid efter en så liten miljöpåverkan som möjligt och i en bransch som ändrar sig så mycket från år till år är det verkligen en stor utmaning där det gäller att ha bra koll på alla sina miljöaspekter. Vi ger oss aldrig! Under avdelningen Miljöaspekter har jag valt att inte ha med buller trots att vi anser det vara en betydande miljöaspekt. Anledningen är helt enkelt att det saknas bra mätdata att redovisa. För mer information om vårat miljöarbete samt nyheter gå in på vår hemsida

19 KONTAKTA OSS Huvudkontor Skånemejerier von Troils väg Malmö Tlf: Fax: förnamn.efternamn@skanemejerier.se Lunnarpsmejeriet Tomelilla Tlf: Fax: Kristianstadsmejeriet Box Kristianstad Tlf: Fax: Malmömejeriet Boplatsg Malmö Tlf: Fax: Text och layout Fredrik Javensköld Foto Skånemejeriers arkiv samt F. Javensköld 19