Stödet till anhöriga i Uppsala kommun

FoU-rapport 2015/1 Stödet till anhöriga i Uppsala kommun 2010-2013 Slutrapport Marianne Winqvist Fil dr, Vetenskaplig handledare Regionförbundet Uppsala län

2

Förord Detta är den tredje rapporten och tillika slutrapport i ett projekt där stödet till anhöriga i Uppsala kommun kartlagts och följts från 2010 till 2013. Undersökningen, som har initierats av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), är en samverkansstudie mellan åtta FoUenheter. Den har genomförts på likartat sätt i åtta kommuner från Härjedalen i norr till Malmö i söder. Bakgrunden till undersökningen är den ändring i socialtjänstlagen 2009 som säger att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. SoL kap5 10. Fokus för studien är kommunernas stöd till anhöriga inom områdena äldre, funktionshinder samt individ- och familjeomsorgen (IFO). I delrapport 1 Stödet till anhöriga i Uppsala kommun en kartläggning, FoU-rapport 2012/5, redovisas resultatet av en omfattande första kartläggning av hur kommunens stöd såg ut 2010. I delrapport 2 Stödet till anhöriga i Uppsala kommun uppföljning genom fokusgrupper 2012, FoU-rapport 2013/2, redovisas en uppföljning 2012. I föreliggande rapport presenteras kartläggningen 2013, som gjordes på samma sätt som 2010. Resultaten jämförs med hur det såg ut 2010. Här görs också en analys av begreppet anhörigstöd; vad menar man när man pratar om anhörigstöd, och diskuteras hur stöd till anhöriga skulle kunna utvecklas. Studien i Uppsala kommun har genomförts av Marianne Winqvist, som är vetenskaplig handledare vid Regionförbundets Enhet för välfärd och FoU-stöd och därtill forskare vid Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Uppsala kommun har medfinansierat projektet. Uppsala februari 2015 Bo Lerman FoU-samordnare Regionförbundet Uppsala län 3

4

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 2. Genomförande av kartläggningen i Uppsala kommun... 10 2.1 Äldreområdet... 11 2.2 Funktionshinderområdet... 11 2.3 Individ- och familjeområdet... 12 3. Resultat av kartläggningen... 13 3.1 Mål... 13 3.2 Handlingsplan för stöd till anhöriga... 18 3.3 Former av stöd till anhöriga... 20 3.4 Efterlevandestöd... 36 3.5 Relationer... 37 3.6 Stödplaner... 42 3.7 Information, tillgång till stöd och motivationsarbete... 46 3.8 Uppsökande verksamhet... 49 3.9 Anhörigas synpunkter om eget stöd samt insatser för den närstående... 51 3.10 Uppföljning och utvärdering... 55 3.11 Organisation och personal... 57 3.12 Samverkan med ideella sektorn... 62 3.13 Samverkan med landstinget... 64 3.14 Utbildning... 66 3.15 Budget... 68 3.16 Utvecklingen av anhörigstödet under åren 2010-2013... 68 4. Sammanfattning av resultaten i de tre årens fokusgruppsintervjuer... 74 5. Resultat av enkätundersökning till anhöriga... 80 5.1 Jämförelse av resultat av enkätundersökningarna åren 2011 och 2014... 85 6. Telefonintervjuer med anhöriga... 86 6.1 Jämförelse av resultaten från telefonintervjuerna år 2011 och 2014... 88 7. Diskussion... 89 Referenser... 97 Bilaga 1 Kartläggningens frågeställningar... 102 Bilaga 2 Kartläggningsenkät... 105 Bilaga 3 Anhörigenkät...109 5

6

Sammanfattning I landets kommuner har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande arbete utförts för att utveckla stödet till anhöriga. För att dra lärdom utvecklingsarbetet har Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) tagit initiativ till denna undersökning för att i samverkan med åtta av landets FoU-enheter kartlägga och följa utvecklingen av stödet till anhöriga under tre år i åtta kommuner. Syftet med studien är att: - Kartlägga innehållet i stödet till anhöriga, hur stödet organiseras, planeras, följs upp och utvärderas inom områdena äldre, funktionshinder och individ- familjeomsorg samt samverkan mellan kommun, landsting, ideella organisationer och andra aktörer inom området. - Undersöka hur de olika huvudintressenterna bedömer kvaliteten på stödet till anhöriga - Under tre år följa utvecklingen i de kommuner/kommundelar som ingår i studien. Stödet till anhöriga i de utvalda kommunerna har kartlagts år 2010 och år 2013 genom att ta del av tillgängliga dokument, kommunernas hemsida och informationsblad samt intervjuer med och enkätutskick till chefer och andra nyckelpersoner. Genom en enkätstudie med uppföljande telefonintervjuer har anhörigas situation och syn på sitt stöd, undersökts vid två tillfällen. Årligen genomfördes fokusgruppsintervjuer, en inom vardera äldre-, funktionshinder- samt individ och familjeområdet med syftet att beskriva och följa utvecklingen av stödet till anhöriga; vad som fungerade bra och mindre bra. I varje fokusgrupp ingick personal, beslutsfattare och representanter från ideella sektorn. I denna delrapport, som också är slutrapport för hela projektet, presenteras resultatet för den sista kartläggningen, gällande år 2013. Utvecklingen av anhörigstödet under de senaste åren beskrivs också genom en jämförelse av resultaten från de olika kartläggningarna. Tyngdpunkten i denna sammanfattning ligger på denna jämförelse. Resultat Det har inte skett några omvälvande förändringar i anhörigstödet i Uppsala kommun som helhet under åren 2010 till 2013, men utvecklingen har inte stått stilla. Medvetenheten om vikten av ett anhörigperspektiv hade på flera håll ökat. Anhörigcentrum genomgick under tidsperioden en stor organisationsförändring. Verksamheten bedrevs under två år som projekt, för att sedan fortsätta med ettåriga avtal i väntan på beslut om eventuell konkurrensutsättning. Kunskapen om Anhörigcentrums existens ökade under undersökningsperioden i kommunen och allt fler anhöriga sökte sig dit. Målgruppen förändrades genom att också inkludera anhöriga till personer på boenden. Anhöriga till äldre personer var fortfarande den största målgruppen, men en ökning av anhöriga till yngre personer och framför allt från psykiatri och socialpsykiatri kunde noteras. Utformningen av stödet till anhöriga var i stort densamma, men förändrades i viss mån till exempel genom att anhöriggrupperna vände sig till andra målgrupper, rekreationshelger infördes och anhöriga fick möjlighet till juristhjälp. Behovsinventeringar gjordes årligen, men på lite olika sätt och med olika fokus. Anhörigcentrum ingick vid tiden för kartläggning två i kommunens Nöjd-Kund-Index. Samverkan med landstinget utvecklades under tidsperioden med t.ex. bemanning av anhörighörna på Akademiska sjukhuset och Anhörigcentrum hade också tagit en aktiv del i landstingets projekt för utveckling av anhörigstöd. 7

I Äldrenämndens uppdragsplaner var effektmålen desamma för anhörigstödet under uppföljningstiden, men målvärdena för antalet personer som skulle använda sig av anhörigstödet (läs Anhörigcentrum) ökade från år till år. I förfrågningsunderlaget gällande hemvård hade nya ska-krav införts under en egen rubrik; Anhörigvänlig vård och omsorg. Inom hemvården hade också anhöriga börjat uppmärksammas genom anhörigträffar information med mera. Inom vård- och omsorgsboendena fortsatte anhörigstödet huvudsakligen inom den palliativa och avancerade sjukvården, men nytt var att Silviasystrar inom åtminstone ett annat boende hade introducerat anhöriggrupper. Ett omfattande värdegrundsarbete genomfördes inom äldreomsorgen som också inkluderade anhörigfrågor. I förfrågningsunderlagen för upphandling av LSS-boendeenheter hade år 2013 infogats, under rubriken Anhöriga, specifika ska-krav rörande anhöriga som inte hade funnits tidigare. Inom Affärsområde assistans hade en grupp chefer i utvecklingssyfte börjat arbeta med anhörigfrågor och anhörigas delaktighet. Verksamheten för anställda anhöriga bedrevs med höga ambitioner och engagemang. Affärsområdeschefen i Affärsområde barn, ungdom & familj beklagade bristen på stöd till anhöriga till personer under 21 år. Några insatser inom verksamheten hade blivit mer flexibla bland annat för att underlätta för anhöriga. Arbete med Samordnad individuell plan (Sip) infördes under uppföljningstiden och detta trodde många skulle underlätta anhörigas situation. I måldokument från de båda åren lyftes helhetsperspektiv och familjens roll fram på likartat sätt inom individ- och familjeområdet. I kommunens drogpolitiska program nämndes anhöriga som målgrupp för verksamheten. Viktiga stödinsatser erbjöds under hela den undersökta tidsperioden inom Råd- och behandlingsgruppen, Trappan och familjeenheterna. Inom Affärsområde socialpsykiatri & beroende hade en ny form av utbildning skapats. Den så kallade återhämtningsakademin som ämnade samla brukare, personal och anhöriga i gemensamma utbildningar. Resultaten från enkäten till de anhöriga skiljer sig inte i någon större omfattning mellan de båda studerade åren. Det är relativt stora andelar av respondenterna som beskriver en problematisk livssituation och resultaten antyder också att det är de känslomässiga dimensionerna som kan kräva ytterligare stödinsatser. Det mest slående resultatet i de båda intervjuundersökningarna var att de anhöriga var nöjda med det stöd som de hade fått. Framför allt gällde detta Anhörigcentrums verksamhet. Rapporten avslutas med en begreppsdiskussion. Orden anhöriga, närstående, anhörigstöd med flera används på olikartade sätt. För att kunna beskriva, följa, jämföra och inte minst utveckla innehållet i stödet till anhöriga krävs att begreppsapparaten utvecklas. Fördelar och nackdelar med ett specialiserat centraliserat anhörigstöd i jämförelse med ett integrerat decentraliserat stöd diskuteras vidare och vikten av att ett anhörigperspektiv och anhörigstöd implementeras i hela socialtjänsten betonas. För detta krävs bland annat att anhörigfrågorna finns med i styrdokumenten på alla nivåer och att utbildningsinsatser genomförs. Uppsala kommun har i en nationell jämförelse legat långt framme i anhörigfrågor under en lång tid. Klimatet för att bygga upp och utveckla ett (specialiserat) anhörigstöd har varit gott. En förhoppning är att den positiva trenden kommer att fortsätta i vetskapen om att mycket hitintills är gjort, men att de svåraste uppgifterna kanske återstår; att se till att anhörigperspektiv och anhörigstöd integreras inom hela socialtjänsten. 8

Inledning I landets kommuner har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande arbete utförts för att utveckla stödet till anhöriga. Staten har bidragit med cirka 2 miljarder kronor och en förändring infördes år 2009 i Socialtjänstlagen som innebär att kommunerna har en skyldighet att erbjuda anhöriga stöd (Riksrevisionen 2014). För att dra lärdom av det utvecklingsarbete som har genomförts har Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) tagit initiativ till denna undersökning för att i samverkan med åtta av landets FoU-enheter kartlägga och följa utvecklingen av stödet till anhöriga under tre år i åtta kommuner. 1 De studerade kommunerna är olika stora till yta och befolkningsmängd och är spridda från Härjedalen i norr till Malmö i söder. Syftet med studien är att: - Kartlägga innehållet i stödet till anhöriga, hur stödet organiseras, planeras, följs upp och utvärderas inom områdena äldre, funktionshinder och individ- familjeomsorg samt samverkan mellan kommun, landsting, ideella organisationer och andra aktörer inom området. - Undersöka hur de olika huvudintressenterna bedömer kvaliteten på stödet till anhöriga - Under tre år följa utvecklingen i de kommuner/kommundelar som ingår i studien. Stödet till anhöriga i de utvalda kommunerna har kartlagts år 2010 och år 2013 inom äldre-, funktionshinder samt individ- och familjeområdet genom att ta del av tillgängliga dokument, kommunernas hemsida och informationsblad samt intervjuer med och enkätutskick till nyckelpersoner. 2 3 Första och sista året genomfördes en enkätstudie (COAT-utvärderingsenkät 4 ). COAT-enkäten följdes upp genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt antal utvalda anhöriga i kommunerna. Årligen genomfördes fokusgruppsintervjuer, en inom vardera äldre-, funktionshinder- samt individ och familjeområdet. Fokusgruppsintervjuerna gjordes utifrån gemensamma frågeställningar som huvudsakligen behandlade vilka former av anhörigstöd som fanns, hur stödet utvecklats under de tre åren samt hur väl stödet fungerade. I varje fokusgrupp ingick personal, beslutsfattare och representanter från ideella sektorn. Nka har via FoU Sjuhärad Välfärd ansökt om och beviljats etiskt tillstånd för studien av Etikprövningsnämnden i Göteborg. Projektet avrapporteras av respektive FoU-enhet i samverkan med Nka och gemensamma rapporter skrivs av Nka i samverkan med FoU-enheterna. Resultaten presenteras även regionalt på konferenser eller seminarier av de medverkande FoU-enheterna och av Nka. 1 Medverkande FoU-enheter: FoU Sjuhärad Välfärd, FoU Jämt, FoU Skåne, FoU Malmö, Skaraborgs Kommunalförbund FoU, FoU Sörmland, Enheten för välfärd och FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län och Fokus Kalmar län. Kommuner som kartläggs: Borås, Härjedalen, Hässleholm, Malmö, Skara, Strängnäs, Uppsala och Västervik 2 Undersökningens design bygger på den design som skapades i samverkan med professor Mike Nolan och Lennarth Johansson för ett treårigt implementeringsprojekt av COAT-instrumentet i Borås, Jönköping och Härnösand. 3 De frågeställningar som utgjort grunden för kartläggningen i samtliga kommuner och den kartläggningsenkät som använts i Uppsala kommun återfinns i bilaga 1 respektive 2. 4 Se bilaga 3 9

I denna delrapport presenteras resultatet av den andra och sista kartläggningen, gällande år 2013, i Uppsala kommun. 5 Rapporten avslutas med en diskussion av den utveckling av anhörigstödet som ägt rum under åren 2010 2013, men inledningsvis följer en beskrivning av hur kartläggningen har genomförts. 2. Genomförande av kartläggningen i Uppsala kommun Kartläggningen har i Uppsala, liksom i studiens övriga ingående kommuner, utgått från i förväg fastställda teman med tillhörande frågeställningar. 6 Uppgiften har varit att på bästa möjliga sätt finna svar på frågorna inom äldre- funktionshinder- och individ- och familjeområdet för att täcka upp lagstiftningens målgrupper; anhöriga till äldre personer, anhöriga till personer med funktionsnedsättning respektive anhöriga till långvarigt sjuka personer. Uppsala är en stor kommun. Det betyder att det är många personer som är verksamma inom Socialtjänsten och att uppgifterna är specialiserade. Med det senare avses att exempelvis tjänstemännen har avgränsade områden som de ansvarar för och att de inte självklart känner till sådant som ligger utanför det egna verksamhetsområdet eller den egna organisationen. I kartläggningsarbetet har det gällt att hitta rätt personer att tillfråga. Det går inte att friskriva sig från att det kan finnas anhörigstöd inom någon verksamhet som oavsiktligt inte uppmärksammas i denna kartläggning. I frågeställningarna skall frågor besvaras som gäller kommunen. Eftersom Uppsala kommun är stor och har en organisation med beställare-/utföraremodell är det inte alltid självklart vad som skall betraktas som kommunen. Är det exempelvis uppdragssidan eller utförarsidan som är det intressanta? I denna kartläggning är ambitionen att täcka helheten. I kommunen finns sedan år 2007 ett Anhörigcentrum. 7 Anhörigcentrums verksamhet beskrivs ofta som kommunens anhörigstöd. Även om Anhörigcentrum har en bred och omfattande verksamhet så finns det i kommunen stöd till anhöriga som bedrivs inom andra verksamheter. Det stöd som ges vid Anhörigcentrum inkluderar exempelvis inte anhöriga till personer som är under 21 år. I kartläggningen kommer Anhörigcentrums verksamhet att presenteras separerat. Till detta kommer det biståndsbedömda anhörigstödet att presenteras och det stöd som ges av utförare av andra vård-, omsorgs- och stödverksamheter. I Uppsala kommun har ordet kund använts för den person som använder kommunens insatser och service. I den sista kartläggningen hade det blivit vanligare att istället använda ordet brukare 8 samt andra benämningar. Enhets-/verksamhetschef används som benämning i denna rapport på första linjens chefer det vill säga de chefer som är närmast kunden. 5 Tidigare rapporter som har publicerats: Winqvist, M., 2012, Stödet till anhöriga i Uppsala kommun en kartläggning, Delrapport 1, FoU-rapport 2012/5, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala Winqvist, M., m.fl. 2012, Stöd till anhöriga erfarenheter från åtta kommuner 2010-2012, Nka Rapport 2012:4, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Kalmar Winqvist, M., 2013, Stödet till anhöriga i Uppsala kommun uppföljning genom fokusgrupper år 2012, Delrapport 2, FoU-rapport 2013/2, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala 6 Se bilaga 1. 7 För en genomgång av anhörigstödets tidiga utveckling i Uppsala hänvisas till den första kartläggningsrapporten i detta projekt, Winqvist 2012. 8 Ordet brukare förordas av Socialstyrelsen som beteckning för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. 10

Uppsala kommun delfinansierar denna kartläggning. 2.1 Äldreområdet Anhörigstödet inom äldreområdet har studerats på följande sätt: Uppdragskontor: Enkät till uppdragsstrateg på Kontoret för hälsa, vård och omsorg. Anhörigcentrum: Intervjuer med Anhörigcentrums enhetschef och affärsområdeschefen för Affärsområde boende äldre. Biståndsbedömt anhörigstöd: Intervju med gruppledare i Sektionen hemvård och boende (myndighetsutövning). Utförare inom vård- och omsorgsverksamhet: Kartläggningsenkät 9 till enhets/verksamhetscheferna inom kommunernas affärsområden Hemvård och Boende äldre samt till de privata utförarna. Affärsområde Hemvård utgjorde vid tiden för studiens genomförande av 20 distrikt/boenden/verksamheter 10. Enkätsvar har erhållits gällande 15 av dessa verksamheter. Tolv enkäter skickade ut och tolv svar inkom. En chef kan ansvara för flera av dessa verksamheter och en del verksamheter kan ha flera chefer. Affärsområde Boende äldre utgjordes av 13 enheter/verksamheter. 11 Enkätsvaren täcker 10 av dessa. Chefen för Anhörigcentrum fick inte enkät, men intervjuades. Antalet utsända enkäter uppgår till 12 och 10 svar inkom. Enkäterna sändes ut av respektive affärsområdeschef. Till de privata utförarna av äldreomsorg sändes enkäter från FoU-enheten till 42 enhets-/verksamhetschefer. Endast tre enkätsvar inkom från de privata utförarna. Dessa svar ingår inte i analysen. Affärsområdescheferna för affärsområdena Boende äldre samt Hemvård har intervjuats. En fokusgrupp har genomförts med representanter för äldreomsorg, anhörigcentrum och frivilligorganisationer. Resultatet av denna diskussion redovisas i kapitel 4, men då det framkom information som gällde innehållet i kartläggningen har detta tagits med i redovisningen under denna punkt. En mängd dokument har granskats (se referenslistaturlista) liksom berörda delar av kommunens hemsida. 2.2 Funktionshinderområdet Stödet till anhöriga inom funktionshinderområdet har studerats på följande sätt: Uppdragskontor: Enkät till uppdragsstrateg på Äldrekontoret samt uppdragsstrateg på Kontoret för vuxna med funktionshinder. Anhörigcentrum: Intervju med enhetschef och affärsområdeschefen för affärsområde Boende äldre. Biståndsbedömt anhörigstöd: Intervju med sektionschef för enheten LSS och socialpsykiatri (Nämnden för vuxna med funktionshinder) samt myndighetschef för myndighet barn och ungdom (Barn och ungdomsnämnden, BUN). 9 Se bilaga 2. 10 Affärsområdets olika verksamheter innefattade hemvård, växelvård-korttidsvård, joursjukvård, dagverksamheter, nattpatrullen, larmsamordning, trygghetsjouren, arbetsledare jourtid och hjälpmedel. 11 I affärsområdet ingick 10 boenden. En av verksamheterna var inriktad på palliativ vård/medicinskt avancerad vård, en annan på rehabilitering. Dessutom ingick Sjukvårdsteamet som bedrev avancerad hemsjukvård, träffpunkter och öppna insatser. 11

Utförare inom vård- och omsorgsverksamhet: Enkät till enhets/verksamhetscheferna inom kommunernas affärsområden Barn, ungdom & familj, Boende vuxna och Assistans. Affärsområde Barn, ungdom och familj utgjorde vid tiden för studiens genomförande av 20 boenden/korttidshem/hvb-hem/ andra verksamheter 12. Enkätsvar har erhållits gällande 14 av dessa verksamheter. Antalet utskickade enkäter uppgår till 19 och de inkomna svaren är 13 till antalet. En chef kan ansvara för flera av dessa verksamheter. Affärsområdet Assistans utgjordes av 16 enheter/verksamheter. 13 Enkätsvaren täcker fyra av dessa. Fjorton enkäter skickades ut och fyra svar inkom. Affärsområdet Boende vuxna bestod av 50 enheter/verksamheter. 14 Enkätsvar har erhållits gällande 31 av dem. Antalet utsända enkäter uppgår till 15 och tio svar inkom. En chef kan ansvara för flera verksamheter. Enkäterna sändes ut av respektive affärsområdeschef. Affärsområdescheferna för affärsområdena Barn, ungdom & familj, Boende vuxna, Assistans och Socialpsykiatri & beroende har intervjuats. En fokusgrupp har genomförts med representanter från verksamheter för personer med funktionsnedsättning, anhörigcentrum och frivilligorganisationer. Resultatet av denna diskussion redovisas i kapitel 4, men då det framkom information som gällde innehållet i kartläggningen har detta tagits med i redovisningen under denna punkt. Dokument har granskats (se litteraturlista), liksom berörda delar av kommunens hemsida. Affärsområdet Barn, ungdom & familj bedriver verksamheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar liksom för barn och ungdomar med social problematik. Gränserna mellan dessa både områden är inte alltid tydliga. Uppdragsnämnderna som affärsområdet Barn, ungdom & familj svarar mot är Barn och ungdomsnämnden när det gäller barn och ungdomar med funktionsnedsättning och Socialnämnden för barn och unga när det handlar om social problematik. Huvuddelen av verksamheten är inriktad på barn och ungdomar med funktionsnedsättning varför redovisningen av enkätsvaren återfinns under denna rubrik. Affärsområdet Socialpsykiatri & beroende innehåller verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt för personer med beroendeproblematik. Det senare är en verksamhet som traditionellt sett kan sägas tillhöra individ- och familjeområdet och enkätundersökningen redovisas därför i det sammanhanget. 2.3 Individ- och familjeområdet Stödet till anhöriga inom individ- och familjeområdet har studerats på följande sätt: Anhörigcentrum: intervju med enhetschef och affärsområdeschefen för affärsområde Boende äldre. Enkät till uppdragsstrateg på Äldrekontoret samt uppdragsstrateg på Kontoret för vuxna med funktionshinder. Biståndsbedömt anhörigstöd: intervju med sektionschef för enheten LSS och socialpsykiatri (Nämnden för vuxna med funktionshinder), myndighetschef för myndighet barn och ungdom 12 Affärsområdets olika verksamheter innefattar boenden (tre stycken), korttidshem (fem stycken), HVB (sju stycken inkl. ett asylboende), familjehem, ungdomsfritids och helg, personlig assistans kontaktpersonverksamhet, ledsagning, avlösning samt Resurscentrum och Siri/Nexus. 13 I affärsområdet ingick enheter för personlig assistans (elva stycken), enheter för ledsagare (två stycken), en enhet för anhöriganställda, en enhet för kontaktpersonverksamhet samt en enhet för leg. Hälso- och sjukvårdspersonal. 14 I affärsområdet ingick vid tiden för enkätutskicket gruppbostäder (30 stycken, enkät sändes inte till cheferna för de gruppbostäder som inom kort skulle övergå till annan utförare), servicebaser (14 stycken), korttidshem (tre stycken) samt en enhet för Träffpunkt äldre, en för leg. hälso- och sjukvårdspersonal och en för assistenter. 12

(Barn och ungdomsnämnden, BUN) samt sektionschefen för individ- och familjeomsorg vuxna. Utförare inom ordinarie vård- och omsorgsverksamhet: enkät till verksamhetscheferna inom kommunens affärsområden Socialpsykiatri & beroende och Barn, ungdom & familj. Inom det senare området drivs HVB hem och annan verksamhet där familjer kan ha sociala problem, men huvuddelen av verksamheten är inriktad på barn och ungdomar med funktionsnedsättning varför redovisningen av enkätsvaren återfinns under rubriken funktionshinderområdet. Affärsområde Socialpsykiatri & beroende utgjorde vid tiden för studiens genomförande av 21 boenden/servicebaser/boendestödsområden och andra verksamheter 15. Enkätsvar har erhållits gällande 15 av dessa verksamheter. Antalet utsända enkäter uppgår till 17 och elva svar kom tillbaka. En chef kan ansvara för flera av dessa verksamheter. Enkäten sändes ut av affärsområdeschefen. Affärsområdescheferna för affärsområdet Socialpsykiatri & beroende samt Barn, ungdom & familj har intervjuats. En fokusgrupp har genomförts med representanter från verksamheter inom individ- och familjeomsorgen, anhörigcentrum samt frivilligorganisationer. Resultatet av denna diskussion redovisas i ett följande kapitel, men då det framkom information som gällde innehållet i kartläggningen har detta tagits med i redovisningen under denna punkt. Dokument har granskats (se litteraturlista) liksom berörda delar av kommunens hemsida. Dessutom har information inhämtats från kommunens hemsida. 3. Resultat av kartläggningen Resultaten från intervjuerna, enkäterna, fokusgrupperna och dokumentsgranskningen har sammanställts och presenteras i det följande under rubriker som utgör de frågeställningar som kartläggningen skall besvara. De tre studerade områdena, äldre-, funktionshinder- respektive individ- och familj, presenteras var och ett för sig och där det är relevant presenteras verksamheterna vid Anhörigcentrum under egen rubrik. 16 3.1 Mål a. Har kommunen något formulerat mål för stödet till anhöriga? Vilket är målet? När formulerades det? b. Hur definieras begreppet anhöriga? Det fanns, inledningsvis, i kommunen inte någon entydig definition eller användning av begreppet anhörig. En strävan märktes att allt mer använda den terminologi som användes i regeringens proposition Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående 17 där ordet närstående reserveras för de personer som eventuellt tar emot hjälp eller stöd av en anhörig. I föreliggande rapport används ordet närstående på detta sätt och anhörig definieras som den 15 Affärsområdets olika verksamheter innefattar 13 boenden, 3 boendestödsområden, 2 enheter för neuropsykiatri, enhet för öppenvårdsbehandling beroende, träffpunkt/sysselsättning och hälso- sjukvårdsenheten. 16 Eftersom denna kartläggning avser år 2013 används imperfekt som tempus, även om beskrivna verksamheter fortfarande existerar. 17 Prop. 2008/09:82 13

person som finns i den närståendes nätverk (alltså inte uteslutande familj utan även andra delar av det sociala nätverket som övrig släkt, vänner). Under år 2012 infördes ovan nämnda definition i den inledande texten i Anhörigcentrums uppdrag. Övriga varianter som förekom i texter av skilda slag var att begreppen anhöriga och närstående i stort sett användes som synonymer, eller att ordet anhörig betecknade den person som var äldre, sjuk eller hade en funktionsnedsättning. Ibland förekom samtliga dessa användningar i samma dokument. Denna inkonsekventa användning av begreppen anhöriga och närstående gjorde det svårt att i vissa sammanhang veta vem som avsågs. I denna rapport anges därför ibland läsbeskrivningar i direkta citat för att klargöra terminologin. Det var inte heller självklart att i vissa verksamheter överhuvudtaget använda sig av ordet anhörig. Inom individ- och familjeomsorgen fanns inte traditionen att göra det eller i andra sammanhang där det handlade om barn som omsorgstagare. Där var det fortfarande föräldrar, syskon och familj som dominerade terminologin, även om ordet anhöriggrupper användes och uttrycket barn som anhöriga hade etablerats. Kommunens mål för stödet till anhöriga, som presenteras nedan, har studerats på en övergripande nivå det vill säga utifrån Kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas uppdragsplaner och program. Anhörigcentrum I Program för öppna insatser för seniorer i Uppsala kommun (Uppsala kommun 2007a) betonades att kommunens strävan var att andelen människor som klarade sig utan någon form av samhällsinsats skulle öka. Det förebyggande perspektivet var starkt uttalat. När det gäller anhöriga framgår att anhöriga inte alltid fick tillräckligt med stöd och hjälp från samhället och att det var viktigt att de som vårdade sina närstående fick stöd och hjälp när de behövde det. Viktiga begrepp att beakta var självbestämmande, integritet och inflytande och stödet skulle vara aktivt, varaktigt och individuellt. Detta mål har enligt uppdragstrateger funnits med i Anhörigcentrums uppdragsplaner sedan dess. För kommunövergripande öppna insatser, där Anhörigcentrum ingick, gällde målen att: - Nöjd Kund Index (NKI) ska vara minst 4 på en 5-gradig skala - Nittio procent av kunderna ska vara nöjda med bemötandet, och - Nittio procent ska vara nöjda med utbudet (Uppsala kommun 2012c). Anhörigcentrums verksamhet låg inom Äldrenämndens ansvarsområden och i denna nämnds uppdragsplan för åren 2013-2016 stod i effektmål 10 att det stöd som tillhandahölls skulle vara anpassat till anhöriga och närståendes behov. Indikatorn för att mäta detta var att antalet anhöriga som hade använt sig av anhörigstöd skulle öka. Målvärdet för år 2013 var 750 personer. Äldreområdet Äldrenämndens uppgift var att se till att personer 65 år och äldre uppfattade det som tryggt att bo och leva i Uppsala kommun. Den som hade behov av stöd och vård skulle få det. Nämndens ansvarsområden var öppna insatser (t.ex. träffpunkter för äldre, seniorrestauranger och stöd till anhöriga), insatser i ordinärt boende (t.ex. hemtjänst, hemsjukvård, korttidsvård) samt vård- och omsorgsboende. Aktuella program och planer var: 14

- Senior i Uppsala nu och fram till 2030 (reviderad av kommunfullmäktige 28 september 2009) - Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun (beslutat av Äldrenämnden 19 juni 2007) - Program för öppna insatser för seniorer i Uppsala kommun (beslutat av Äldrenämnden 19 juni 2007) - Uppdragsplan (beslutad av Äldrenämnden 30 augusti 2012) - Uppföljningsplan (antagen av Äldrenämnden 2 oktober 2013) - Boendeplan för äldre i Uppsala kommun (antagen av Äldrenämnden 29 november 2012) - Konkurrensplan (antagen av Äldrenämnden 22 februari 2012) Senior i Uppsala nu och fram till 2030 är ett program för äldrepolitiken i Uppsala kommun (Uppsala kommun 2009a). I programmet finns fem kärnpunkter angivna som sammanfattar tankar om hur utvecklingen av kommunen och för seniorer bör se ut i Uppsala. Den första punkten lyder: utveckla stödet till anhöriga och närstående. I ett förtydligande står att Kommunen ska uppmuntra och stödja en utveckling där anhöriga och närstående, vill, kan och orkar vara ett stöd till seniorer med behov av hjälp. (Uppsala kommun 2009a s. 5) Även i Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun (2007b) finns anhöriga med i texten. Ett tecken på att vården och omsorgen bedrivs i riktning mot Äldrenämndens mål och kvalitetskrav är bland annat att anhöriga ges ett gott stöd vid behov. I IVE (Inriktning, Verksamhet, Ekonomi) 2013-2016, kommunens flerårsbudget nämndes däremot inte anhöriga alls, mer än indirekt. Äldrenämnden fick uppdraget att utöka arbetet med öppna förebyggande insatser, en verksamhet där Anhörigcentrum ingick. I det sjunde inriktningsmålet i IVE framgår också att vården och omsorgen skulle vara hälsofokuserad och det friska skulle tillvaratas med förebyggande insatser. Utifrån detta inriktningsmål konkretiserade Äldrenämnden i sin Uppdragsplan 2013 2016 ett effektmål (nr 10) som innebar att stödet som tillhandahölls skulle vara anpassat till anhöriga och närståendes behov. För att nämnden skulle kunna förverkliga sin politik inom givna ekonomiska ramar skulle, enligt uppdragsplanen, formerna för anhörigstöd utvecklas och öppna insatser i form av bland annat anhörigstöd skulle prioriteras (Uppsala kommun 2012g). Att stöd till anhöriga är något som kommer att finnas i kommunen under lång tid, anas i Boendeplan för äldre i Uppsala kommun (Uppsala kommun 2012q, s. 28). I ett framtidsscenario inför 2030 sias om att en allt större andel av äldre personer med omfattande behov, kommer att kunna bo kvar i sina ordinära boenden. Denna utveckling förstärks bland annat av förebyggande folkhälsoarbete, anhörigstöd och uppsökande/förebyggande aktiviteter. Funktionshinderområdet Som tidigare nämnts är det Äldrenämnden (ÄLN) och Nämnden för vuxna med funktionshinder (VFN) (senare Nämnden för hälsa och omsorg) som har varit involverade i utvecklingen av det anhörigstöd som bedrevs på och administrerades av Anhörigcentrum. Äldrenämnden var avtalspart och gav uppdrag för denna verksamhet. Det kan därför sägas att de mål som gällde för stödet till anhöriga till äldre personer även gällde personer med funktionsnedsättning där den närstående var över 21 år. Uppgiften för Nämnden för hälsa och omsorg var att ge det stöd som behövdes för att personer 21-65 år skulle kunna ta ansvar för sin livssituation. Behovet kunde grunda sig på funktionsnedsättning, men även problem med missbruk, beroende, eller våld i nära relationer. 15

Nämndens ansvarsområden var insatser enligt LSS (t.ex. boende, daglig verksamhet), beroende- missbruksvård (t.ex. institutionsvård, öppenvård och råd och stöd), socialpsykiatri (t.ex. boende boendestöd, träffpunkter), våld i nära relationer (t.ex. skyddat boende, rådgivning) samt familjerådgivning 18. Nämndens planer som rörde personer med funktionsnedsättning var: - Uppdragsplan (beslutad 29 augusti 2013) - Boendeplan (beslutad 22 november 2012) - Uppföljningsplan (beslutad 28 februari 2013) - Konkurrensplan (beslutad 23 februari 2012, reviderad 27 juni 2012) På samma sätt som i Äldrenämndens uppdragsplan förekom anhöriga i Nämnden för hälsa och omsorgs uppdragsplan i samband med Kommunfullmäktiges inriktningsmål 7: Vården och omsorgen är hälsofokuserad och tillvaratar det friska med förebyggande insatser. Nämndens effektmål löd: Det stöd som tillhandahålls är anpassat till anhöriga och närståendes behov. Indikatorn var att 110 anhöriga och närstående till personer 21 64 år skulle använda sig av anhörigstöd år 2013 (Uppsala kommun 2012d). I nämndens boendeplan omnämns anhöriga i två sammanhang. När den närstående inte kan flytta på grund av bostadsbrist och den anhöriga tar ett stort ansvar skall de erbjudas stöd och olika former av avlastning. Det påtalas också att det är viktigt att personer med annan etnisk bakgrund och deras anhöriga skall få det stöd och den hjälp som det svenska samhället kan erbjuda (Uppsala 2012h). Frågor som gällde barn och unga med funktionsnedsättning återfanns främst i Barn- och ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden var ansvarig för åldersgruppen 0-20 år inom förskola, grundskola, obligatorisk särskola, skolbarnomsorg och socialtjänst. Dessutom satte man in förebyggande insatser till stöd för fritids-, kultur- och föreningsverksamhet. Nämnden ansvarade också för socialtjänst vilket inkluderade insatser för funktionshindrade barn och ungdomar, kommunal hälso- och sjukvård och bostadsanpassning. Myndighetsutövning gentemot enskild enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) för gruppen funktionshindrade ingick också i uppdraget Om stöd till anhöriga finns det inte mycket att läsa i Barn- och ungdomsnämndens uppdragsplan (Uppsala kommun 2012k). Det framgår att nämnden skall samverka med andra nämnder som har ansvar för verksamheter som ger stöd till barnet, barnets syskon eller barnets föräldrar. Effektmålet: barn och ungdomar med funktionsnedsättning och deras familjer, som vänder sig till myndighetsenheten, ska uppleva trygghet och kontinuitet i kontakten och vara nöjda med bemötande och servicenivå. (s. 5) kan möjligen tolkas som ett stöd till anhöriga av mer indirekt karaktär. Detta effektmål svarade mot Inriktningsmålet i IVE om att personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning skall uppleva en hög livskvalitet (Uppsala kommun 2012a). Övrig text i IVE som rörde anhöriga till barn med funktionsnedsättning behandlade barns möjlighet att växa upp i sitt föräldrahem och att en förutsättning för det var ett starkt stöd till föräldrarna. 18 De delar som berör beroende- och missbruksvården samt socialpsykiatrin behandlas i denna rapport under rubriken Individ- och familjeområdet. 16

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarade för utbildning av ungdomar och vuxna inom gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare. Ansvaret inbegrep skolhälsovård. Nämnden ansvarade även för frågor som rörde arbetsmarknad, flyktingmottagning, bidrag till föreningar m.fl. som bedrev integrationsfrämjande verksamhet, försörjningsstöd och konsumentrådgivning. Inte heller i denna nämnds uppdragsplan fanns det något utförligt att läsa om anhörigstöd. Samma ordalydelse som återfanns hos Barn och ungdomsnämnden, gällande vikten av ett familjeperspektiv och att samverkan behövdes med andra nämnder som hade ansvar för verksamheter som gav stöd till barnet, syskon eller barnets föräldrar, användes även av denna nämnd (Uppsala kommun 2012m, s. 4). Individ- och familjeområdet Nämnden för hälsa och social omsorgs individ- och familjeomsorg riktade sig till vuxna över 21 år, boende i Uppsala kommun. Målgruppen var personer med alkohol- och/eller narkotikamissbruk eller beroendeproblematik samt anhöriga till missbrukare. I kommunens drogpolitiska program framgår att barn, unga och föräldrar var centrala målgrupper. Vidare att det behövdes ett helhetsperspektiv på barn, unga och familjers levnadsvillkor. Missbruk påverkar inte enbart missbrukaren utan även närstående. Därför var det angeläget att både föräldrar och barn blev erbjudna hjälp och stöd (Uppsala kommun 2013c). I kommunens Barn- och ungdomspolitiska program lyfts föräldrars möjlighet till stöd fram. Föräldrarna skulle ha tillgång till föräldrastöd i olika former oavsett familjestruktur. De övergripande målen för barn och ungdomar var att - Alla barn och ungdomar växer upp under likvärdiga villkor. - Alla barn och ungdomar känner delaktighet och har inflytande i frågor som rör dem. - Alla barn och ungdomar känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem. - Alla barn och ungdomar lever i en god fysisk och psykisk miljö (Uppsala kommun 2009b). Socialnämnden för barn och unga arbetade för målgruppen 0-20 år med råd- och stödinsatser samt individuella förebyggande insatser, familjerättsliga frågor, handläggning och myndighetsutövning för barn och ungdomar i familjer med sociala problem samt upphandling och ramavtal av hem för vård eller boende (HVB). Ett par effektmål i nämndens uppdragsplan kan sägas närma sig stöd till anhöriga. Dessa var att de som kom i kontakt med nämndens myndighetsorganisation (bland andra vårdnadshavare) i ökande utsträckning skulle vara nöjda med bemötandet respektive med den insats de erhöll. Likaså skulle det familjecentrerade arbetet öka vilket kan tänkas inkludera att även se till anhörigas behov av stöd (Uppsala kommun 2012 l). Sammanfattas kan att anhörigas situation och behov av stöd har uppmärksammats sedan lång tid tillbaka i vissa av äldreområdets styrdokument. Det var Äldrenämnden och Nämnden för hälsa och omsorg som tillsammans finansierade Anhörigcentrum. I båda nämnders uppdragsplaner fanns för år 2013 konkreta mål som innebar att antalet anhöriga som fick stöd skulle öka. Målen för anhörigstödet kopplades samman med vikten av att bedriva förebyggande arbete som framfördes i IVE. Inom individ- och familjeområdets barn- och ungdomsverksamheter saknades begreppen anhöriga och anhörigstöd, men det betonades att arbetet skulle ha ett familje- eller helhetsperspektiv och i kommunens Barn- och 17

ungdomspolitiska program lyftes föräldrars rätt till stöd fram. Detta kan tolkas som att även anhörigas situation skulle uppmärksammas och avhjälpas, men det var i huvudsak barn och föräldrar som nämndes. Inom det drogpolitiska programmet påtalades att föräldrar och barn till personer med missbruk skulle erbjudas stöd. 3.2 Handlingsplan för stöd till anhöriga a. Har kommunen någon handlingsplan för stödet till anhöriga? b. Vad innehåller den och när formulerades den? Det fanns inte något i kommunen som benämndes handlingsplan för stöd till anhöriga. Möjligen skulle uppdrag och åtaganden kunna ses som en form av handlingsplaner. Nedan följer några exempel där olika former av insatser för anhöriga fanns specificerade. Anhörigcentrum I förfrågningsunderlaget för åtagande och drift av öppna insatser står som ska-krav specifikt för Anhörigcentrum bland annat att: - Anhörigcentrum ska vara ett center/nav för anhörigfrågor, ett kunskapscenter och ha system för kontinuerlig behovsinventering. - Informationen och möjlighet till interaktion ska vara lättillgängligt och enkelt. - Utföraren ska aktivt arbeta för att nå nya grupper i behov av anhörigstöd i ett tidigt skede, t.ex. vid neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa. - Utföraren ska säkerställa kvalitet och innehåll, att utbudet är samordnat och håller samma kvalitet i alla geografiska områden. - Formerna för samverkan med ideella organisationer och volontärer ska fördjupas och utvecklas (Uppsala kommun 2012c) Under rubriken närståendestöd och demensvårdsstöd går att läsa: - Hjälpgivande närstående som stöder och hjälper anhörig som är över 21 år i ordinärt boende, ska ges aktivt, varaktigt och individuellt utformat stöd. - Beredskap ska finnas för att möta anhöriga och närstående i kris när anhörigstödet inom boendet inte kan tillgodose den anhöriges behov. - Närstående som förvärvsarbetar ska erbjudas stödinsatser kvällstid och/eller helger. - Avgiftsfri avlösning, max 24 timmar per månad och familj, ska erbjudas utifrån familjens behov och önskemål. - Anhöriga till personer med kommunikationssvårigheter ska speciellt uppmärksammas. - Antalet medborgare i Uppsala som har kännedom om anhörigstödet som finns att tillgå, ska öka. - Utföraren ska vara behjälplig när behov av anhöriglarm uppstår samt samarbeta med trygghetsjouren (Uppsala kommun 2012c).) Äldreområdet Under 2013 godkände Äldrenämnden ett förfrågningsunderlag gällande hemvården där Anhörigvänlig vård och omsorg för första gången fanns med som rubrik. I texten som föregick fem ska-satser framgick att rutin för anhörigvänlig vård och omsorg skulle finnas i utförarens ledningssystem. Samtliga utförare förväntades bedriva en anhörigvänlig vård och omsorg där anhörigas kunskap och erfarenheter skulle välkomnas och tas tillvara. Anhörigas hälsa och välbefinnande skulle utifrån ett folkhälsoperspektiv vara ett prioriterat område. De fem ska-kraven lydde: 18

- Utförarens samtliga medarbetare ska ha kunskap om vad anhörigstöd och anhörigvänlig vård och omsorg innebär. - Utförarens samtliga medarbetare ska ha kompetens att förstå och på ett konstruktivt sätt möta anhörigas synpunkter och reaktioner. - Utföraren ska ha kännedom om ideella sektorn och öppna insatsers möjligheter till anhörigstöd och informera anhöriga om dessa. - Vid samtycke från den enskilde ska anhöriga erbjudas möjlighet att samverka vid planering av vård och omsorg i det dagliga arbetet. - Utföraren ska ha ombud för anhörigvänlig vård och omsorg. (Uppsala kommun 2013 e, f) Dessutom återfanns anhöriga i följande ska-satser: - Utförare ska ha rutin och tillse att medborgare, brukare, anhöriga och personal ges möjlighet att lämna synpunkter och klagomål både skriftligt och muntligt. - Utförare ska ha rutin för och samverka med den enskilde, anhöriga, andra vårdgivare/utförare, organisationer/huvudmän och den ideella sektorn. - Utförare ska tillse att bemanning organiseras så att personalkontinuitet för den enskilde och dess anhöriga uppnås i största möjliga mån. - Utförare ska hantera information så att sekretess garanteras. All kommunikation kring den enskilde bottnar i den enskildes samtycke till om och när information och dokumentation kan delges andra yrkeskategorier eller anhöriga. I förfrågningsunderlaget som fastställdes i oktober 2013 av Äldrenämnden gällande vårdoch omsorgsboende fanns inte motsvarande text om anhörigvänlig vård och omsorg och anhörigstöd. Anhöriga förekom i följande ska-satser: - Utförare ska ha rutin och se till att medborgare, brukare, närstående och personal ges möjlighet att lämna synpunkter och klagomål både skriftligt och muntligt, i samband med samverkan. - Utförare ska ha rutin för och samverka med den enskilde, anhöriga, andra vårdgivare/utförare, organisationer/huvudmän och den ideella sektorn. - Samverkan med närstående och andra, för den enskilde viktiga personer, ska ske utifrån den enskildes önskemål och medgivande. - Brukarråd och anhörigträffar ska genomföras minst två gånger per år. - Utförare ska hantera information så att sekretess garanteras. All kommunikation kring den enskilde bottnar i den enskildes samtycke till om och när information och dokumentation kan delges andra yrkeskategorier eller anhöriga. - Den enskilde och dennes närstående ska få den information och introduktion som behövs inför inflyttning till vård- och omsorgsboendet (Uppsala kommun 2013g). Funktionshinderområdet Inom funktionshinderområdet har det i förfrågningsunderlagen för upphandling av LSSboendeenheter infogats specifika ska-krav rörande anhöriga. Under rubriken Anhöriga finns kravet att producenten ska informera anhöriga vid verksamhetsförändringar efter att ha inhämtat den enskildes samtycke. Under rubriken Anhörig- och närståendestöd går att läsa att anhörig- och närståendestöd är ett varaktigt stöd till anhöriga som stöder och vårdar närstående över 21 år. Det gäller att aktivt arbete med preventiva åtgärder och skapande av förutsättningar så att den anhörige får goda 19

och jämlika förutsättningar till att vårda sin hälsa. Den kommunikativa och den fysiska miljön ska vara tillgänglig i alla sammanhang, för att ge förutsättningar för självständighet. Producenten - Ska ha kunskap om vad det innebär att vara anhörig till någon med funktionssättning - Ska vid behov informera om det stöd som kan erbjudas anhöriga. I anbuden skulle de sökande kortfattat beskriva hur anhörigstödet tillgodosågs i verksamheterna. Anhöriga förekom även i andra sammanhang i förfrågningsunderlaget. Under rubriken Samverkan stod att producenten - Ska utifrån den enskildes behov samverka med närstående. - Ska vid behov för den närstående även ta stöd av Anhörigcentrum - Ska ha utarbetade rutiner för att samverkan med närstående och andra viktiga personer för den enskilde sker utifrån den enskildes samtycke. Vidare framgick i texten att producenten svarade för information till den enskilde och dennes närstående angående praktiska frågor kring verkställigheten av biståndsbeslutet samt att producenten skulle informera och introducera den enskilde och dennes närstående om och kring praktiska frågor inför inflyttning (Uppsala kommun 2013i). Individ- och familjeområdet Enligt affärsområdeschefen Socialpsykiatri & beroende hade alla enheter i sina beställningar att de skulle tillgodose anhörigas behov. I alla beställningarna är det specificerat, det är ett av ska-kraven att vi ska jobba med anhöriga, tillgodose anhörigas behov. Så när uppdragssidan kommer på uppföljning ut till våra enheter då är det en av frågorna, på vilket sätt jobbar ni med dom anhöriga. (affärsområdeschef Socialpsykiatri & beroende) Inom Råd och behandlingsenheten fanns handlingsplaner på hur man skulle arbeta med anhöriggrupper och enskilda kontakter. På individnivå kunde det, enligt affärsområdeschefen finnas handlingsplaner för anhöriga i enskilda fall. Ett exempel gavs från boendestödsverksamhet där man gjort en handlingsplan för att arbeta med en mamma för att stärka henne, med syftet att det skulle ge effekt för sonen. 3.3 Former av stöd till anhöriga a. Vilka olika former av stöd till anhöriga erbjuds av kommunen? b. Vilka vänder sig stödet till anhöriga till? c. Vilka anhöriga nås med stödet? d. Hur många anhöriga fanns det som användare av respektive stödform under våren 2013? (ange antal anhöriga per stödform) Anhörigcentrum Första hjälpen för dig som hjälper Stödet till anhöriga på Anhörigcentrum riktade sig till anhöriga som hjälpte/stödde/vårdade närstående över 21 år. I denna målgrupp inkluderades alla anhöriga som så önskade. Stödet skulle vara aktivt, varaktigt och individuellt utformat. Sedan 2012 ingick även i målgruppen 20