Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Relevanta dokument
Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, , kl. 08:30-12:00

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Mäns våld mot kvinnor

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Välkomna! Våld i nära relationer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Våld i nära relationer

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Att ställa frågor om våld

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Våldets konsekvenser för hälsan

Våldsutsa)a kvinnor- se, fråga och bemöta JOSEFIN GRÄNDE

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Definition av våld och utsatthet

Barn och ungas utsatthet för våld

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Definition av våld. Per Isdal

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Frigörelse med förhinder

Definition av våld och utsatthet

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Våld i nära relationer

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Tjörns kommun

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Det som inte märks, finns det?

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Våld i nära relationer

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Stöd till anhöriga och närstående

Kan man bli sjuk av ord?

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Övergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV

Våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX BANKGIRO POSTGIRO

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

My life my lesson. Text: Susanna Alakoski

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

Att arbeta med suicidnära patienter

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Våld i nära relation. Bild fotad ur boken Liten av Stina Wirsén. Jennie Malm Georgson Projekt- och processledare Samordningsförbunden i Skaraborg

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Samtal med den döende människan

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

Kan man bli sjuk av ord?

Våld i nära relationer. En definition av våld. Våldets grundläggande orsak. Medlemsstaternas ansvar

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Rutiner för våld i nära relationer

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Bemötande aspekter för nyanlända.

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs

Transkript:

Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417

Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, både i det offentliga och i det privata

Prevalens, Våld mot kvinnor Någon form av våld ur ett livsförloppsperspektiv 81% (NCK 2014) Allvarligt våld 46% (NCK 2014) Under 2012 utsattes 7% av kvinnorna för våld i nära relation (Brå 2014) 25% av kvinnorna har utsatts för våld i nära relation under ett livsförlopp (BRÅ 2014) 65% hade utsatts för sexuellt våld någon gång i livet (NCK 2014) 53% hade utsatts för fysiskt våld och hot om fysiskt våld någon gång i livet (NCK 2014) 62% hade utsatts för psykiskt våld någon gång under livet (NCK 2014) 35 % av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner och/eller sexuellt våld av en annan person än en partner (WHO 2013)

Prevalens, våld mot kvinnor Psykiatriska kontexter Dygnsvård 30% erfarenhet av våld i nära relation under sitt livsförlopp ( Oram 2013) Öppenvård 33% erfarenhet av våld i nära relation under sitt livsförlopp (Oram 2013) 67%, både män och kvinnor med diagnostiserad psykos utsatta för våld under vuxenlivet (Bengtsson-Tops 2012) 33% under det senaste året (Bengtsson-Tops 2012) 53% av kvinnorna hade erfarenhet av våld under barndomen (Bengtsson Tops et al. 2005) 63% hade blivit utsatta som vuxna (Bengtsson Tops et al. 2005) 31%under de senaste året (Bengtsson Tops et al. 2005)

Normaliseringsprocessen Den process i vilket våldet blir ett normalt drag i vardagen och som leder fram till att våldet accepteras och försvars Isolering Växling mellan våld och värme Gränser förflyttas och normaliseras Kvinnan upplever att våldet är hennes fel Kvinnan övertar mannens tolkningar Avnormalisering förutsätter att isolering bryts och mannens kontroll upphör

Uppbrottsprocess Fara för sitt liv eller för barnens liv, att nå botten Bryta traumatiska band Definiera sig som våldsutsatt

Emotionella band Kärlek Rädsla Hat Medlidande Skuld Hopp

Sammansatta band Vilja att förstå mannen Beroende Internalisering

Uppbrottsprocess Att bryta upp Det fysiska uppbrottet Att nå botten Det gäller livet Det gäller någon annan Det centrala är att kvinnan ger upp (Enander & Holmberg 2011)

Att bli fri Emotionell frigörelseprocess Här bryts huvuddelen av de emotionella banden Jag älskar honom Jag hatar honom ( kärleken) Jag tycker synd om honom (hatet) Jag känner ingenting (medlidande & hopp) (Enander & Holmberg 2011)

Att förstå Kognitiv process Förhandling av förståelse Replay Normal Avvikande/Misshandlad (Enander & Holmberg 2011)

Faktorer som påverkar kvinnan att berätta Upplevelse av skuld och skam Rädsla Dömande attityd Närvaro av förövare Emotionell stress Hälso- och sjukvårdspersonalens beteende Brist på tid och avskildhet Miljöfaktorer

Varför? Varför försvarade du dig inte? Varför flydde du inte när han duschade? Varför gick du till baren och drack efteråt? Varför söker sig kvinnor till män som slår dem?

Omhändertagande Fråga, våldsutsatta kvinnor berättar ofta inte spontant men har inget emot att besvara frågor om våld Erbjuda lugn och stödjande miljö Klargöra att mannen är ytterst ansvarig för sitt beteende Kriminell handling, Information om polisanmälan Barn i fara Medicinsk vård och behandling Krisbearbetning och trygghetsskapande åtgärder Erbjudande om uppföljning och kontakt, ge patienten en lista med tillgängliga stödresurser i kommunen

Tänk på patientens omedelbara säkerhet Dokumentera Respektfullt och förstående bemötande Professionell tolkhjälp Ev. rättsintyg Fråga inte varför går du inte

Hur ska jag fråga.. Beskrivande och reflekterande frågor Många kvinnor har upplevt våld i sina relationer och det påverkar hälsan. Jag brukar därför fråga och informera alla Har din partner någonsin slagit dig eller fysiskt skadat dig? Kan du berätta för mig om hur du har det i din relation Har du blivit tvingad till att göra något om du inte känt dig ok med? Är det ok för dig att träffa vem du vill och när du vill? Är du rädd för din partner? Har din partner försökt att hindra dig från att göra saker du tycker om?

Bemötande Beroende som en realitet, innehållande en dualitet av lidande och tillit Vårdande möten inte vårdande möten

Men hur brukar det vara.. Inte trodd Patient Inte tid Personal Fokus på patologi och medicinering Dåliga kunskaper Nedvärderande bemötande Blir bekräftad Bemött med känslighet Pandoras ask Rädd för att göra fel Bristfällig dokumentation

Tidsgeografi Torsten Hägerstrand Prof. kulturgeografi Att belysa helheten och delarna Att underlätta för oss att förstå det sammanhang som människor lever i Gör det möjligt att studera förlopp och händelser i tid och rum.

2013 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 Liten stad Liten stad Universitets stad City Utomlands Örmon et al. 2015

2013 Hantverk Arbete, Pojkvän 2010 Arbete 2005 2000 Äktenskap, Examen Universitet Son Son Aupair 1995 Sport Arbete Studenten Gymnasiet Religiösgrupp, Pojkvän 1990 1985 Dans Grundskola 1980 1975 Sysko n 1970 Liten stad Liten stad Universitets stad City Utomlands Örmon et al 2015

2013 Hantverk Svårigheter med barnen Arbete, Pojkvän 2010 Arbetslös Arbete Skilsmässa 2005 2000 Äktenskap, Examen Universitet Fader suiciderar Son Son Maken missbruk, finansiella svårigheter Aupair 1995 Sport Arbete Studenten Gymnasiet Föräldrars skilsmässa Slut med pojkvän Religiösgrupp, Pojkvän 1990 1985 1980 Dans Syskon Grundskola Förlust av nära person, Turbulent familjesituation 1975 Fadern missbrukar 1970 Liten stad Liten stad Universitets stad City Utomlands Örmon et al 2015

2013 Hantverk Svårigheter med barnen Arbete, Pojkvän 2010 2005 2000 Fysiskt, emotionellt våld make Äktenskap, Examen Universitet Arbetslös Arbete Fader suiciderar Son Skilsmässa Son Maken missbruk, finansiella svårigheter Aupair 1995 1990 Arbete Emotionellt våld fader Studenten Föräldrars skilsmässa Gymnasiet Sport Mobbad i skolan Slut med pojkvän Religiösgrupp, Pojkvän 1985 1980 1975 Dans Grundskola Förlust av nära person, Turbulent familjesituation Fysiskt våld fader Syskon Fadern missbrukar 1970 Liten stad Liten stad Universitets stad City Utomlands Örmon et al 2015

2013 Hantverk Svårigheter med barnen Arbete, Pojkvän 2010 2005 2000 Fysiskt, emotionellt våld make Äktenskap, Examen Universitet Arbetslös Arbete Fader suiciderar Son Skilsmässa Suicidförsök Maken missbruk, finansiella svårigheter Son Depression, ångest, suicidtankar Psykiatrisk öppenvård Aupair 1995 Arbete Emotionellt våld fader Studenten Föräldrars skilsmässa Gymnasiet Slut med pojkvän Suicidförsök Pratade med vän Religiösgrupp, Pojkvän Ångest Självskadebeteende 1990 1985 1980 1975 Sport Ångest, rädsla Mobbad i skolan Pratade med rektor Dans Grundskola Förlust av nära person, Turbulent familjesituation Fysiskt våld fader Syskon Fadern missbrukar 1970 Liten stad Liten stad Universitets stad City Utomlands Örmon et al 2015

Äntligen äger jag min egen historia

https://dspace.mah.se/handle/2043/17520