BUDGET 2011 PLAN 2012-2014 NORRKÖPINGS KOMMUN
Omslagbild: Bilden är från en kort introduktionsfilm som används i samband med presentationer om kommunens verksamhet. Filmen förmedlar en känsla kring profilområden för Norrköping, som spetskompetens inom medieteknik och visualisering. Det unga Norrköpingsföretaget Crazy Pictures har producerat filmen. Grafisk form och produktion: Tina Vennerholm, informationskontoret Foto: Sofia Andersson M&F Foto, Göran Billeson, Hans Eklundh, Jörgen Ericsson, Fotofabriken, Jeppe Gustafsson, Daniel Lindblad, Anders Lindvall, Peter Modin, Anders Ristenstrand, Niclas Sandberg, Studio CA, Henrik Witt, Setareh Yusufi, Alva Åkervall och istockphoto. Tryck:... 2010
Budget 2011 Plan 2012-2014 Utdebitering 2008 2009 2010 2011 Borgerliga kommunen 21,45 21,45 21,45 21,45 Landstinget 9,85 9,85 9,85 9,85 Summa kommunalskatt 31,30 31,30 31,30 31,30 Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17 Totalt 32,47 32,47 32,47 32,47
Innehåll Beslut 5...satsningar på barn och unga för att höja utbildningsnivån 7 Sammanställning 8 Sammanställning av driftbudget 2011 och driftplan 2012-2014 8 Sammanställning av budgetramar 9 Sammanställning investeringar 10 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 11 Finansieringsplan 2011-2014 12 Finansiella förutsättningar 13 Krav på god ekonomisk hushållning 15 Budgetanslag 2011-2014 21 Kommunfullmäktiges budgetanslag 2011-2014 21 Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 22 Nämndernas budgetanslag 2011-2014 24 Kommunstyrelsen 24 Kommunrevisionen 25 Valnämnden 25 Överförmyndaren 25 Barn- och ungdomsnämnden 26 Gymnasienämnden 27 Kultur- och fritidsnämnden 28 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 29 Socialnämnden 30 Vård- och omsorgsnämnden 31 Stadsplaneringsnämnden 32 Tekniska nämnden 33 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 34 Anslag för oförutsedda kostnader 34 Investeringar 35 Investeringsbudget 2011 nämndvis med objekt 35 Kommunstyrelsen 35 Stadsplaneringsnämnden 36 Tekniska nämnden 37 Kultur- och fritidsnämnden 38 Barn- och ungdomsnämnden 38 Gymnasienämnden 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 39 Vård- och omsorgsnämnden 39 Socialnämnden 39 Investeringsplan 2011-2014 40 Kommunstyrelsen 40 Stadsplaneringsnämnden 40 Tekniska nämnden 42 Kultur- och fritidsnämnden 43 Barn- och ungdomsnämnden 43 Gymnasienämnden 43 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 44 Vård- och omsorgsnämnden 44 Socialnämnden 44 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 45 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 47 Styrning och mål 83 Kommunens organisation 2011 83 Budgetprocessen 84 Kommunens styrmodell 85 Kommunens program 86 Bolagskoncernen 106 Bolagsöversikt 106 Norrköpings Rådhus AB 108 Hyresbostäder i Norrköping AB 110 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 114 Eventfastigheter i Norrköping AB 116 Etablering Norrköping AB 118 Norrköping Vatten AB 121 Upplev Norrköping AB 124 Norrköping Airport AB 126 Norrköping Spårvägar AB 128 Norrköping Visualisering AB 130 Fastighets AB Butangia 132 Bilagor Bilaga 1. Fördelning av partistöd Bilaga 2. Förhandlingsprotokoll MBL Bilaga 3. Yrkande SKTF avd 10 Norrköping Bilaga 4. Yrkande Saco-samverkan i Norrköpings kommun Bilaga 5. Yrkande Lärarförbundet Norrköpings lokalavdelning
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 INLEDNING Beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: 1 Kommunfullmäktige fastställer 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 de finansiella mål för åren 2011-2014 samt verksamhetsmål för år 2011 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning som redovisas på sidorna 15-20, det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2011, den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2012-2014 samt investeringsplanen för åren 2012-2014, de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2011 för respektive nämnd samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren 2012-2014, budget 2011 och ekonomisk plan 2012-2014 med verksamhetsplan för bolagskoncernen, förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2011 från Hyresbostäder i Norrköping AB till 17 000 000 kronor, Eventfastigheter i Norrköping AB 400 000 kronor, Etablering Norrköping AB 400 000 kronor, Norrköping Vatten AB 3 000 000 kronor, Fastighets AB Butangia 100 000 kronor samt utdelning från Norrköpings Hamn och Stuveri AB med 50 000 000 kronor på ordinarie bolagsstämma 2011. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram en riktlinje för kommunens kostverksamhet som ska gälla all mat som serveras i kommunens verksamheter. 2 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om 3 247 000 kronor till partistöd 2.1 2.2 2.3 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om 75 000 kronor, fastställa mandatstödet till 29 431 kronor per mandat, tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om 5 000 kronor, 5
INLEDNING NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 2.4 2.5 fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till 2 000 kronor per mandat, notera fördelningen av partistödet för år 2011 enligt bilaga 1. 3 Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att 3.1 3.2 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige, lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats. 4 5 6 Kommunfullmäktige fastställer för 2011 för kommunen den övre gränsen för nyupptagande av lån till 1 000 000 000 kronor. Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst 6 000 000 kronor och sälja fastigheter till ett värde av högst 10 000 000 kronor vid varje tillfälle samt medger nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger 10 000 000 kronor. Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna månatligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen. KOMMUNSTYRELSEN Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Mattias Stenberg kommunalråd Miljöpartiet de gröna Kerstin Hildebrand kommunalråd Vänsterpartiet Åsa Byman Falck kommundirektör Claes Göran Magnell ekonomidirektör Ett alternativt budgetförslag från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet finns tillgängligt på kommunstyrelsens kontor. 6
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 INLEDNING...satsningar på barn och unga för att höja utbildningsnivån Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Kerstin Hildebrand kommunalråd Vänsterpartiet Mattias Stenberg kommunalråd Miljöpartiet de gröna Politik är att vilja. Och att välja. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger fram en budget med tydliga satsningar på barn och unga för att höja utbildningsnivån i Norrköping. I budgeten har vi gjort prioriteringar där barn och ungdom, äldreomsorg, arbetsmarknad, kultur och sociala frågor prioriteras. Det här är en budget för 2011-2014 men den sträcker sig också in i framtiden. Norrköping är en stad där alla människor ska ha möjlighet att utvecklas, leva, älska och trivas. I Norrköping ska det finnas möjlighet till balans mellan livets olika delar. Näringslivet är en förutsättning för välfärden men välfärden är också en förutsättning för ett livskraftigt näringsliv. Norrköping ska vara en stad människor vill besöka men också stanna kvar och leva i. Norrköping ska vara en stad som sticker ut och som är kaxig. Titta bara på utvecklingen inom visualiseringstekniken. För att vinna och nå framgångar måste man våga satsa. Vi har så mycket att vara stolta över i Norrköping men också många stora framtida utmaningar. Under 2010 blev Norrköping utsedd till årets företagarkommun i Östergötland. Totalt i riket placerar sig Norrköping på plats 37. Placeringen visar hur mycket företagandet har utvecklats under året. Norrköping har en positiv utveckling, något vi ska vara stolta över och förvalta väl i framtiden. Norrköping är och ska vara en kulturstad. Vi har starka traditioner som är viktiga att förvalta och förnya. Barnteater och kulturskolan upp till länsteatern och symfoniorkestern är alla delar i den bredd som kulturen i Norrköping visar upp. En bredd väl värd att värna om. Norrköping har både råd och möjlighet att visa stor solidaritet. Dessutom, alla i ett samhälle vinner på ökad jämlikhet. I en stor stad som Norrköping finns också de som inte har alla de möjligheter det så ofta pratas om. Arbetslösa, missbrukare eller andra som inte med samma enkelhet kan ta del av samhällets möjligheter måste självklart få stöd och hjälp. Norrköping är en stad för alla, vi är alla olika och har därmed också olika behov av stöd och hjälp. Under de senaste tio åren har det varit ordning och reda i Norrköpings kommuns ekonomi. Detta har varit en förutsättning för våra prioriteringar. Detta innebär att vi har en mycket bra grund att stå på inför framtiden. Vi kommer aldrig att äventyra en stabil ekonomi. Slarvar man där kommer de som behöver välfärden bäst att drabbas hårdast. Vi ser dock med oro när regeringen sänker skatterna och minskar statsbidragen till kommuner och landsting. Det innebär mindre pengar till förskolan, äldreomsorgen och arbetsmarknadspolitiken i Norrköpings kommun. 2010 fick kommuner och landsting ett extra statsbidrag på 17 miljarder. Norrköpings del av den summan var 170 miljoner. 2011 får kommunerna dela på 8 miljarder. Norrköping får 80 miljoner av dessa, alltså en minskning med 90 miljoner. 90 miljoner mindre till skolan, omsorgen och förskolan därför att regeringen hellre sänker skatterna. Självklart blir en sådan minskning kännbar för de som bor i Norrköpings kommun. 7
SAMMANSTÄLLNING NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Sammanställning Sammanställning av driftbudget 2011 och driftplan 2012-2014 Med hänsyn tagen till förändringar och finansiella förutsättningar får driftplanen för åren följande utformning Driftbudget (mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettodriftkostnad -5 712,0-5 839,0-6 138,8-6 324,6-6 498,2 exkl avskrivningar Avskrivningar -177,8-194,0-200,6-202,7-204,2 Verksamhetens nettodriftkostnad 1-5 889,8-6 033,0-6 339,4-6 527,3-6 702,4 Skatteintäkter 2 4 410,7 4 573,4 4 770,6 4 980,5 5 179,7 Kommunalekonomisk utjämning 3 1 460,7 1 451,6 1 431,8 1 453,1 1 502,2 Finansiella intäkter 4 205,0 277,0 336,0 375,5 386,4 Finansiella kostnader 5-186,6-269,0-328,0-367,5-378,4 Resultat före extraordinära poster 0 0-129,0-85,7-12,5 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Årets resultat 0 0-129,0-85,7-12,5 Specificering av vissa poster 1 Verksamhetens nettodriftkostnader -5 712,0-5 839,0-6 138,8-6 324,6-6 498,2 Varav pensionskostnader: utbetalda pensioner -112,0-113,0-113,0-117,0-119,0 individuell del -120,9-123,3-125,8-128,3-130,9 löneskatt -59,3-60,1-60,7-61,3-62,4 förändring av avsättning för pensioner -1,2-1,2-2,5-2,5-3,0 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 4 410,7 4 573,4 4 770,6 4 980,5 5 179,7 3 Kommunalekonomisk utjämning Varav: Inkomstutjämning 1 003,6 1 012,4 1 056,0 1 102,5 1 146,6 Kostnadsutjämning 17,7 18,7 18,9 19,0 19,0 Regleringsbidrag eller regleringsavgift 33,8 132,0 65,1 34,2 34,2 LSS-utjämning 82,6 83,9 84,6 85,2 85,2 Fastighetsavgift 197,6 204,6 207,2 212,2 217,2 4 Finansiella intäkter 205,0 277,0 336,0 375,5 386,4 Intäktsränta 189,0 261,0 320,0 359,5 370,4 Kreditivränta 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Ränteintäkt från Norrköpings Rådhus AB 13,0 13,0 13,0 13,0 13,0 Övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 8 5 Finansiella kostnader -186,6-269,0-328,0-367,5-378,4 Räntekostnader lån -179,6-260,7-318,8-358,5-369,4 Räntor pensionsavsättningar -6,0-7,0-8,0-8,0-8,0 Övriga finansiella kostnader -1,0-1,3-1,2-1,0-1,0
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 SAMMANSTÄLLNING Sammanställning av budgetramar Budgetramar (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige 11 204 11 543 11 757 11 986 12 223 Kommunstyrelsen 298 408 309 162 315 925 321 741 328 219 Kommunrevisionen 4 230 4 175 4 283 4 399 4 519 Valnämnden 2 219 324 280 370 4 681 Överförmyndaren 9 912 9 741 9 958 10 192 10 434 Barn- och ungdomsnämnden 1 833 716 1 901 148 1 963 086 1 989 128 1 988 142 Gymnasienämnden 474 386 465 684 480 869 462 956 449 903 Kultur- och fritidsnämnden 198 738 196 074 206 755 215 550 221 248 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 395 566 433 458 448 247 446 450 452 747 Vård- och omsorgsnämnden 1 688 739 1 724 681 1 797 399 1 825 589 1 858 209 Socialnämnden 351 658 358 688 365 763 371 756 377 950 Stadsplaneringsnämnden 25 149 24 790 30 031 31 770 32 456 Tekniska nämnden 451 187 460 264 483 366 509 137 529 484 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 32 463 31 462 32 404 33 543 34 733 Anslag för oförutsedda kostnader, kommmunstyrelsen 20 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Pensionsskuldens förändring 125 000 133 000 135 000 135 000 135 000 Avsättning för pensioner 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Egenfinansiering av investeringar 59 000 65 000 65 000 65 000 65 000 Medel för löneavtal, kommmunstyrelsen 57 540 59 257 149 920 258 867 371 627 Extrapott lönesatsning, kommmunstyrelsen 0 5 000 10 150 15 330 20 517 Summa budgetramar* 6 069 115 6 233 450 6 550 193 6 748 764 6 937 092 * I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 8 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad. (mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Summa budgetramar 6 069,1 6 233,5 6 550,2 6 748,8 6 937,1 Avgår internränta -177,8-200,5-210,8-221,5-234,7 Avgår avskrivningar -179,3-194,0-200,6-202,7-204,2 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 5 712,0 5 839,0 6 138,8 6 324,6 6 498,2 21-34 Nämndvisa budgetramar redovisas på sidorna 21-34. 9
SAMMANSTÄLLNING NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Sammanställning investeringar Investeringsbudget för år 2011 i sammandrag (tkr): Kapitalutgift Kapitalinkomst Nettoutgift Summa totalt 406 615 40 000 366 615 Nämndernas investeringsanslag 2011 och investeringsplaner 2012-2014 Nämnd (tkr) 2011 2012 2013 2014 Kommunstyrelsen 52 780 66 450 44 150 44 750 Stadsplaneringsnämnden 158 150 247 850 204 250 122 500 lokalförsörjning barn och ungdom, gymnasieskolor 82 000 117 500 60 000 106 000 lokalförsörjning äldre- och handikappomsorg 23 000 60 000 110 000 0 kultur och fritid 5 000 36 000 10 000 0 köksverksamhet 15 900 12 600 10 500 0 lokalförsörjning övrigt 43 000 32 500 29 500 32 500 geografisk information 250 250 250 0 mark- och exploatering -11 000-11 000-16 000-16 000 Tekniska nämnden 102 100 109 500 136 600 119 200 Kultur- och fritidsnämnden 2 450 4 200 2 200 1 500 Barn- och ungdomsnämnden 22 610 17 600 11 600 8 600 Gymnasienämnden 6 500 5 000 5 000 5 000 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsämnden 1 250 500 500 500 Vård- och omsorgsnämnden 19 225 7 650 7 675 7 700 Socialnämnden 1 550 0 0 0 Summa 366 615 458 750 411 975 309 750 35-44 39 Investeringsbudget för år 2011 redovisas på sidorna 35-39 och investerings plan för åren 2011-2014 redovisas på sidorna 40-44. På sidan 39 redovisas planerade nya förhyrningar. 10
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 SAMMANSTÄLLNING Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen Dessa ingår inte i investeringsplanen 2011-2014 Anslag (tkr, netto) 2011 2012 2013 2014 Kommunstyrelsen 32 500 2 500 0 0 Tekniska nämnden, statliga bidrag 40 000 112 000 210 000 101 000 Tekniska nämnden, avfall 11 500 6 000 0 0 Tekniska nämnden, kollektivtrafik 0 49 500 88 500 0 Summa 84 000 170 000 298 500 101 000 45-46 Utöver investeringplanen 2011-2014 redovisas här en sammanställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av avgiftskollektivet. Ovanstående investeringar redovisas på sidan 45-46. 11
SAMMANSTÄLLNING NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Finansieringsplan 2011-2014 (mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Tillförda medel Justerat resultat före extraordinära poster 1 266,8 289,0 166,6 212,0 286,7 Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Nya lån/kapitalfrigörelse 107,2 119,6 227,0 331,7 274,5 Summa 394,0 428,6 413,6 563,8 581,2 Använda medel Investeringar 394,0 428,6 413,6 563,8 581,2 Anläggningstillgång finansiell leasing 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 394,0 428,6 413,6 563,8 581,2 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 428,6 mnkr för år 2011, till 413,6 mnkr för år 2012, 563,8 mnkr för år 2013 samt till 581,2 mnkr för år 2014. Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget. 1 Justerat resultat före extraordinära poster Resultat före extraordinära poster 0,0 0,0-129,0-85,7-12,5 Avskrivningar 177,8 194,0 200,6 202,7 204,2 Avsättning till egenfinansiering av investeringar 59,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Avsättning pensioner 30,0 30,0 30,0 30,0 30,0 Justerat resultat 266,8 289,0 166,6 212,0 286,7 Finansiellt leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommunerna ska redovisa leasingavtal. Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella. Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen. Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3 lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta. 12
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Finansiella förutsättningar Statens riktlinjer för den kommunala ekonomin Regeringen presenterade den 12 oktober 2010 budgetpropositionen för år 2011. Enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 4,8 procent 2010 och 3,7 procent 2011. Prognos BNP i budgetpropositionen 2011 2012 2013 2014 BNP 3,7 3,4 3,3 2,8 Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kan få effekt på konjunkturen. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. Den svenska ekonomin befinner sig fortfarande i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Men återhämtningen sker på bred front och svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt den senaste tiden. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits och det innebär en snabbare återhämtning. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4,5 procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Obalanserna i omvärlden och en mer begränsad internationell tillväxt bidrar till att tillväxten för svensk export hålls tillbaka. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. BNP på våra viktigaste exportmarknader bedöms såväl 2010 som 2011 växa med 2,3 procent. Det är en tillväxt som ligger nära genomsnittet för perioden 1990-2008, men som är klen mot bakgrund av det stora fall som skett i dessa länders BNP. Olika indikatorer pekar på en fortsatt förbättring på arbetsmarknaden. Antalet varsel är tillbaka på relativt låga nivåer, antalet nyanmälda lediga platser är nu fler än för ett år sedan och företagens bedömning av den framtida sysselsättningen är positiv. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren fortsätter sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Sammantaget bedöms antalet sysselsatta öka med cirka 220 000 personer mellan 2010 och 2014. En fortsatt växande arbetskraft motverkar delvis minskningen av arbetslösheten. Prognos arbetslöshet, andel av arbetskraften 15-74 år 2011 2012 2013 2014 Andel i procent 8,0 7,4 6,7 6,0 Löneökningstakten beräknas uppgå till 2,5 procent år 2010. Regeringen bedömer att löneökningstakten uppgår till 2,6 procent år 2011 och 3,1 procent år 2012. Inflationen beräknas uppgå till 1,2 procent år 2010. Regeringen bedömer att inflationstakten uppgår till plus 1,5 procent år 2011 och plus 1,9 procent år 2012. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. Skatteunderlag Kommunens skatteunderlag för 2011 uppgår enligt prognos oktober 2010 till 213 214 000 skattekronor. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 3,7 procent jämfört med budget 2010. Skattekraftens, skattekronor per invånare, utveckling i Norrköping och riket framgår av nedanstående sammanställning. Skattekronor per invånare (skkr/inv) 2009 2010 2011 Norrköping 1 654,71 1 595,53 1 638,67 Riket 1 789,97 1 740,52 1 779,16 Norrköping/riket i procent 92,44 91,67 92,10 Kommunalskatteintäkter Kommunens utdebitering är oförändrad 21,45 kronor per skattekrona. Kommunens egna skatteintäkter beräknas för budget 2011 till 4 573 400 tkr. 13
FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Kommunalekonomisk utjämning År 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget. Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel. Ovan nämnda regleringsbidrag eller reglerings - avgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommunsektorn. Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari 2008. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. Avgiften ska vara 6 000 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräknas och knytas till inkomstbasbeloppet. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2011 är att kommunen får 204 600 tkr i fastighetsavgifter. LSS-utjämning År 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2011 är att kommunen får ett bidrag motsvarande 83 900 tkr från utjämningen. Skatteintäkter med mera, åren 2011-2014 för Norrköping Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 14 oktober 2010, samt de nya förutsättningarna som regeringen presenterade i budgetpropositionen. Skatteintäkter år 2011-2014, Norrköping (mnkr) 2011 2012 2013 2014 Egna skatteintäkter 4 573,4 4 770,6 4 980,5 5 179,7 Statlig inkomstutjämning 1 012,4 1 056,0 1 102,5 1 146,6 Kostnadsutjämning 18,7 18,9 19,0 19,0 Regleringsbidrag eller regleringsavgift 132,0 65,1 34,2 34,2 Kommunal fastighetsavgift 204,6 207,2 212,2 217,2 LSS-utjämning 83,9 84,6 85,2 85,2 Summa 6 025,0 6 202,4 6 433,6 6 681,9 14
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Krav på god ekonomisk hushållning Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. 15
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Finansiella mål Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutveckling, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa. För att finansiera verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas tre skäl till varför ett positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning. Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Pensioner För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Konjunkturanpassat resultat Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar. Vid sämre tider med dålig tillväxt på skatteunderlaget får kommunerna i stället negativa skatteavräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Mål och riktlinjer för verksamheten I kommunallagen framgår det numera att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattningen och innehållet i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett eget val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning för Norrköping Egenfinansiering av tillgångar Norrköpings kommun ska på sikt åstadkomma en egenfinansiering av investeringar. Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet. Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå önskad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften. Egenfinansiering av tillgångar (mnkr) 2011 2012 2013 2014 65 65 65 65 16
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Avsättning för pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar. För att även resultatmässigt matcha den likvidmässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften. Avsättning för pensioner (mnkr) 2011 2012 2013 2014 30 30 30 30 Resultatmässiga överskott i kommunens pensionfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan. Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond. Balanskrav Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för egenfinansiering av investeringar uppnåtts. Att ta i anspråk medel avsatta i denna typ av kommunal konjunkturfond utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftsresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är: Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet. Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte. I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas. Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning formas enligt följande. Årets resultat Avgår Realisationsvinster Orealiserade vinster på värdepapper Intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip Avsättning inom eget kapital för framtida pensioner Tillkommer Orealiserade förluster på värdepapper Kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip Kostnader för omstruktureringsåtgärder Disposition av inom eget kapital avsatta medel för pensioner Årets resultat mot balanskrav Vid underskott 1. Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider. 2. Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a. Vid överskott 3. Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för egenfinansiering av investeringar och resultatavsättning av pensioner avräknas överskottet. 4. Övriga medel avsätts inom egna kapitalet som balanserat resultat. 17
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Verksamhetsmål I kommunens reglemente för ekonomisk förvaltning finns riktlinjer för nämndernas verksamhetsmål. Nedan redovisas de målområden som kommunfullmäktige väljer att prioritera under år 2011. Norrköping ska vara en barnvänlig kommun Norrköping ska vara en attraktiv kommun för barnfamiljer. Fler och fler väljer att flytta till Norrköping och många unga par väljer Norrköping när de ska slå ner sina bopålar. En attraktiv kommun för barnfamiljer innehåller många delar. Det kan handla om attraktiv mark och lediga bostäder men också om tillgång till förskola på obekväm arbetstid och självklart en varierad arbetsmarknad. Samtidigt som det är oerhört roligt att fler väljer att flytta till Norrköping är det också en stor utmaning. Trots fler barn i förskolan ska vi fortsätta hålla barnomsorgsgarantin. Antalet förskolor och förskoleplatser måste öka. Vi vet också att barngrupperna på många förskoleavdelningar är för stora. Utmaningen just nu är dubbel. Dels ska vi bygga ut förskolan och dels minska barngruppernas storlek. Vi bedömer att detta är helt nödvändiga reformer för framtiden. Om människor ska kunna ta lediga jobb måste det finnas förskoleplatser för deras barn. Förskolan får aldrig vara en barnförvaring utan måste fyllas med kvalitet och pedagogiskt innehåll. En annan viktig reform inför framtiden är att öka möjligheten till förskola på obekväm arbetstid. Verksamhetsmål Vi ska bygga ut förskolan i Norrköping. Vi ska minska storleken på barngrupperna i Norrköpings för skolor. Höj utbildningsnivån i Norrköping Skoltiden ska präglas av lust och nyfikenhet att lära. Lärarna och miljön i skolan är nyckeln till att alla barn ska känna den lusten. I skolan ska det ställas krav men också ges stöd. De elever som behöver extra stöd ska få det. Resurserna till skolorna ska styras efter behov. Vi ser en ökning av antalet elever i grundskolans lägre klasser. Det innebär att också grundskolan precis som förskolan så smått behöver byggas ut. När vi bygger nya förskolor och skolor är det viktigt att bygga så att man snabbt kan anpassa lokalerna efter annan verksamhet. Alla skolor ska vara kvalitetssäkrade, det vill säga redovisa goda kunskapsresultat och erbjuda en god miljö fri från mobbning. Skolan ska vara så utformad att alla elever kan nå sina mål. Det är inte bara barn som ska erbjudas en bra och kvalitativ skola. Alla vuxna som inte har mer än grundskola ska erbjudas yrkes- eller annan utbildning. Målet är att utbyggnaden av den högre utbildningen i Norrköping ska fortsätta. Kunskap är en självklar investering för samhället. Verksamhetsmål Öka antalet platser i grundskolan. Alla vuxna i Norrköping som inte har grundskola ska erbjudas yrkes- eller annan utbildning. Vi ska höja lärartätheten, förbättra studieresultaten och göra Norrköping till en riktigt bra skolstad. Norrköping ska vara en trygg och socialt hållbar kommun Arbetet med den sociala investeringsfonden kommer inledas redan under slutet av 2010. Syftet med fonden är att stimulera förebyggande insatser som ger mänskliga och ekonomiska vinster på sikt. Fondens pengar ska gå till satsningar som vi med hjälp av forskning och erfarenhet bedömer bidrar till minskad arbetslöshet och social utslagning. 18
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Den verksamhet som ligger under socialnämnden har under senare år fått ökade kostnader. Det handlar dels om ökade kostnader för varje placering som görs men också ett ökat antal placeringar av barn. Den kostnaden kan samhället inte svära sig fri från. Barn som far illa och inte kan vara kvar i sina ursprungsfamiljer är samhällets ansvar. Andelen människor som får försörjningsstöd ökar. Det handlar om de som har utförsäkrats ur socialförsäkringssystemet eller har alltför låg a-kassa för att kunna leva på. Som kommunpolitiker har vi att förhålla oss till de regler som regering och riksdag sätter upp. Vi i kommunen kan hjälpa människor att hitta en ny yrkesväg i livet men under tiden måste vi ibland ge en tillfällig hjälp i form av försörjningsstöd. Vårt mål i Norrköping är att alla former av missbruk och beroenden minskar. Personer som är i behov av hjälp för att komma ifrån sitt missbruk ska erbjudas stöd så att skadeverkningarna minskar. Verksamhetsmål Det ska finnas en verksamhet som är öppen hela dagen för stadens missbrukare. Mat gott, nyttigt och livsviktigt Mat, dess innehåll, utseende och vägen till tallriken har diskuterats flitigt under lång tid i Norrköpings kommun. För några år sedan antogs en kostplan vars syfte är att maten som serveras, främst inom skola och förskola, ska vara nyttig och innehålla mindre mängd socker och fett än tidigare. Vi har länge sagt att vi ska anta en riktlinje för hela kommunen, för all mat som serveras. Nu fullföljer vi den tanken och tar fram en riktlinje för kostverksamheten som ska gälla all mat som serveras i Norrköpings kommun. Verksamhetsmål Att ta fram en riktlinje för kommunens kostverksamhet som ska gälla all mat som serveras i kommunens verksamheter. Norrköping en del av världen och regionen Norrköping är en del av världen och av en större region. Fler och fler människor bor i en stad och arbetar i en annan. Då måste det finnas förutsättningar för att leva, inte bara överleva. Politikens uppgift måste vara att göra livet enklare för människor. Kollektivtrafik, arbete och kultur är bara några exempel på regionala frågor som vi i Norrköping anser angelägna att fokusera på och driva. Vi står inför en stor regionbildning. Nu måste vi på allvar diskutera vilka intressen Norrköping har i en framtida storregion. Norrköping har starka och traditionstyngda kulturinstitutioner, såsom Östgötateatern och Norrköpings symfoniorkester. Kulturinstitutioner som vi är stolta över. Vi anser att kulturen mycket mer än idag måste ses som regionala angelägenheter. Verksamhetsmål Inleda en diskussion kring Norrköpings intressen i den framtida regionbildningen. Norrköpings symfoniorkester och Östgötateatern ska ses som regionala angelägenheter. Norrköping en ekologiskt hållbar kommun Vi politiker ska vara drivande i att omvandla Norrköping till en hållbar stad. Vi vill ha landets mest moderna och miljövänliga kollektivtrafik och bygga ut gång- och cykelvägarna i kommunen. Något som gynnar både miljö, invånarnas hälsa och näringslivet. För att människor ska flytta till Norrköping behöver vi bygga fler bostäder. När vi bygger nytt kommer vi ta stor miljöhänsyn, skydda värdefulla grönområden och skapa incitament för att bygga hållbart. Alla Norrköpingsbor ska ha grönområden inom gångavstånd från sin bostad. Vi fortsätter omställningen till en mer modern och hållbar kollektivtrafik där spårvägen är en självklar del av stadsbilden. Verksamhetsmål Vi ska ta ett helhetsgrepp för att energieffektivisera kommunens lokaler. Vi ska genom satsningar på Norrköpings stadsmiljö öka stadens attraktivitet för befintliga såväl som framtida invånare. 19
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Norrköping en trygg kommun att leva och åldras i Vi ställer högre och högre krav på att få välja själva i livets olika skeden. Viljan att välja tar inte slut för att vi uppnått en viss en ålder eller har funktionsnedsättning. Vi vill fortfarande ha rätten att bestämma över våra egna liv. Den som har behov av stöd ska ha stor möjlighet att bestämma själv hur stödet ska utformas. Det är en rätt som ska gälla alla oavsett storlek på plånboken. Därför kommer kommunen att införa rätten till mina timmar. Det vill säga en valfrihet vad gäller serviceinsatsens innehåll och utförande. Att tillförsäkra våra brukare möjligheten och rätten att kunna påverka innehåll och utformning av vård och omsorg ger verklig valfrihet. Valfriheten inom äldre omsorgen ska gälla människan, inte bara vårdföretagen. 2009 blev äldreomsorgen i Norrköping rankad som en av de bästa i landet enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Vi vill ha fler anställda i äldreomsorgen samt arbeta för att införa trygghetsboenden i kommunen i nära samarbete med andra aktörer. Den som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vi stärker kvaliteten genom kontinuerlig kompetenshöjning med syfte att på ett bättre sätt möta brukarnas föränderliga behov av vård och omsorg. Verksamhetsmål Vi inför valfrihetssatsningen mina timmar. Olika alternativa boendeformer för äldre ska erbjudas i kommunen, bland annat trygghetsboenden i samverkan med andra aktörer. Fler anställda och kontinuerlig kompetensutveckling i vård och omsorg. 20
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 BUDGETANSLAG Budgetanslag 2011-2014 Kommunfullmäktiges budgetanslag 2011-2014 Kommunfullmäktige (tkr) 2011 2012 2013 2014 Budget 2010 11 204 11 204 11 204 11 204 Pris-, arvodes- och löneökningar 586 802 1 034 1 270 Justering ram, 2 procent -226-229 -231-231 Sänkt PO-pålägg -21-21 -21-21 Budget 2011 och preliminär budget 2012-2014 11 543 11 757 11 986 12 223 21
BUDGETANSLAG NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar Nedan redovisas de förutsättningar inom personalpolitiska området med mera som påverkar nämndernas personalkostnader och budgetramar. Krav på ekonomisk balans Kommunens ekonomi ska vara i balans. Det är därför av största vikt att nämnderna inte överskrider tilldelad budget. Vid ett befarat överskridande ska nämnderna omedelbart vidta åtgärder så att underskott undviks. Styrning och mål På sidan 85 beskrivs den styrmodell som tillämpas i Norrköpings kommun. På sidorna 86-105 redovisas sammanfattningar av gällande program för verksamheterna. I varje programsammanfattning redovisas mål för verksamheten, vem eller vilka som ansvarar för programmen samt hur uppföljningen av programmen ska ske. På sidorna 15-20 redovisas finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Generell reducering På grund av vikande skatteprognoser för 2011 har en proportionell reducering lagts in under samtliga nämnder för att få en budget i balans. Barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden, arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden har samtliga fått en reducering med 1 procent av de preliminära ramarna. För övriga nämnder har de preliminära ramarna reducerats med 2 procent. Pris- och löneökningar 2011-2014 Kompensationen för pris och löner ser ut på följande sätt under budgetperioden: Budgetpost 2011 2012 2013 2014 (procent) Uppräkning löner* 2,0 3,0 3,5 3,5 Uppräkning inflation 1,0 2,0 3,0 3,0 * Löner 2011 för alla nämnder utom barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden räknas upp med 1,5 procent. Medel för löneökningar till barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden, del av arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden budgeteras i en central lönepott under kommunstyrelsen. Medlen fördelas sedan till respektive nämnd efter utfall i avtalsrörelsen. Den centrala lönepotten är 59,3 mnkr för 2011. Därutöver finns 5 mnkr avsatta för att kunna göra extra satsningar utöver avtal. 22
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 BUDGETANSLAG Avsättning och avgift för finansiering av vissa personalkostnader Rehabiliteringsförsäkring Barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden, socialnämnden samt vård-och omsorgsnämnden ska i sina budgetar avsätta medel för att täcka verksamheternas kostnader för rehabilitering. För 2011 har personalutskottet beslutat att dessa nämnder ska avsätta ett belopp som minst motsvarar 0,53 procent av nämndens totala lönekostnader inklusive personalomkostnadspålägget. Nämnderna ska årligen redovisa till personalutskottet hur medlen använts. För övriga nämnder tar personalutskottet ut en avgift för en solidarisk finansiering av rehabiliteringskostnaderna. För 2011 har utskottet beslutat att avgiften ska uppgå till 0,53 procent av nämndernas samlade lönekostnad. Chef- och verksamhetsstöd Personalutskottet tar ut en avgift för att solidariskt täcka kostnaderna för de HR-konsulter som arbetar med chefsstöd och rehabilitering. För 2011 har avgiften fastställts till 0,33 procent av nämndens samlade lönekostnad. Personalomkostnadspålägget (PO-pålägg) För 2011 kommer personalomkostnadspålägget att uppgå till 39,78 procent, vilket är en sänkning med 1,15 procentenheter jämfört med 2010. Hela sänkningen beror på minskade avtalsförsäkringar och sänkningen har beaktats vid beräkningen av nämndernas budgetramar. I pålägget ingår, förutom arbetsgivaravgiften och avtalsförsäkring, 0,7 procent för fackliga kostnader samt 0,1 procent för ansvarsförsäkring. Den avtalsenliga arbetsgivaravgiften för 2011 kommer att fastställas i december 2010. Kommunens personalomkostnadspålägg kan ändras när arbetsgivaravgiften är fastställd. PO-pålägg 2010 och 2011 2010* 2011* Skillnad** Lagstadgade arbetsgivaravgifter 31,42 31,42 0 Avtalsförsäkringar 1,88 0,73-1,15 Ansvarsförsäkring 0,10 0,10 0 Avtalspensioner inkl. löneskatt 6,83 6,83 0 Fackliga kostnader 0,70 0,70 0 Summa 40,93 39,78-1,15 * procent ** procentenheter Personalpolitiska åtgärder I samband med verksamhetsförändringar kan nämnderna behöva arbeta med olika personalpolitiska åtgärder för att möta en eventuell övertalighet inom vissa personalkategorier. Det kan till exempel vara att erbjuda personal som uppnått viss ålder förtida pension eller personal i övrigt avgångsvederlag. Det är endast personalutskottet som kan fatta beslut om avgångsvederlag och förtida pension. Hela kostnaden för eventuella åtgärder belastar respektive nämnds budget det år som beslutet fattas. Om en person till exempel beviljas förtida pension under 2011 ska kostnaden fram till dess personen erhåller allmän pension belasta aktuell nämnds budget för 2011. 23
BUDGETANSLAG NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Nämndernas budgetanslag 2011-2014 Kommunstyrelsen (tkr) 2011 2012 2013 2014 Budget 2010 298 408 298 408 298 408 298 408 Pris- och löneökningar 5 228 9 039 15 018 21 531 Övriga tillskott 4 819 6 808 6 817 6 817 Övertagande av hyra Idrottsparken (från kultur- och fritidsnämnden) 2 750 2 750 2 750 2 750 Drift Ärendenavet 2 260 2 825 2 665 2 630 Nytt intranät 100 100 Skuldsanering, ny tjänst 448 448 448 Räddningstjänst (Rakel, direktion, kapitaltjänst) 72 72 72 Justering ram, 2 procent -3 630-3 751-3 864-3 864 Sänkt PO-pålägg -673-673 -673-673 Budget 2011 och preliminär budget 2012-2014 309 162 315 925 321 741 328 219 Verksamhetsförändringar Flyttning av budgetmedel mellan nämnder 2 750 tkr flyttas till kommunstyrelsen från kultur- och fritidsnämnden. Beloppet avser hyra för Idrottsparken. Ärendenavet Nämnden har blivit beviljad medel för drift av ett sammanhållet dokument- och ärendehanteringssystem. Syftet med det nya systemet är att kunna uppnå målen i kommunens program för e-förvaltnings utveckling. 24
NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 BUDGETANSLAG Kommunrevisionen (tkr) 2011 2012 2013 2014 Budget 2010 4 230 4 230 4 230 4 230 Pris- och löneökningar 51 159 276 397 Justering ram, 2 procent -86-87 -89-89 Sänkt PO-pålägg -19-19 -19-19 Budget 2011 och preliminär budget 2012-2014 4 175 4 283 4 399 4 519 Valnämnden (tkr) 2011 2012 2013 2014 Budget 2010 2 219 2 219 2 219 2 219 Pris- och löneökningar 27-17 -17-17 Förberedelser för valen 2014 90 Val till Europaparlamentet 2 182 Allmänna val -1 900-1 900-1 900-1 900 Val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige 2 219 Justering ram, 2 procent -7-6 -6-6 Sänkt PO-pålägg -16-16 -16-16 Budget 2011 och preliminär budget 2012-2014 324 280 370 4 681 Verksamhetsförändringar Allmänna val I budget 2010 blev nämnden beviljad 1 900 tkr för allmänna val. Beloppet tas nu bort i budget 2011-2014. Överförmyndaren (tkr) 2011 2012 2013 2014 Budget 2010 9 912 9 912 9 912 9 912 Pris- och löneökningar 107 326 562 804 Justering ram, 2 procent -200-202 -205-205 Sänkt PO-pålägg -78-78 -78-78 Budget 2011 och preliminär budget 2012-2014 9 741 9 958 10 192 10 434 25
BUDGETANSLAG NORRKÖPINGS KOMMUN BUDGET 2011 Barn- och ungdomsnämnden (tkr) 2011 2012 2013 2014 Budget 2010 1 833 716 1 833 716 1 833 716 1 833 716 Prisökningar 7 498 21 402 36 152 50 779 Volymförändring förskola 27 876 36 902 29 447-2 756 Volymförändring fritidshem 6 455 9 100 8 857 10 638 Volymförändring grundskola 3 292 6 613 9 340 13 419 Ökade lokalkostnader 12 289 29 419 43 176 51 356 IT-utveckling ("En-till-en") 10 419 11 838 13 257 Familjecentral 1 750 2 750 3 750 Fritidsverksamhet 2 500 2 500 2 500 Kapitalkostnader Skol-IKT -204 1 419 1 492 1 624 Tillskott 10 549 10 345 10 345 10 345 Utfall löneavtal 29 020 29 020 29 020 29 020 Justering ram, 1 procent -18 826-19 002-18 989-18 989 Sänkt PO-pålägg -10 517-10 517-10 517-10 517 Budget 2011 och preliminär budget 2012-2014 1 901 148 1 963 086 1 989 128 1 988 142 Verksamhetsförändringar Beräknade volymer Befolkningsprognosen visar på en positiv utveckling. Födelsetalen ökar och inflyttningsnettot är högre jämfört med tidigare beräkningar. Volymförändringarna justeras enligt tabellen nedan. Antal 16 000 Tillskott Utöver justering för volymökningar så har nämnden fått ett tillskott med 10 549 tkr för 2011. Löneökningar Löneökningar för barn- och ungdomsnämnden budgeteras i en central lönepott under kommunstyrelsen och fördelas till nämnd efter utfall i avtalsrörelsen. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 26 0 2010 2011 2012 2013 2014 Förskola Fritidshem Grundskola 7 072 4 595 13 897 7 469 4 837 14 040 7 630 5 004 14 184 7 751 5 163 14 442 7 841 5 321 14 766