PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar, MHV Författare: Helene Muhr Giltigt from 2013-06-03 Giltigt tom 2015-06-03 Att ställa frågor om våld och utsatthet i nära relationer till den gravida kvinnan. Komplement till PM Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk ohälsa hos gravida inom Mödrahälsovården Bakgrund Våld i nära relationer är vanligt i vårt samhälle och kan ge konsekvenser för hälsan både fysiskt och psykiskt. Om en kvinna är utsatt för våld i en nära relation före en graviditet ökar risken ca 10 ggr för att hon skall utsättas på nytt under graviditeten. Med anledning av det psykosociala basprogrammet aktualiseras behovet av att kunna ställa frågor om våld i nära relationer. Utsatthet för våld kan påverka både kvinnan och barnets hälsa och det är därför angeläget att om möjligt finna de kvinnor som har utsatts för våld för att erbjuda stöd till dem. Mörkertalet är stort, våldet förekommer i alla samhällsgrupper och att inom vården våga fråga ökar chansen att finna dem. Bästa sättet är att ställa direkta frågor. T.ex. har någon någon gång slagit eller hotat dig, har någon varit elak mot dig eller kränkt dig på annat sätt, har du varit utsatt för sexuell handling mot din vilja, är du rädd för någon i din omgivning? Definition av våld och utsatthet i nära relationer: (definition: http://www.socialstyrelsen.se/valdsochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som kvinnan inte vågar säga nej till, räknas till sexuellt våld. Psykiskt Direkta eller indirekta hot mot kvinnan och/eller mot eventuella barn eller att kvinnan blir förlöjligad. 1
Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiellt/ekonomisk utsatthet Kvinnans personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att hon förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för henne. Kvinnor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Dokumentation att frågan ställts: Alla gravida kvinnor i södra Kalmar län får frågan om våld i nära relationer via enkät vid inskrivningstillfället. Frågan som ställs i Mödrahälsovårdens enkät är: Har du erfarenhet av våld och/eller utsatthet i nära relation med svarsmöjligheten JA/NEJ Att kvinnan fått frågan i enkätform skall dokumenteras i (a)rutan på lokala registreringar MHV2. Det är också önskvärt att ställa frågor om våld muntligt under något av kvinnans besök på MHV. Dokumentation att frågan ställts muntligt skall göras i ruta (b). Om möjligt ställs frågan även på efterkontrollen, dokumenteras i ruta (c). OBS det är mycket viktigt att frågan inte ställs i närvaro av 3:e person då den risk det innebär om frågan ställs i närvaro av hennes våldsutövare ej skall underskattas Att hantera svaret: Möjliga svarsutfall: Nej. För att det inte stämmer eller att kvinnan inte är beredd att berätta. Det är ändå viktigt att informera kvinnan om att det är vanligt med våld i nära relationer och att vi har möjligheter att hjälpa kvinnor i den situationen, därför ställer vi frågan. Ja, ej aktuellt i denna relation Upplever kvinnan att detta har en betydelse för denna graviditet eller det blivande föräldraskapet - JA: Hänvisa eller hjälp till att etablera kontakt med MBHV-psykolog/kurator på kvinnokliniken/atv. Vid pågående välfungerande behandlings/samtalskontakt etableras ingen ny kontakt. Om kvinnan har en avslutad samtalskontakt hjälp till att återuppta denna. - NEJ: Informera om att skulle det utvecklas till ett problem är det viktigt att de återkommer för hjälp. Ja, i aktuell relation: se nedan Föreligger våld eller utsatthet? Vad gör man då? LYSSNA OCH BEKRÄFTA: Fråga kvinnan om hon vill berätta vad hon varit med om. Bekräfta hennes upplevelse Ta hand om kvinnan så snart som möjligt. Möjliggör tid för noggrann anamnesupptagning och att kvinnan känner sig trygg och lyssnad på. Ordna så att ni kan tala enskilt. Lämna om möjligt inte kvinnan ensam. Avvisa partner vänligt men bestämt. Använd auktoriserad, telefontolk vid minsta behov. Både för din och patientens säkerhet. Låt ej närstående tolka förutom kring enkla uppgifter. OBS det är viktigt att patienten godkänner tolken! Telefontolk ger ett högt integritetsskydd. Fråga kvinnan om eventuella skador/ märke och dokumentera noggrant (Se nästa sida angående dokumentation). Förklara för kvinnan varför dokumentationen är viktig. Den styrker kvinnans berättelse och kan användas vid en polisutredning/rättegång. (Undersökning är frivillig och kan inte göras mot kvinnans vilja!) AGERA: Fråga om det är ok att berätta för henne vilken möjlighet till stöd som finns. 2
Ge skriftlig och muntlig information om: - Kvinnoklinikens kurator - Socialtjänst (även den som finns på familjecentral) - Alternativ till våld (ATV) - Kvinnojouren i kommunen - Mödra- och barn hälsovårdspsykolog (MBHV)-psykolog - Kvinnofridslinjen Föreligger fysiska skador - förmedla kontakt med den enhet som är relevant: - Akutmottagning - fysiska skador som är i behov av akut behandling och dokumentation - Hälsocentral fysiska skador som är i behov av behandling och dokumentation - Kvinnoklinik våld mot magen och sexuellt våld (särskild handlingsplan) Motivera kvinnan till återbesök inom några dagar för uppföljning av situationen - Kvinnan kan vilja berätta mer om vad som hänt. - Behov av krisbearbetning kan ha uppkommit även om kvinnan inte visar tecken på akut kris. Diskutera eventuell polisanmälan. Om det finns barn under 18 år ska en anmälan till socialtjänsten upprättas då det föreligger misstanke om att barn far illa. För mer information läs sidorna 10-19 i dokumentet Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa där hittar ni som Bilaga 1 blankett som skall användas vid eventuell anmälan. Stöd till dig som personal Som personal kan du behöva extra stöd och rådgivning. Kontakta MBHV psykologer alternativt socialsekreteraren om du jobbar på en familjecentral. Polis, ATV och socialtjänst kan också kontaktas för anonym konsultation Dokumentation Dokumentation är mycket viktig då den styrker kvinnans berättelse och kan användas vid en polisutredning/rättegång. Beskriv i journalen vad man ser och vad patienten sagt. Dokumentera alla synliga skador! Även de skador som inte kräver behandling är väsentliga i ett rättsintyg för att ge en bild av det totala våldet. För mödrahälsovården gäller att dokumentera enligt ovanstående. Vid normala undersökningsfynd vad gäller graviditeten och behov av kompletterande kroppsundersökning/fotografering och ytterligare dokumentation kontaktas kvinnans hälsocentral. Vid våld mot magen eller sexuellt våld kontaktas Kvinnokliniken. Finns skyddsbehov? Om kvinnan uppger våldsutsatthet är det viktigt att bedöma om det föreligger akut fara för henne att återgå till hemmet. Vid skyddsbehov: Informera om kvinnojouren, hjälp vid behov till med kontakt. Ta kontakt med socialtjänsten om kvinnan önskar detta. Vid misstanke om att kvinnan lever i våldsrelation, med risk för påverkan på det väntade barnet, (se nedan angående oro för det väntande barnet ) kan man anmäla till socialtjänsten utan kvinnans godkännande. Finns barn i hemmet? Var är de nu? Kontakt med socialtjänsten? Polisanmälan? Polisanmälan och sekretess Om kvinnan har fyllt 18 år får, enligt 10 kap 23 Offentlighets- och sekretesslagen, en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 25 kap. 1, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år 3
(Exempelvis grov misshandel eller våldtäkt) 2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, (Exempelvis Skadorna är sådana att det kan misstänkas att patienten blivit skjuten, utsatts för stryptag eller blivit avsiktligt påkörd av en bil), eller 3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168). En vuxen kvinna bör uppmanas att själv polisanmäla händelsen. Kvinnan ska informeras om att sjukvårdspersonal har möjlighet att polisanmäla - utan patientens samtycke om det föreligger misstanke om brott eller försök till brott enligt ovan. (Om tveksamhet kring straffskalan kontakta gärna polisen och fråga utan att lämna ut personuppgifter eller uppgifter som gör det möjligt att identifiera kvinnan) Det kan i vissa fall upplevas som en avlastning för kvinnan om sjukvården står för polisanmälan. Om polisanmälan görs från vårdens sida ska kvinnan få vetskap om det. Tänk på att alltid sträva efter att göra en polisanmälan i samförstånd med kvinnan! Det är viktigt att kvinnan har fortsatt förtroende för sjukvården och sjukvårdspersonal. Om kvinnan inte har fyllt 18 år gäller enligt 10 kap 21 OSL att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till polis- och åklagarmyndighet om de gäller misstanke om: Brott mot liv och hälsa (t.ex. misshandel), brott mot frihet och frid (t.ex. olaga tvång eller grov fridskränkning), sexualbrott (t.ex. sexuellt tvång eller sexuellt övergrepp mot barn) eller Brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Oro för det ofödda barnet Sekretessen enligt 25 kap.1 offentlighets- och sekretesslagen hindrar inte att en uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet, i enlighet med 25 kap.12 offentlighets- och sekretesslagen. För mer information läs sidorna 10-19 i dokumentet Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa där hittar ni som Bilaga 1 blankett som skall användas vid eventuell anmälan. Om det finns barn under 18 år? Skyldighet att anmäla enl 14 kap. 1, andra stycket SoL: Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Skyldigheten att anmäla är inte begränsad till missförhållanden i hemmet utan gäller även när fara för den unges hälsa eller utveckling föreligger utanför hemmet. Om man åsidosätter anmälningsplikten kan det medföra disciplinansvar eller åtal för tjänstefel. Hur skall man anmäla? Det finns olika sätt att göra: Anonym konsultation innebär att man ringer upp socialtjänsten i den kommun barnet är skrivet, utan att röja barnets identitet. Det kan betyda att den som är osäker på om en anmälan skall göras eller inte kan diskutera den aktuella situationen och få vägledning och 4
stöd för att kunna gå vidare. Anmälaren är inte anonym men så länge man inte avslöjar vilket barn det handlar om, sker ingen anmälan. Muntlig anmälan. Så snart man i kontakt med socialtjänsten uppger personuppgifter på barnet, blir det en muntlig anmälan. Muntlig anmälan bör alltid kompletteras med en skriftlig anmälan. Skriftlig anmälan. Kan utformas på olika sätt, exempelvis som ett fritt formulerat brev eller utifrån blankett (bilaga). Det som bör framgå är vem anmälan gäller, vem som gör anmälan samt vilka omständigheter det är som lett fram till anmälan. Det är viktigt att vara så konkret och objektiv som möjligt i sin anmälan. Kalla till ett gemensamt möte med socialtjänst föräldrar, där man öppet redogör för anledningen till anmälan. (gäller enbart vid intresse för frivilligt stöd) För mer information läs sidorna 10-19 i dokumentet Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa där hittar ni som Bilaga 1 blankett som skall användas vid eventuell anmälan. Förkortningslista MHV Mödrahälsovård MHV1,2,3 Mödrahälsovårdens journalblad 1,2,3 ATV Alternativ Till Våld MBHV-psykolog Mödra och barnhälsovårdspsykolog OSL Offentlighets och sekretesslag SoL Socialtjänstlagen Arbetsgruppen som tagit fram dokumentet: Helene Muhr: MHÖL Södra Kalmar Län Lena Brissman: SAMBA Södra Kalmar Län Agnetha Tinnert: Kurator kvinnokliniken Kalmar Louise Aranäs Blomberg: MBHV-psykolog södra kalmar län. Malin Nordin: Barnmorska Mödrahälsovården Kalmar Christina Sjöstrand Wirsell: Barnmorska Mödrahäsovården kalmar Anette Wangejad: Barmnorska Förlossning och BB Länssjukhuset Kalmar Lena Gillner: Barnmorska Ungdomsmottagningen Kalmar Anette Karlsson: Sjuksköterska Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Juridiskt granskat av Jennie Hagberg, Landstingets kansli, Landstinget i Kalmar län Som stöd vid utarbetandet av detta dokument har vi bla. använt oss av Vägledande stöd vid konsultation och anmälan vid misstanke om att barn far illa Dokument framtaget av Länsstyrelsen Kalmar län, Landstinget i Kalmar län och Regionförbundet i kalmar län som kompletterande praktiska anvisningar till Socialstyrelsens handbok: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn och Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. 5
Handboken Kvinnofrid Handbok utarbetad av arbetsgrupperna norr och söder för kvinnofrid i Landstinget i Kalmar län. Barn och ungdomsklinikens dokument om anmälningsplikt kring barn som far illa Styrdokument utarbetat på barnkliniken Länssjukhuset Kalmar. Bilaga 1 Telefonnummer till myndigheter och stödfunktioner Bilaga 2 Flödeschema Helene Muhr Mödrahälsovårdsöverläkare Lena Brissman Samordningsbarnmorska Gunnel Lindell Verksamhetschef Kvinnokliniken 6
Bilaga 1 Telefonnummer till myndigheter och stödfunktioner Alkoholpolikliniken : Telefon: 0840-450904 www.kalmar.se/alkpol Alternativ till våld: Telefon: 0480-450980 http: http://www.atv-kalmar.se Amanda-mottagning: Telefon till förlossningen 0480-81153 Asylsjukvården: Telefon: 0495-12505 Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP): Telefon: 0480-448943 Barnhälsovården (BHV):Sök på Navet HRK (Habiliteringen): Sök på Navet, Telefon 0480-84200 Kurator Kvinnokliniken: Telefon 0480-81530 Kurator Ungdomsmottaningen Kalmar: 0480-451512 Kurator Ungdomsmottaningen Nybro: : 0481-45194, eller 070-3172196. Kvinnofridslinjen: www.kvinnofridslinjen.se Kvinnojouren Kalmar (servar Mörbylånga, Borgholm, Emmaboda, Nybro, Torsås, Mönsterås och Kalmar) 0480-191 55. Kvinnojouren har möjlighet till jourbostad lista finns på akutmottagningen LSK. Telefon 0480-84703/84709 Migrationsverket: Telefon till växel och kundtjänst: 0771-235235 Psykologverksamheten inom Mödrahälsovård och Barnhälsovård (MBHV-psykologer): Telefon: 0480-81844, 448917, 84991, 0491-782 570 Mödrahälsovården (MHV): Sök på Navet Narkomanvårdsenheten: www.kalmar.se Polisen: Telefon: 0480-11414 Socialtjänsten (Familjerådgivningen Familjerätten), www.kalmar.se På helger och nätter kan man alltid nå socialjouren i de olika kommunerna via Polismyndigheten 114 14 eller via SOS Alarm 112. Dagtid gäller följande nummer: Kalmar Telefon dagtid (mån 8.00-18.00, tis-tors 8.00-16.00 samt fredag 8.00-14.30): 0480-450920, Fax: 0480-450969 Nybro Dagtid (mån-fre kl.08.00-16.00): 0481-451 72 Borgholm Dagtid, vardagar: 0485-880 85 Mönsterås Dagtid, vardagar: 0499-178 02 eller 0499-178 19 Mörbylånga Dagtid, vardagar: 0485-47000 Emmaboda Dagtid, vardagar: 0471-24 94 00 (kl 9-12, 13-15) el vxl 0471-24 90 00 TorsåsDagtid,vardagar:0486-33 100 Unga vuxna: www.ltkalmar.se Vuxenpsykiatrin: Psykakuten Telefon: 0480-81770 Elektiv remiss ställs i cosmic till läkare Vuxenpsykiatri söder. Egna kontakter 7
Bilaga2 Har Du upplevt våld eller utsatthet i en nära relation? Nej NEJ Kvarstår misstanke? Ja JA EJ AKUT AKUT FINNS BARN? Anmälan till socialnämnden. Misstanke om att barn far illa Hänvisas till: Akuten Hälsocentralen Kvinnokliniken Inläggning skall beaktas i varje enskilt fall Skriftlig och muntlig information om : Kurator KK ATV Socialtjänst Kvinnojour Kvinnofridslinjen Polisanmälan MBHV-Psykologer 8
Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Godkänd av (namn, titel, datum 1 2013-06-03 Gunnel Lindell, Verksamhetschef 2 3 9