Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun

Relevanta dokument
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Magnus Asp ABC D BFDCDC. Godkänt dokument - Lena Nordenlöw, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Diskussion av vindmiljön kring Silohusen och angränsande skolbyggnad på Kvarnholmen, Nacka kommun

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Uppdaterad bedömning av vindmiljön vid Nacka Strand, Nacka kommun

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

DP VALSKVARNSGATAN VINDSIMULERING

Översiktlig Vindstudie. Planprogram Bergs Gård Magnus Asp, SMHI

Vindkomfortstudie för Havtornet (del av Norra Djurgården 1:37), Östermalm, Stockholm stad

Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö

Vindkartering av Norra Sigtuna stad

Vindkartering för Kabelverket i Älvsjö, Stockholm

Pärmbild. Bilden visar området Masugnen, med infälld vindros från Bromma flygplats för hela året

RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum

De analyserade vindriktningarna har baserats från en vindros som visar vindens riktningar och hastigheter som förkommer oftast runt Ystad.

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Uppdaterad v ind k omfortstudie för område kring del av Måsholmen 21 i Skärholmen, Stockholm

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING

Vindkartering för Hälsovägen, Huddinge

Vindkomfortstudie för Täby Park, Stockholm

Detaljplan för Kalven 1:138

KVARNTORGET_UPPSALA / VINDSTUDIER JUNI Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN ,

PM vind och skugga. Detaljplan Kolkajen stockholm.se/kolkajen. Dnr tillhörande samrådshandling maj 2016

Vindkomfortstudie för området Strömmingen, Täby

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

CFD Vindstudie RegionCity

SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB. Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun. Göteborg

Vindstudie Norra Tyresö Centrum

VINDSTUDIE Bostadshus (Kv. Hekla) Kista

Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg

ÄLGÖ 76:6 (ÄLGÖVÄGEN 343) Ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus, rivning av befintlig byggnad, marklov för trädfällning

Illustrationsbilaga

ARKITEMA ARCHITECTS. SVARTVIKS STRAND / VINDSTUDIER II sep 2017

Vindkomfortutredning för Veddesta 3 i Järfälla

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

PM solljus projekt Gångaren 10. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr stockholm.se

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING Sida 1 (5)

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

SLUTRAPPORT. Klimatstudie Orminge C NACKA KOMMUN UPPDRAGSNUMMER HÅLLBAR FASTIGHETSUTVECKLING STOCKHOLM

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

Vågmodellering Kinneviken

RAPPORT Tollare - bullerutredning

VINDSTUDIE Jarlaberg, Nacka

Buller vid Trädgårdsstaden

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

K20, Mölndals kommun. Vindstudie. Rapportnummer: KVT/RWK/2018/R018

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Avstämning planuppdrag

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Det framgår vidare att det skulle varit svårt för Tarja Kangas, i det tillstånd hon befann sig, att på egen hand ta sig ut från köksfönstret.

Sicklaön 202:9, Nacka. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r03 Datum: Att: Alice Ahoniemi Nacka

Buller vid kvarteret Hagalund 1:1

, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad:

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Meteorologi. Läran om vädret

PM utredning i Fullerö

Översiktligt PM Geoteknik

PM Geoteknik. Projekt Gropen. MarkTema AB Uppdragsnummer: Datum: Rev: Datum: Rev: Granskad av: Jonas Jonsson

VINDSTUDIE PLAYCE KISTA

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

Klimatet i Skandinavien

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

Väg 155 Öckeröleden. Västsvenska paketet. Delen Lilla Varholmen Bussterminal. Göteborgs stad, Västra Götalands län

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

PM Geoteknik. Resmo fastighets AB. Ryk 2:7, Lilla Edet. Göteborg

Arntorps verksamhetsområde, Kungälvs kommun.

Barn och ungdomars kontakter med BRIS

Vindkomfortutredning för Veddesta 1 i Järfälla

Översiktlig geoteknisk utredning

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten EFFEKTER AV OLIKA BULLERSKYDD LANDVETTER PUBLIKATION 2015:02

Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå.

Vindkraftprojektet Skyttmon

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

MIMO, Mölndal, Sverige

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Rapport över georadarmätningarna vid Fogdö kyrka juni 2016.

Slite, Gotland. Vibrationsutredning täkttillstånd Bergtäkt: File hajdar och Västra brottet

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl

Trafikbullerutredning

HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Transkript:

Sofia Malmsten RAPPORT NR 2013-18 Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun September 2014

Pärmbild Visualisering av Norrhusen vid nordvästra kajen, framtagen av Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB.

Författare: Uppdragsgivare: S Malmsten Kvarnholmen Utveckling AB RAPPORT NR 2013-18 Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: 2014-09-15 L Caldarulo, M Asp 2013/484/9.5 1.1 Uppdragstagare SMHI 601 76 Norrköping Uppdragsgivare Kvarnholmen Utveckling AB c/o JM AB 169 20 Stockholm Distribution Projektansvarig Sofia Malmsten 011 495 81 25 sofia.malmsten@smhi.se Kontaktperson Kristina Gewers 070 693 88 20 kristina.gewers@structor.se Klassificering Nyckelord Vindstudie, vindkomfort, Kvarnholmen, Stockholm Övrigt

Denna sida är avsiktligt blank

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 1 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 3 ALLMÄN ÖVERSIKT AV VINDKOMFORTEN VID ETAPP 5... 2 4 METEOROLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 5 GENOMGÅNG AV UTVALDA VISTELSEMILJÖER... 6 5.1 Plats 1, Mjölnarvägen vid Norrhusen (N1-N5)... 10 5.2 Plats 2, Kvarnholmsvägen vid Norrhusen (N1-N5)... 10 5.3 Västra punkthusen (V1, V2)... 10 5.3.1 Plats 3, V1... 11 5.3.2 Plats 4, V2... 11 5.4 Plats 5, Lilla Kvarnholmen... 11 5.5 Plats 6, Diagonalstråket... 11 5.6 Plats 7, Öppen plats mellan bagerisilo och andra byggnader... 11 5.7 Plats 8, Vertikalstråket... 12 6 SLUTSATSER... 12

Denna sida är avsiktligt blank

1 Sammanfattning På uppdrag av Kvarnholmen Utveckling AB, har SMHI utfört en bedömning av vindklimatet vid det planerade bostadsområdet på Kvarnholmen i Nacka kommun, etapp 5. Syftet med utredningen är att klargöra vilken effekt den planerade bebyggelsen kan förväntas få för vindmiljön. De södra delarna av Kvarnholmen är ganska väl skyddade på grund av terrängen och den täta bebyggelsen, som hjälper till att bryta upp vinden. Norra sidan av ön är betydligt mer exponerad. Nordlig vind tar fart över öppet vatten och hävs sedan uppåt av strandlinjens branta stigning, vilket skapar förstärkning. Enligt vindstatistiken dominerar västliga vindar. Lilla Kvarnholmen, Diagonalstråket och Vertikalplatsen har för de flesta vindriktningar god vindmiljö. Det går inte att utesluta att det blir blåsigt vid Västra punkthusen och Norrhusen vid vissa vindriktningar, främst vid nordliga och västliga vindriktningar. Även platsen nedanför bagerisilon kan komma att upplevas som blåsig vid flera vindriktningar. Om man planerar att använda dessa områden för långvarig vistelse kan vindklimatet behöva studeras mer i detalj. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 1

2 Bakgrund och syfte I samband med planeringen av etapp 5 (DP5) av exploateringen av Kvarnholmen i Nacka kommun har Kvarnholmen Utveckling AB bett SMHI att göra en bedömning av vindklimatet för att klargöra vilken effekt de planerade byggnaderna kan förväntas få för vindmiljön. I studien bedöms vindklimatet utifrån vindstatistik, områdets utformning och erfarenheter från tidigare liknande projekt. Den redovisade diskussionen är tänkt att belysa om en ogynnsam vindmiljö kan förväntas. 3 Allmän översikt av vindkomforten vid etapp 5 Det område som är aktuellt för denna studie omfattar nästan halva Kvarnholmen och sträcker sig från strandlinjen i nordväst till de sydvästliga och centrala delarna av ön, se kartan i fig 1. Figur 1. Studien avser delar av området DP5. Illustrationsplan framtagen av ÅWL. Öns topografi, med brant stigning från öppet vatten, och de många byggnaderna gör vindklimatet både intressant och komplicerat att studera. De södra delarna av Kvarnholmen är generellt sett skyddade på grund av omgivande terräng kring yttre delen av Svindersviken. Den täta bebyggelsen skyddar i viss mån genom att den hjälper till att bryta upp vinden. Norra sidan av ön är betydligt mer exponerad. Nordlig vind tar fart över öppet vatten och hävs sedan uppåt av strandlinjens branta stigning, vilket skapar förstärkning. Det går inte att utesluta att det blir blåsigt vid punkthusen och norrhusen vid vissa vindriktningar. Om man planerar att använda dessa områden för långvarig vistelse kan vindklimatet behöva studeras mer i detalj. 4 Meteorologiska förutsättningar Analysen av de meteorologiska förutsättningarna baseras på mätdata från stationen Bromma flygplats från perioden 1961 2009. I analyserna i denna studie har det antagits att vindklimatet vid mätstationen vid Bromma flygplats liknar det på Kvarnholmen. Även om avståndet till Bromma Flygplats är 12 km och representerar en annan terrängtyp än Kvarnholmen så bedöms det som rimligt att data från Bromma används vid en studie av det aktuella slaget. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 2

I Figur 2 till Figur 6 visas vindrosor från Bromma flygplats mätstation. Vindrosorna visar vindriktningsförhållandena på 10 meters höjd. Vindriktningen anger den riktning varifrån vinden blåser. Ringar för procentsats av antalet observationer finns utritade i figurerna. Figur 2 visar en vindros för hela året. Det är vanligast med vindar från sektorn väst till syd över sydväst, där rakt västlig vind är mest förekommande, ca 11 % av tiden. Även vindar från nord är relativt vanliga och förekommer ca 7 % av tiden. Figur 3 visar att sydliga vindar är allra vanligast vid regn eller duggregn och i Figur 4 visas att nordliga vindar är vanligast i samband med snö eller snöblandat regn. Sammanfattningsvis visar dessa figurer att vindar från väst, den vanligast förekommande vindriktningen över året, är ovanliga vid nederbörd i någon form. Figur 5 visar en vindros för de tillfällen då det blåser minst 5 m/s samtidigt som det kommer nederbörd i form av snö och/eller regn. Figuren visar att vindar från sektorn syd till ost sydost samt norr är vanligast vid dessa väderförhållanden. Figur 6 visar en vindros för de tillfällen då det blåser minst 8 m/s. Vind från väster är absolut vanligast förekommande vid dessa väderförhållanden. Figur 7 visar hur vindriktning, vindhastighet och temperatur samverkar under vintermånaderna. Utifrån figuren kan det utläsas att de kallaste vindarna vintertid vanligtvis kommer från nord nordost och att de varmaste vindarna kommer från väst sydväst. T.ex. är medeltemperaturen för vindar med hastigheten 5 m/s från nord nordost ca -5ºC medan motsvarande temperatur för vindar från väst sydväst med samma hastighet är 1ºC. Intressant är att för vindhastigheten 10 m/s är skillnaden i medeltemperatur mellan vindar från nord nordost och vindar från väst sydväst ca 10ºC. Figur 2. Vindros från Bromma flygplats för hela året grundad på data från åren 1961 2009. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 3

Figur 3. Vindros Bromma flygplats vid regn och duggregn, grundad på data från åren 1961 2009 Figur 4. Vindros Bromma flygplats vid snö och snöblandat regn, grundad på data från åren 61 09. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 4

Figur 5. Vindros Bromma flygplats vid vind > 5 m/s och nederbörd Figur 6. Vindros Bromma flygplats vid kraftig vind, minst 8 m/s Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 5

Figur 7. Temperaturvindros från Bromma flygplats för vintermånaderna december till februari. Cirkeln i mitten på bilden visar observationer med stiltje. Blå färg visar på minusgrader. 5 Genomgång av utvalda vistelsemiljöer I följande avsnitt diskuteras vindkomforten vid åtta platser på Kvarnholmen utifrån åtta vindriktningar. Platsernas placering framgår av Figur 8. I Tabell 1 kommenteras vindmiljön för varje plats utifrån de olika vindriktningarna. Tabellen har även färgkodats utifrån hur exponerad vindmiljön kommer att bli vid varje plats. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 6

1. 2. 7. 3. 4. 5. 6. 8. Figur 8. Kartan visar utredningsplatsernas lokalisering, 1-8. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 7

Tabell 1. Tabellen innehåller kommentarer om vindmiljön för åtta platser. För varje punkt har de 8 huvudvindriktningarna färgkodats utifrån hur exponerad vindmiljön kommer att bli vid platsen. Grönt innebär att platsen är skyddad för den specifika vindriktningen. Gult innebär viss exponering av vinden. # Beskrivning Allmänt N NO O SO S SV V NV 1 Mjölnarvägen, hus i S och öppet vatten i N Blåsigt. Förstärkning av vinden vid byggnadernas hörn. Förstärkning av vinden närmast N fasaderna. Exponerat. Exponerat. Exponerat. 2 Kvarnholmsvägen, hus i N och stigning uppför i S Relativt skyddat läge mellan byggnader och brant. Blåser mellan husen och skapar viss turbulens. Lä bakom husen. Läas antagligen av högre byggnader. Svårbedömt. Oskyddat. Ev förstärkning nära sluttningen mot V. O delen mer skyddad. Oskyddat. Ev förstärkning nära sluttningen mot V. 3 Västra punkthusen, V1, höghus Västsidan exponerad för V, den vanligaste vindriktningen. Övre balkongerna utsatta, speciellt i V. Svårbedömt läge. Risk turbulens vid de västra hörnen. Ingen förstärkning marknivå, men översta balkongerna. Viss förstärkning. Förstärkning, även markplan, turbulent på V sidan. Viss förstärkning. 4 Västra punkthusen, V2, höghus Västsidan exponerad för V, den vanligaste vindriktningen. Övre balkongerna utsatta, speciellt i V. Svårbedömt läge. Svårbedömt, risk för viss förstärkning. Svårbedömt, risk för viss förstärkning. Sydöstra hörnet turbulent. Viss förstärkning. Viss förstärkning. Förstärkning, även markplan, turbulent på V sidan. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 8

Fortsättning Tabell 1 # Beskrivning Allmänt N NO O SO S SV V NV 5 Lilla Kvarnholmen, lekplats i uppförslutning med öppet vatten i S, byggnader i NO, SO och NV Skyddad hela nordliga sektorn V-O. Husen vid stranden är så pass höga att vinden blåser över. Förstärkning. 6 Diagonalstråket, gångstråk omgivet av höga byggnader Måttligt exponerat eftersom det ligger på de inre delarna av ön. Ganska sällan men just vid SV lite blåsigt. Kanalisering. Särskilt blåsigt i sydvästra änden. 7 Öppen plats mellan silo i N och höga byggnader i S. Utsatt NO-V över S. Störst förstärkning vid O och SO vind. Förstärkning, risk för turbulens vid silons SO hörn. Förstärkning och turbulens. Förstärkning och turbulens. Nedåtvindar pga silons höjd, resulterar i turbulens nedanför silon. Gäller främst O delen av den öppna ytan. Viss förstärkning. Turbulent vid silons O hörn, risk för kanalisering. Svårbedömt i övr. 8 Vertikalstråket, öppen plats med höga byggnader i V och O. Överlag skyddad plats. Viss exponering för vindar från syd. Viss exponering. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 9

5.1 Plats 1, Mjölnarvägen vid Norrhusen (N1-N5) Mjölnarvägen har på det angivna partiet byggnader i söder och öppet vatten i norr. Strandlinjen övergår snabbt i brant uppförslutning. Partiet är oskyddat för vindar från sektorn väst till nordost över nord, som totalt förekommer ca 30-35 % av tiden, men skyddad i sektorn sydväst till ost över syd. Vid vind nära nord (rakt mot fasaderna) uppstår en förstärkning av vinden närmast fasaderna, se Figur 9. Hela vägpartiet är exponerat. Förstärkning kan uppstå vid byggnadernas hörn vid vindar i sektorn nordväst till nordost över nord. Även innergårdarna mellan husen är utsatta. Ytor som är tänkta för längre utevistelse bör studeras närmare. Figur 9 Vid nordlig vind rakt mot fasaderna förstärks vinden närmast fasaden (stjärnor) och mellan husen. Arkitektbilder framtagna av Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB. 5.2 Plats 2, Kvarnholmsvägen vid Norrhusen (N1-N5) Kvarnholmsvägen har på det angivna partiet öppet vatten som skuggas av byggnader i norr, och brant stigning uppför i söder, upp till krönet på öns mitt där flera byggnader är placerade. Vägpartiet är relativt väl skyddat för vindar från den ostliga sektorn nordost till sydost. Sydliga vindar läas eventuellt av byggnaderna på krönet, men detta är svårbedömt på grund av nivåskillnaden. Även vid vindar från nordväst bedöms vägsträckan vara skyddad av Norrhusen. Vägpartiet är exponerat för vindar från nord och sydväst till väst, som är de vanligaste vindriktningarna. Vid nordliga vindar blåser det mellan husen vilket skapar turbulens, men lä direkt bakom Norrhusen. Vid västliga och sydvästliga vindar uppstår eventuellt förstärkning på den västra delen av vägpartiet, mot sluttningen i väst. Vid sydvästliga vindar är dock den östra delen av vägpartiet mer skyddad. 5.3 Västra punkthusen (V1, V2) Västra punkthusen V1 och V2 ligger högt upp i en brant stigning på västra sidan av ön. Vindklimatet är svårbedömt på grund av nivåskillnaderna och omgivande byggnader. Generellt är de övre balkongerna mer vindutsatta än de längre ner. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 10

5.3.1 Plats 3, V1 V1 är exponerat för vindar från hela den västliga sektorn sydväst till nord över väst, sammanlagt drygt 40 % av tiden. Vid västliga vindar, som är den vanligaste vindriktningen, uppstår förstärkning och turbulens på husets västra sida. Även vid sydvästliga och nordvästliga vindar uppstår viss förstärkning, och vid nordliga vindar risk för turbulens vid byggnadens västliga hörn. Generellt kan sägas att fasaden som vetter mot väst är mer utsatt än övriga fasader. Vindkomforten bedöms som acceptabel vid vindar från den ostliga sektorn nordost till syd. De övre balkongerna kan vara utsatta, men antagligen uppstår ingen förstärkning vid markplan. 5.3.2 Plats 4, V2 De vindriktningar som är mest fördelaktiga är ost och nordväst, där byggnaden skyddas av kringliggande byggnader. Vid vindar från sektorn sydost till väst över syd uppstår viss förstärkning av vinden vid markplan. Vid sydostliga vindar kan det även bli turbulent vid byggnadens sydöstra hörn. De övre balkongerna är vindutsatta, främst på den västra sidan. Vid nordliga och nordostliga vindar är vindklimatet mer svårbedömt, men det finns risk för förstärkning även här. 5.4 Plats 5, Lilla Kvarnholmen Lilla Kvarnholmen är en lekplats som ligger ca 24 meter över havet, mitt i stigningen från strandlinjen på södra Kvarnholmen. I sektorn väst till ost över nord skyddas lekplatsen av bakomliggande brant, bebyggelse och i viss mån vegetation. Det öppna vattnet i syd bedöms ha begränsad betydelse för vindklimatet i den södra sektorn, eftersom bebyggelsen vid strandkanten lyfter vinden över lekplatsens nivå. Lekplatsen kan möjligtvis bli vindutsatt vid vindar från sydväst, som förekommer ca 7 % av tiden. 5.5 Plats 6, Diagonalstråket Diagonalstråket är ett gångstråk som delar området Platån. Stråket har en sydvästlig-nordostlig riktning och omges av högre byggnader. Stråket bedöms vara måttligt exponerat av vind eftersom det ligger på de inre delarna av ön. Vid vindar från sydväst kan vind kanaliseras genom stråket, som då upplevs som lite blåsigt framförallt i den sydvästliga änden. Sydvästliga vindar förekommer ca 7 % av tiden. I övrigt bedöms stråket vara skyddat av omgivande bebyggelse. 5.6 Plats 7, Öppen plats mellan bagerisilo och andra byggnader Denna plats är omgiven av bebyggelse med en hög silo i norr och medelhöga byggnader i nordväst och syd. I väst-ostlig riktning är det öppna ytor i form av en väg och vägkorsning. Platsen är utsatt för vindar i sektorn nordost till väst över syd. Störst förstärkning fås vid ostliga och sydostliga vindar, som förekommer sammanlagt ca 12 % av tiden. Silons höjd skapar lite speciella förhållanden, med risk för turbulens vid silons sydostliga hörn vid vindar från nordost och väst. Sydliga vindar slår mot silons fasad och tvingas då över byggnaden, eller ned mot den öppna platsen, se Figur 10. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 11

Figur 10 Vid vind från syd tvingas vinden över silon och nedför dess fasad, vilket gör ytan nedanför blåsig (stjärna). Arkitektbilder framtagna av ÅWL Arkitekter. 5.7 Plats 8, Vertikalstråket Vertikalstråket är en öppen plats med höga byggnader i väst och ost. Överlag bedöms Vertikalstråket ha god vindmiljö, men viss exponering kan förekomma för vindar från syd (ca 8 % av tiden). 6 Slutsatser De södra delarna av Kvarnholmen är ganska väl skyddade på grund av terrängen och den täta bebyggelsen, som hjälper till att bryta upp vinden. Norra sidan av ön är betydligt mer exponerad. Nordlig vind tar fart över öppet vatten och hävs sedan uppåt av strandlinjens branta stigning, vilket skapar förstärkning. Enligt vindstatistiken dominerar västliga vindar. Lilla Kvarnholmen, Diagonalstråket och Vertikalplatsen har för de flesta vindriktningar god vindmiljö. Det går inte att utesluta att det blir blåsigt vid Västra punkthusen och Norrhusen vid vissa vindriktningar, främst vid nordliga och västliga vindriktningar. Även platsen nedanför bagerisilon kan komma att upplevas som blåsig vid flera vindriktningar. Om man planerar att använda dessa områden för långvarig vistelse kan vindklimatet behöva studeras mer i detalj. Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 12

Nr. 18 SMHI Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun 13

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01