St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Relevanta dokument
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Önstabäcken (övre Brobäcken)

Innehåll. Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Lejondalssjön. Upplands-Bro kommun. Lejondalssjön med avrinningsområde

Ekerö kommun. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Mälaren-Skarven. Upplands-Bro kommun

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Vattenförekomsten Ivösjön

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Renare marks vårmöte 2010

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Kunskapsunderlag för delområde

Referensgruppsmöte JordSkog

Kunskapsunderlag för delområde

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Kunskapsunderlag för delområde

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Samrådsversion 2014-xx-xx,

Kunskapsunderlag för delområde

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Vad påverkar god vattenstatus?

Blåplan och Vattenplan

Svensk vattenförvaltning

Kalmar läns författningssamling

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Naturvårdsverkets författningssamling

Trastsångare Nära hotad (NT), EU-art 2014 Artportalen 5 Sydlig gulärla Sårbar (VU) 2014 Artportalen 20

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Varför renar vi vattnet?

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Vad styr vattenförvaltningen i Sverige och Södertälje kommun?

Norrbottens läns författningssamling

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Samverkan och samråd

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Återkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Fyrkantens vattensrådsområde

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Vad innebär vattendirektivet?

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ramdirektivet för vatten

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Hållan - SE

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript:

Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863 Vattenförekomst nej DelARO namn saknas DelARO_ID (SMHI) saknas DelARO yta (km2) cirka 1,5 ARO namn Rinner till Mälaren-Stora Ullfjärden ARO_ID (SMHI) SE661306-159770 ARO yta (km2) 12,7 Sjöyta (km2) 0,06 Höjd över havet (m) 40,1 Medeldjup (m) i.u. Maxdjup (m) i.u. Sjövolym (Mm3) i.u. Djupkarta (år) i.u. Omsättningstid (år) i.u. Omblandning (ggr per år) Troligen två Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Näsfjärden Tibbleviken Görväln Bedömningar inom vattenförvaltningen (saknas) Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Ekologisk status: Ekologisk status: God Biologiska: Biologiska: Fysikalisk kemiska: Fysikalisk kemiska: God MKN MKN God 2015 Risk: Risk: Ingen risk Kemisk status: Kemisk status: God MKN: God 2015 Risk: Ingen risk - Underlag saknas för bedömning Ändrad: 2013-10-02, Anna Gustafsson, Naturvatten AB Sidan 1 av 7

Miljökvalitetsnormer och övriga miljömål Rydjan (NW659919-160400) utgör inte någon vattenförekomst och omfattas inte av miljökvalitetsnormer enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). I vattenplanen föreslås att Rydjan ska uppfylla kvalitetskrav motsvarande de miljökvalitetsnormer som skulle ha gällt om vattendraget klassats som vattenförekomst. Förslag till miljömål är god ekologisk och kemisk status 2015. Planeringsförutsättningar med anknytning till miljökvalitetsnormer Rydjan (NW659919-160400) tillhör avrinningsområdet Rinner till Mälaren-Stora Ullfjärden (SE661306-159770). Sjön utgör inte någon vattenförekomst och omfattas inte av miljökvalitetsnormer enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). Rydjan avvattnas till Rydjabäcken (NW661177-159791) som mynnar i Mälaren-Stora Ullfjärden (SE661347-159570). Stora Ullfjärden utgör en vattenförekomst och omfattas av miljökvalitetsnormer enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) samt av förordningen om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten (2001:554). Beskrivning Rydjan är en liten våtmarksliknande sjö i kommunens nordvästra del öster om Stora Ullfjärden. Rydjan har tillkommit genom dämning och omges av bladvassdominerade våtmarker och hällmarker. Ett dikesliknande tillflöde mynnar till sjön söderifrån. Rydjan avvattnas åt nordväst via Rydjabäcken mot Stora Ullfjärden. Avrinningsområdet domineras av skogsmarker. Rydjans vattensystem med nedströms liggande dammar används som viltvårdsobjekt. Avrinningsområden och markanvändning Rydjans avrinningsområde uppgår till cirka 1,5 km 2 och domineras helt av skogsmark med större inslag av våtmark och berg i dagen (ungefärliga uppgifter framtagna i vattenplan). Existerande skydd och förordningar - Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Rydjan med våtmarker och nedströms liggande damm utpekas som ESKO 1. Utpekandet kan motiveras av att den lilla sjön troligen har god ekologisk funktion, är det i ett ekologiskt samband och vissa naturvärden. Strandskydd Rydjan omfattas idag av utökat strandskydd (300 m). I pågående översyn av det utvidgade strandskyddet föreslår länsstyrelsen generellt strandskydd för den lilla sjön 2. Ändrad: 2013-10-02, Anna Gustafsson, Naturvatten AB Sidan 2 av 7

Markavvattningsföretag Rydjan har tillkommit genom dämning av en våtmark. Uppgifter om markavvattningsföretag har inte kontrollerats. Skyddsnivåer för enskilt avlopp Rydjans avrinningsområde omfattas av hög skyddsnivå avseende miljöskydd 3. Status och naturvärden Ekologisk och kemisk status Vattenmyndigheten redovisar inte någon statusbedömning för Rydjan. Uppgifter om biologi och vattenkvalitet saknas. Sjön har troligen en låg näringsbelastning och verksamheter som kan medföra påverkan av miljögifter förekommer ej i avrinningsområdet varför ekologisk och kemisk status bedöms vara god. Bedömningen är osäker. Naturvärden och särskilt värdefulla arter Underlag saknas för bedömning av Rydjans naturvärde, grad av naturlighet och förekomst av särskilt värdefulla arter. Våtmarkerna runt Rydjan (11H 2J 03) 4 utgörs huvudsakligen av bladvassar och bedöms vara av visst naturvärde (klass 3 av 4) 4. Rydjan uppges även vara en god häckningslokal för vissa fågelarter 5. Rydjan: Särskilt värdefulla naturtyper Kategori Naturtyp Typiska arter/signalarter Kommentar Rydjan: Särskilt värdefulla arter Organismgrupp Art Motiv År Referens Övriga värden Rydjans vattensystem med nedströms liggande dammar används som viltvårdsobjekt. Känslighet och hänsynsbehov Rydjan är känslig för dikning och förändringar av utloppsbäckens troligen konstgjorda tröskel. Särskild hänsyn bör visas vid planering av verksamheter som kan medföra påverkan på sjöns hydrologi. Rydjan är känslig för påverkan i form av ökad belastning av näringsämnen och organiskt material. Särskild hänsyn bör visas vid planering av avverkning i sjöns närområde. Ändrad: 2013-10-02, Anna Gustafsson, Naturvatten AB Sidan 3 av 7

Identifierade miljöproblem Vattenmyndigheten redovisar inte några identifierade miljöproblem för Rydjan. Underlag för att identifiera miljöproblem saknas. Rydjan har tillkommit genom dämning av en våtmark och påverkan i form av hydromorfologiska förändringar kan inte definieras utan fältbesök. Riskbedömning Bedömningen i vattenplanen är att ingen risk föreligger för att Rydjan inte ska upprätthålla förslag till miljömål för ekologisk eller kemisk status. Påverkansanalys Vattenmyndigheten redovisar ingen påverkansanalys för Rydjan. Näringsämnen Den totala fosforbelastningen till Rydjan beräknas till cirka 5 kg med skogsmark som dominerande källa (brutto, enligt beräkningar i vattenplan). Eventuell inmatning av fågel till den våtmarksliknande sjön kan medföra väsentligt högre fosforbelastning. Uppgifterna måste betraktas som mycket osäkra. Miljögifter - Övrig påverkan Rydjan har tillkommit genom dämning av en våtmark och påverkan i form av hydromorfologiska förändringar kan inte definieras utan fältbesök. Våtmarkerna runt Rydjan påverkas negativt av kringliggande hyggen och dikning 4. Åtgärdsförslag Kunskapshöjande åtgärder I syfte att möjliggöra säkrare klassning av ekologisk status och naturvärden föreslås undersökningar av sjöns biologiska värden (bottenfauna, fisk, vattenväxter), vattenkvalitet och hydromorfologiska förhållanden. Miljöövervakningsdata I följande figurer visas ekologisk status avseende biologiska kvalitetsfaktorer, näringsämnen och ljusförhållanden. Dessutom visas diagram för totalkväve och absorbans. Om dataunderlag saknas är diagrammen tomma. Uppgifter om särskilda förorenande ämnen (SFÄ) och prioriterade ämnen saknas. Ändrad: 2013-10-02, Anna Gustafsson, Naturvatten AB Sidan 4 av 7

Figurerna ovan visar ekologisk status avseende biologiska kvalitetsfaktorer (växtplankton, fisk, makrofyter/vattenväxter). Färgerna motsvarar intervall för respektive statusklass (blå hög, grön god, gul måttlig, orange otillfredsställande, röd dålig). Om dataunderlag saknas är diagrammen tomma. Ändrad: 2013-10-02, Anna Gustafsson, Naturvatten AB Sidan 5 av 7

Figurerna ovan visar ekologisk status avseende fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (näringsämnen/totalfosfor, ljusförhållanden/siktdjup) och biologiska kvalitetsfaktorer (klorofyll). Färgerna motsvarar intervall för respektive statusklass (blå hög, grön god, gul måttlig, orange otillfredsställande, röd dålig). Dessutom visas diagram för totalkväve och absorbans. Om dataunderlag saknas är diagrammen tomma. Aktuellt lagrum EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2000:327:0001:0072:sv:pdf Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040660.htm Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010554.htm MILJÖBALK (1998:08) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm Miljöbalken 3kap 3 (Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, Skydd av ekologiskt särskilt känsliga områden, ESKO) Miljöbalken 5 kap. 2 (Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning, Föreskrifter om miljökvalitet) Ändrad: 2013-10-02, Anna Gustafsson, Naturvatten AB Sidan 6 av 7

Miljöbalken 7 kap 13-18 (Skydd av områden, Strandskyddsområde) Referenser 1 Upplands-Bro kommun. 2011. ÖP 2010 Översiktsplan för Upplands-Bro kommun. Antagandehandling 2011-11- 09. 2 Länsstyrelsen Stockholm. 2013. Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Upplands-Bro kommun. Länsstyrelsen Stockholm. 2013-06-04, Beteckning 511-39869-2012. 3 Upplands-Bro kommun. 2009. Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg- och miljönämnden 2009-04-21, 28. 4 Länsstyrelsen i Stockholms län. 1997. Våtmarksinventering i Stockholms län. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport nr 1997:1. 5 Balfors, B., B.-A. Beier & U. Mörtberg. 1989. Översiktlig naturinventering av Upplands-Bro kommun. Rapport från Upplands-Bro kommun. Övriga källor/referenser: Artportalen. http://artportalen.se/ SMHI Vattenweb http://vattenwebb.smhi.se/ Vatteninformationsystem Sverige. http://www.viss.lst.se/ Ändrad: 2013-10-02, Anna Gustafsson, Naturvatten AB Sidan 7 av 7