Bildningssektorns basservice tryggas Bildningsdirektör Aulis Pitkälä Stadsdirektörens förslag 27.10.2011
Bildningssektorn 2012 Ekonomi: Bildningssektorn håller sig till budgetramarna Personal: Vi tryggar den lagstadgade verksamheten Vi förbättrar välmåendet på arbetsplatserna Anordnande av service Vi gör upp ett åtgärdsprogram för att effektivera servicenätet Vi erbjuder många elektroniska tjänster (t.ex. nätundervisning, ansökan av understöd) Vi utvidgar serviceutbudet i samarbete med olika aktörer Vi förbättrar kunskapen om hållbar utveckling (RCE) Vi håller öppethållningen i stort sett på samma nivå som tidigare Kund och stadsbo Kommuninvånarnas möjligheter att påverka serviceplaneringen förbättras Levande och konkurrenskraftig stad Vi främjar planeringen av Mattby Torg och T3 målsättningarna Sivistystoimi/KJ-esitys 27.10.2011 27.10.2011 2
Bildningssektorn 2012 Vi främjar lärande för framtidens utmaningar (GELP) Vi erbjuder stödtjänster för barn i behov av specialstöd på ett mera ändamålsenligt sätt än tidigare Vi erbjuder utbildningsplats åt alla unga som avslutat grundskolan men som inte erhållit fortsatt utbildningsplats Vi förbättrar delaktigheten för barn och föräldrar Vi stöder föräldraskapet Vi förbereder oss på att förverkliga dagvårdstjänster över kommungränserna Vi höjer utbildningsnivån hos personal, som sköter barn över tre år Sivistystoimi/KJ-esitys 27.10.2011 27.10.2011 3
Bildningssektorn 2012 Vi deltar i World Design Capital 2012 projektet Vi utvecklar tjänster för olika grupper (t.ex. kulturrådgivning, Kulturkedjan) Vi utvecklar Konsthuset Lilla Aurora till L3 barnens kulturcentrum Vi aktiverar grupper att röra sig mera Vi ordnar ungdomsverksamhet på flera ungdomsgårdar än tidigare Vi erbjuder bl.a. elektroniska böcker som komplement till traditionellt biblioteksmaterial Sivistystoimi/KJ-esitys 27.10.2011 27.10.2011 4
Bildningssektorns budget för år 2012 Ökning 4,7 %, 28,0 milj. Driftsinkomster 37,5 milj. Driftsutgifter 627,4 milj. Dagvård och utbildning 508,9 milj., 81,1 % Övriga tjänster 118,5 milj., 18,9 % Idrott och motion 31,2 milj. Stadskultur 25,7 milj. Allmän förvaltning 21,6 milj. Biblioteket 17,7 milj. Arbetarinstitutet 7,2 milj. Kulturtjänster 6,6 milj. Ungdom 6,5 milj. Samservice 1,6 milj. Fritt bildningsarbete 0,4 milj.
Idrottsnämnden 31,2 milj. Kulturnämnden 5,0 % 59,2 milj. 9,4 % -Stadskultur 25,7 milj. -Biblioteket 17,7 milj. -Arbetarinstitutet 7,2 milj. -Kulturtjänster 6,6 milj. -Samservice 1,6 milj. -Fritt bildningsarbete 0,4 milj. Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 55,8 milj. 8,9 % Bildningssektorn 2012 Utgifter enligt nämnd milj. Svensk dagvård 22,4 milj. 3,6 % Svensk utbildning 33,4 milj. 5,3 % Ungdomsnämnden 6,5 milj. 1,0 % Allmän förvaltning 21,6 milj. 3,4 % Finsk utbildning 261,3 milj. 41,6 % -driftsutgifter 627,4 milj. -ökning 4,7 %, 28,0 milj. -driftsinkomster 37,5 milj. Finsk dagvård 191,8 milj. 30,6 % Finska dagvårdsoch utbildningsnämnden 453,1 milj. 72,2 %
Bildningssektorn 2012 Driftsutgifter milj. 627,4 Personalkostnader 316,2 50,39 % Köp av tjänster 70,0 11,16 % Material, utrustning och varor 12,2 1,94 % Understöd 57,1 9,10 % Hyror 5,0 0,80 % Övriga kostnader 3,1 0,49 % Interna köp 163,9 26,12 % - köp av tjänster 45,4 - hyror 118,4 - övriga 0,1
För en miljon euro Bl.a. kan man låna en bok från biblioteket 230 000 gånger 16 666 kommuninvånare kan delta i en arbiskurs, som kostar 60 euro varje grundskolelev kan åka på bussutflykt i Esbo nio gånger kan ordnas 5000 musikevenmang i vårdanstalter för äldre och handikappade utställningscentret WeeGees alla fem museer kan besökas av 100 000 kunder som betalar normalt pris eller av 125 000 pensionärer eller av ca en miljon gratisbesökare under 18 år eller över 70 år ordnas 33 Tapiola Sinfonietta konserter erhålls ca 150 000 simhallsbesök fås dagvård för hundra barn/år fås 22 lärare (440 undervisningstimmar) i skolan Sivistystoimi/KJ-esitys 27.10.2011 27.10.2011 8
21.9.2011 Espoon sivistystoimen strategiakartta 2012 Elinvoimainen ja kilpailukykyinen kaupunki Otaniemi - Keilaniemi - Tapiola - Suurpelto -kokonaisuus Tieteen, taiteen ja talouden yhdistämisen vetovoima Palveluverkon sijoittuminen Kasvihuonepäästöjen Väheneminen Asiakas ja kaupunkilainen Asuinalueiden ja kaupunkikeskusten turvallisuus Palvelujen ja asuinalueiden kehittämiseen osallistuminen Lasten, nuorten ja ikäihmisten hyvinvointi Asukastyytyväisyys Palvelujen järjestäminen Palveluvalikoima Itsepalvelu ja sähköinen asiointi Lähipalvelut ja eriasteisesti keskitetyt palvelut Epätarkoituksenmukaisista yksiköistä luopuminen Palvelujen tuottaminen yli kuntarajojen Kaupunkikonsernin sisäiset palvelut Palvelujen arviointivälineet Kestävä kehitys Tulevaisuuden osaamisen taidot Prosessien uudistaminen Henkilöstö Johtaminen ja esimiestyö Henkilöstö- ja osaamisrakenne Jatkuva parantaminen Henkilöstön työhyvinvointi Maahanmuuttajataustainen henkilöstö Talous Toimintamenojen hallinta Tuottavuuden paraneminen Vuosikatteen rahoitusosuuden säilyminen Investoinneissa Kaupunkikonsernin toiminnan ja talouden ohjaus