1 2010-09-17 2009/608 Konsekvensbeskrivning av införandet av doktorandtjänst från andra året Under våren 2009 fick en arbetsgrupp i uppdrag av Dekanus att utreda förutsättningarna för att avveckla utbildningsbidraget till förmån för doktorandtjänst (Dnr 2009/608) Arbetsgruppen tittade på olika förslag och förordade i sin rapport ett förslag som gick ut på att samtliga heltidsdoktorander får 100% utbildningsbidrag år 1 samt doktorandtjänst år 2, 3 och 4. Även om det är eftersträvansvärt att doktoranderna har doktorandanställning under fyra år kom arbetsgruppen ganska snart fram till att det under rådande ekonomiska omständigheter inte är realistiskt att ersätta utbildningsbidraget helt med doktorandtjänst. Det är angeläget att reformen är kostnadsneutral för verksamheten. Under förutsättning att fakulteten anser sig kunna omprioritera medel, förordar arbetsgruppen alternativ nr 3. Dock vill arbetsgruppen påpeka att även alternativ 1 måste betraktas som en förbättring ur doktorandens perspektiv, jämfört med dagens situation. Arbetsgruppen finner det rimligt att fakulteten tar ett ökat ansvar för forskarutbildningen i enlighet med den strategiska planen. Då fakulteten inte ökat sin tilldelning till forskarutbildningen under många år anser arbetsgruppen att det är dags att satsa på forskarutbildning. Mot bakgrund av ovanstående uppdras forskarutbildningen att tillsammans med ekonomiavdelningen göra en ekonomisk konsekvensanalys av förslaget. Premissen är att 75 heltidsdoktorander årligen erhåller doktorandanställning under utbildningens andra år i stället för utbildningsbidrag. Dvs merkostnaden per doktorand mellan en doktorandanställning och ett utbildningsbidrag. Analysen ska även visa vad reformen kostar i ett utbyggt skede sett ur såväl forskarutbildningskommitténs som handledarnas synvinkel samt förslag om hur reformen ska finansieras. Föreliggande konsekvensbeskrivning har genomförts av Medicinska fakultetskansliets ekonomiavdelning, vicedekanus för forskarutbildning och bitr. utbildningschef. Postadress Medicinska fakulteten, BMC F11, Lunds universitet 221 84, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir 046-222 79 82, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70 E-post anna.arstam@med.lu.se Internet http://www.med.lu.se
2 Bakgrund Dagens finansiering Utbildningsbidrag Under de första två åren efter antagning som doktorand uppbär doktoranden utbildningsbidrag. Utbildningsbidraget är för närvarande (januari -09) 15 500 kr/mån vid heltidsstudier. Vid deltidsstudier får bidraget vara lägst 50% av helt bidrag. Utbildningsbidraget kan kombineras med assistenttjänst som är en deltidsanställning som endast kan tilldelas doktorander med utbildningsbidrag. En assistentanställning får högst uppgå till 40% av heltid. Doktorandtjänst Doktorander som varit förordnade på utbildningsbidrag skall efter ansökan anställas som doktorand (doktorandtjänst) senast när återstår två års utbildningstid. Ingångslönen för doktorander är f.n. 22 200 kr/mån, 22 800 kr/mån efter genomförd halvtidskontroll och 24 200 kr/mån efter uppnådda 180 hp. Doktorandmånader Fakulteten finansierar idag den reguljära forskarutbildningen med ca 16,5 miljoner per år som omsätts i ca 300 doktorandmånader. Detta innebär att fakulteten, under senare delen av doktorandtjänstperioden, finansierar doktorander med tillfälligt förordnande som doktorand, s.k doktorandmånader. I dagsläget innebär detta ca 5-6 månaders lön per doktorand. Den uttalade ambitionen är att nå upp till 6 månaders finansiering. Allt överskott i forskarutbildningens budget används till doktorandmånader. Skäl för förändring Den huvudsakliga anledningen till att reformera finansieringen för doktoranderna är att dagens system med två års utbildningsbidrag och två års doktorandtjänst inte kvalificerar doktoranderna att omfattas av Trygghetsstiftelsens förmåner. För att komma i åtnjutande av Trygghetsavtalet krävs att man har haft en eller flera tidsbegränsade anställningar inom staten i en följd under minst tre år de senaste fyra åren. En ytterligare anledning är att det i Lunds universitets policy finns en strävan att man i första hand ska inrätta doktorandtjänster för doktorander. Kostnader för doktorandtjänst fr.o.m. år två Forskarutbildningen har räknat på två olika modeller av hur man kan hantera det andra året för att doktoranderna ska kvalificera sig för Trygghetsstiftelsen. Den första modellen innebär att man inför hel doktorandtjänst from år två (Alt 1-3). Den andra modellen innebär att utbildningsbidraget blir kvar men att det kombineras med assistenttjänst (Alt 4). Alternativ 1 (se också bilaga) Att gå från utbildningsbidrag till full doktorandtjänst år 2 kommer att innebära en drastisk kostnadsökning eftersom, utöver mellanskillnaden i kostnad för utbildningsbidrag och doktorandtjänst, tillkommer också LKP på doktorandtjänster vilket det inte gör på utbildningsbidraget. Idag betalar handledaren 15.500 kr utbildningsbidrag + OH om ca 24%= 3.720 kr, vilket innebär en månadskostnad på 19.220 per doktorand/månad. Kostnaden för mellanskillnaden mellan utbildningsbidrag och doktorandtjänst skulle bli enl.
nedanstående tabell. Observera att olika LKP tas ut beroende på om doktoranderna är under eller över 26 år. 3 Kostnad för Forskarutbildningen vi betalar alla kostnader inkl OH LKP 51,40% 35,47% Lön 22 200 22 200 LKP 11 411 7 874 OH 8 067 7 218 Total 41 677 37 292 Om forskarutbildningens budget helt belastas av mellanskillnaden blir den totala årskostnaden: Kostnader/år 17 298 000 23 064 000 28 830 000 Alternativ 2 (se också bilaga) Ett andra alternativ är att man delar LKP-kostnaden med handledaren och forskarutbildningen där forskarutbildningen tar kostnaden för löneökningen mellan 22.500-15.500 samt LKP på mellanskillnaden och handledaren belastas med LKP på 15.500. Merkostnad Forskargrupp Kostnader/år 6 281 406 8 375 208 10 469 010 FU-kostnad Totalkostnad 10 520 331 14 027 108 17 533 885 Alternativ 3 (se också bilaga) Ett tredje alternativ är att forskarutbildningen står för alla ökade kostnader, utom OH-kompensation. Kostnadsfördelningen skulle då bli enligt följande: Merkostnad forskargrupp Kostnader/år 3 868 776 5 158 368 6 447 960 FU kostnad Totalkostnad 9 686 566 12 910 630 16 134 694
4 Utbildningsbidrag kombinerat med assistenttjänst En annan väg att förbättra för doktoranderna är att införa assistenttjänst kombinerat med utbildningsbidrag det andra året, vilket skulle ge tillgång till Trygghetsstiftelsens förmåner. Enligt Högskoleförordningen kan utbildningsbidrag kombineras med assistenttjänst upp till maximalt 120%. Alternativ 4 (se också bilaga) Detta alternativ innebär att doktoranden har 100% utbildningsbidrag år 1. År 2 kombineras 100% utbildningsbidrag med 20% assistenttjänst. Lönenivån för assistenttjänst är här beräknad till 19.500 kr/mån. Forskarutbildningen står för 20% lön samt LKP och OH. Kostnaden för handledaren blir densamma som idag. (Det finns fler kombinationer med utbildningsbidrag och assistenttjänst, tex 80% utbildningsbidrag och 40% assistenttjänst, se beräkningar bilaga). Kostnaden för forskarutbildningen med utbildningsbidrag 100% plus assistenttjänst om 20% skulle bli: Kostnad per år 6 481 350 8 641 800 10 802 250 Prognos över antal heltidsdoktorander Med stöd av historik över antal antagna heltidsdoktorander de senaste 11 åren är det inte troligt att antalet antagna heltidsdoktorander kommer att överstiga 125/år. Ett genomsnitt på antal antagna heltidsdoktorander de senaste 11 åren ligger på 81 per år. En toppnotering var 2002 då 124 heltidsdoktorander antogs, motsvarande lägsta notering var 2007 då 49 antogs. Ett rimligt antagande är därför att det kommer att ligga på mellan 80-100 heltidsdoktorander per år även framöver. Trots denna prognos måste man ändock diskutera ett tak och vad det får för konsekvenser. Per 2010-01-31 hade forskarutbildningen 908 doktorander, varav 313 är på heltid och 538 på deltid. Den totala tilldelningen till FU 2010 var 34 miljoner kronor (inkl. OH-kompensation). Slutsatser och förslag I rådande ekonomiska läge ter det sig inte realistiskt att bygga vidare på det förslag om att införa doktorandtjänst från år 2, som den förra arbetsgruppen tog fram om det ska belasta forskarutbildningens budget. Med 125 doktorander per år skulle det kosta 28 830 000 kr. Att i stället belasta handledaren med de ökade kostnaderna är inte heller rimligt utan en längre omställnings- och planeringsperiod. Forskarutbildningen anser att man fortfarande ska ha som mål att införa ett andra doktorandår men att man måste närma sig målet stegvis, förslagsvis över en 3-års period. Det förslag som i stället förordas är att man i en första etapp inför utbildningsbidrag kombinerat med assistenttjänst om 20%. (Alt 4 ovan). Detta alternativ innebär en klar förbättring ur doktorandens perspektiv, jämfört med dagens situation. Det var också ett andrahandsförslag som fördes fram i den förra rapporten om doktorandtjänster.
5 Finansiering För närvarande har forskarutbildningen ett likvidietslån som kommer att slutbetalas under 2010. En grov prognos för 2011 visar att ca 19 mkr då kommer att kunna fördelas i doktorandmånader, alltså ca 3 mkr mer än för 2010 och 6 mkr mer än 2009. Det finns olika osäkra parametrar som gör att det är omöjligt att räkna fram en exakt kostnad för reformen. Exempel på osäkerhetsfaktorer är ev. barnledighet i samband med utbildningsbidrag samt åldersfördelningen på doktoranderna då LKP-kostnaden blir olika om man är över resp. under 26 år. Dock skulle kostnaden för utbildningsbidrag 100% kombinerat med assistenttjänst 20% resultera i en kostnad på mellan ca 6-11 mkr beroende på om 75, 100 eller 125 doktorander antas. Dessa medel kan tas av utrymmet för doktorandmånaderna som enligt den preliminära prognosen kommer att öka till ca 19 mkr from 2011. Det skulle innebära att det blir en minskning av andelen utdelade doktorandmånaderna jämfört med 2010, som leder till att förslaget inte blir helt kostnadsneutralt för handledarna. Dessutom utgör doktorandmånaderna en viktig signal som visar att fakulteten bidrar till doktorandutbildningen. Det kompenserar även de handledare som idag finansierar sina doktorander med doktorandtjänst från första dagen. I dagsläget kan man också se en ökning av antalet deltidsdoktorander vilket kan förändra förutsättningarna för fördelning av doktorandmånaderna. Kostnadsökningen skulle också kunna ske med ett ökat anslag till forskarutbildningen. I alla ovanstående beräkningar bygger på ett antagande om att andelen heltidsdoktorander inte överstiger 125 per år. I de fall detta tak skulle överstigas föreslås att man inför ett antagningsstopp där handledaren antingen får skjuta upp sin antagning till påföljande år eller själv stå för assistenttjänstkostnaden. En risk med att införa tak är att det kan leda till en fattigare doktorandmiljö och att endast starka miljöer har råd att anta doktorander. Arbetsgruppen eftersträvar att kostnadsneutralt alternativ för att kunna bibehålla den forskningsbredd som krävs för en medicinsk fakultet. Det är viktigt att värna om de miljöer som i dagsläget inte är så starka. Om handledare skulle få ökade kostnader för doktorandtjänster kan konsekvensen bli ett hårt slag mot nyetablerade forskare och de som inte ingår i starka forskningsmiljöer eller strategiska områden. VR har dessutom beslutat att höja medelsbidraget vilket resulterar i att färre bidrag beviljas. Detta kan resultera i att det i framtiden blir svårare för yngre, nyetablerade forskare att beviljas anslag. Tidplan Under förutsättning att reformen blir kostnadsneutral för handledarna rekommenderas att reformen ska träda i kraft för de doktorander som påbörjar sitt andra år 2011-01-01. 2010-09-17 Anita Sjölander Vicedekanus Bilagor: Kostnadsberäkningar